E S. Årsredovisning år

Transkript

1 50 år ÅR SKT VAT EN T V S E NSKT VATT E SV ÅR SV N KT VATTE 196 N 50 N S EN NSKT VATT SV ÅR 50 KT VATTE E SV S EN N N E KT VATTE Årsredovisning SV S EN EN år

2 Innehållsförteckning VD har ordet... 3 Medlemmarnas ledningsfrågor... 5 Utbildning... 6 Utveckling... 7 Medlemmarnas produktionsfrågor Dricksvatten Rörnät Miljö och avlopp Kommunikation Stödprocesser Föreningsstämman i Stockholm Styrelsen Kommittéer Personal Ekonomiska redovisningar Föreningen Svenskt Vatten Svenskt Vatten AB

3 VD har ordet Svenskt Vatten är branschorganisation för Sveriges kommunala vattentjänster. Våra medlemmar är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag som arbetar för såväl friskt vatten, som rena sjöar och hav. Svenskt Vattens uppdrag är att å ena sidan företräda medlemmarnas intressen och å andra sidan bidra till medlemmarnas utveckling firade Svenskt Vatten 50 år och tog steget ut att utveckla vårt årsmöte till en mötesplats för hela vattensverige. Vattenstämman föddes och fick mer än 175 deltagande organisationer, drygt 835 aktiva besökare och fler än 80 talare! Den stora satsningen på att skapa en mötesplats har sin grund i de fokusområden vi haft under året: Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional och lokalpolitiken. Övergripande benchmarking av medlemmarna. Utvecklade former för engagemang för såväl stora som små kommuner. Vi har startat utvecklingen av ett Hållbarhetsindex där det ska bli möjligt värdera olika kommuners hållbara vattentjänster på kort och lång sikt. Ett system finns nu framme för test och förankring för att under 2013 börja lanseras. Målet är att ge beslutsfattare ett enkelt redskap att bedöma och prioritera nödvändiga insatser. Vattenfrågorna har rönt allt större medialt intresse och har letat sig in i fler organisationers och personers medvetande. Om vi ska kunna möta framtiden på ett bra sätt har branschen bedömt att kännedomen om och insikterna i vattentjänstsektorns förutsättningar och framtida utmaningar behöver öka än mer och nå också gemene man. Medlemmarna beslutade därför på årsmötet om en minst tre-årig gemensam kommunikationssatsning. Arbetet är nu i full gång och kommer resultera i en presentation av upplägg vid årets Vattenstämma maj i Umeå och en utrullning av själva kampanjen efter sommaren. Under 2012 har vi haft deltagare från våra medlemmar (3 128 totalt) i våra olika arrangemang, 18 procent från mindre (mindre än inv.), 25 procent från mellanstora ( inv.) och 56 procent från stora (över inv.) kommuner. 18 procent kommer från Norrland, 36 procent från Svealand och 46 procent från Götaland. Vi har intensifierat vår medverkan i regionala chefsnätverk och prövat former för deltagande per distans i seminarier och arbetsgrupper. Ett viktigt stöd i utvecklingen av sektorn är våra publikationer. Under 2012 fick P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering stor spridning såväl hos medlemmar som hos myndigheter. P106 Råd och riktlinjer om informationssäkerhet är ett annat exempel på en viktig publikation som kom under året. Svenskt Vatten har under året utarbetat och beslutat om en ny kommunikationsstrategi. Vi har som huvudbudskap valt säkrare dricksvatten och klimatsäkring av samhället. Ett s.k. budskapspaket finns nu tillgängligt på vår hemsida. På följande sidor går det att läsa mer om vad vi tillsammans med engagerade och kunniga representanter från våra medlemmar bidragit med

4 2013 fortsätter vi fokusera på ökad synlighet och benchmarking. Dessutom kommer vi lyfta upp organisationsfrågan och ge ett tydligare stöd till våra medlemmar i hur de kan formera sig för att möta de kommande utmaningarna och bli attraktiva arbetsgivare. Jag ser fram emot den Vattenvision för forskning och innovation inom vattenområdet som nu håller på att arbetas fram med Svenskt Vatten som samordnare. Tänk om vi kunde få till en bred satsning på forskning och innovation som kan utnyttjas för att få riktig höjd i kommande investeringar och ligga till grund för en kraftfull ökning av såväl teknik som knowhow på vattenområdet! Lena Söderberg Verkställande direktör 4

5 MEDLEMMARNAS LEDNINGSFRÅGOR Hållbarhetsindex Svenskt Vatten har under 2012 tagit fram ett första förslag till hållbarhetsindex för kommunal VA-verksamhet. Hållbarhetsindex syftar till att ge verksamhetsansvariga och deras politiker ett verktyg att analysera och kommunicera verksamhetens förmåga att leverera hållbara vattentjänster. Hållbarhetsindex syftar inte till att gradera kommuner utan ska främst fungera som ett verktyg att se starka och svaga sidor och förbättra den egna verksamheten. Indexet ska även fungera som ett kommunikationsverktyg: inom verksamheten, mellan verksamheten och förtroendevalda samt externt mot allmänhet och brukare/kunder. Idag har 24 kommuner testat hållbarhetsindex. Svaren har analyserats och en modifierad modell håller på att tas fram som kommer testas på ytterligare kommuner och presenteras på en seminarieturné under Organisationsfrågor Under 2012 har Svenskt Vatten initierat ett systematiskt arbete kring hur ökad samverkan och olika organisationsmodeller kan möta VA-branschens utmaningar. Svenskt Vatten har tagit fram PM och presentationer i frågan som en del av budskapspaketet. Vidare har en metodolo gi introducerats där organisationer och organisationsformer analyseras utifrån åtta olika faktorer. Denna metodologi utgör grunden för en forskningsstudie som påbörjades under 2012 och två seminarier som planerats för början av VA-chefens verktygslåda Under 2012 inledde Svenskt Vatten arbetet med att ta fram VA-chefens verktygslåda. Det kommer att bli en web-baserad applikation för såväl snabb orientering som hjälp att hitta fördjup ad information inom en VA-chefs ansvarsområden. Här ingår till exempel juridik, VA-planering, miljökrav och tillståndsprocesser, verksamhetsstyrning, upphandling och ekonomi. 5

