Attraktivt boende i Vallstatrakten Analys och naturinventering

Transkript

1 Attraktivt boende i Vallstatrakten Analys och naturinventering Längs med Ljusnans dalgång finns vackra strand- och tätortsnära lägen som i och med bebyggelse skulle bidra till att öka landsbygdens attraktionskraft för boende. Det aktuella området sträcker sig längsmed Ljusnans båda sidor från strax norr om Arbrå till strax söder om Orbaden. Genom att sälja nya attraktiva tomter kan man få en inflyttning som långsiktigt kan bidra till serviceunderlaget i Vallsta. Exploatering ska också bidra till att långsiktigt främja Vallstas utveckling i och med positiva sysselsättningseffekter. Bebyggelsen bör ligga så pass nära Vallstas tätort att de boende kommer att kunna utnyttja tätortens serviceutbud och eventuellt bidra t ill att öka det.

2 Samhällsbyggnadskontoret Bollnäs Malin Winblad

3 Skydd och restriktioner Strandskydd Längs Ljusnans dalgång gäller strandskyddet 200 meter in från strandkanten. Strandskyddet är till för att allmänheten ska ha tillgång till stränderna, i sitt friluftsliv, samt för att växters och djurs livsförhållanden ska bevaras. I det nya strandskyddet vill man främja utvecklingsmöjligheterna i landsbygden, där man skriver att det går att kombinera landsbygdsutveckling med tillgång till naturen. Genom att bebygga strandnära områden kan man öka användningen av en plats utan att förstöra dess värden. Vad som är viktigt vid exploatering i dessa lägen är att värna om de värden som finns där idag. Exploatering i Ljusnans dalgång är bara ett alternativ om det kan ske utan att äventyra dessa värden. Tillgängligheten till naturen, samt djur och växtliv bör noggrant inventeras för att avgöra om man genom exploatering kan behålla eller stärka det. I annat fall är exploatering inte ett alternativ. Det skall dock alltid finnas en zoon närmast stranden där allmänheten fritt kan röra sig. Friluftsliv Hela Ljusnans dalgång innefattas av riksintresse för friluftsliv. Det innebär att allmänheten ska ha möjlighet till vistelse utomhus, för välbefinnande och utan krav på tävling längs med vattnet. Området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kultur- och naturmiljön. Hur natur- och

4 kulturmiljön ser ut varierar starkt längs med dalgången. Här bör hänsyn tas till det lokala, till de värden som finns på de specifika platserna. De kvalitéer som idag drar människor till området får inte äventyras vid exploatering. Delar av dalgången är idag väldigt sparsamt använda och dessa skulle kunna stärkas med hjälp av exploatering. På många ställen finns stigar i varierande storlek närmast strandkanten. Att allmänheten fritt kan vandra eller ströva längsmed åkanten är en kvalité som bör bevaras eller stärkas. Friluftslivet i övrigt består av någon enstaka utflyktspunkt med utsikt eller grill. Ljusnan är också populär för bad, fiske och båtsport så som paddling. Kulturvård Området bedöms även som riksintressant på grund av sina kulturvärden. Vallstatrakten ger en god bild av hur landskapet använts förr då mycket gammal bebyggelse och betesmark finns kvar. För att detta ska upprätthållas, och inte markerna växa igen, krävs att marken används och hävdas. Detta kan vara en god anledning till att fortsätta utveckla området för att det ska vara attraktivt för boende som kan upprätthålla den värdefulla kulturmiljön. Ett öppet landskap så som här är också väldigt känsligt för exploatering - de vidsträckta vyerna gör att bebyggelse kommer att synas på långt håll och påverka stora delar av området. För att få nya bostäder att passa in i ett område som detta krävs att man noggrant tittar på karaktären av landskapet och bebyggelsen, då nya byggnader ska underordnas de äldre. Av tradition har de som brukade jorden byggt villor i direkt anslutning till de brukade markerna, ofta i höjdlägen på impediment mark. Bostäderna till de som inte bedrev jordbruk var ofta samlade i klungor och låg på mark som inte var odlingsbar t.ex på steniga backar. Man hade ofta flera byggnader på tomten, detta skulle kunna efterliknas genom att ha garage skiljt från huset och gärna något övrigt uthus. Boningshuset syntes från väg och infart. Svackor, drabbade av kallras, höstdimmor och brist på vårsol, användes inte och bör således inte bebyggas idag heller.

