Slutseminarium, IVA, Stockholm

Transkript

1 Slutseminarium, IVA, Stockholm Seminariet livesänds och kan ses efterhand på www.

2 Program - Slutseminarium Presentation av Infrastrukturkommissionens slutrapport Kommissionens ledamöter om slutrapporten Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kommenterar slutrapporten Två intressanta projekt för alternativ finansiering: Järnväg Stockholm-Oslo Utbyggd och elektrifierad E Panelsamtal med Johan Karlström, Skanska, Mattias Goldmann, Fores, Caroline af Ugglas, AMF Svenskt Näringsliv, Björn Sundin (S), Örebro, Harald Hjalmarsson (M), Västervik Slut

3 Varför en infrastrukturkommission? Infrastruktur står på den politiska agendan Sverigeförhandlingen och klimatfrågorna accentuerar frågeställningarna Vårt uppdrag Utreda och peka på möjliga vägar och modeller för att effektivisera och öka omfattningen av investeringar infrastruktur Ett initiativ från näringslivet

4 Infrastrukturkommissionens sammansättning Björn Hasselgren, KTH, ordförande Teknologie doktor, infrastruktur Allan Larsson Tidigare finansminister Maria Wetterstrand Tidigare språkrör Stefan Attefall Tidigare civil- och bostadsminister Pia Kinhult Tidigare regionråd Sekretariat och projektledning Infrastrukturkommissionen.se

5 Infrastrukturkommissionens arbete Kommissionen har rest och tagit intryck av en mängd olika aktörers expertkunskaper, inspel m.m. från april till oktober 29/6 1/7 16/ / / / / Hearing Malmö Infrastruktur i Norden Hearing Göteborg Näringslivets transporter Forskning Hearing Stockholm Storstadens infrastruktur Seminarier i Almedalen Vardagens infrastruktur Regelverksfrågor Seminarium Stockholm Alternativ finansiering och det finanspolitiska ramverket Slutseminarium

6 Vad är infrastruktur? Kapitalintensiva satsningar Lång förväntad livslängd Skapar struktur och samband Viktigt att de genomförs effektivt och med samhällsekonomiskt perspektiv Organisationer som andra/något väsentligt annorlunda?

7 Infrastrukturkommissionens fokusområden 1. Vägar och järnvägar 2. Vardagens infrastruktur VA-system Dessa system sticker ut med dominerande offentligt ägande och stor del skattefinansiering.

8 Samverkan offentligt-privat inte nytt Brunkebergstunneln årig koncession Avgiftsfinansierad öre per passage Teknisk innovation miljon passager per år

9 Slutrapporten - Frågeställningar 1. Behov av ökade investeringar infrastruktur? 2. Utrymme för ökade investeringar infrastruktur? 3. Hur öka samhällsekonomisk effektivitet genomförandet? 4. Hinder mot att öka alternativ finansiering och organisering? 5. VA-områdets teknikskifte och upprustning av VAnätet - hur finansiera och organisera? 6. Konkreta idéer och förslag på projekt Infrastrukturkommissionen.se

10 Slutrapporten - Slutsatser Betydande behov och utmaningar Ökat fokus på effektiva investeringar Så kan ökade resurser mobiliseras Undanröj hinder mot alternativ finansiering och organisering Ställ om transportsystemet Vardagens infrastruktur behöver ny reglering

11 Slutrapporten Globalisering Miljö- och klimatomställning Urbanisering Digitalisering och ny teknik Regionalisering Betydande behov och utmaningar Infrastrukturkommissionen.se

12 Slutrapporten Skapa en effektivare planeringsprocess Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Skapa ett ramverk för infrastrukturbeslut Pröva regelmässigt former för finansiering och organisering vid alla större infrastrukturinvesteringar Utvärdera planeringsprocessen och de regelförenklingar som genomförts Öka antalet infrastrukturprojekt som innovationsupphandlas Säkerställ tillräckliga resurser för planering och tillståndsgivning samband med infrastrukturinvesteringar Höj digitaliseringsgraden stat och kommun för att underlätta planeringsarbetet Infrastrukturkommissionen.se

13 Slutrapporten Mobilisera ökade resurser till infrastruktur Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Öka möjligheterna för långsiktiga placerare som AP-fonder och pensionsbolag att investera infrastruktur Inrätta en funktion staten för att samordna och marknadsföra projekt för offentlig-privat samverkan Öka användningen av brukaravgifter och trängselskatt vid nyinvesteringar Pröva att ägarväxla Öresundsbron: - Använd frigjorda medel exempelvis till en ny fast förbindelse över Öresund vid Helsingborg-Helsingör

