Granskning av åtgärder efter brand i Ringhals 2 reaktorinneslutning

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT Process: Granska i tillsyn Vår referens: Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Per Chaikiat KM, Siv Larsson KD, Sofia Lillhök KR, Bo Liwång KS, Fritz Maier KS, Ralph Nyman KS, Åsa Arbetsgrupp: Rydén KR, Josephine Speziali KM Författare: Siv Larsson KD Samråd: Anne Edland ckm, Jan Hanberg cks, Leif Karlsson ckd, Lars Skånberg ckr Fastställd: Lennart Carlsson ck Granskning av åtgärder efter brand i Ringhals 2 reaktorinneslutning Sammanfattning I samband med täthetsprovning i inneslutningen, CAT, den 10/ uppkom en brand i reaktorinneslutningen. Branden orsakade kraftig nedsotning på +115-planet och uppåt. Trycknertagningen av inneslutningen gav fuktutfällning som tillsammans med föroreningarna från branden orsakade en korrosiv miljö i inneslutningen. Ringhals AB (RAB) har genomfört besiktningar, kontroller och provningar samt saneringsåtgärder och andra åtgärder i syfte att återställa anläggningen så att denna åter kan tas i drift. RAB har redovisat detta arbete till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM som har granskat detta i syfte att bedöma om Ringhals 2 uppfyller ställda krav och därmed åter kan tas i drift på ett säkert sätt. Nedan följer en kort sammanfattning av varje granskningsdel i rapporten. Allmänt SSM:s bedömning är att Ringhals AB, RAB, har tagit uppgiften med återställningen på stort allvar och gjort ett rigoröst och systematiskt upplägg för återställningsarbetet. SSM har tagit del av RAB:s redovisning avseende återställningsuppdraget, kvalitetssäkring, validering och verifieringsmetodik (V & V) samt hur man motverkar uppkomst av fel med gemensam orsak (CCF), vilket beskrivs under rubriken Allmänt i rapporten. SSM bedömer att Ringhals för dessa Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten

2 Sida 2 (44) allmänna delar uppfyllt kraven enligt 5 kap 3, 4 och 3 kap 4 SSMFS 2008:1 samt att RAB gjort tillräckliga analyser och bedömningar enligt 10 SSMFS 2008:17. El och I &C (elektrisk, instrumenterings och kontroll) utrustning Ett stort antal komponenter har drabbats av branden direkt eller indirekt främst av nedsotning och förhöjda kloridnivåer. SSM har granskat en större delmängd av det redovisade materialet samt i detta även gjort djupare stickprovskontroller. Sammantaget bedömer SSM, utifrån det SSM tagit del av avseende el och I & C komponenter, att kontroller och prov genomförts enligt 3 kap 4 SSMFS 2008:1 samt komponenter verifierats driftklara enligt 5 kap 3 SSMFS 2008:1. Denna bedömning avser RAB:s återställningsarbete fram till och med driftklarhetsverifiering på komponent-nivå. Driftklarhetsverifiering (DKV) på system-nivå genomförs först under uppstartsekvenserna. Övriga kommentarer, rekommendationer och åtgärder, bl.a. redovisning av resultat av system-dkv, framgår under rubriken samlad bedömning i rapporten. Miljökvalificerad utrustning, El och I&C SSM bedömer att inget tyder på att utrustningen kommer att ha funktionsbrister på grund av branden fram till revisionsavställningen SSM anser att nödvändiga kontroller och andra åtgärder har gjorts så att kraven i 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 och 17 SSMFS 2008:17 uppfylls. SSM har dock inte granskat eller gjort någon bedömning av förhållandena på längre sikt då denna rapport främst avser återstart efter branden. Mekaniska anordningar och komponenter SSM:s utgångspunkt är att samtliga mekaniska anordningar och komponeter med säkerhetsfunktion enligt säkerhetsredovisningen ska vara identifierade och sanerade eller i övrigt åtgärdade. SSM gör bedömningen att samtliga mekaniska anordningar och komponenter med säkerhetsfunktioner har identifierats inför återställningsarbetet. Vad gäller mekaniska anordningar och komponenter, anser SSM att nödvändiga kontroller och andra åtgärder har gjorts så att kraven i 2 kap, 1 och 4 SSMFS 2008:13 uppfylls. De ytterligare åtgärder som behöver vidtas sammanfattas under rubriken samlad bedömning i denna rapport. Miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra ickemetalliska material SSM:s utgångspunkt är att samtliga polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material med säkerhetsfunktion enligt säkerhetsredovisningen, ska vara identifierade och sanerade eller i övrigt åtgärdade. SSM bedömer att R2 har identifierat samtliga aktuella mekaniska komponenter

3 Sida 3 (44) med täthetsfunktion, inom återställningsarbetet. SSM anser att nödvändiga kontroller och andra åtgärder har gjorts så att kraven i 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 och 17 SSMFS 2008:17 uppfylls. De ytterligare åtgärder som behöver vidtas sammanfattas under rubriken samlad bedömning i denna rapport. Brandskydd SSM bedömer att kraven i 14 SSMFS 2008:17 är uppfyllda och brandskyddet bedöms vara återställt till ett sådant tillstånd skick att det uppfyller kraven i säkerhetsredovisningen. Brandskyddssystemet inkl. brandlarmsdetektorerna och snifferutrustning kring reaktorkylpumparna bedöms vara återställda efter branden. Inneslutningsfunktionen Med de nu genomförda kontroll-, provnings- och saneringsåtgärderna uppfyller Ringhals 2 reaktorinneslutning bestämmelserna i 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 och 17 SSMFS 2008:17 i den utsträckning som behövs för att kunna ta anläggningen i drift. De ytterligare åtgärder som behöver vidtas sammanfattas under rubriken samlad bedömning i denna rapport. Kontrollrumspersonal SSM bedömer att Ringhals 2 uppfyller kraven i 2 kap. 9 SSMFS 2008:1 och vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollrumspersonalen ska anses vara redo för återstart och drift av R2. Grundorsaksanalys SSM bedömer att Ringhals 2 uppfyller kraven i 2 kap. 9 samt 5 kap. 4 SSMFS 2008:1 i den utsträckning som behövs för att kunna ta anläggningen i drift. De övriga omständigheter som behöver värderas och åtgärder som eventuellt behöver vidtas sammanfattas under rubriken samlad bedömning i denna rapport. Bakgrund I samband med täthetsprovning i inneslutningen, CAT, den 10/ uppkom en brand i reaktorinneslutningen. Branden uppstod på +115-planet och orsakades av kortslutning i en kvarlämnad och strömsatt dammsugare. Diverse utrustning brann upp och skador uppkom på kablage och annan utrustning. Dessutom skedde kraftig nedsotning på +115-planet och uppåt. Även övriga plan fick sotförorening dock i mindre omfattning. Trycknertagningen av inneslutningen gav fuktutfällning som tillsammans med föroreningarna från branden orsakade en korrosiv miljö i inneslutningen. Lufttorkning av inneslutningen startade för att minska denna korrosiva miljö.