5 Lokalisering i enhetliga mindre byar, i närheten av större och välbevarade gårdar samt på den öppna marken bör undvikas. Fornminnen I trakterna finns flertalet fornlämningar av olika slag. Dessa bör värnas och de får inte under några omständigheter äventyras. Naturvård Landskapet är ett traditionellt odlingslandskap som bör bevaras. Här finns öppna hävdade marker och skogsområden i olika storlekar. Djur och natur längs med Ljusnans strandkant bör tas extra hänsyn. En inventering av växt och djurarters utbredning behövs här. I området finns också några speciellt skyddsvärda områden, framför allt då det är viktiga fågellokaler: Bondtjärn samt våtmarken ca 500 meter norr om Bondtjärn, Partåns mynning och Klockarviken är alla viktiga rastplatser för sträckande fågel. Man har i dessa lokaler observerat de flesta av Sveriges änder och vadare. Här finns även en del värdefull och sällsynt vegetation. En lokalisering i närheten av något av dessa områden kräver en noggrann inventering för att se till att dessa miljöer inte tar skada.

6

7 Dammbrott Det finns uträkningar på var vattnet skulle nå vid eventuellt dammbrott i Ljusnan. Risken för detta är förhållandevis liten, men en lokalisering utanför riskområdet är att föredra. Där är också översvämningsrisken betydligt mindre i allmänhet. Riktlinjer vid lokalisering av bostadshus i Vallstatrakten Bebyggelsen ska vara i närhet till Vallsta tätort ska kunna anpassas till landskapets karaktär och inte förändra den väsentligt får inte innebära sämre livsförhållanden för växt och djurliv får inte inkräkta på en allmän yta längs med strandkanten ska innebära bibehållet eller ökat friluftsliv i området får inte störa fornlämningar ska vara lokaliserad så att man kan dra och ansluta till väg utan större negativ påverkan ska innebära ett attraktivt läge som inte redan finns att erbjuda i trakterna

8

9 Olika landskapstyper i Vallstatrakten Vallsta tätort Vallsta tätort är en gemytlig liten by där man från de flesta ställen kan skymta de vidsträckta öppna markerna som präglar Vallsta i stort. Tätorten breder ut sig på den östra sidan av riksväg 83 och det finns ca 100 hushåll där. Bebyggelsen är blandad och det finns allt från radhus till äldre gårdar. Centrerat i tätorten kan man hitta det nödvändigaste serviceutbudet: skola, mataffär med post, bensinstation, restaurang, frisörer och bilverkstad. I tätorten finns också hemslöjdsbutik, antikaffär, loppis och golvfirmor. Strax utanför tätorten finns också en idrottsplats med fotbollsplaner. Fornlämningar Inga fornlämningar finns i Vallsta tätort. Bedömning av platsen Intresset för bostäder mitt i Vallsta tätort bedöms som litet och de hus som redan finns där täcker upp det intresse som finns. Att förstora Vallsta tätort med fler tomter bedöms inte i nuläget som intressant. Det vidsträckta kulturlandskapet Större delen av det undersökta området är vidsträckt, öppet och lätt böljande. Stora spridda 1800-talsgårdar och mindre skogspartier bryter av det öppna och gör platsen väldigt harmonisk och vacker. I horisonten tornar blånande berg upp sig som en fond och inger ett lugn. De välbevarade gårdsmiljöerna och bilden av landskapet ger en god uppfattning om äldre bebyggelseförhållanden i landsbygden varför området innefattas av skydd för kulturmiljövård. Man vill bevara det tydliga laga skiftelandskap med stora hälsingegårdar som finns än idag. I skogskanterna hittar man också sekelskiftets typiska smågårdar och småbruksbebyggelse. Mycket av marken är hävdad även om en del holmar som tidigare använts för bete idag är skogsbeklädda. Längsmed Ljusnans kanter finns på de flesta ställen en utsparad smal rand av träd, vilken gör att det vattennära läget inte känns lika distinkt. Här finner man ofta en mindre upptrampad stig som på grund av sin storlek bedöms som sparsamt använd. På Ljusnans östra sida är lutningen betydligt brantare och betesmarkerna sluttar ner mot älven. På grund av höjdskilnaden får man också en utsikt över Ljusnan som man inte får på den västra sidan. Här har skogen mer plats än på den västra sidan. Fornlämningar Ett tiotal fornlämningar finns att hitta runt om i området. Det finns gravar och rester från boplatser, de äldsta från stenåldern.