6 Utbildning 2012 genomfördes 48 öppna kurser och 18 seminarier för totalt personer (exkl årsmötet). Dessutom genomfördes 22 företagsbeställda utbildningar. Kvalitetsmålen på kurserna är höga. Under 2012 uppnåddes inte målet, 4,8 för kursen som helhet (skala 1 6), för 11 av de genomförda utbildningarna. Åtgärder kommer att vidtas för dessa utbildningar. För att fler av våra medlemmar ska ha möjlighet att gå på våra kurser kommer vi att bli ännu bättre på att lägga kurser på olika orter. Nya kurser Uppströmsarbete Vi har under de senaste åren fått önskemål från flera håll om att ta fram en kurs i hur man arbetar med uppströmsarbete. I december var det dags för första genomförandet. Målgruppen för kursen var främst personer som jobbar eller vill jobba med uppströmsarbete i små och medelstora kommuner. De stora kommunerna har redan ett aktivt uppströmsarbete. Under de 2 dagarna gick vi igenom vilka krav som kan ställas på anslutna företag, olika typer av verksamheter som man bör ha koll på, kemiska ämnen som kan påverka reningsprocesserna eller slammet, hur prover bör tas mm. Teori blandades med exempel från verkligheten. Det blev många intressanta diskussioner. Det visade sig t ex att deltagarna hade väldigt olika förutsättningar för att bedriva ett bra uppströmsarbete. Av enkätresultaten att döma var de flesta nöjda med kursen. Några deltagare efterfrågade gruppdiskussioner, något som vi kommer att lägga in i kursen framöver. Praktisk miljölagstiftning Vi fick en förfrågan från Skellefteå kommun. De ville att vi genomförde en kurs i praktisk miljölagstiftning för deras drifttekniker. De ville inte ha en genomgång av en massa paragrafer utan istället skulle kursens fokus vara vad analysresultaten innebär, vad som händer om villkor överskrids och hur provtagning bör ske. Då kursen skulle vara så verklighetsanknuten som möjligt fick deltagarna ta med sig sina egna tillståndsvillkor och analysresultat. Dessa användes som underlag för diskussionerna. Denna kurs kommer nu att göras om till en sk öppen kurs, dvs en kurs till vilken alla våra medlemmar kan anmäla sig. Rekryteringsbehovet Resultatet av den undersökning angående medlemmarnas rekryteringsbehov, som genomfördes i våras, visar på ett fortsatt behov av nyrekrytering. Totalt behövs cirka personer inom en 10-årsperiod. Störst är behovet av drifttekniker, cirka 550 personer. Resultatet av undersökningen har kommunicerats till berörda aktörer, bl a Myndigheten för yrkeshögskoleutbildningar. 6

7 Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är de kommunala vattentjänstleverantörernas eget FoUprogram för kommunal VA. Verksamheten ska till övervägande del vara inriktad mot tillämpad forskning och utveckling av intresse för Svenskt Vattens medlemmar. Målet är att främja utvecklingen av ny kunskap inom områdets alla delar, stödja branschens behov av kompetensförsörjning samt se till att framtagen kunskap sprids. SVU:s verksamhetsår 2012 kännetecknades av en fortsatt satsning på ökad FoU inom de prioriterade områdena samt en fortsatt satsning på projektprogram för högskolor och universitet. Satsningen på projektprogram, som inleddes 2008, är tänkt att bidra till att utveckla kompetenscentra vid olika högskolor och universitet samtidigt som programmen ska ge värdefull kunskap för Svenskt Vattens medlemmar. SVU stödjer följande program: DRICKS: Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran. Chalmers. Teknikprogrammet: FoU om tillväxt och hållbarhet i lokalsamhällets infrasystem. Ekonomihögskolan i Lund. VA-teknik Södra: Program för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom den regionala vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Lunds Tekniska Högskola. VA-kluster Mälardalen. Uppsala universitet, KTH, SLU, Mälardalens högskola, IEA vid Lunds Tekniska Högskola. Kluster Nord Dag&Nät. Luleå Tekniska Universitet. För större projekt och program fördelas stödet ut över flera år. I redovisningen nedan presenteras därför både belopp och ämnesmässig fördelning för projekt som belastar 2012 års anslag samt fördelning för projekt som tilldelats medel Fördelning av projektmedel för 2012 framgår av tabell nedan. Totalt hade 37 projekt stöd från SVU:s projektbudget för 2012 med tillsammans kr (exklusive reserverade medel). Projekt inom avloppsvattenområdet dominerade med 21 projekt på tillsammans kr. Bland dessa projekt ingår satsningen på program för högskolor och universitet. Fördelning av 2012 års medel Program Prioriterade områden 1 Övriga Reserverat SUMMA Dricksvatten Rörnät & Klimat Avlopp & Miljö Management SUMMA Prioriterade områden är sådana FoU-områden som anses särskilt viktiga för den kommunala VA-tekniken. För information om vilka områden som är prioriterade hänvisas till Under året påbörjades 26 nya projekt med ett totalt beviljat belopp på kr (exklusive reserverade medel) varav kr utgör fortsatt stöd till ovan angivna program. 15 av de nya projekten ligger inom Avlopp & Miljö och stod för 62 procent av det totala beviljade beloppet. Bland dessa projekt finns stöd till två projektprogram och de står för 52 7

8 procent av de medel som beviljades under 2012 (inklusive ansvarsförpliktelser för perioden ). Dricksvatten var näst största område med sju nya projekt och stod för 34 procent av det totala beviljade beloppet varav 20 procent av beviljade medel gick till Dricksvattenprogrammet. Motsvarande för Management var ett nytt projekt och 1 procent av beviljat anslag. Inom Rörnät & Klimat påbörjades två nya projekt med ett beviljat belopp motsvarande 5 procent av totalt beviljat Projektmedel som beviljats 2012 Program Prioriterade områden Övriga Reserverat SUMMA Dricksvatten Rörnät & Klimat Avlopp & Miljö Management SUMMA Fördelning av medel till projekt beviljade 2012 Dricksvatten, :- Management, :- Rörnät & Klimat, :- Avlopp & Miljö, :- Svenskt Vatten beslutade under året att höja utvecklingsavgiften med 3,9 procent och att kr tas ur bolagets eget kapital till utvecklingsmedel för Därmed ökar medel för Svenskt Vatten Utveckling från 16,7 Mkr år 2012 till 17,5 Mkr Svenskt Vatten arbetar för att medel som avsätts för FoU inom vattentjänstområdet ska öka Finansiering från andra finansiärer till SVU-projekt uppgår till 77 procent för pågående projekt. Vinnova har beviljat medel till framtagande av en FoI-agenda för hållbara vattentjänster (Vattenvisionen) som kommer att färdigställas under Vinnova har beviljat medel till ett antal större projekt (cirka 10 Mkr/projekt) inom vattentjänstområdet, bland annat rörande systemlösningar för dagvattenhantering och sensorsystem för dricksvattenproduktion. Formas har som målsättning att öka samarbetet med andra forskningsfinansiärer när det gäller utlysning av medel till forskning, och SVU deltar som medfinansiär i utlysningarna Diffusa källor, Marina föroreningar och Säkra Livsmedel. Formas har utlyst 32 miljoner kronor per utlysning, fördelat på 8 miljoner kronor per år under Svenskt Vatten har beslutat att reservera kr av utvecklingsmedlen för att kunna medfinansiera projekt som beviljas stöd via dessa utlysningar. 8

