från 1 till 10 anställda från 10 till 49 anställda.

Transkript

1 Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För att ett samhälle ska betraktas som fritt måste varje medborgare ha rätt att skapa en egendom och att alla andra respekterar den. 2) Att en medborgare har rätt att skapa en egendom är det viktigaste. Medborgare måste kunna räkna med att det är lätt att få licenser och tillstånd för att bygga en lokal och driva olika verksamheter. Medborgare måste själva bestämma vad de tror att de kan lyckas med. Vad händer då i Sverige? Sverige har: Näringsidkare= Mikroföretag = Småföretag = Mellanstora företag = Stora företag = anställda från 1 till 10 anställda från 10 till 49 anställda från 49 till 250 anställda från 250 till anställda företag och 712 enskilda näringsidkare. Turordning. Lagen säger att arbetsgivare som har ett företag från 1 till 10 anställda kan sparka anställda i turordning. Den som anställdes sist går ut först, men kan ha två anställda som undantag. Alla säger att företag inte anställer fler arbetssökande på grund av att den här regeln inte är bra. Då ska vi analysera enskilda näringsidkare är ute från 1 till 10 anställda kan undantag 2 anställda. Vad är problemet? Problemet med turordningen har bara stycken företag som är ett resultat av koncentrationens, monopolets och politikers favoritsystem. Vad är bättre för ekonomin och för folket? Politiker vill skapa en lag som gör att de stora företagen kan sparka vem som helst för att anställa vem som helst. Det skulle vara bättre att ge chans till näringsidkare och arbetslösa att få bygga en lokal för att gå in som riktiga företagare? Visst är det sant att en riktig företagare med en lokal kan växa mer? Om vi räknar : Ett företag som har 50 anställda kan sparka 10 anställda och anställer tillbaka 10 stycken. Resultatet är 0. Om en arbetsgivare har råd för att anställa 11 har arbetsgivaren inte behov av att sparka 10. En arbetsgivare som har behov av att sparka 10 jobbade inte bra när han/hon rekryterade personal.

2 Rekrytering. Arbetsförmedlingen, socialtjänsten rekryterar personal till de stora företagen och hjälper systemet att hindra att arbetslösa skapar sina egna affärer. Privata rekryteringsfirmor rekryterar personal på kort tid i allmänhet och deras mål är att uppfylla arbetsgivarens önskemål. Det visar sig att arbetsgivare inte rekryterar sin personal själv. Arbetslösa är tvingade att jobba i en annat yrke i stället för att ha en chans att öppna en egen affärsverksamhet. Staten bjuder pengar till arbetsgivare för att acceptera en inkompetent anställd. Då finns det en marknad att en arbetsgivare anställer en inkompetent anställd för perioden som staten betalar. Sedan anställer arbetsgivaren en annan arbetslös när gratisperioden slutar och staten betalar en gång till och så vidare. Om en arbetsgivare vill få en anställd med anställningsstöd får inte den anställde arbetslös- Hets försäkring. Om en arbetslös vägrar att jobba med särskilt anställningsstöd betalar inte arbetslöshetsförsäkring mer A kassa. Om en arbetsgivare vill att en anställd jobbar deltid, tvingar arbetsförmedlingen eller socialtjänsten att arbetssökande jobbar deltid annars betalar de inte arbetslöshetsersättning. Samtidigt skapade staten en lag att efter 3 månader som en anställd jobbar deltid har han/hon inte rätt till ersättning.de förlorar A kassan Det som är sämre är att socialsekreterare, arbetsförmedlare och politiker inte vet något om efterfrågan och utbud av en kommuns invånare. De blir aggressiva och irriterade då. Lagen tvingar arbetssökande att ta det första jobbet som kommer. Arbetsförmedlare har order att tvinga arbetssökande att söka jobb som är utan krav eller flytta till annan kommun. Vi ska se ett exempel. Södertälje. Södertälje är ett bra exempel. Politiker skapar ett problem med kommunen som inte finns. Södertälje hade invånare december Kvinnor Man Skilda skilda barn från Ogifta ogifta Änkor änklingar Restauranger = / 1000= 83. Södertälje har 2 restauranger per invånare. Spanien har 8. Om man tänker med halva efterfråga = 4 restauranger för 1000 invånare. Södertälje behöver 135 restauranger mer för att komma upp i hälften av det Spaniens kommuner har. Det skulle vara bra att skapa pubar för att dansa, dansgolv för att dansa, och Kabaré också.