14 Slutrapporten Ställ om transportsystemet med styrmedel och innovationer Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Utred hur brukaravgifter och trängselskatter högre grad kan baseras på trafikflöden realtid Intensifiera arbetet med elektrifiering av vägnätet Intensifiera arbetet med omställningen av fordonsflottan med stöd till utveckling av förnybara bränslen och laddinfrastruktur Förbättra förutsättningarna för distanskommunikation och minska behovet av arbetspendling, exempelvis genom fortsatt stöd till bredbandsutbyggnad

15 Slutrapporten Se över regelverk och organisation för att främja alternativ finansiering och organisering Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Utred hur lagstiftningen kan förändras för att öka möjligheterna till alternativ finansiering av infrastruktur: - brukaravgifter det befintliga vägnätet - ägarväxling av allmän väg till enskild väg och privat järnväg Upphandlingsmyndigheten bör få uppdraget att: - stödja utvecklingen av innovationsavtal - utarbeta standardavtal för affärsrelationer mellan offentliga och privata aktörer - bidra till metodutveckling av value-for-money -prövningar Skapa ett kompetenscentrum för forskning och kompetensuppbyggnad om alternativa former för effektivare samhällsbyggnad inom infrastrukturområdet Infrastrukturkommissionen.se

16 Slutrapporten Ge vardagens infrastruktur en modernare reglering Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Anpassa VA-lagstiftningen och avgiftsregleringen till samma principer som gäller för el- och fjärrvärmemarknaderna (behåll folkhälsomålet) Utred hur ägarväxling av VA-infrastruktur från kommuner till pensionsfonder och andra institutionella placerare kan möjliggöras

17 Ledamöterna har ordet

18 Ledamöterna har ordet Allan Larsson Tidigare finansminister Maria Wetterstrand Tidigare språkrör Stefan Attefall Tidigare civil- och bostadsminister Pia Kinhult Tidigare regionråd

19 Kommentarer från infrastrukturminister Anna Johansson (S)

20 Projekt som söker finansiering Järnväg Stockholm Oslo E22 Sveriges mest hållbara väg

21 Järnväg Stockholm - Oslo Åsa Hansson, KPMG Malcolm Sjödahl, Ramböll

22 Dagens situation Norge är Sveriges största handelspartner Oslos arbetsmarknadsområde ökar betydelse för flera svenska regioner Fler svenskar arbetspendlar till Norge än över Öresundsbron Det bor mer än 4,5 miljoner människor stråket Stockholm Oslo potentiella järnvägsresenärer per dag stråket behöver ett miljövänligt, pålitligt och snabbt alternativ En snabbare järnvägsförbindelse skulle ge betydande vinster både för den enskilda individen, miljön, tillväxten och samhället stort SJ snabbtåg Stockholm-Oslo sänker restiden från nästan 7,5 till 4,5 timmar.

23 Framtida sträckning Sthlm-Oslo Med Nobelbanan Örebro-Kristinehamn kan tågen gå via både Västerås och Eskilstuna Oslo Lilleström Arvika Karlstad Kristinehamn Köping Västerås Enköping Region Oslo Anslutning till flygtåget vid Lilleström. 107 km ny bana mellan Arvika och Lilleström Region Karlstad Örebro Ny 65 km lång bana mellan Örebro och Kristinehamn Region Stockholm Anslutning till Mälarbanan och Svealandsbanan Karlskoga Örebro Arboga Eskilstuna Ostlänken Befintlig infrastruktur Stockholm Södertälje Nobelbanan mellan Kristinehamn och Örebro och ny bana mellan Arvika och Lilleström Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning järnvägsteknik

24 Möjlighet till drastiskt sänkta restider Dagens bana med X2000 Max hastighet 200 km/h Via Katrineholm-Hallsberg och Arvika-Kongsvinger Kortaste restid Stockholm-Oslo 4:37 Stockholm-Örebro (1:50) Stockholm-Karlstad 2:10 Oslo-Karlstad 2:23 Oslo-Örebro (5:00) Utan felande länkar Max hastighet 250 km/h Via Västerås-Örebro-Karlskoga och Arvika-Lilleström Kortaste restid Stockholm-Oslo 2:40 Stockholm-Örebro 1:10 Stockholm-Karlstad 1:45 Oslo-Karlstad 0:55 Oslo-Örebro 1:29 Med höghastighetståg (utan felande länkar) Max hastighet 350 km/h Via Västerås-Örebro-Karlskoga och Arvika-Lilleström Kortaste restid Stockholm-Oslo 2:15 Stockholm-Örebro 1:01 Stockholm-Karlstad 1:30 Oslo-Karlstad 0:45 Oslo-Örebro 1:13 SJ snabbtåg Stockholm-Oslo sänker restiden från 7,5 till 4,5 timmar Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning järnvägsteknik