9 Svenskt Vatten arbetar för att informationen om branschens FoU behöver ska nå ut Under 2012 publicerades 23 SVU-rapporter (varav 6 var så kallade C-rapporter, vilket betyder att de getts ut via annan aktör, oftast annan finansiär, än Svenskt Vatten). Under 2012 har resultat från tre SVU-projekt sammanfattats och bearbetats så att de ska vara mer tillgängliga för till lokal- och regionalpolitiker och resulterat i två sammanfattande rapporter. Ett specialnummer av tidningen Svenskt Vatten om FoU har producerats och distribuerades inför Vattenstämman. En uppföljning av användningen av SVU-rapporter via en webbaserad enkät har gjorts. Av de 101 medlemmar som svarat var det 82 procent som tagit del av minst en SVU-rapport under 2012 och över 1/3 hade tagit del av 5 rapporter eller fler. Över 2/3 av svarande VAorganisationer angav att de tagit till sig och lärt sig något av SVU-rapporternas innehåll. Information om nya rapporter går via Mynewsdesk (pressreleaser), vår hemsida, twitter (@SVUtveckling) och till våra 821 mottagare på sändlistan för SVU (naturligtvis inkluderande alla medlemmar). Vi har under året även haft ett flertal artiklar om resultat från SVUprojekten i tidningen Svenskt Vatten. Rapporterna går enkelt, och kostnadsfritt, att ladda ner från vår hemsida och återfinns i vår sökbara databas. Unders 2012 nedladdade st. SVU-rapporter (från unika IP-adresser). Genomförda seminarier och worskhops under 2012 Temadag om FoU Biogas i februari tillsammans med Avfall Sverige, Svenskt Gastekniskt Center och Svensk Fjärrvärme. Kluster VA-teknik Södra anordnade konferensen Så möter vi utmaningarna inom avloppstekniken i juni (Lund). Dricksvattenprogrammet engagerat i Nordisk dricksvattenkonferens juni 2012 (Stockholm). Kluster Dag&Nät anordnade seminarium om föroreningar i dagvatten tillsammans med Svenskt Vatten, IWA Sverige och Föreningen Vatten i november 2012 (Stockholm). Seminarium om FoU-samarbete på VA-mässan i september (Göteborg). Seminarium om EU-finansiering arrangerades i september (Stockholm). VA-kluster Mälardalen höll traditionsenligt sin årliga workshop i december (Uppsala). Internationellt samarbete och omvärldsbevakning Huvuddelen av FoU inom vattentjänstområdet sker utanför Sverige. Det är därför viktigt att underlätta för de svenska vattentjänstleverantörerna att tillgodogöra sig den kunskap och de resultat som tas fram internationellt. För att skapa bättre förutsättningar för delaktighet i det internationella kunskapsutbytet är det angeläget att svenska aktörer deltar i internationella konferenser och seminarier. International Water Association (IWA) är väldens ledande vattenorganisation. IWA Sverige är den svenska representanten. Utvecklingen av vatten- och avloppshantering i Sverige vinner på att IWA Sverige utvecklar ett nära samarbete med IWA och aktörer i Sverige som arbetar för ökat kunskapsutbyte genom ökade internationella kontakter. 9

10 Huvuduppgiften för IWA Sverige (tidigare NKV) är att stärka kunskaps- och erfarenhetsutbyte avseende forskning, utveckling och utbildning inom vattenområdet. Genom att tillvarata svenska intressen ska IWA Sverige också verka för IWA:s mål och syften. Under 2012 har svenskt deltagande i internationella möten, seminarier och konferenser prioriterats genom att erbjuda resestipendier via finansiering från Swedish Water House. Sju resestipendier har beviljats till yrkesverksamma inom den svenska vattentjänstsektorn. Sverige arrangerade en heldag på IWA:s världsvattenkonferens i Busan (Sydkorea) i september Den innehöll två separata workshops om så vitt skilda ämnen som brunifiering av råvatten och åtgärder för att påverka utvecklingen respektive uppströmsarbete i avloppsledningsnät. Den svenska delegationen till Busan uppgick till 45 personer. Flera deltog med presentationer under kongressen. Resultaträkning Svenskt Vatten Utveckling Resultat januari december Intäkter Utvecklingsavgifter Lagerförändring Övriga intäkter Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Beviljade forskningsanslag under året Över- resp. underskott från föregående år SVU-kommittén Personalkostnader Övriga kostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat Avskrivningar Ränteintäkter SVU-resultat Balans till nästa år Årets resultat Balansrapport 31 december Tillgångar FoU-medel hos Svenskt Vatten Varulager Fordran hos bolaget Summa Skulder Beviljade ej utbetalda forskningsmedel Skuld till bolaget Upplupna skulder Summa