10 Vägkvalité och kommunikation En större väg går genom hela området och flertalet mindre vägar av varierad kvalité sträcker sig in i de öppna markerna. Att använda dessa med eventuell förstärkning skulle inte påverka landskapsbilden i stort. Avståndet till Vallsta tätort varierar från 0-7km. Bedömning av platsen Då dessa områden är väldigt öppna skulle bebyggelse här synas tydligt och det skulle vara svårt att få de nya husen att smälta in och samtidigt bevara det gamla karaktäristiska området. Alternativet för att bygga här skulle vara om man satte upp någon enstaka villa i skogkanterna eller intill befintlig bebyggelse, och noggrant anpassa husets karaktär efter de byggnader som redan finns där. Skogen i utkanten När man kommer på längre avstånd från Ljusnan övergår det öppna landskapet i ett skogslandskap. Här finns spridd bebyggelse av både äldre och nyare karraktär. Tall är det dominerande trädslaget, men på sina ställen finns även lövskog. Området är måttligt till starkt kuperat, på den östra sidan ån är sluttningen mycket brant mot kyrksjön. På de ställen där skogen närmar sig ån är den ändå tydligt avskiljd från vattnet i och med en större väg. På vissa ställen har man utblick mot Ljusnan men, vattnet känns ändå avlägset och det finns inga ställen som känns strandnära. Fornlämningar I sydväst finns ett antal kolningsgropar. Vägkvalité och kommunikation Vägar i olika kvallité sträcker sig upp i skogsområdet. En del av god kvalité och vissa av sämre kvalité. Avståndet till Vallsta tätort varierar från1-10km. Bedömning av platsen Platsen känns avlägsen vattnet. Här finns möjlighet att bebygga utan att störa landskapsbilden i stort, men liknande tomter finns och attraktionsvärdet av tomter på landsbygden i skogen är lågt. Skogen med utsikten Öster om Vallsta på andra sidan Ljusnan ligger ett mindre skogsområde med ett par bostadshus och en mindre öppen yta. Skogen ligger i en sluttning ner mot Ljusnan och en storslagen utsikt över dess vatten kan skådas från flera håll. Skogen består främst av tall i varierad täthet. Området närmast Ljusnan blev för ett antal år sedan avverkat. Den täta växtligheten av unga träd gör att utblickarna i området är väldigt begränsade. Området skiljer sig tydligt från det övriga öppna landskap som präglar Vallstatrakten. Då man rör sig mot det här skogsområdet syns det som än tät vägg som man passerar in i och blir sedan avskärmad från den övriga mer glesa tallskogen. Området lutar kraftigt ner mot Ljusnan och man kan genom träden ibland skymta Kyrksjön nedanför. I områdets nordöstra kant finns två hällar varav den nordligaste av tradition använts som

11 utflyktsmål, härifrån ser man hela Kyrksjön breda ut sig och man får en storslagen vy över vattnet och de blånande bergen i bakgrunden. Närmast vattnet finns i områdets norra del en smal åkerremsa, vilket begränsar användningen av den delen för allmänheten. I söder fortsätter den täta vegetationen hela vägen ut till vattenkanten men delas strax innanför strandkanten av utav en smal stig. I vattnet kan man på flera ställen hitta stenblock som sticker upp och ger en naturlig och vacker känsla över vattnet. Användningen av den här delen av området bedöms som väldigt sparsam med ett par undantag Hällen i nordost och den mindre stigen längs strandkanten. Fornlämningar Inga fornlämningar finns i det aktuella området med undantag för ett stenröse i tre delar i områdets östra del som bör sparas vid bebyggelse av platsen. Vägkvalité och kommunikation Det finns mindre vägar som når området från tre håll. Dessa skulle behöva kvalitetsförbättras vid ny bebyggelse i området. Det bedöms som möjligt utan att i stort förändra områdets karaktär. Avståndet till Vallsta tätort är ca 3 km och till närmaste busstation ca 900 meter. Bedömning av platsen Platsen som den är idag bedöms som relativt ointressant och den har inga speciella natur- eller kulturvärden som bör sparas. Dock finns potential att göra den till en plats med höga kvalitéer. Läget i sluttningen gör att man vid röjning av platsen skulle få en fantastisk utsikt över Kyrksjön. Traditionellt byggdes hus till de som inte odlade marken i steniga sluttningar som inte kunde användas till odling, då också i mindre klungor. En bebyggelse här skulle passa in även ur historiskt perspektiv. Exploatering av området skulle öppna nya möjligheter där friluftslivet skulle öka och det skulle innebära nyttjande av en idag outnyttjad plats.