4 Sida 4 (44) Ringhals AB (RAB) har genomfört besiktningar, kontroller och provningar samt saneringsåtgärder och andra åtgärder i syfte att återställa anläggningen så att denna åter kan tas i drift. Den 7 juli 2009 beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Ringhals 1-4. Ett av dessa villkor innebär att RAB ska redovisa bolagets interna återstartsbeslut innan någon av reaktorerna tas i drift efter planerade eller oplanerade avställningar. Med anledning av branden vid Ringhals 2, och mot bakgrund av de särskilda villkor och den särskilda tillsyn som gäller, begärde SSM i brev [1] att RAB innan sin redovisning av kommande återstartsbeslut tillställer myndigheten en samlad redogörelse av branden och dess effekter samt vidtagna åtgärder. Denna redovisning inkom den [2]. Redovisningen är ett ställningstagande till att projektet har omhändertagit gällande kravbild, använt rätt metodik samt med tillräcklig omfattning och resultat. Syfte med granskningen Syftet med granskningen är att bedöma om RAB har genomfört de saneringsåtgärder, kontroller och provningar samt andra åtgärder som behövs så att Ringhals 2 åter uppfyller ställda krav och därmed åter kan tas i drift på ett säkert sätt. Granskningens genomförande Granskningen genomfördes i två steg. Denna rapport innefattar Ringhals metod, omfattning och resultat av saneringsarbetet fram till och med de kontroller som görs i drifttillstånd 3 (varm beredskap). Bedömning görs avseende Ringhals 2:s driftklarhet för uppstart samt driftperioden fram till revisionsavställningen Granskning och bedömning av eventuella åtgärder på längre sikt, såsom t.ex. förändringar i åldringshanteringsprogrammet, kommer att ske under våren I granskningsområdena Mekaniska anordningar och komponenter samt Inneslutningsfunktionen har anmärkningar av långsiktiga frågor gjorts redan i denna rapport. Granskningen sker av dokumentation som styrker verifiering och analys av att; - El och I&C (elektrisk, instrumenterings och kontroll) utrustning inte fått påverkan på avsedd funktion av brandens direkta eller indirekta påverkan. (främst sotrester eller andra brandrester). Bedömningen gäller funktion efter återställandet. Detta ska omfatta både säkerhetsklassad utrustning och icke säkerhetsklassad utrustning som kan vedervåga säkerhetssystem. Även eventuell påverkan på PAM (Post Accident Monitoring).

5 Sida 5 (44) - Miljökvalificerad utrustning, avseende el och I&C utrustning samt polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material, inte fått påverkan på avsedd funktion av brandens förändring av den kemiska och fysiska miljön. Mekaniska anordningar och komponenter har fortsatt bibehållen integritet med hänsyn till försämrad miljö på grund av branden. - Brandskyddssystem har bibehållen funktion samt att brandskyddet har adekvat släck- och detekteringsförmåga. - Inneslutningsfunktionen har fortsatt bibehållen funktion med hänsyn till försämrad miljö på grund av branden. Här ingår också att visa att täthetsprovets resultat är relevant trots det inträffade samt vilken påverkan branden haft på närliggande betong. - Kontrollrumspersonalen är tillräckligt förberedda för uppstart och drift efter den långa avställningen. Utöver detta granskas en allmän del av saneringsprojektet samt de åtgärder som vidtas till följd av grundorsaksanalysen av händelsen. Krav Granskningen har gjorts mot följande krav: 2 kap. 2, 3 och 5 SSMFS 2008:1 om hantering av brister i barriärer och djupförsvar 2 kap. 9 SSMFS 2008:1. Punkt 2 om att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden definieras. Punkt 3 om att den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras. Punkt 4 om att beslut i säkerhetsfrågor föregås av en tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta. Punkt 6 om att den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt. 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 om bland annat att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar ska vara kontrollerade och provade enligt krav som är anpassade till deras funktion och betydelse för anläggningens säkerhet. 5 kap. 3 SSMFS 2008:1 om kontroll och provning samt funktionskontroll för att verifiera anläggningens driftklarhet. 5 kap. 4 SSMFS 2008:1 om utredning av händelser och förhållanden. 2 kap. 1 SSMFS 2008:13 som anger att en mekanisk anordning ska för att få tas i drift vara konstruerad, tillverkad, installerad och kontrollerad så att säkerheten upprätthålls vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser.

6 Sida 6 (44) 2 kap. 4 SSMFS 2008:13 som anger att en mekanisk anordning får inte utsättas för inre eller yttre miljöer eller annan påverkan som har visats kunna leda till sådan allvarlig korrosiv påverkan för vilken anordningen inte har konstruerats. Av dessa bestämmelser följer även att om det inträffar sådana oförutsedda förändringar av den inre eller yttre miljön som kan leda till skadlig påverkan ska åtgärder snarast vidtas för att undanröja orsaken. 10 SSMFS 2008:17 om att motverka uppkomst av fel med gemensam orsak (drift och underhåll). 14 SSMFS 2008:17 om dimensionering för att motstå naturfenomen och andra händelser som uppkommer utanför eller inne i anläggningen, (brand) 17 SSMFS 2008:17 med krav på att kärnkraftsreaktorns barriärer samt utrustning som tillhör reaktorns säkerhetssystem ska vara utformade så att de tål de miljöbetingelser som barriärerna och utrustningarna kan utsättas för i de situationer då deras funktion tillgodoräknas i reaktorns säkerhetsanalys. Vidare ställs det krav på att utrustning i kärnkraftsreaktorn inte får ge upphov till en sådan miljöpåverkan att reaktorns säkerhetsfunktioner nedsätts. 21 SSMFS 2008:17 om säkerhetsklassning av byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar. Analys Allmänt Vidtagna åtgärder och RAB:s bedömning Den sammanfattande rapporten [3] innehåller den huvudsakliga redovisningen av det som SSM begärt in. Här framgår även mer generella delar för återställningsarbetet enligt följande: Återställningsarbetet omfattar ca 4500 komponenter i reaktorinneslutningen (avsnitt 3.1). Återställningsuppdraget (avsnitt 2.1 & 2.2): Det initiala arbetet efter brandhändelsen skedde enligt HAP-processen (hantering av produktionsstörningar). På grund av omfattningen övergick arbetet snart till en projektorganisation med uppdrag att leverera en återställd reaktorinneslutning. Uppdraget definieras i beställningsbrevet (till projektet) som att följande skall utföras/kartläggas. 1. Värdera status, genomföra sanering och genomföra akuta behov av komponentbyte p.g.a. synliga skador och utebliven funktion, så att drift fram till RA 12 kan säkerställas och driftklarhet verifieras.