11 IWA beslutade 2011 att förlägga konferensen Sludge management, biosolids and residues the holistic approach i Västerås 6 8 maj IWA Sverige arbetar för att konferensen kan genomföras med högt deltagarantal och stort inslag av svenska presentationer. Svenskt Vatten är sedan tidigare engagerade i NORDIWA och har, tillsammans med de nordiska branschorganisatiorna, genomfört en nordisk dricksvattenkonferens i Stockholm juni 2012 och planerar en nordisk avloppskonferens i Malmö 8 t10 oktober Sedan februari 2012 finns en artikelbevakningstjänst via nyhetsbrevet Internationell VA-utveckling ( Nyhetsbrevet drivs av förlaget Ohlson & Winnfors AB, men har utvecklats med stöd från NKV/IWA Sverige. Vid årsskiftet hade nyhetsbrevet över 100 betalande prenumeranter. VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Projektet VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering har under 2012, rönt ett stort intresse bland Svenskt Vattens medlemmar. Energiprojektets etapp 3 avslutades officiellt i slutet av 2012 och avrapportering har lämnats till Energimyndigheten. Energieffektiviseringsprojektets första etapp påbörjades 2005, följdes av etapp och etapp Projektupplägget är att de aktiva organisationerna får inbjudan till alla seminarier och demonstrationer inom projektets ram. De får även förtur till investeringsbidragen. Som motprestation kräver vi att deltagarna håller reda på sin energianvändning och karterar denna i de undersökningar som gjorts för år 2005, 2008 och På detta sätt får vi en bra möjlighet att följa upp hela branschens energieffektivisering och kan se om projektet har varit lyckosamt och uppfyller uppställda mål. Ett bevis för att projektet har varit lyckosamt är att i etapp 3, har nya aktörer hoppat på. I denna etapp deltar 71 kommuner och 5 regionala organisationer som medför att cirka 60 procent av branschen täcks in. Vi har också lyckats uppfylla flertalet av Energimyndigheten uppställda mål för projektet vilket medför att Energimyndigheten godkänt vår slutredovisning. Energibesparande investeringar Ansökan om investeringsbidrag inom etapp 3 har genomförts i tre omgångar: etapp 3a, 3b och 3c. Totalt har cirka 23 Mkr fördelats till 74 olika investeringsprojekt från 44 olika VAorganisationer. Totala investeringen för alla projekt i etapp 3 är cirka 150 Mkr. Investeringsstödet har varierat mellan procent. För ett något mera utvecklingsinriktat projekt har vi bidragit med 50 procent. Under 2012 har vi investeringsprojekten i etapp 3c färdigställts. Det är totalt 15 projekt med en investeringssumma på cirka 30 Mkr varav drygt 5 Mkr lämnats i bidrag. De flesta investeringarna som stötts är åtgärder för att minska energiåtgång och/eller åstadkomma energiväxling på avloppsreningsverk De projekt som genomförts i etapp 3 innebär följande energibesparingar per år: 7,8 GWh el 7,8 GWh inköpt värme 3,6 GWh olja 20,7 GWh gas Detta motsvarar en minskad kostnad på cirka 24 Mkr, vilket indikerar en hög bidragseffektivitet. Till detta skall givetvis även läggas vinsterna för miljön. 11

12 Energikartläggning Under året har en energikartläggning för 2011 gjorts av de organisationer som ingår i energiprojektet. Arbete pågår för närvarande att sammanställa uppgifterna till en SVU-rapport. Kartläggningen visar att energianvändningen inom VA-branschen minskar jämfört med tidigare kartläggningar vilket ju är ett primärt mål för hela projektet. Undersökning av energimedvetenhet Inom Energiprojektet har vi gjort en undersökning, genom SKOP, av energimedvetenheten i VA-branschen. Undersökningen, som gjorts juni/juli 2009 och december 2012, var så upplagd att 50 VA-organisationer slumpvis valdes ut som respondenter. Hos dessa telefonintervjuades styrelseordförande, förvaltningschef/vd och drifttekniker vilket medför att 150 personer intervjuades. Svarsfrekvensen är hög, cirka 90 procent. Frågorna var identiska vid båda undersökningarna. En enkel utvärdering av vilka frågor som visar en positiv respektive negativ utveckling ger följande: Kategori Positiv utveckling Negativ utveckling Styrelseordförande 10 5 Företagsledning 7 13 Drifttekniker 11 4 Summa Alla kategorier förutom företagsledning uppvisar en positiv utveckling av organisationens energimedvetenhet. Om vi summerar för alla kategorier har det totalt sett varit en positiv utveckling. Seminarier och möten Inom projektet anordnades följande seminarier och möten under året: Maj 2012 Seminarium om Biogas i samband med Vattenstämman i Stockholm September 2012 Energiseminarium i samband med VA-mässan i Göteborg November 2012 Energiseminarium på Borgs vattenverk i Norrköping Utbildning i energieffektivisering Kursen i energieffektivitet för driftpersonal har arrangerats den oktober på Kungsängens avloppsreningsverk i Uppsala. Kursen var fullbokad och uppskattad och nya kurstillfällen planeras under Fortsatt arbete Utvecklingen har visat att energiprojektet har kommit vid rätt tidpunkt och dessa frågor blir allt viktigare vilket märks mycket väl i samhällsdebatten. Energieffektivitet är viktig framförallt ur miljö- och kostnadsperspektiv. Energieffektiviseringsprojektet kommer att fortsätta efter Det som återstår är: Slutseminarium för deltagare i projektet den 17 januari 2013 Färdigställa Energi 2011 som beskriver energianvändningen på landets VA-verk 2011 Utforma en rapport över hela energiprojektet från 2005 till 2012 i Svenskt Vattens Utvecklings rapportserie Göra en populärupplaga av ovanstående Publicera en energi-special i Svenskt Vattens tidning till Vattenstämman i maj