25 Möjlig framtida tidtabell Med nya länkar Arvika-Lilleström och Nobelbanan Max hastighet 250 km/h Vartannat tåg via Västerås och vartannat tåg via Eskilstuna Ett stopptåg varje timme plus direkttåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Stopptåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Stopptåg Stopptåg via via via via via via via via via via via Västerås Västerås Eskilstuna Eskilstuna Västerås Eskilstuna Västerås Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna Stockholm C 6:00 6:00 7:00 7:00 8:00 9:00 10:00 10:00 11:00 12:00 Södertälje syd I 6:17 I I 8:17 I I 10:17 I 12:17 Enköping I I I 7:26 I 9:26 I I 11:26 I Västerås 5:40 6:37 I I 7:40 I 9:40 10:37 I 11:40 I Eskilstuna C I I 6:44 7:40 I 8:44 I I 10:44 I 12:44 Köping 5:53 I I I 7:53 I 9:53 I I 11:53 I Arboga I I 6:59 I I 8:59 I I 10:59 I 12:59 Örebro C 6:17 7:10 7:17 8:10 8:17 9:17 10:17 11:10 11:17 12:17 13:17 Karlskoga 6:33 I 7:33 I 8:33 9:33 10:33 I 11:33 12:33 13:33 Kristinehamn 6:44 I 7:44 I 8:44 9:44 10:44 I 11:44 12:44 13:44 Karlstad C 7:00 7:45 8:00 8:45 9:00 10:00 11:00 11:45 12:00 13:00 14:00 Arvika 7:24 I 8:23 I 9:24 10:23 11:24 I 12:23 13:24 14:23 Lilleström 7:54 I 8:54 I 9:54 10:54 11:54 I 12:54 13:54 14:54 Oslo S 8:03 8:40 9:03 9:40 10:03 11:03 12:03 12:40 13:03 14:03 15:03 Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning järnvägsteknik

26 Resandeunderlag & trafikintäkter Antaganden: Volymer*: 8,8 miljoner resenärer/år /dag 80% regionala resenärer, 20% långdistans Snabba tåg ~ 24 avgångar dagligen per riktning 12 (10%) reserv tåg 300 miljoner EUR 350 passagerare/tåg vilket ger en beläggning på 70% Intäkter och finansiering Antagande för biljettpriser: Regional trafik ~16 EUR, idag 50% skattesubvention konkurrerande kollektivtrafik (X2000 idag SEK) Lång distans (i paritet med eller lägre än flygbiljetter) ~52 EUR (X2000 idag SEK) *) Källa: KTH databas över resor inom Sverige och till Norge samt erfarenheter av genomförda satsningar på snabba tåg Sverige och Europa

27 Realisering genom alternativ finansiering Räknar vi nu på

28 Alternativ projektutformning Nedan illustreras två möjliga projektstrukturer för Stockholm-Oslo projektet 1) Traditionell struktur Design Bygg Finansiering Drift Underhåll Infrastruktur Exploatering Depå Rullande material TRV Proj Co Depåbolag Op Co 2) Möjlig alternativ struktur Infrastruktur Infra Co Proj Co Exploatering Depå Rullande material Design Bygg Finansiering Drift Underhåll Proj Co Depåbolag Op Co

29 Stor bredd av möjliga investerare Infrastrukturinvesteringar är attraktiva investeringsobjekt för olika typer av investerare, både lånefinansiering och aktieinvesteringar Eget kapital/aktier Byggbolag, regioner, kommuner, stat eller noterat bolag % Försäkringsbolag, pensionsfonder Riksgäld, kapitalförvaltare, kommersiella banker, investmentbanker Lånefinansiering /obligationer

30 EU finansiering är sannolikt möjlig - kravlistan TEN-T Core network färdigt 2030 Anslutningar över landgränser Involvera hubb och intermodalitet Nya signalsystemet ERTMS Bidra till klimat målen (CO2) Stimulera privata investeringar TEN-T EU-stöttar projekt obligationer Olika finansieringslösningar Betalningsmekanismer och användare avgifter Projektet valideras av oberoende organ

31 Slutsats Uppskattad investering spår, tåg och depå Spår: 200 MEUR Tåg: 310 MEUR Depå: 165 MEUR Totalt: 700 MEUR OPEX och CAPEX uppskattning (MEUR) MEUR OPEX Intäkt Låg CAPEX Intäkt B Even Intäkt Hög 600 Uppskattade drift och underhållskostnader Genomsnittlig CAPEX per år efter driftstart: ~115 MEUR Genomsnittlig OPEX per år efter driftstart: ~155 MEUR Totalt: 270 MEUR ,7% -26,3%

32 Tack så mycket! Åsa Hansson, KPMG, Malcolm Sjödahl, Ramböll, Robert Westerdahl, MTR, Bo Lennart Nelldal, KTH,

33 E22 Sveriges mest hållbara väg Åsa Hansson, KPMG Gunnar Samuelson, Ramböll Ulf Djurberg, Setterwalls

34 Visionen för E22 Sveriges mest hållbara väg - E22 är Sveriges mest hållbara väg med fyra körfält längs hela vägsträckan, en hastighet om minst 110 km/h och möjlighet till eldrift för godstransporter, bussar och personbilar med förnybar energi 2

