Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från:
|
|
- Hugo Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Innehållsförteckning samrådsunderlag 1(1) Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från: Karri Jokinen Karri Jokinen SAMRÅDSUNDERLAG INNEHÅLL 1. Inbjudan till utökat samråd 2. Himmerfjärdsverket bygger om, gruppreklam till hushåll 3. Administrativa uppgifter - grunddel till miljörapport Verksamhetskod - miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 5. Planförhållande översiktliga kartor och relationsritningar 6. Tunnelsystem och anslutningsområden 7. Beskrivning av tunnelsystem omfattning, miljöpåverkan, riskinventering 8. Himmerfjärdsverket översiktsbild av anläggningsdelar 9. Beskrivning av vattenrening processer, miljöpåverkan, riskinventering 10. Beskrivning av slam- och substrathantering - processer, miljöpåverkan, riskinventering 11. Beskrivning av gasproduktion - processer, miljöpåverkan, riskinventering 12. Beskrivning av alternativa biologiska reningsprocesser 13. Recipientpåverkan kväverening och nuläge 14. Emissionsdeklaration från miljörapport Genomförda samråd tidigt samråd Bilagor 19. Årsredovisning Miljörapport 2011 Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm info@syvab.se Grödinge
2
3
4
5 Komplettering av listan Adresser till myndigheter och kommuner efter samråd med advokat Mats Björk, Alrutz Advokatbyrå: Kammarkollegiet Kammarkollegiet Box Stockholm Boverket Boverket Box Karlskrona
6 Dokumentnr: Dokumenttyp: Dokumentnamn: Sida: Verksamhetskoder 1998:899, bilaga 1 1(1) Ansvarig för dokumentet: Granskad och fastställd av: Sign: Gäller från: Karri Jokinen Karri Jokinen Tillståndspliktig verksamhet Enligt Miljöbalken 9 kap, miljöfarlig verksamhet samt förordningen 1998:899, 5 (förteckning över verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga) samt 6 (farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska tillståndsprövas). Tillstånd för befintlig verksamhet, utökad verksamhet samt nya reningsprocesser Rening av avloppsvatten - B/90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer (eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter). Tillstånd för befintlig verksamhet och utökad verksamhet Avfall/biologisk behandling av avfall - B/ Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår. Tillstånd för befintlig verksamhet Avfall/animaliska biprodukter - B/ Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, 2- eller 3-material enligt (EG) 1774/2002. Tillstånd för befintlig verksamhet Gasformiga bränslen - B/40.10 Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Tillstånd för befintlig verksamhet Farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i avsnitt 1 och som innebär att verksamheten ska tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser, och avsnitt 2, särskilda kategorier av farliga ämnen som inte särskilt anges i avsnitt 1. Farliga ämnen som förekomma: Metanol, syre, petroleumprodukter Särskilda kategorier, brandfarliga ämnen eller explosiva ämnen: Etanol, rötgas och biogas. Postadress Säte Org.nr. Telefon Telefax E-post Internet Himmerfjärdsverket Stockholm info@syvab.se Grödinge
7 Hörningsholm 2:45 Skala 1:12800 Botkyrka kommun m
8 Hörningsholm 2:45 Skala 1:25600 Botkyrka kommun m
9
10
11
12 A F1 K I H P1 G P2 E F D1 P4 D2 N P3 N1 D C1 C B3(Alby) B3 B320 B1 B B32 B31B328 B2 Y X V Hz Hy Hx U H1 Hv1/Hr H1 T Hp Ho S Hl R Ua Ub Hk P 0 N2 N1 M Hh Hi Hg Hf1 L He Hd Hc Hb H2 Ha K Ka Ha1 Kb Kc Kd Ha2 H1 G0 F E D C B A1 0 A0 A 1000 SKALA 1: m
13 BEFINTLIG TUNNELSYSTEM Anläggningsdelar Ledningssystemet för mottagning av avloppsvatten omfattar följande anläggningsdelar Pumpstationer i Eolshäll och Pilkrog Tryckledningar Tunnelsystem Processbeskrivning Himmerfjärdsverket tar emot och renar avloppsvatten från hela eller delar av sex kommuner i sydvästra Storstockholm. Avloppsvattnet transporteras med självfall till reningsverket via ett tunnelsystem som är ca 50 km långt. Pumpstationen i Pilkrog betjänar Järna samhälle. Transporten från pumpstationen till reningsverket sker i dykarledningen under Järnafjärden. Pumpstationen i Eolshäll betjänar delar av sydvästra Stockholm. Anslutningsområdet ligger NV om E4/E20 från och med Liljeholmen i norr till och med Mälarhöjden i söder. Avloppsvatten från Eolshäll pumpas in i tunnelsystemet vid Bredäng. Antalet anslutna personer till reningsverket under 2011 är mellan till Totalt tog Himmerfjärdsverket under 2011 emot en avloppsmängd på 40,4 miljoner m3 (motsvarar ett dygnsmedelsflöde på m3/d). Avloppsmängden från de tre största kommunerna, Södertälje, Stockholm och Botkyrka, uppgår tillsammans till 83 % av den totalt tillförda mängden avloppsvatten till reningsverket. Den uppskattade och beräknade industrianslutningen av processavloppsvatten uppgår till personekvivalenter. Här bidrar framförallt två större verksamheter till merparten av den industriella belastningen; Spendrups och Crane. Flödesbelastningen från enbart Spendrups och Crane uppgår till 5 % medan flödesbelastningen från övrig industriell verksamhet uppskattas till mellan 2 till 3 %. Belastning, kapacitet och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Riskinventering Bräddning i pumpstationer vid onormalt höga flöden eller vid driftstörningar. Bräddning i tunnelsystemet vid omfattande strömavbrott (mer än 5 dygn).