13 MEDLEMMARNAS PRODUKTIONSFRÅGOR Klargörande av tillräckliga barriärer, acceptabel risk och krav på råvattenkontroll Hösten 2011 skickade Svenskt Vatten tillsammans med SKL en skrivelse till Landsbygdsdepartementet med krav på tydligare regelverk. Bakgrunden var att dricksvattenföreskrifterna är otydlig för kriterier för råvattenkontroll och vilken risknivå som avses för ett hälsosamt och rent dricksvatten. I början av året kom ett svar från Livsmedelsverket, där myndigheten bejakade frågeställningarna och meddelade att de initierat ett arbete för att nå gemensamma normer för acceptabel risknivå och mikrobiologiska kriterier för råvatten. Svenskt Vatten deltar i den referensgrupp som Livsmedelverket har som stöd vid revidering av vägledningen till dricksvattenföreskrifterna. Landsbygdsdepartementet har beställt en kunskapsöversikt över dricksvattenområdet som Chalmers utfört. Rapporten pekar på ett antal områden där åtgärds- och forskningsbehov finns, bland annat utökat råvattenskydd, produktstandarder för material i kontakt med dricksvatten samt kunskap om naturligt organiska material och olika reningsstegs barriärverkan mot mikrobiologiska föroreningar. Svenskt Vatten har under många år drivit att det måste finnas en ansvarig myndighet och bestämmelser för material i kontakt med dricksvatten. I svaret från Livsmedelsverket angavs att det är Boverket har ansvaret för material i kontakt med dricksvatten, men regelverk för frågan saknas. I våras gav regeringen i uppdrag åt Kemikalieinspektionen att gemensamt med Boverket och Livsmedelsverket genomföra en kartläggning av i vilken utsträckning bisfenol A kan avges vid renovering av dricksvattenrör samt, vid behov, föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Initiativet är bra men alldeles för smalt då det endast hanterar konsekvenserna av en typ av kemisk förorening. Svenskt Vatten fortsätter att driva på frågan, bland annat genom Nationellt nätverk för dricksvatten och ett nätverk för just Material i kontakt med dricksvatten (SWEREA/KIMAB). Långsiktigt skydd av nuvarande och framtida vattentäkter Svenskt Vatten välkomnar förslaget från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) att områden omkring större dricksvattenanläggningar ska kunna klassas som riksintresse. Även en del av vattentäkten ska kunna klassas som riksintresse. Det är även positivt att ett område kan klassas som riksintresse oberoende av storlek på anläggningen om alternativ vattenförsörjning inte är möjlig eller samhällsekonomiskt hållbar. Svenskt Vatten har under många år arbetat för att grund- och ytvattentäkter ska kunna klassas som riksintressen och detta är ett steg i rätt riktning. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med vilka kriterier som ska gälla för klassningen och hur stora områdena ska vara. Myndigheten har bett Länsstyrelserna att peka ut dricksvattenanläggningar och tillhörande områden som kan vara föremål för riksintresseklassning. Länsstyrelsernas arbete ska vara HaV tillhanda våren Införande och handläggning av vattenskyddsområden går för sakta enligt rapporteringen till vattenmyndigheterna, vilket även stämmer med uppgifter från Svenskt Vattens medlemmar. Införande av vattenskyddsområde och föreskrifter är ett stort arbete som kräver gedigna tekniska underlag och samråd. En viktig orsak till att arbetet bromsas är att det finns motstående intressen, vilket leder till att både områdena och föreskrifterna ifrågasätts. En annan anledning är att flera länsstyrelser valt att inte prioritera handläggningen varför ärendena blir liggande i åratal. Under året har Svenskt Vatten försökt driva på frågan på flera sätt. För att stödja Svenskt Vattens medlemmar kring vattenskydd och stärka påverkansarbetet har ett nätverk för vattenskydd bildats. Nätverket gjorde under hösten ett inspel till Nationellt Nätverk 13

14 för dricksvatten med förslag på områden där myndigheterna måste stötta mera. Handläggning och tillsyn av vattenskyddsområden måste prioriteras högre hos myndigheterna, liksom stöd i svåra avvägningar kring föroreningsrisker. Ökad säkerhet i produktion och distribution Mikrobiologiska barriärer i vattenverk Svenskt Vatten gjorde en enkätundersökning om processteg i vattenverk och en sammanställning av resultatet finns på Svenskt Vattens hemsida. Syftet med enkäten var dels att få en uppdatering av 1994 års statistik och vattenverkens reningssteg i VASS systemet och dels att få en bild av vattenverkens mikrobiologiska barriärer. Det finns ingen svensk lagstiftning över vilket antal barriärer ett vattenverk ska ha, men i vägledningen till Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter finns rekommendationer om minsta antal barriärer beroende på råvattenkvalitet. Ytvattenverk ska ha minst två barriärer mot mikrobiell förorening, en avdödande och en avskiljande. Enkäten visar att 36 vattenverk, vilket motsvarar cirka personer, har färre eller andra barriärer än Livsmedelsverket rekommendationer. Grundvatten har ett mindre behov av mikrobiella barriärer, men vägledningen rekommenderar grundvattenverk med en produktion över 400 m 3 /d att ha minst en barriär. Enligt enkäten saknar 91 grundvattenverk helt barriär, vilket motsvarar drygt en miljon personer. Svenskt Vatten har tagit fram två verktyg som ger stöd i en utvärdering om vattenverket har rätt antal mikrobiologiska barriärer, GDP (God Desinfektionspraxis), framtagen i samarbete med Norsk Vann, och MRA (Mikrobiell RiskAnalys). Svenskt Vatten rekommenderar samtliga vattenverk att göra åtminstone en GDP-analys för att ta reda på om vattenverket har tillräcklig barriärhöjd. Under de workshops om MRA/GDP vi anordnade under 2011 framkom en del frågor om verktyget samt att deltagarna ibland hade lite svårt med norskan i rapporten. Under 2012 togs det därför fram en svensk introduktion till GDP, som kommer att tryckas Utredningen om ersättning vid särskilda fall av rådighetsinskränkningar Svenskt Vatten sitter med i en utredning som bl. a. ska identifiera de fall då ersättning bör ges i fall av rådighetsinskränkningar i användningen av mark eller byggnader, trots att ingripandet görs av hälso- eller miljöskäl. Resultatet av utredningen kan innebära konsekvenser för eventuella ersättningar i samband med inrättande av vattenskyddsområden. Ledningsrätt på vattentorn Svenskt Vatten har under året arbetat med frågan om telemaster som installeras på kommunala vattentorn. Vattentornen är i många fall skyddsobjekt och säkerheten är viktig att upprätthålla med hänsyn till allmänintresset. Under 90-talet placerades ett stort antal master på de kommunala vattentornen. Avtalen är ofta undermåliga och flera avtal löper ut. Detta leder till att ett nytt avtal måste upprättas och i samband med det vill flera av mobiloperatörerna söka ledningsrätt. Om ledningsrätt meddelas för masterna innebär det stora olägenheter för kommunerna. Framförallt medför det svårigheter att upprätthålla säkerheten i vattentornen men det innebär även minskade intäkter. Mastoperatörerna gör dessutom en obehörig vinst. Svenskt Vatten arbetar fortfarande för att ledningsrätt ska undvikas i vattentornen samtidigt som Lantmäteriet inte ser problem med att meddela ledningsrätt i vattentornen. Svenskt Vatten arbetar vidare med att villkoren ska bli rimliga i de fall då ledningsrätt eventuellt meddelas. 14