12 Strandnära tomtområden De strandnära tomter som finns idag är de flesta i småsommarhusområden. Områdena ger en lantlig känsla men skiljer sig från beteslandskapet som präglar Vallstatrakten. Även om inte karaktären stämmer överens om odlingslandskapen sticker de inte ut utan underordnar sig denna karaktär och bidrar med nyare typ av bebyggelse i trakten. I de små områdena finns ofta någon liten strand och båtbrygga. Detta används mest sommartid. Om husen ligger direkt mot stranden eller om det finns en sparad zon för allmänheten varierar från område till område, men på de flesta ställen finns denna allmänna zon. Även om vem som helst får vara på dessa stränder så är känslan att de tillhör de boende i området. Som besökare känner man sig lite som en inkräktare och det är nog väldigt få som inte har någon koppling till områdena som skulle använda dessa allmänhetsytor. Fornlämningar I områdena som finns längst söderut finns en hel del fornlämningar så som kolningsgrop, minnesmärken, boplatser och slaggvarpar. Vägkvalité och kommunikation Till samtliga områden finns vägar som är kördugliga, vid en större exploatering skulle dock några av dessa behöva förbättras. Avståndet till Vallsta tätort varierar mellan 1-11km. Bedömning av platsen Då områderna redan är exploaterade skulle man utan större problem kunna lägga till några tomter utan att för den skull förändra karaktären. Det som avgör är vad som ligger intill områderna. På endel ställen gränsar områderna med bara en smal skogsremsa mot öppna marker, här skulle man vara tvungen att inkräkta på det lilla som gör platsen skyddad, vilket vore mindre lämpligt. På andra ställen är det bara några enstaka hus som syns på långt håll och inte borde få ta mer plats en de gör idag. Området öster om Ljusnan, närmast utblicksskogen, skulle kunna exploateras söderut där det finns en mindre skog där några tomter skulle gå att få in. Värdefulla uddar Uddar som sticker ut i vattnet i Vallstatrakten. Dessa är antingen av högt natur- eller friluftsvärde varför de inte är lämpliga att bebygga.

13 Bedömning Tomterna Vallsta tätort Det vidsträckta kulturlandskapet Skogen i utkanten Skogen med utsikten Strandnära tomtområden Värdefulla uddar ska vara i närhet till Vallsta tätort ska kunna anpassas till landskapets karaktär och inte förändra den väsentligt får inte innebära sämre livsförhållanden för växt och djurliv får inte inkräkta på en allmän yta längsmed strandkanten ska innebära bibehållet eller ökat friluftsliv i området får inte störa fornlämningar ska vara lokaliserad så att man kan dra och ansluta till väg utan större negativ påverkan ska innebära ett attraktivt läge som inte redan går att erbjuda i Vallstatrakten

14 De två områden där bebyggelse skulle kunna anpassas till samtliga uppsatta kriterier är skogen med utsikten och de strandnära tomtområdena. Detta om man bortser från möjligheten att bygga enstaka utspridda tomter som är möjligt på fler platser. Områdena där det redan finns strandnära tomter har möjlighet att bli lite större med nya tomter, dock är området för utvidgning relativt litet. Här skulle man heller inte få några större positiva effekter vad gäller frilufslivet och användingen av platsen vid bebyggelse. Avståndet till Vallsta tätort är också längre än vad det är från skogen med utsikten. Skogen med utsikt bedöms alltså vara det bästa alternativet för nya strandnära tomter i Vallstatrakten Skogen med utblickar Backaområdet Det nyligen avverkade området med nu uppväxande träd bedöms idag som ett oanvänt område som har potential att bli ett värdefullt område. Då ingen idag gör något åt den uppväxande slyvegetationen kommer den att växa sig allt högre och mer och mer begränsa de vackra utblickarna som finns här. Genom att använda denna yta till nya tomter skulle man öppna möjligheter för människor som vill på strandnära och vackert. Man skulle också skapa ett intresse att ta hand om platsen och inte låta den växa igen.