7 Sida 7 (44) 2. Värdera behov av komponentbyte revisionsavställningen 2012 (RA12) på grund av risk för snabbt åldrande. 3. Ta fram rekommendationer avseende komponentutbyte där livslängden bedöms blivit påverkad, samt påverkan på FU-intervall och provningsintervall. Metoder för sanering/återställning ska vara utformade så att risk för negativ inverkan på system, komponenter och byggnadsdelar undviks. Samtliga system, komponenter och systemfunktioner skall vara dokumenterat driftklarhetsverifierade. Generellt gäller att utbytt utrustning får ej återanvändas om den inte kan återkvalificeras. Återställningsprojektet delades in i fyra delprojekt: Analys Återställning Primärsystem Driftklarhetsverifiering (DKV) Delprojekt Analys arbetar främst med att ta fram kravbild, förutsättningar och strategier för respektive delprojekt för att återigen kunna ta anläggningen i drift. Delprojekt Återställning arbetar främst med att återställa station i det skick den var i innan branden, dvs. sanering av ytor och komponenter. Arbetet skall via instruktioner och rapporter vara fullt ut spårbart och kvalitetssäkrat. Delprojekt Primärsystem ansvarar för att återställa primärsystemets insida. Delprojekt DKV har till uppgift att visa och dokumentera att anläggningen är driftklar via olika typer av dokumenterade och spårbara driftklarhetsverifieringar. Kvalitetssäkring och styrande instruktioner (avsnitt 2.3): Här framgår att projektet inte utför anläggningsändringar. De byten av enskilda objekt som sker utförs av komponentansvariga underhållsgrupper, enligt befintliga kvalitetssäkrande rutiner. Omfattning verifiering och validering Projektet har tagit fram en separat verifierings & valideringsplan (V&V) [4] vilken följer den så kallade V-modellen enligt nedan.

8 Sida 8 (44) I V&V planen[4] framgår bl.a. att den syftar till att visa hur återställningsprojektet avser att verifiera och validera de anläggningsobjekt som omfattas av återställningen, avseende renhet (främst sot och kloridhalter) och funktion. Vidare syftar V&V planen till att beskriva hur projektet avser att säkerställa en korrekt hantering av kraven för detta samt peka ut de verifikat som erfordras för att styrka kravuppfyllnad. Själva strategin för V&V är förutom själva återställningen, att utföra både komponent-dkv och system-dkv inkluderat spårbarhet och erforderlig dokumentation. För detta syfte har RAB tagit fram följande styrdokument: Återställning samt DKV av R2 Containment - Krav och åtgärdsanalys för Återställning [5] R2 Återställning samt DKV av Containment efter brand, Krav och åtgärdsanalys för Komponent DKV [6] R2 Återställning samt DKV av Containment efter brand, Krav och behovsanalys för system DKV [7] Krav och åtgärdsanalys av Primärsystemets insida R2 [8] Komponent-DKV görs enligt ordinarie underhållsinstruktioner. System-DKV kommer att bestå av dels befintliga ordinarie driftinstruktioner från R2D:s ordinarie uppstartrutiner efter revision och dels av projektet identifierade tillkommande prover enligt V&V planen [4].

9 Sida 9 (44) I den sammanfattande rapporten [3] avsnitt och 8.2 framgår att inget behov av ytterligare DKV utöver normal omfattning har identifierats. Men i Krav- och behovsanalys för system-dkv [7] avsnitt finns dock ett antal ytterligare redovisade prov som kommer att göras. På en fråga till RAB angående denna diskrepans i de olika dokumenten har RAB i svar [9] svarat att inga behov av ytterligare system-dkv utöver normal omfattning har identifierats men att man har identifierat tillkommande provbehov för systemverifiering av ventilation, trinatriumfosfatkorgar och Ovationskåp enligt [7]. Slutvalidering av anläggningen genomförs genom att det fastslås att samtliga erforderliga verifikat tillsammans visar att anläggningen är komplett och korrekt åtgärdad efter brandhändelsen, med avseende på sanering, funktion och dokumentation. Som verktyg för slutvalidering används Spårbarhetsmatrisen [10], som slutsigneras. Ansvar återställningsprovning och utvärdering I den sammanfattande rapporten (avsnitt och 2.3.1) har det för SSM förelegat en del oklarheter angående ansvar för DKV provning och utvärdering då där står att återställningsprojektet ansvarar för uppföljning fram till start återladdning, varefter ordinarie driftorganisation tar över ansvaret för att genomföra de DKV aktiviteter som erfordras för att verifiera resterande omfattning. I detta ingår genomförande av system DKV. SSM har bett om ett förtydligande angående hur övertagandet sker av återställningsprovningen till ordinarie organisation samt vem som har ansvar för återställningsutvärderingen. RAB har i svar [9] redogjort för att: Ansvarsfördelningen som gäller för återställningen är att: Återställningsprojektet utför och utvärderar klorid-dkv Underhållsenheter utför och utvärderar komponent-dkv Driftenheten utför och utvärderar system-dkv Avvikelser lyfts av återställningsprojektet till Ringhals 2 driftledning. Det samlade ansvaret för uppföljningsutvärdering efter brandåterställningen fram till RA12 har R2T, anläggningsteknik Ringhals 2. Projektet har upprättat en Redovisad reaktorsäkerhetspåverkan (RRP) [11] för att visa att projektet inte har någon negativ påverkan på reaktorsäkerheten. Beställaren har även tillsatt en fristående referensgrupp för att följa och värdera projektets arbete från reaktorsäkerhetsmässiga aspekter. I RRP bedöms den för brandhändelsen viktiga frågan angående om fel med gemensam orsak (CCF) kan ha introducerats på grund av branden. I RRP tas dock inte själva brandhändelsens CCF konsekvenser upp, utan endast brandåterställningen i sig. Dessa är uppdelade på CCF orsakat av komponentbyte, CCF orsakat av själva saneringsinsatserna samt CCF orsakat av parallella