35 Inledning Vårt uppdrag Övergripande analys visionära termer av en möjlig upprustning av E22 samt implementering av tillhörande elvägsinfrastruktur Ingen hänsyn har tagits till samhällsekonomiska effekter E22 Sverige 53 mil 13 hamnar och flygplatser Skäl till att rusta upp E22 Tillgängligheten ligger långt under Sverigemedel 10 mil är motorväg, resterande 43 mil behöver uppgraderas 3

36 Sveriges mest hållbara väg genom eldrift Beprövat koncept En teknik som ligger framkant för godstransporter är konduktiv elöverföring via luftledning Laddstationer på rastplatser/stopp längs motorvägen möjliggör medel- och långdistanskörning för personbilar som drivs på el 36 Att köra på förnybar el sänker CO2-utsläppen till nästan noll för såväl tunga transporter som bussar och personbilar 4

37 Möjlig organisering- och finansieringsstruktur Tunga transporter Lätta transporter Kollektivtrafik Finansiering Intäkter Eget kapital (20%) Private Equity Ägare Korttidskontrakt Projektbolag Byggare av elvägsinfrastruktur Trafikverket Driftbolag Byggare av väg Försäljning av tillgångar och mark Kommuner och landsting Långtidskontrakt Lån (80%) Privatplacerade projektobligationer Banklån EIB, NIB kommersiella banker Statlig regional finansiering garantier 5

38 Juridiska överväganden Tillgång till mark Nödvändiga tillstånd och dispenser Uttag av brukaravgifter Hänsyn till regelverken för elanläggningar och elöverföring Uppfyllande av UNECE:s krav 6

39 Kalmar Oskarshamn: intäktspotential Potentiella intäkter från brukare Antaganden Baserat på dagens årsmedeldygnstrafik Den viktade genomsnittsavgiften har antagits till 18 öre/fordon/km Detta skulle ge en intäkt om c:a 40 MSEK/år Ytterligare intäktskällor behövs Antal fordon per dygn Tunga fordon Personbil Kalmar Tpl Tpl Tpl Tpl Tpl Tpl OskarshamnS C 7

40 Kalmar Oskarshamn: konsekvenser för brukarna Kim jobbpendlar sträckan Kalmar Oskarshamn och får ca 450 SEK ökad månadskostnad Robin åker sträckan Norrköping Trelleborg för att ta sig till landet vilket kostar ca 95 SEK De samhällsekonomiska effekterna (tidsbesparing etc.) är exkluderade från beräkningen 9

41 Slutsatser Visionen för E22 kan genomföras genom en kombination av olika samverkansformer, finansieringsmodeller och intäktskällor mellan det offentliga och det privata Det finns flera juridiska aspekter inga av dem oöverstigliga som noggrant måste planeras för och hanteras under E22-projektets gång Klimatsmart lösning som utnyttjar beprövad teknik på nya sätt Även om statlig anslagsfinansiering fortsättningsvis kommer vara den viktigaste finansieringskällan visar exemplet E22 att även andra alternativ t.ex. initiativ från kommuner, näringsliv och fastighetsägare, är möjliga för att påskynda en infrastrukturinvestering 10

42 Tack så mycket! Åsa Hansson, KPMG, Sven Draganja, KPMG, Gunnar Samuelson, Ramböll, Rickard Dahlgren, Ramböll, Ulf Djurberg, Setterwalls, Natali Phalén, Setterwalls, Anders Bylund, Siemens, Ulrika Hagelin, Siemens, Nils-Gunnar Vågstedt, Scania, Henrik Andersson, SWECO, Josephine Adorelle, Tesla Motors, 11

43 Panelsamtal

44 Panelsamtal Johan Karlström vd, Skanska Caroline af Ugglas Harald Hjalmarsson (M) Vice vd, Svenskt Näringsliv Västerviks kommun Björn Sundin (S) Örebro kommun Mattias Goldmann vd, Fores

45 Tack! På www. hittar ni: Rapporten Underlag till projekt som söker finansiering Järnväg Stockholm Oslo Utbyggnad och elektrifiering av E22 Fast förbindelse Helsingborg Helsingör Ägarväxling av järnvägens kraftförsörjning Ny Ofoten- Malmbana Bussplan Stockholm Underlag till rapporten från Lindahl Handelsbanken SEB Setterwalls DLA Piper Åsa Hansson, Lunds Universitet Anna Thomasson, Lunds Universitet Hela slutseminariet inspelat Presentationsmaterialet från slutseminariet