3 Friser salong. Södertälje har 1 frisör för invånare. Om de skulle jobba för att ha två fattas 98 frisörer. Tvätt & Kemtvätt, Södertälje har 8. Om de skulle jobba för att ha 2 för invånare fattas 159. Södertälje har 39 Livsmedelsbutiker. Om de skulle jobba för att ha 2 för invånare fattas det128 små livsmedelsbutiker. Det finns 7 bagerier i Södertälje. Om de skulle jobba för att ha 1 litet bageri för varje invånare fattas 41 små bagerier. Om vi skulle räkna att ha 10 detaljhandels affärer med lokaler för invånare skulle det finnas 840. Spanien har 22 för invånare. Uppfyller Södertäljes efterfrågan utbudet för varje 1000 invånare? Det finns mycket jobb i Södertälje. Om allt som fattas skapas kommer Södertäljes invånare att ha en bättre service, priserna går ner, bättre kvalitet, en större lokal arbetsmarknad och de skulle leva lyckligare. Svenskt näringsliv gör en rapport varje år om vilken kommun som har bäst företagsmiljö, Södertälje ligger på plats 161. Kommunen måste jobba mycket för att ta bort alla hinder som de skapa för att medborgare kan gå in i marknaden och kan konkurrera. Det händer också i Stockholms kommun. Uppfyller Skärholmens utbud efterfrågan som finns där? Uppfyller Farstas utbud efterfrågan som finns där? Stockholms kommun lovade lägenheter för perioden Hur många lokaler utanför Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm för investering i näringslivet lovades då för samma period? En högerregering och en höger kommunal styrelse måste också lova hur många nya företag med nya lokaler som kommer att fungera för perioden som de kommer att styra. Att göra en likadan politik som kommunisterna i Soviet Unionen och i de utrotade kommunistiska diktaturerna gjorde med att lova boende, sjukhus och skolor utan göra någonting för näringslivet var anledningen till att systemet föll. När svenska näringslivet gör en rapport varje år om vilken kommun som har bäst företagmiljö ligger Stockholm på plats 47. Kommunen måste jobba mycket utanför Norrmalm, Södermalm, kungsholmen och Östermalm. Vi får se hur näringslivet i Sverige har sett ut de sista åtta åren. Från år till november 2008 ökade företagen i Sverige med bara företag och enskilda näringsidkare. Att olika myndigheter skriver att det startas cirka företag varje år och att det internationellt sett har stort antal nystartade företag är att använda siffrorna på ett felaktigt sätt. Denna information kan påverka riksdagen och regeringen att ta felaktiga beslut. Om antalet nystartade företag i Sverige är stort är också antalet företag som går till konkurs stort, företag som avvecklas stort och företag som stängs stort. Resultatet är irrelevant. Olika myndigheter som regeringen och EU har skickat pengar till för att stödja företag i Sverige har jobbat mycket dåligt.

4 Nystartade företag enskilda näringsidkare år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = 698 Mellanstora företag = = 67 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare. år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = 280 Mellanstora företag = = 236 Stora företag = = = minskade företag med företag och ökade med enskilda näringsidkare. år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = 447 Småföretag = = - 1 Mellanstora företag = = - 68 Stora företag = = = ökade företag med 364 nytt företag och enskilda näringsidkare. år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = 255 Mellanstora företag = = - 25 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare.

5 år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = 395 Mellanstora företag = = 47 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare. år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = 960 Mellanstora företag = = 124 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare. år år Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = Mellanstora företag = = 226 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare. år år november. Enskilda Näringsidkare= = Mikroföretag = = Småföretag = = Mellanstora företag = = 244 Stora företag = = = ökade företag med nytt företag och enskilda näringsidkare. Källa: SCB Favoritsystem. Staten vill reparera en stor skola, vem anlitar de? De anlitar nästan säkert ett storföretag. Alla kommuner och myndigheter måste jobba mycket med offentliga upphandlingar. Adams Smith pratade om jobb specialisering. Hans teori ska leva vidare. Den fabrik som kunde behöva 18 anställda för att göra knappnålar då kan idag tillverkas av 4 olika företag. Ett företag specialiseras med en sak, andra med en annan och andra göra lådorna och säljer dem. Om vi tänker att en arkitekt kommer med ett arkitektbiträde och säger att de säljer tjänsten till Staten. Då kan staten fråga, hur kan två personer reparera en stor skola?det går mycket