10 Sida 10 (44) underhållsåtgärder i redundanta system. RAB har för varje av de tre potentiella CCF orsaken redogjort för de bedömningar man gjort om dessa risker och ansett att med tillämpade arbetsmetoder så har riskerna omhändertagits på ett tillfredställande sätt. Själva brandhändelsens eventuella CCF konsekvenser tas upp i sammanfattande rapporten [3] kap 8. Här konstateras att på högsta nivå kan frågan om CCF kopplas till brandhändelsen i sig. Ringhals 2 åtgärd för att undanröja de eventuella fel med gemensam orsak som kan uppkomma till följd av branden är att genomföra detta återställningsprojekt. SSM har ställt en fråga varför inte en samlad CCF värdering görs i en redovisad reaktorsäkerhetspåverkan. Svar är lämnat i [9]. SSM:s bedömning SSM:s bedömning är att RAB har tagit uppgiften med återställningen på stort allvar och gjort ett rigoröst och systematiskt upplägg för återställningsarbetet. Utifrån det SSM tagit del av avseende RAB:s redovisning under Allmänt ovan, bedömer SSM att Ringhals för dessa allmänna delar uppfyllt kraven enligt 5 kap 3, 4 och 3 kap 4 SSMFS 2008:1 När det gäller RAB bedömning av om det kan ha introducerats fel med gemensam orsak (CCF) vid drift och underhåll, bedömer SSM att RAB har gjort godtagbara analyser och riskbedömningar enligt 10 SSMFS 2008:17. SSM anser dock att det finns förbättringspotential avseende tillämpning av en mer detaljerad kvalitativ CCF riskvärdering, på grund av inträffade händelser vid drift och underhåll, på system och funktionsnivå för att t.ex. underbygga bedömningar om det krävs utökad uppföljning eller uppmärksamhet för vissa delsystem en viss tid efter en svårare händelse. Dessutom är SSM av den uppfattningen att analyser, bedömningar och åtgärder för att motverka fel med gemensam orsak vid drift och underhåll vilka kan påverka flera redundanta delar samtidigt, vid framtida händelser ska göras systematiskt och redovisas i ett samlat dokument. El och I &C (elektrisk, instrumenterings och kontroll) utrustning Denna del redovisar granskning avseende el och I&C utrustning och dess funktionalitet från och med återstart tom nästa revision 2012 (RA12).

11 Sida 11 (44) Vidtagna åtgärder och RAB:s bedömning Omfattning Av den sammanfattande rapporten [3] framgår att väldigt mycket har drabbats av branden i reaktorinneslutningen (containment), främst av sot- och kloridnedsmutsning via brandröken. Samtliga komponenter ska saneras, oberoende av kvalitets- säkerhetsklass eller dylikt, till dess acceptanskriteriet för komponentens material uppnåtts. Undantag kan förekomma men skall då förankras via Delprojekt Analys samt beslutsgruppen. De elektriska komponenter som enligt [3] avsnitt 7.6 är berörda av återställningen är: 17 ventilmanöverdon tillhörigt ett flertal olika system. 32 motorer av olika slag tillhörigt ett flertal olika system. Bland dessa återfinns bl.a. reaktorkylpumparna (RCP) samt tillhörande lyftoljepumpar. Elgenomföringar, kablar/kabelvägar, elvärmare, centraler/uttag, belysningsarmaturer Det finns även elektrisk utrustning vilken drabbats, där redovisningen delvis inte återfinns i avsnitt 7.6 utan i avsnitt (reaktortanklock), nämligen indikeringssystem för styrstavslägen (DRPI) och elektromagneter (EMA) för styrstavsdrivning. Vid snabbstopp görs magnetspolarna strömlösa och styrstavarna faller ner i bränslet. De I & C komponenter som enligt [3] avsnitt 7.7 är berörda av återställningen är: Transmittrar, lägesställare, positionsgivare för ångledningar, magnetventiler, daggpunktsmätare, manometrar, temperaturgivare, gränslägen, vätgasgivare, sprängbleckindikeringar, reducerventiler, kopplingslådor, Ovationskåp (fabrikatnamn), neutronflödesmätning (kablar), incore, RMS-utrustning, styrstavindikering, härdtemperaturmätning, högtalarsystem, TV-kameror, telefonsystem, brandlarm, vibrationsmätutrustning, CAT-utrustning, LPM utrustning, laddmaskin och bränsleförflyttningsutrustning. El och I&C utrustningen består av både säkerhetsklassad (funktionsklass 1E enligt IEEE eller motsvarande CAT A enligt IEC) och icke säkerhetsklassad utrustning. För att kunna fokusera granskningen på den utrustning som är säkerhetsklassad ombads RAB att redovisa vad som är säkerhetsklassat (21 SSMFS 2008:17). RAB redovisar detta som hänvisningar till bilaga 2 till [3]. Bilaga 2 baseras på R2 klassningslista vilken vid inlämnandet av rapporten dock inte var fastställd. SSM har begärt in förtydliganden då det funnits oklarheter i redovisningen i bilaga 2 och t.ex. listningar av utrustning i system- DKV planen bilaga 1 [7].

12 Sida 12 (44) Renhetskrav på utrustningen. Renhetskraven på el- och I & C utrustning för olika typer och olika ytor återfinns i avsnitt 4.4 [3]. De kravvärden som anges är för klorid. Dessa värden skall vara uppnådda efter sanering. För sotnedsmutsning, vilken kan orsaka skador eller feluppkomster på elektronik, anges inga gränsvärden. Förklaringar ges dock av RAB, se vidare nedan under saneringsmetod. De valda saneringsmetoderna för el och I & C medför att tillräcklig renhet avseende sot och tjära uppnås efter sanering. Gränsvärden på klorider och saneringsmetoder baseras på en större studie gjord av Elekronikcentralen i Danmark[12] samt på en rapport från Lunds tekniska högskola [13]. Renheten saneras tills godkända gränsvärden uppnås (avsnitt 4.5). För säkerhetsklassad el och I & C utrustning ska en andra oberoende kloridmätning göras. Särskilda dokumentationskrav gäller för komponenter som demonterats för sanering. Dessutom gäller att för samtliga komponenter skall komponent- DKV ske efter montage enligt ansvarig underhållsinstans. Saneringsmetod Saneringsmetodiken beskrivs i avsnitt [3]. RAB har anlitat ett brandsaneringsföretag som är specialiserade på brandskador och sanering för el och I & C utrustning. Saneringsmetodiken är framtagen i samverkan med brandsaneringsföretaget. Metodiken bygger även på studierapporten från Elektronikcentralen [12]. SSM har ställt en kompletterande fråga avseende om sot kan anses sanerat med de applicerade metoderna där sedan resultatet verifieras genom att kontrollera kloridnivån. Detta framgår inte explicit i det material SSM tagit del av. RAB har svarat i [9] att så är fallet. Ytterligare en fråga ställdes runt saneringsmetoder vilket gällde eventuella komponenter som har små öppningar exempelvis luftspalter. RAB har i svar beskrivit hur man hanterat detta samt att ingen branddrabbad säkerhetsklassad utrustning har sådana komponenter. Resultat från sanering och driftklarhetsverifieringen Vid skrivande av den sammanfattande rapporten [3] ingår ännu inte resultat från system-dkv då dessa görs först i samband med uppgång till uppstart (DT 3) och under själva uppstarten. Resultatredovisningen av återställningen för el och I & C som görs i avsnitt 7.6 och 7.7 redovisar för de olika komponentgrupperna, krav, metodik, omfattning, utbytt utrustning, resultat (uppdelat på påverkan av klorid och sot),