15

16 Friluftsliv: Hela Ljusnans dalgång är skyddad under riksintresset för friluftsliv där man skriver att hela Ljusnandalen är betydelsefull för det rörliga friluftslivet med sin öppna strövvänliga landskapstyp. Det aktuella området är allt annat än öppet och strövvänligt, området är tätt bevuxet med kraftig undervegetation och att ta sig fram där är näst intill omöjligt. Det friluftsliv som finns på platsen idag består i utflyktspunkter på hällar med utsikt mot kyrksjön. Vid fortsatt igenväxning skulle denna vackra utsiktspunkt snart förlora sitt värde, vilket också styrker förslaget att bebygga området då fler skulle intressera sig för området och mer kontinuerlig gallring är att räkna med. Den stig som idag går längs strandkanten innebär ett vackert promenadstråk som bör finnas kvar. Idag har stigen en naturlig karaktär med träd på båda sidor. Man kan här ströva i ensamhet utan möten med andra människor. Vid exploatering av platsen skulle stigen förmodligen användas mer frekvent och om man vill kunna ströva ensam skulle man se det som en negativ effekt. Stigen börjar strax innan åkerkanten i syd var man inte kommer att behöva påverka den mer än att den kommer användas mer. Närmast vattenkanten vid åkern växer tätt med träd och man kan inte ta sig ut i vattnet genom dem. Med en bibehållen stig och ett nytt brygg- strandoch badområde för allmänheten anses användningen och frilufslivet på platsen kunna öka utan bekostnad på värdefull och bevarandevärd natur. Det friluftsliv som bedrivs på platsen idag kommer inte att äventyras, bättre vägar kommer att finnas till platsen vilket ökar tillgängligheten och fler kan komma att besöka platsen. En gemensam brygga kommer att öka utnyttjandet av det vattennära läget och skapa möjligheter för att använda Ljusnan till bad och övrigt friluftsliv. Naturvård: Ungskogsområden som dessa finns det gott om i trakterna och då åldern på växtligheten är så ringa är det ett ingrepp som snabbt skulle kunna repareras. Växter: På platsen växer: björk, asp, rönn och sälg skogar som tät lågvuxen slyvegetation. Det förekommer även gran, skogsolvon, druvfläder skogsbryn, snår och någon enstaka ros. Detta är ganska typiska växter för ett nyligen avverkat område då de snabbt etablerar sig. Inga av dessa växter är ovanliga eller unika för just den här platsen och förlusten av dessa bedöms som liten. Vid avverkningen sparades några tallar som bör få stå kvar även vid en ny exploatering. Kulturvård: Området stämmer inte i karaktär med det som är riksintresset på platsen. Det man vill bevara i området enligt riksintresset är de vidsträkta odlingslandskapen med tillhörande gårdar. Detta äventyras inte på något sätt genom bebyggelse i detta igenväxta område. Historiskt sett byggde man i odlinglandskap som detta på obrukbar mark såsom steniga backar, vilket det här är. I ett historiskt perspektiv vore det naturligt att bygga här. För att ytterligare få husen att passa in i ett gammalt kultuthistoriskt landskap skulle restriktioner kunna sättas upp för