6 bra. Arkitekten ritar alla ändringar som skolan behöver. De köper samtidigt tjänster av ett mikroföretag som ska reparera, av ett annat som ska reparera golvet, ett annat som ska måla och så vidare. Arkitekten ska ringa till en arbetsmiljö ombudsman för att bestämma om man kan göra ett svårt jobb eller fråga hur man kan göra det så bra som möjligt. De stora företagen behövs inte så som det finns idag. Vad har politikerna gjort i Sverige? De går och fika med arbetsgivare som har storföretag för att de ska anställer fler. De ger skattepengar till dem för att anställa personer. De köper tjänster av stora företag. När de vill sälja statliga lägenheter kräver de att majoriteten av hyresgästerna är överens om att köpa dessa lägenheter. De är inte intresserade av att alla grannar i ett hus kommer överrens om att styra huset själv. Det som politiker vill i Sverige är att skapa stora föreningar, stora kedjor av företag som säljer kläder, som säljer mat trots att servicen är dålig. I de stora företagen och monopolen där facket är i styrelser, där chefer tjänar mycket pengar, där har politiker mycket makt. Banker, politiker och facket har blandat sig med de stora exporterings och importerings företagen. Det finns inte ett företag som har mer frihet och stöd än de. Men vad gäller den inre marknaden är totalt fel. Näringslivet har blivit diskriminerat och folket har bara en roll. Pendla ifrån jobbet till hemmet och ifrån hemmet till jobbet. Vi kommer nu att se vad Konkurrensverket skrev som exempel i den sista delen av Åtgärder för bättre konkurrens. Inom livsmedelsindustrin har det skett en viss ökad koncentration de senaste åren. De stora sektorerna inom livsmedelsindustrin är slakt och chark industrin, mejerinindustrin och bageri industrin. Man kan i Spanien se att det finns i bottenvåningar i bostadsområdena olika köttaffärer som säljer kött. Det finns också köttdiskar i de stora mataffärerna. Vad vinner folket? De vinner att man kan välja bland affärer i området som de bor i eller de kan åka till en stor mataffär.gamla personer kan promenera på nära avstånd för att köpa kött. Folket vinner att en medborgare kan investera pengar där han eller hon tror att de ska tjäna pengar. Vi kommer att analysera bageriindustrin noga. Aldrig i livet var bageri en industri förut. Det skapades avkommunisterna i Ryssland. Moskva hade ett stort bageri som tillverkade bröd och efter det kördes brödet med lastbilar till olika affärer i stan. Folket åt bröd som gjordes en dag innan. Det fanns inte konkurrens. Vad vann det ryska folket då? De vann ingenting, bara dålig service. De som vann var de kommunistiska cheferna som hade mycket makt när arbetarna koncentrerades på ett ställe. Denna organisation tillämpas i Sverige tyvär. Man ser inte små bagerier som säljer nybakat bröd i bostadsområdet. Man ser inte cafeterior i bottenvåningarna som säljer smörgås på nybakat bröd eller nybakade bakelser. Medborgare kan ha en ugn i en lokal i bottenvåningen för att sälja 100, eller 200 nybakade limpor av bröd. Konkurrensen mellan familje företag eller mikroföretag måste öka. Priserna kan går ner och personlig service öka. Lokaler = egendom + kredit + arbetsplats + sysselsättning + tillväxt. Hur ser bageri industrin ut i Spanien?

7 Spanien har ett bageri för varje 500 meter. Kunder köper nybakat bröd. Bagerier säljer bröd till alla cafeterior som börjar öppna klockan 6:00 eller 7:00 på morgonen. De gamla och barnen promenerar 10 till 100 meter för att köpa bröd. Folket promenerar 10, 50 meter högst för att fika,äta smörgås, glass, med olika prisklasser som tillåter alla medborgare att ha råd att konsumera något. Hur ser Polen ut idag? Polen byggde olika lokaler mellan husen för att sälja mjölk, ägg, bröd, etc. Polen har byggt de stora mataffärerna samtidigt de byggde små lokaler i bostadsområdena. Det har stimulerat näringslivet så mycket att BNP är nära Sveriges. Sverige ligger på 18 plats i och Polen på 22 plats i världen. Polen ligger bara fyra nummer efter Sverigr nu och det var ett land som var mycket fattigt under kommunisttiden. Mikroföretag och småföretag skapar 85 procent av de nya jobben i USA. Stora konsekvenser för Sverige. Eftersom det i den inre marknaden inte finns konkurrens och handeln i Sverige består av olika trista affärer som finns likadana i varje kommuns centrum, har kläder, skor, alkohol, tobak, hyror mm blivit dyrare. Folket är tvingade att konsumera för att leva. Men dyra restaurangbesök orsakar att försäljningen därför faller och folket går inte på det. Folket går inte heller på att köpa dyra kläder av olika kedje företag. Slutsats: Med en traumatisk exportering och importering företag som politiker, facket, banker inte kan hjälpa och en trist och kastrerad inre marknad som politiker, banker och facket har straffat, föll 2008 BNP 4,5 och det är möjligt att 2009 faller 5. Inte roligt för ekonomin i Sverige. Sverige måste ändra politiken för att konkurrera med Europa, annars kommer vi att halka efter andra länders BNP som har bättre företagsmiljö och bättre tillväxt. Svensk- kubansk författare Roberto José Sotolongo Gallego.