13 Sida 13 (44) sammanfattning komponent DKV, uppföljning i närtid samt uppföljning långtid (miljökvalificering). I redovisningen framgår att för ett antal komponenter så har RAB bedömt att sanering ej kan ge tillräckligt säkert eller bra resultat vilket gjort att man beslutat att byta komponenter. I ett fall har det även lett till att man bytt till helt nya av annat fabrikat vilket framgår av R2 säkerhetsvärdering i linjen (SIL) för detta utbyte [14]. Detta gäller 64 stycken magnetventiler av fabrikat ASCO, varav 21 stycken har varit säkerhetsklassade (1E/CAT A). I sammanfattningen för elkomponenter (7.6.7) framgår följande: Samtlig elutrustning i containment har sanerats och verifierats ligga under satta gränsvärden avseende klorider. Därmed har även verifierats att andra föroreningar från branden har avlägsnats. Samtlig elutrustning i containment har eller kommer att driftklarhetsverifieras avseende funktion när detta inte kan ske före ett visst driftläge. Denna driftklarhetsverifiering följer befintliga underhållsinstruktioner, vilket bedöms vara tillräckligt. Utrustningen uppfyller de krav som ställs i starkströmsföreskrifterna. Sammantaget kommer elutrustning i containment att vara verifierat driftklar innan den behöver utnyttjas. I sammanfattningen för I & C utrustning (7.7.5) framgår följande: Samtlig I&C-utrustning i containment har sanerats och verifierats ligga under satta gränsvärden avseende klorider. Därmed har även verifierats att andra föroreningar från branden har avlägsnats. Samtlig I&C-utrustning i containment har eller kommer att driftklarhetsverifieras avseende funktion när detta inte kan ske före ett visst driftläge. Denna driftklarhetsverifiering följer befintliga underhållsinstruktioner, vilket bedöms vara tillräckligt. Sammantaget kommer I&C-utrustning i containment att vara verifierat driftklar innan den behöver utnyttjas. Dessutom finns redovisning av resultat under avsnitt (reaktortanklock) avseende DRPI och EMA. Fördjupade stickprovskontroller SSM valde ut ett par komponenter för en djupare stickprovskontroll av mätrutiner och resultat vid komponent-dkv då de ansågs särskilt intressanta. Det som valdes ut var resistansmätningsrutiner och mätprotokoll för spolar i DRPI systemet samt motsvarande för isolationsmätning för ventilmanöverdon C. Den sistnämnda hade vid RAB första kontroll efter sanering ej godkända isolationsvärden. Bedömd orsak var en otät kabelskarv. Skarven har nu gjorts om. Även skarvningsmetodik och protokoll har granskats. En särskild fråga har ställts på hur temperaturgivare (RTD givare) funktionskontrolleras då det inte framgick av den sammanfattande rapporten [3].

14 Sida 14 (44) Även den interna hanteringen angående utbyte av ASCO magnetventiler till nya komponenter av nytt fabrikat har granskats via kompletterande frågor till RAB[15]då det varit oklarheter angående kvalificeringen av de nya ventilerna för säkerhetsklassade funktioner. I interndokument [16] framgår nämligen att de nya magnetventilerna inte formellt är kvalificerade för säkerhetsfunktioner inom RAB, utan detta kommer att bli gjort senare. I RAB svar, samma dag, på kompletterande fråga framgår att de nya magnetventilerna nyligen blivit kvalificerade inom RAB för säkerhetsfunktioner och att kvalificeringsrapport planerades att vara klar vecka SSM erhöll därefter en fastställd kvalificeringsrapport v [17]. Uppföljning från uppstart till revision 2012 (RA12) Redovisningen av detta framgår i kap 9 och 10 i [3]. Det har varit svårt att utläsa explicit om RAB bedömt att el och I & C utrustning har något behov av särskild uppföljning fram till RA12. I RAB PSG-rapport [18] sägs nämligen i avsnitt 5.3 övrigt att De uppföljningsprogram som skall utarbetas på både kort (första driftsäsongen fram till RA12) och lång (RA12 och framåt) sikt kommer att bli ett viktigt verktyg för att bevaka att CCF inte inträffar. Då SSM anser att problem med eventuellt introducerade CCF-risker är av största vikt att bevaka, ställdes kompletterande frågor runt detta. Efter två frågeomgångar har RAB svarat att R2 gjort bedömningen att el och I & C komponenter ej behöver någon uppföljning pga. branden. SSM:s bedömning Sammantaget bedömer SSM, utifrån det SSM tagit del av avseende el och I & C komponenter, att kontroller och prov genomförts enligt 3 kap 4 SSMFS 2008:1 samt komponenter verifierats driftklara enligt 5 kap 3 SSMFS 2008:1. Denna bedömning avser RAB:s återställningsarbete fram till och med driftklarhetsverifiering på komponent-nivå. Driftklarhetsverifiering på systemnivå genomförs först under uppstartsekvenserna. RAB ska dock två veckor efter det att anläggningen har tagits i drift till SSM skriftligen redovisa resultaten av genomförda driftklarhetsverifieringar, på systemnivå, av el- och kontrollutrustning samt instrumentering RAB har enligt sin redovisning och svar på frågor, bedömt att ingen särskild uppföljning bedöms nödvändig fram till RA12 för el- och I & C utrustning. SSM vill senast tre respektive sex månader efter det att anläggningen har tagits i drift ha skriftliga redovisningar av iakttagelser och erfarenheter från uppföljning av el- och I & C utrustning. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot oväntade felutfall och trender under perioden.