15 Ökad användning av nyckeltal och benchmarking i dricksvattenförsörjningen Under hösten 2011 gjordes en förstudie för att ta fram relevanta nyckeltal för att mäta dricksvattensäkerhet. Förstudien resulterade i ett SVU-projekt för att utveckla nyckeltal för dricksvatten på anläggningsnivå samt ta fram en modell för säkert dricksvatten. I maj hölls en workshop där fem kommuner deltog för att diskutera behov av ytterligare nyckeltal och värderingarna i modellen. Modellen för att mäta säkert dricksvatten kommer att ingå i Hållbarhetsindex. Nordisk dricksvattenkonferens Den åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen hölls i mitten av juni. Konferensen bjöd på 37 presentationer, föredrag och posterpresentationer, vilka var fördelade på fyra sessioner, där den största handlade om säkerhet. De 37 föredragen och posterpresentationerna finns på Svenskt Vattens hemsida. Information på hemsidan Bland större saker som tillkommit på hemsidan under året märks: Mikrobiologiska barriärer: sammanställning av enkäten om processteg i vattenverk. Checklista för IT-säkerhet: Förutom att hantera parasiter som Cryptosporidium behöver vattenverk numera även oroa sig för digitala attacker från datavirus. Den s.k. blå listan kan användas för att kontrollera om man har tillräcklig säkerhet. Dokumentationen från Nordiska Dricksvattenkonferensen. Dricksvattenkommittén De vattenburna sjukdomsutbrotten i Sverige 2010/2011 och Svenskt Vattens enkät om processteg i vattenverk har visat att dricksvattenproduktionen behöver förbättras på flera håll. Här kan lärdomar hämtas från andra länder. Dricksvattenkommittén har under året studerat hur man arbetar i Nederländerna, att land med förorenade ytvatten och jordbrukspåverkat grundvatten. Dricksvattenkommittén är med och lämnar synpunkter på verksamhetsplaner, deltar i vissa referensgrupper samt yttrar sig om ansökningar till Svenskt Vatten Utveckling inom arbetsområdet. Standarder över vattenverkskemikalier De första Europastandarderna över vattenverkskemikalier kom Nu finns 66 stycken, varav två är översatta till svenska. På hemsidan finns en aktuell lista över standarderna. Kurser och seminarier Nyhetsdag Juridik för allmän vattenförsörjning Utbildning i dricksvattenhygien på två platser Säker dricksvattenförsörjning, Vattenstämman Nordiska dricksvattenkonferensen Säkert dricksvatten en ständig riskvädering, VA-mässan God desinfektionspraxis, VA mässan Virusworkshop Workshoppar under två dagar på fyra platser om mikrobiologiska risker 15

16 Under 2012 bytte RÖK namn För att bättre beskriva arbetsområde Rörnät och klimat, dvs. transport av vatten med och utan rör har Rörnätskommittén bytt namn till Kommittén för Rörnät och Klimat, som också förkortas RÖK. Inom RÖK arbetas det med framtagning av kunskap, spridning av denna genom kurser, konferenser och nätverkande samt framtagning av publikationer. RÖK fokuserar på tre huvudspår: Hållbart ledningsbyggande, Hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning samt Förnyelse av VA-nät, inkl. drift och underhåll. Trafikverket Svenskt Vatten har under lång tid fört diskussioner med Trafikverket kring de allmänna bestämmelser, ABAVA11, som Trafikverket vill att VA-huvudmännen ska underteckna. Bakgrunden är att det enligt 44 väglagen (1971:948) krävs tillstånd från väghållningsmyndigheten om man inom ett vägområde ska dra exempelvis vattenledningar eller utföra arbeten på befintlig ledning. Trafikverket får meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till vägens bestånd, drift eller brukande. Svenskt Vatten anser dock att de bestämmelserna som Trafikverket har presenterat inte faller inom vad som är skäligt enligt gällande lagstiftning och har träffat Trafikverket för att komma överens. Svenskt Vatten hoppas och tror att en överenskommelse kan träffas under början av Hållbar dagvattenhantering och nederbörd Svenskt Vatten P105 om Hållbar dagvatten som publicerades under 2011 har under 2012 presenterats på sju seminarier ordnade av andra organisationer, samt på de två ovan beskrivna konferenserna ordnade av Svenskt Vatten, dessutom på Vattenstämman i maj. Vid tre tillfällen har föreläsningar om hållbar dagvattenhantering hållits för blivande samhällsplanerare/ planarkitekter: KTH, Arkitektur Environmental Engineering, Tammerfors Tekniska 16

17 Högskola och på Blekinge Tekniska Högskola. En artikel publicerades under juni i PLAN, Samhällsplanerarnas tidskrift, Så skapas en hållbar dagvattenhantering. Motsvarande artikel publicerades i majnumret av Svenskt Vatten. I våra viktiga budskap kommer vi att fokusera på att Boverket behöver komma med tydligare anvisningar om hur dagvatten skall regleras i detaljplan. Vi ser ett stort behov av att Boverket klargör hur man i plansammanhang får reglera avrinningsparametrar så att miljökrav tillgodoses och man säkerställer en hållbar dagvattenhantering. För att förbättra regnstatistiken för urbana tillämpningar har en dialog förts med SMHI för att se hur vi kan samarbeta kring VA-branschens nederbördsstatistik. Under 2012 genomfördes en enkät som visar att det finns mer än 400 högupplösta nederbördsmätare som drivs i regi av VA-organisationerna. Detta kommer att ligga till grund för diskussioner under 2013 med SMHI om hur denna viktiga regnstatistik skall kunna lagras på ett långsiktigt hållbart sätt. Funktionskrav på avloppssystem Arbetet med revideringen av Svenskt Vatten P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar har pågått under 2012 och drivs av en projektgrupp med stöd av en brett sammansatt referensgrupp. Arbetet är strategiskt viktigt av flera skäl, ledningsnätet betingar stora värden och det är viktigt att det finns dimensioneringsanvisningar som tar hänsyn till klimatförändringen. En viktig policyfråga är vilka funktionskrav på översvämningssäkert byggande vi ska ställa för nya exploateringsområden samt vilka krav som är möjliga att ställa på översvämningssäkerhet i befintliga områden, där de yttre ramarna är givna. Den kommande publikationen behöver också anpassas och breddas så att den blir kommer i nivå med P104 om nederbörd och P105 om hållbar dagvattenhantering. För att få till en bred diskussion om vilka funktionskrav som bör ställas på nya och befintliga avloppssystem planerades under hösten 2012 en diskussionsturné på 8 platser, som genomförs under januari februari Resultaten kommer att ligga till grund för den kommande remissversionen som planeras färdigställas Utläckage Frågan om ett eventuellt EU-direktiv om tillåtet utläckage från vattenledningsnätet har bevakats under flera år. Till vår glädje har de senaste formuleringarna tagit fasta på sunt förnuft, där arbetet med utläckage kan utgå från lokala förutsättningar vilket är en stor fördel för Sverige eftersom vi inte har samma problembild som kontinenten med bl.a. vattenbrist. Ett långsiktigt arbete pågår för att öka användningen av nyckeltalen kring vattenbalans i VASS, dessa är också av stor vikt vid förnyelseplanering. I den kommande läcksökningspublikationen arbetas ytterligare ett antal parametrar, hämtade från IWA, kring beräkning av läckage in. Förnyelse och materialfrågor En sammanfattning av de tre delrapporterna i det s.k. Förnyelseprojektet (SVU , 13 och 14) har under 2012 getts ut av SVU. Under 2012 har arbetats med att slutföra två publikationer, dels Läcksökning på vattenledningsnät, dels Betongrörsanvisningar. Dessa kommer att avslutas under I slutet av 2012 beviljades ett SVU-projekt för att ta fram bättre metoder för täthetsprovning av dricksvattenledningar av PE100-material. Vi deltar också i det nordiska samarbetet i INSTA-CERT, där det nordiska kvalitetssystemet för plaströr förvaltas, Nordic Poly Mark. 17