17 bebyggelsen. Man hade ofta flera byggnader på tomten, detta skulle kunna efterliknas genom att ha garage skiljt från huset och gärna något övrigt uthus. Boningshuset syntes från väg och infart. Närmast Ljusnan finns en åkerremsa som idag odlas. Samtidigt som den hindrar allmänheten från att vistas vid Ljusnans dalgång så är den också bidragande till det kulturlandskap som i trakten är skyddat. Dessa intressen måste vägas mot varandra. Då åkerremsan är så pass liten och inte syns från många ställen anses den inte vara särskilt bidragande till kulturmiljön i stort, och värdet att kunna öppna upp strandområdet bedöms som större. Strandskydd: Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till stränderna, i sitt friluftsliv, samt för att växters och djurs livsförhållanden ska bevaras. Nya tomter i området bedöms snarare öppna området för allmänheten i dess friluftsliv. Växterna och djuren som finns på platsen är växter som det finns gott om i området och som snabbt etablerar sig på nya platser. Det som bör bevaras är de äldre tallarna och något skogområde i närheten vilket det finns gott om. Exploatering i strandnära läge ska vara möjligt om man sparar ut en fri passage för allmänheten närmast vattnet. Risker: Området befinner sig utanför översvämningsområdet vid dammbrott. På grund av sin starka lutning kan man få bebyggelse i strandnära läge utan att riskera översvämning. Berget sticker upp på sina ställen och täcks i övrigt av ett tunt moränlager varför risken förskred bedöms som liten. Kommunikation: En ny mindre väg måste anläggas för att nå in till husen. Det finns befintliga väger som når hela vägen in till det tänkta området men dessa bör förstärkas för att bilar utan problem ska kunna komma till och från nya hus. Nya boende som ska ta sig till och från husen kommer innebära en ökad trafik för de som redan bor i området. En ökad trafik kan innebära störning för berörda grannar, men man bör här tänka på att det rör sig om endast elva tomter och det kommer fortfarande inte vara någon rusningstrafik i området. Man kommer alltså att behöva göra en ordentlig vägförbättring för att stora transporter ska kunna komma till området vid bebyggelse av platsen. En låg hastighet bör sättas till dessa vägar samtidigt som de bör anpassas till landskapet utan att sticka ut. Tågstation finns i Vallsta tätort tre kilometer bort och närmaste bussstation ligger vid bron ca 900 meter bort. Om barnfamiljer eller äldre flyttar in i området kommer skolskjuts respektive färdtjänst att behövas vilket innebär en ökad kostnad för kommunen. Att dra in bussen på dessa små vägar ses inte som en möjlighet. Karaktär: Den täta snåriga skogen kommer istället att bli en öppen plats för bostads- eller fritidshustomter. Tomterna ligger i en sluttning och om man väljer att bygga husen en liten bit ner i sluttningen kommer de inte att begränsa utsikten för den tomt som ligger ovanför området. Att elva nya tomter bebyggs kommer att innebära en karaktärsskillnad på platsen. Det idag vildvuxna skogsområdet kommer att bli bebyggt. Elva Hus i ett samlat område låter kanske som mycket men då sluttningen är så pass bran,t och ett visst avstånd kommer finnas mellan den övre och den undre tomtraden, kommer den undre och den övre tomtraden uppfattas som avskiljda områden. Tomterna kommer att vara relativt stora, och de karaktärsanpassade husen kommer således att ligga på behörigt avstånd från varandra, vilket tar ned känslan av att detta är ett nytt tätt samlat bostadsområde. Då skog kommer finnas kvar på samtliga sidor om området kommer påverkan på området i stort vara liten.

18

19 Tomterna Den nedre raden befinner sig på så pass stor höjdskillnad från den övre att den övre tomtradens utsikt inte kommer att begränsas. Den övre tomtraden kommer att karakteriseras av den vidsträckta utsikten över Kyrksjön och de blånande bergen i bakgrunden. Den undre kommer inte ha utsikt i samma grad men kommer istället ha det attraktiva läget med direkt vattenkontakt. Gemensamhetsytor Hällarna. De båda hällarna som redan idag erbjuder fantastisk utsikt kommer att finnas kvar och möjlighet finns för att utveckla dessa ytterligare. Här skulle man kunna ha grillplats och så vidare både för de boende i området och för de som kommer dit utifrån. Brygga: En gemensam brygga och badplats anläggs, vilket minimerar påverkan på strandkanten. Möjlighet för bad och umgänge både för boende i området och för de som kommer utifrån. Parkering En mindre parkering bör finnas på platsen för att kunna öppna de vackra friluftsvänliga områderna för allmänheten. Nya stigar Från parkeringen ska stigar som når till hällarna med utsikten och till bryggan och stranden finnas. Här föreslås också en förlängning av den tidigare stigen som går längs Ljusnans strandkant söderut så att man kan följa den till den befintliga väg som leder in i området.

20 Att bebygga området kommer att stärka utnyttjandet av platsen utan att för den skull äventyra något viktigt kultur- eller naturvärde. Man kommer att ge människor möjlighet att bygga hus i ett mycket vackert beläget område med vattennära kontakt. Fler kommer att utnyttja Vallstas serviceutbud vilket ökar ortens möjligheter att finnas kvar.