15 Sida 15 (44) Den klassningslista för R2 vilken ska redovisa vilken säkerhetsklass olika komponenter har, vilken bilaga 2 i den sammanfattande rapporten baseras på, var inte klar och frisläppt vid redovisningstillfället. Denna klassningslista ska vara fastställd och redovisas till SSM senast tre månader före RA12. Miljökvalificerad utrustning El och I&C Vidtagna åtgärder och RAB:s bedömning Den mesta användningen av polymera material i inneslutningen är som partisolering och mantelmaterial i kablar. Dessa kablar ligger i stor utsträckning förlagda i skyddsrör eller på täckta kabelstegar. Ringhals har haft samtal med experter på kablar hos EPRI vilket resulterade i att de polymera material som används inte är känsliga för klorider och sot. Detta understöder en egen bedömning som RAB gjort. Kablarna ingår i Ringhals program för åldersuppföljning av kabel enligt Ringhals kabelstrategi. Säkerhetsklassad utrustning är av säkerhetsklass 3, dvs. category A eller BA enligt IEC alternativt 1E enligt IEEE std 603. Denna utrustning används för att ge insignaler till reaktorskyddssystemet eller ingår i PAM (post accident monitoring). Utrustningen består av transmittrar, temperaturgivare och neutrondetektorer. Utrustningen är miljökvalificerad och därför helt täta. O-ringar i lock och andra ställen som utgör avtätningar har bytts. Tre transmittrar kan ha blivit påverkade direkt av branden. Dessa har miljökvalificeringskrav. Dessa kan ha blivit utsatta för temperaturer över 90 grader under ett antal timmar. Den typ av transmittrar som används klarar som normal omgivningstemperatur 93,3 gr C (200 gr F), och i och med att de är miljökvalificerade så innebär det att de klarar 200 gr C kortvarigt och 160 gr C i 8 timmar. Transmittrarna kommer under DKV-processen att funktionsprovas och kalibreras för att visa tillräckligt hög noggrannhet och prestanda. I samband med detta kommer de O-ringar som utgör tätningar för miljökvalificeringen att bytas. Sammanfattningsvis anger Ringhals att apparater i inneslutningen som har säkerhetsfunktion eller ingår i PAM-instrumenteringen är miljökvalificerad och är helt täta. Ingående komponenter av polymera material har alltså inte blivit utsatta för klorider eller sot. Ringhals anger att efter de planerade sanerings- och underhållsåtgärderna är genomförda på miljökvalificerad utrustning bedöms inte denna utrustning, med avseende på polymera material, ha blivit påverkade av branden kortsiktigt eller långsiktigt.

16 Sida 16 (44) SSM:s bedömning SSM bedömer att inget tyder på att utrustningen kommer att ha funktionsbrister på grund av branden fram till revisionsavställningen SSM anser att nödvändiga kontroller och andra åtgärder har gjorts så att kraven i 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 och 17 SSMFS 2008:17 innehålls. SSM har dock inte i detta skede granskat eller gjort någon bedömning av förhållandena på längre sikt då denna rapport avser återstart efter branden. Granskning och bedömning av eventuella åtgärder på längre sikt, såsom förändringar i åldringshanteringsprogrammet, kommer att ske under våren Utifrån den samlade bilden gör SSM bedömningen att inget tyder på att DKV av reaktorskyddssystemets signalvägar skulle ha brister som förhindrar uppstart. Miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra ickemetalliska material 1 Underlag Kapitel i dokument [3] har granskats vad gäller polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material, inklusive R2:s egna hänvisningar från detta kapitel till andra referenser. 2 Identifiering av påverkade miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material R2 anger att all utrustning i inneslutningen har påverkats av klorider och sot, och behöver sammanställas. R2 anger i sin redovisning att polymera material förekommer som tätande o- ringar i mekaniska komponenter; ventilmembran, flänspackningar och packningsmaterial vid rörklammor samt sätesringar i kulventiler. Flänspackningar förekommer endast på perifera system, i kvalitetsklass 4 samt där det förekommer havsvatten. Sätesringarna i kulventiler var helt skyddade från yttre miljö. R2 anger också i sin redovisning att polymera material förekommer kring slussdörrar och -luckor i inneslutningen; person-, transport- och nödslussar. Samtliga rörgenomföringar mellan inneslutningen och utsidan saknar polymera tätningsmaterial. 3 Saneringsåtgärder och eventuell påverkan på miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material Sotet som utvändigt har förorenat aktuella mekaniska anordningar och komponenter består av 78 % kol, 1.4 % väte och 0.4 % kväve. Sotet rapporteras

17 Sida 17 (44) innehålla följande föroreningar: klor 5 %, järn 2 %, zink 1 %, bly 1 %, krom 0.5 %, koppar 0.5 %, kisel 0.2 %, antimon 0.4 %, svavel 0.2 % och brom 0.4 %. Sotet redovisas i kapitel 3 i dokument [3]. Efter de inledande c:a 51 timmarna har luftfuktigheten hållits under 40 % RH. Rumstemperaturen i inneslutningen ökade med c:a 10 C, lokalt vid brandhärden var det mycket varmare. 3.1 Omfattning R2:s åtgärder och kontroller miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material R2 redovisar åtgärder och kontroller både inför och efter återstart. Inför återstart: Ventilmembran som inte var skyddade som interna delar i ventilen under branden, har ersatts med nya ventilmembran. Kloridmätningar har gjorts för att kontrollera att komponenter i flänsförband och packningar under rörklammor var endast perifert kontaminerade. Antingen gjordes utbyte eller sanerades de och torkades rena från brandrester. Personslussens o-ring i dörrkammaren kommer att ersättas med en ny före återstart av R2. Samtliga slussar i inneslutningen täthetsprovas före återstart av R2. R2 anger att aktuella komponenter inte var utsatta för förhöjda temperaturer. De var endast utsatta för låg koncentration aggressiva gaser och sura lösningar, under kort tid. Kloridhalter i beläggningar var dels låga (dock förhöjda) och dels tvättades de bort med sotavlagringarna efter max 7 månader, varmed de enligt R2:s uppfattning inte kunde påverka degraderingshastighet av polymera material. Detsamma gäller också för annan kemisk påverkan. R2 bedömer att inga polymera material har fått någon bidragande degraderings/åldringspåverkan på varken kortare eller längre sikt. Efter sanering kan lokalt något högre kloridhalter kvarstå, vilket inte påverkar degradering/åldring på längre sikt. Efter återstart: För beskrivning av uppstart, se stycket om mekaniska anordningar och komponenter under stycke 3.1; första stycket under Efter återstart. R2 bedömer att inga ytterligare åtgärder behövs i framtiden. 3.2 RAB:s krav miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material Brev [9] bifogar en metodik enligt rapport [19], som beaktar 17 SSMFS 2008:17. Resultatet av R2:s arbete med miljökvalificering av mekaniska komponenter redovisas enligt brevet, i tabell R2 Miljökvalificering av mekkomp org (2) i referens 64 till sammanfattande rapport [3]. Redovisad tabell