18 Två stora konferenser För andra året i följd hölls en konferens om Rörnät och Klimat i Stockholm. Konferensen hålls årligen mellan sportlov och påsklov. Årets ämnen var bl. a. Hållbar dagvattenhantering, Regresstvister efter översvämningar, Tillskottsvatten i avloppsnät och Läcksökning på vattennät. VA GIS 2012 arrangerades i samverkan med ULI Geoforum. Konferensen blev ett forum för erfarenhetsutbyte där vi med goda exempel vill visa på den breda GIS-användningen för VA-ledningsnät. Kurser och seminarier Under 2012 har ett flertal kurser genomförts för att verka för ett hållbart ledningsbyggande. Kurser i schaktfritt byggande hölls på tre platser, två kurser i hydraulik för bl.a. hållbara dagvattenlösningar och tre diplomkurser för rörnätspersonal. Dessutom en arbetsledarutbildning om rörnätsarbete i Göteborg, denna kurs hölls i anslutning till VA-mässan och kombinerades med besök på denna. Vi har också svarat för ett avsnitt i utbildningen Auktoriserad Rörinspektör på uppdrag av SSTT och även hållit föredrag kring våra viktiga frågor på konferenser ordnade av andra, t.ex. STVFs Teknikträff samt flera av VA-databasleverantörernas årliga kundträffar. Minskad mängd oönskade ämnen till reningsverken Åtta planerade uppströmsinsatser genomfördes under KemIs arbete med silver som baktericid i textilier är försenat och kommer att läggas fram Som ett resultat av bland annat Svenskt Vattens påtryckningar beslutade Naturkompaniet och Haglöfs i augusti att upphöra med försäljningen av textilier behandlade med silver. Miljöminister Lena Ek har dessutom lovat att ta ett EU-initiativ om att förbjuda kadmium i konstnärsfärger. Reningsverken ska bidra till en god resurshushållning Inom detta område har Svenskt Vatten genomfört ett frukostseminarium om REVAQ i Riksdagen och skrivit åtta debattartiklar och repliker om uppströmsarbete och kretslopp i olika massmedier. Beräkningsverktyget och rapporten för Hållbarhetskriterier för biogas (HBK) är presenterat och i full drift hos medlemmarna. När det gäller fosfor/slamfrågan, har regeringen gett ett nytt regeringsuppdrag om återföring av fosfor till Naturvårdsverket m.fl. myndigheter. Svenskt Vatten finns med i arbetsgruppen för uppdraget och vår målsättning är att medverka till att långsiktigt hållbara slamregler föreslås. Vattenförvaltningen Svenskt Vatten har tillsammans med LRF, SKL, Svensk Energi samt Svenskt Näringsliv och fyra av deras branschorganisationer skrivit till miljöministern och påtalat behovet av att regeringen utvärderar effektivitet och nytta med vattenförvaltningens genomförande i Sverige. Svenskt Vatten samordnade skrivelesen efter att ha varit med och initierat den. Organisationerna fortsätter samarbetet för att påverka Miljömålsberedningen i de frågor som skrivelsen tog upp och som rör Sveriges införande av EU:s direktiv om havsmiljö- och vattenförvaltning, beslutsprocess och myndighetsorganisation. Vi har lämnat ett i huvudsak positivt remissvar om ett avgiftssystem för kväve där vi tillstyrker systemet i förslaget som vi också gjorde tillgängligt för medlemmarna. Tillsammans med flera medlemmar har vi fått bra genomslag för våra synpunkter i vår samverkan med 18

19 Naturvårdsverket. Både små och stora kommuner kommer att tjäna på systemet jämfört med alternativen för att klara branschens beting för Östersjön. Miljösamverkan Sverige, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har samverkat med Svenskt Vatten om förslag till villkor som även våra medlemmar kan vara i huvudsak nöjda med. En gemensam projektplan med Naturvårdsverket om villkorsskrivning fanns 2011, men läget förändrades under våren Naturvårdsverket övervägde då att också föreslå tillståndsplikt för avloppsledningsnätet och meddela föreskrifter med krav som rör kontroll och bräddningar på ledningsnät. Ledningsnätet och frågor om bräddning och om kontroll hänger samman med hur villkor för reningsverket skrivs. Ett förslag till informationsblad om villkorsskrivning togs fram under året. Frågan om reglering av ledningsnätet och bräddningar är framskjuten. Mer kunskaper behövs. Frågan om bräddningar är intressant både utifrån ett dricksvattenperspektiv med mikrobiella föroreningar och utifrån övergödningsproblematiken. Vi har satt igång en förstudie till ett SVU-projekt för att få fram mer kunskap. Bra verktyg för uppströmsarbete Uppströmsbroschyren riktad till företag och olika industriverksamheter trycktes till Vattenstämman i maj. På hemsidan har uppströmsarbetet uppdaterats med uppströmsnyheter direkt på nyhetswebben, i många fall med länkar till uppströmssidan. Under 2012 presenterades cirka 60 nyheter inom avlopp och miljöområdet. Modellområden för samverkan Vid ett flertal tillfällen, varav ett var på Vattenstämman, har frågan om vattenförvaltning diskuterats i externa sammanhang. Modellområden för vattenförvaltning finns och arbetet har kommit igång, bl a finns ett informationsmaterial som medlemmarna i modellområdet kan använda. Det har dock visats sig svårt att få kommuner att bli modellområde. Hindren är strukturella, organisatoriska och kunskaps- och resursmässiga. Efter flera initiativ och personkontakter fick vi Havs- och vattenmyndigheten att avsätta resurser för att ta fram vägledningsmaterial om VA-planering ihop med Svenskt Vatten, SKL och berörda myndigheter. Projektet påbörjades strax före jul och vägledningen blir klar halvårsskiftet Verktyg för långsiktigt hållbar avloppsvattenrening En undersökning hos REVAQ-verken när det gäller REVAQ-reglerna har genomförts. Många anser att regelverket är komplicerat men inte orimligt svårt. Vi arbetar vidare både med att utveckla REVAQ-utbildningen och förtydliga regelverket. Beslutet för VASS nyckeltal reningsverk innebär att vi fortsätter med en testomgång under senhöst 2013 med driftstart Därefter planeras en undersökning vart tredje år, med möjlighet för den som vill, varje år. Rapporten om slamanvändning och slamstrategier är något försenad och kommer att publiceras under första kvartalet FoU-ansökningar 32 medlemmar har hittills medverkat i 13 bra ansökningar. En av dessa var en klusteransökan i vilken 10 medlemmar deltog. En sammanställning av pågående forskning för våra medlemmars politiska ledningar gjordes som en bilaga till Svenskt Vattens tidning inför Vattenstämman. 19