18 Sida 18 (44) är sönderdelad, vilket gör att det inte går att utläsa för vilka polymera mekaniska komponenter som ifyllda uppgifter om miljökvalificering gäller. Miljökvalificeringskolumnen är endast delvis ifylld. 3.3 SSM:s bedömning R2:s åtgärder och kontroller miljökvalificerade polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material SSM:s utgångspunkt är att samtliga polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material med säkerhetsfunktion enligt säkerhetsredovisningen, ska vara identifierade och sanerade eller i övrigt åtgärdade. I R2:s redovisning saknas dock elgenomföringar med täthetsfunktion. I brev [9] hänvisas till område el, för redovisning av elgenomföringar. SSM kan därmed bedöma att R2 har identifierat samtliga aktuella mekaniska komponenter med täthetsfunktion, inom återställningsarbetet. R2 behöver tre månader före RA12 komplettera sin redovisning med tydlig rapportering av resultatet av sitt arbete med miljökvalificering av polymera konstruktionsmaterial och andra icke-metalliska material, inklusive underbyggda livslängder. Förutsatt att denna komplettering görs av R2, anser SSM att kraven i 3 kap. 4 SSMFS 2008:1 och 17 SSMFS 2008:17 till fullo är uppfyllda. Mekaniska anordningar och komponenter 1 Underlag Kapitel 7.4 och 7.5 i Sammanfattande rapport avseende återställning efter brandhändelsen [3], har granskats vad gäller mekaniska anordningar och komponenter, inklusive R2:s egna hänvisningar från dessa kapitel till andra kapitel och referenser. Även kapitlen 4.1-2, 9, 10, 11 och 12 har granskats på samma sätt. 2 Identifiering av påverkade mekaniska anordningar och komponenter R2 anger att all utrustning i inneslutningen har påverkats av klorider och sot, och behöver sammanställas. 2.1 R2:s beskrivning av identifierade påverkade mekaniska anordningar och komponenter Återställningsarbetet har dokumenterats i en spårbarhetsmatris. Spårbarhetsmatrisen har uppgetts innehålla samtliga objekt i inneslutningen, baserat på anläggningsregistret. Även vattenberörda delar av reaktorkylsystemet omfattas av R2:s redovisning. Åtgärder och kontroller för utvalda objekt redovisas på komponentnivå i kapitlen och

19 Sida 19 (44) 2.2 SSM:s bedömning av identifiering av påverkade mekaniska anordningar och komponenter R2:s spårbarhetsmatris har möjliggjort att samtliga mekaniska anordningar och komponenter med säkerhetsfunktioner har kunnat värderas, förutsatt komplett och uppdaterat anläggningsregister. Anordningar och komponenter har därmed vid behov åtgärdats och kontrollerats enligt samma grundläggande metodik som redovisas i kapitlen och R2:s strukturella värdering i kapitel indikerar ett grundligt arbetssätt. SSM:s utgångspunkt är att samtliga mekaniska anordningar och komponeter med säkerhetsfunktion enligt säkerhetsredovisningen ska vara identifierade/sammanställda och sanerade eller i övrigt åtgärdade. SSM gör bedömningen att samtliga mekaniska anordningar och komponenter med säkerhetsfunktioner har identifierats inför återställningsarbetet. 3 Saneringsåtgärder och eventuell påverkan: utvändigt mekaniska anordningar och komponenter Sotet som utvändigt har förorenat aktuella mekaniska anordningar och komponenter består av 78 % kol, 1.4 % väte och 0.4 % kväve. Sotet rapporteras innehålla följande föroreningar: klor 5 %, järn 2 %, zink 1 %, bly 1 %, krom 0.5 %, koppar 0.5 %, kisel 0.2 %, antimon 0.4 %, svavel 0.2 % och brom 0.4 %. Sotet redovisas i kapitel 3 i dokument [3]. Efter de inledande c:a 51 timmarna har luftfuktigheten hållits under 40 % RH. Rumstemperaturen i inneslutningen ökade med c:a 10 C och inga komponenter tillhörandes primärsystemet utsattes för förhöjda temperaturer utöver detta. Lokalt vid brandhärden var det mycket varmare. R2:s redovisning omfattar åtgärder och kontroller, dels inför återstart och dels efter återstart, se stycke 3.1. I stycke 3.2 nedan redogörs för R2:s krav gällande återställning utvändigt mekaniska anordningar och komponenter. SSM:s bedömning av R2:s åtgärder, kontroller och krav finns i stycke Omfattning R2:s åtgärder och kontroller: utvändigt mekaniska anordningar och komponenter R2 redovisar åtgärder och kontroller både inför och efter återstart: Inför återstart: Inneslutningsventiler, säkerhetsventiler, rör, rörupphängningar, hängare, dämpare, slussar och recirkulationssilar, inneslutningspumpar, inneslutningsventilation och passiva autokatalytiska rekombinatorer (PAR), tryckhållare samt ånggeneratorer har sanerats utvändigt genom torrdammsugning, avtorkning, inplastning och spolning följt av anpassad slutsanering. Före varje demontage som innebär öppning av system har hela närområdet torrdammsugits och avtorkats, för att motverka invändig kontaminering. Tätning

20 Sida 20 (44) av komponenter/anslutningar har gjorts i samband med demontage. Använda kemikalier har kategoriserats enligt RAB:s rutiner för kemikaliehantering, inklusive användningsområde med angivande av materialkategorier på vilka kemikalien får användas. Härutöver har kolsyreblästring använts tillsammans med saneringsmetoderna, vid förekomst av ytrost. Samtliga saneringsvätskor tvättas bort med totalavsaltat vatten. Ytterligare detaljerad redovisning av utvändiga åtgärder och kontroller för respektive utrustning ges i R2:s sammanfattande rapport [3]. Kvalificerad kloridmätning har utförts före samt efter slutsanering för att verifiera att kloridhalter ligger på acceptabla nivåer. Metoden är jämförbar med kemiavdelningens normala metoder. Om ytan är mindre än 1 dm 2 får strykprov istället användas. STF-styrd kloridkontroll på rostfria ytor ska göras inför uppstart. I brev [10] klarställs att visuell besiktning, att all sot är borta, görs som första steg vid sanering. Materialtekniska motiv ges till att regenerativa värmeväxlaren, värmarna till tryckhållaren, utsida reaktortank och spalt på utsida mellan genomföring och lockkalott inte har sanerats. ALARA-principen anges också som skäl till utebliven sanering av regenerativa värmeväxlaren och värmarna till tryckhållarna. I brev [9] uppges att reaktortank och reaktortanklock inte omfattas av uppföljningen pga. hög neutronbestrålning. I stycke anges att utsidan på reaktortanken inte har kontaminerats av klorider vid branden, varför det inte funnits behov av sanering av reaktortankens utsida. Kloridmätning har gjorts på reaktortankens nedre del, mellan tankvägg och isolering. Resultatet av kloridmätningen var 0.01 mg/ dm 2. Kloridmätningarna redovisas i bilaga A9; en tabell som är svår att granska pga. att det inte går att läsa vilken rad uppgifter i flera kolumner gäller, orsakat av felaktiga sidbrytningar i dokumentet som redovisats till SSM. I stycke förs resonemang gällande saneringsbehov för 0.4 mm-spalt mellan genomföringarna på utsidan av reaktortanklocket mellan stuts och lockkalott; vid snedställningen. Risk för kontamination i spalten föreligger, men kontrollmätning och sanering har inte gjorts av praktiska skäl. Eftersom drifttemperaturen är hög ( 200 C) är spalten torr under drift. Därmed anses risken för degradering som minimal under drift, oavsett grad av kontamination. Genomföringarna är tillverkade av nickelbasmaterial (Alloy 690) som är mindre känsliga för klorider jämfört austenitiska rostfria stål. Lockkalotten är tillverkad av kolstål, som också anges vara mindre känsligt för klorider jämfört austenitiska rostfria stål. De mindre känsliga materialen gör att degraderingsrisken är liten även under avställning då ökad fukthalt kan förekomma. E-post [20] bifogar underbyggande referenser till detta resonemang.