20 EUREAU EUREAU är de europeiska vattenbolagens samarbetsorganisation. En stor del av vatten- och miljölagstiftningen som berör vattentjänstbranschen utarbetas och beslutas inom EU. Därför arbetar Svenskt Vatten ambitiöst inom EUREAU. En god kunskap om vad som händer inom EU är alltid en klar fördel i samarbete och diskussion med svenska departement och myndigheter. Under året har Svenskt Vattens EUREAU-arbete fokuserat på EU-kommissionens arbete med översyn av vattenpolitiken samt att vidareutveckla det Nordiska samarbetet inom EU- REAU, både när det gäller strategiska frågor och sakfrågor. Det Nordiska samarbetet inom EUREAU har utvecklats väsentligt och systematiserats, dels för att vi på så sätt blir starkare tillsammans och dels för att minska arbetsbördan för respektive organisation. I juni genomfördes en enkätundersökning med de sammanlagt 20 personerna som på olika nivåer och sakområden företräder de nordiska länderna i EUREAU (Generalförsamling, Verkställande Utskott, EUREAU Dricksvatten, Avlopp & Miljö och Ekonomi & Juridik). Av de 16 svar som vi fick ansåg 15 personer att de var mycket nöjda eller nöjda med det nya nordiska arbetssättet. EUREAU arrangerade för tredje året i rad Malin Falkenmark seminariet under Världsvattenveckan i Stockholm i slutet av augusti. Temat denna gång var samarbete med jordbruket för en hållbar dricksvattenförsörjning. EUREAU Generalförsamling Under året har en ny generalsekreterare anställts och arbetet med att se över organisation och arbetssätt utifrån tidigare antagen långsiktig vision för EUREAU inletts. Målet är att utveckla organisationen så att den blir mer effektiv och anpassad till aktuella frågeställningar gentemot EU-kommissionen, samt öka medlemmarnas möjligheter att inverka på de egna regeringsföreträdarna i EU-relaterade frågor. EUREAU WssTP Svenskt Vatten är medlemmar i Water Supply and Sanitation Technology Platform (WssTP) och får på det sättet möjlighet ge input till och få detaljerad information om EU-kommissionens olika forsknings- och innovationsprogram. Därutöver sitter Svenskt Vattens VD Lena Söderberg i styrelsen för WssTP som representant för medlemmarna i EUREAU. Under året har WssTP lyckats få in för sektorn viktiga vattenrelaterade frågor i en rad planerade och beslutade EU-program, där speciellt European Innovation Partnership (EIP) on Water and Horizon 2020 kan lyftas fram. EUREAU 1 Dricksvatten Inom EUREAU 1 har arbetet främst handlat om att ge relevant input till Blueprint och översyn över Europas vattenlagstiftning. Särskilt fokus har lagts på att försöka ge förslag till hur ramdirektivet för vatten kan kopplas till jordbruksrelaterad lagstiftning och EUs jordbrukspolitik (CAP). Under Världsvattenveckan höll EUREAU med stöd av Svenskt Vatten ett seminarie om hur mat- och vattenproduktion hänger ihop och påverkar varandra. EUREAU 1 har också försökt att påverka revideringen av dricksvattendirektivets annex 2 och 3, där förslag framkommit på att utöka provtagning och analys av parametrar, framförallt för mindre vattenverk. Det känns inte relevant att utöka kontrollen på dricksvatten hos konsument, då det är mer verkningsfullt att arbete med ett riskbaserat synsätt och säkerhet från vattentäkt till kran. I slutet av året kom förslag på kraftigt sänka gränsvärden för radioaktiva ämnen, vilket 20

21 skulle generera utökad rening på svenska vattenverk. Aktiv lobbying har bedrivits av EU- REAU kansliets personal i denna fråga. EUREAU 2 Avlopp & Miljö Under 2013 har ett stort arbete lagts ned på arbetet med EU-kommissionens förslag om de nya prioriterade kemiska ämnena inom ramdirektivet för vatten. Arbetet med att peka på fördelarna med uppströmsarbete jämfört med end-of-pipe-lösningar har lyfts fram och diskuterats med såväl EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsstaternas regeringar. Ett annat område som har ägnats stor uppmärksamhet är EU-kommissionens arbete med s k end-of-waste criteria för organiskt avfall och det nya gödseldirektivet. Dessa regler kan komma att påverka möjligheten att återföra näringsämnen i slam till åkermark. EUREAU 3 Ekonomi & Juridik De två viktigaste frågorna har under 2012 varit upphandling och en rapport om hur medlemsländerna finansierar sin VA-verksamhet. Regelverket för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är till stor del likadan inom hela den Europeiska Unionen. EU håller för närvarande på att förändra dessa direktiv och vi har försökt enas om vad och hur vi vill försöka påverka direktivens utformning. När det gäller finansieringen av VA-verksamheten i Europa har EUREAU tagit fram en rapport som visar på medlemsländernas finansiering genom skatter, avgifter och andra bidrag. Rapporten ska utgöra ett viktigt verktyg i den strategiska planeringen för att bemöta verksamhetens nya utmaningar. 21