21 Sida 21 (44) Efter återstart: Uppstart av R2 kommer att ske med hjälp av ordinarie uppstartsrutiner. E- post [21] klarställer att innan uppstart har ett antal prov tagits (rostfria ytor) vilka redovisas. Proven är gjorda på nivåeran +93, +100, +107 och Låga kloridhalter har uppmätts. En utökad kloridkontroll i inneslutningen kommer att utföras under värmning. Inneslutningen är tillgänglig under uppstart, enligt brev [9]. Enligt brev [9] ska kloridprovtagning starta efter 24 timmar, med hänsyn till avgasning av isolering. E-post [21] anger att någon gång mellan 177 C och fullt tryck och temperatur ska nya kloridkontroller utföras på de ställen som kontrolleras inför uppstart. Två gånger per skift ska temperatur och fukthalt loggas. Temperatur och fukt ska övervakas fram till RA12. Under driftsäsongen ska kloridprovtagning ske vid ett antal tillfällen; kvartalsvis och med samma omfattning enligt uppgift i e-post [21]. Vid de arbeten som utförs under RA-12 på inneslutningsventiler, ska eventuella avvikelser t ex onormal korrosion noteras. För säkerhetsventiler, rör, rörupphängningar, hängare, dämpare, slussar och recirkulationssilar, inneslutningspumpar, tryckhållare samt ånggeneratorer planeras inga åtgärder eller kontroller efter återstart. Vad gäller 0.4 mm-spalt mellan genomföringarna på utsidan av reaktortanklocket mellan stuts och lockkalott ska EC- och UT-provningen RA15 även inkludera området vid spaltmiljön för att säkerställa att ingen degradering har skett. R2 anger också att det bör utredas eventuell påverkan i det långsiktiga perspektivet. 3.2 RAB:s krav renhet: utvändigt mekaniska anordningar och komponenter R2 anger att mycket allvarlig skadeverkan fås från kloridjoner och andra korrosiva joner samt fukt, på stål i brandrök. R2 anger att klorider anses vara den mest kritiska föroreningen som finns i R2-inneslutningen efter branden, varför störst fokus kommer att ligga på att sanera anläggningen från klorider. Gränsvärdet på sot kravställs indirekt genom kloridgränsvärdet. Inga ytterligare gränsvärden finns för metaller på utvändiga systemytor, utan indirekt kravställande görs också via kloridgränsvärdet. I brev [9] lämnas referens till [22], som anger att bly och koppar inte har skadlig inverkan utvändigt. Gränsvärde för sanering av inneslutningsventiler, säkerhetsventiler, rör, rörupphängningar, hängare, dämpare, slussar och recirkulationssilar, inneslutningspumpar, inneslutningsventilation och passiva autokatalytiska rekombinatorer (PAR), tryckhållare samt ånggeneratorer har för icke-rostfria ytor varit < 0.30 mg/dm 2 klorider efter genomförd sanering. Grunden för detta gränsvärde är referensmätningar på representativa icke-rostfria ytor på

22 Sida 22 (44) Ringhals 4. I brev [9] lämnas den kompletterande informationen att R2 och R4 i sina konstruktioner och materialval är att anse som tillräckligt lika, för att vara jämförbara m.a.p krav vad gäller detta kloridgränsvärde. Gränsvärdet anses som konservativt. I brev [9] klarställs att gränsvärdet även underbyggs vetenskapligt med metod redovisad i referens 25 till sammanfattande rapporten [3], stycke I stycke hänvisas till en referens 8, som inte är bifogad. Enligt brev [9] är referensen densamma som referens 103 till sammanfattande rapport [3]. I referens 103 underbyggs alltså R2:s gränsvärde. För rostfria ytor, inklusive spegelisolering över rör, har i praktiken tillämpats STF-gränsen gällande rostfria ytor på säkerhetsrelaterade system; < 0.10 mg/dm 2. R2 anger att utsidan av reaktorkylsystem (inklusive tank, lock och påstick) har sanerats till en nivå under satta gränsvärden. Därmed är anläggningen, enligt RAB, återställd i ursprungligt skick. 3.3 SSM:s bedömning R2:s åtgärder och kontroller: utvändigt mekaniska anordningar och komponenter Transkristallin spänningskorrosion (TGSCC) kan fås i rostfritt material i korrosiv miljö, vid förekomst av spänningar från t ex svetsegenspänningar och slipning av ytor. Kolstål är mindre känsligt. Nickelbasmaterial är också mindre känsliga, speciellt vad gäller gropfrätning. Sanering av kolstål minskar dock risken för återkontamination av känsliga material. Flera fall av TGSCC har rapporterats till SSM, från svenska anläggningar. Det har förekommit att skadan varit genomgående. TGSCC-risk hanteras normalt via egenkontroll, och dessa program kan behöva justeras med anledning av branden. Metod för fastställande av kloridgränsvärden för icke-rostfria ytor via referensmätningar på R4, kompletterat med vetenskapligt underbyggd referens 103, får anses som acceptabel. Antagandet att kloridjonerna är värst, liksom grund för indirekt renhetskrav via kloridjoner, gällande metalljoner på ytor, är acceptabelt och relevant. Grunden för fastställandet att utsidan på reaktortanken inte har kontaminerats av klorider vid branden, och därmed beslut om utebliven sanering av reaktortankens utsida, bör vara ett granskningsbart mätprotokoll gällande mätning mellan tankvägg och isolering. I stycke anges att förhöjda kloridhalter uppmätts på ledrör och spegelisoleringen under reaktortanken. Värdering behövs vad gäller resonemanget som underbygger låg degraderingsrisk på lång sikt, i 0.4 mm-spalt på ej sanerad eller kontrollerad utsida av reaktortanklocket mellan genomföringar och lockkalott; vid snedställningen.