14 Samlat avloppsvatten från delar av Stockholm Överföring av avloppsvatten till Segeltorpstunneln via Eolshälls pumpstation Utsläpp av bräddat sedimenterat avloppsvatten till Mälaren Samlat avloppsvatten från delar av Huddinge och Stockholm Segeltorpstunneln Överföringsledning i Albysjön via en anslutningspunkt Allt avloppsvatten från Botkyrka kommun via två anslutningspunkter Allt avloppsvatten från Salems kommun via två anslutningspunkter Allt avloppsvatten från Nykvarns kommun via en anslutningspunkt i Södertälje Syvabs tunnelsystem Merparten av allt avloppsvatten från Södertälje kommun via fem anslutningspunkter Samlat avloppsvatten från tunneln till gallersalen Överföringsledning i Järnafjärden Samlat avloppsvatten från Järna till separat gallerbyggnad Allt avloppsvatten från Järna Överföring av avloppsvatten via pumpstation i Pilkrog Utsläpp av bräddat avloppsvatten till Järnafjärden
15 BEFINTLIG MEKANISK OCH KEMISK RENING Anläggningsdelar Den mekaniska och kemiska reningsanläggningen omfattar följande anläggningsdelar Inlopp och gallersal Huvudpumpstation Sandfång och sandtvätt Fingaller och dipspergator Försedimentering Processbeskrivning Det första steget är att sila vatten genom ett galler så att det fasta och grövsta materialet som toapapper, plast och annat tas bort. Spaltvidden i rensgallret är 20 mm. Det uppkomna renset transporteras till krimaanläggningen (en kvarn) och återförs till avloppsreningsverket. Fällningskemikalien järnsulfat tillsätts i gallersalen efter rensgallret. Från gallersalen pumpas allt avloppsvatten upp till sandfång på marknivå via sexpumpar. Pumparnas kapacitet är mycket väl tilltaget. Vid normala flöden är 2 till 3 pumpar i drift samtidigt. Vid sandfång avlägsnas tunga partiklar som sopsand och kaffesump. Avlägsnat material tvättas i sandtvätten där slutprodukten är fri från organiskt innehåll. Den organiska fraktionen från sandtvätten återförs till avloppsreningsverket. Vid fingallret avskiljs papper- och textilfibrer samt en del övrigt fast organiskt material. Efter dipergering återförs detta till avloppsreningsverket. Vid rensdispergering finfördelas och mals gallerrens från gallersalen och från fingallret i en kvarn. Det finfördelade renset återförs till avloppsverkets reningsprocesser. I försedimenteringsanläggningen avskiljs förutom de avskilda organiska fraktionerna från rensgaller och sandtvätt, ca hälften av de organiska föroreningarna samt häften av vattnets fosforinnehåll. Det avskilda slammets i processteget pumpas till slambehandlingsanläggningen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Indirekt påverkan vid tunga transporter av fällningskemikalie. Riskinventering Bräddning vid omfattande strömavbrott vid drift av huvudpumpar.
16 Inkommande avloppsvatten till gallersal eller gallerhus Grovrening i gallerhus Grovrening i gallersal Gallerrens återförs till avloppsvatten efter finfördelning Insatskemikalier för kemisk fällning Pump station Elenergi Sandfång: luftning och kemisk fällning Sandtvätt: avskiljning och tvätt av sand Tvättad sand återanvändning eller till deponitäckning Fingaller: rening i fingaller Dispergator: finfördelning av rens Försedimentering: kemisk fällning, flockning och sedimentering Primärslam till slamhantering Låggradigt renat avloppsvatten till biologisk rening
17 BEFINTLIG BIOLOGISK RENING Anläggningsdelar Den biologiska reningen omfattar följande anläggningsdelar Deammonisering Luftningsbassänger Ozonbehandling Mellansedimentering Eftersedimentering Processbeskrivning I luftningsbassängerna oxideras i stort sätt resten av det organiska materialet till koldioxid och vatten samt en fullständig nitrifikation av ammoniumkväve till nitratkväve i en syrerik miljö av de mikroorganismer som naturligt förekommer i avloppsvatten. Mikroorganismerna tillförs processen som aktivt slam i returströmmar från sedimenteringssteget. Syrehalten i bassängen regleras till en nivå för effektiv biologisk nedbrytning via luft som tillförs i botten av bassängerna. Det aktiva bioslammet kan vid behov behandlas med ozon i en separat anläggning som effektivt begränsar bildandet av trådbildande mikroorganismer och flytslam. I mellan- och eftersedimenteringsbassängerna avskiljs det aktiva slammet som pumpas tillbaks till luftningsbassängerna. Det slam som inte hinner sedimentera i mellansedimenteringen tas om hand i eftersedimenteringen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Utsläpp till luft av klimatgaser. Riskinventering Bräddning vid onormalt höga flöden. Olyckor vid hantering av syre, vid framställning av ozon.
18 Rejektvatten från centrifuger Deammon anläggningen: kväverening Låggradigt renat vatten från försedimentering Luftningsbassänger: biologisk rening Utsläpp av klimatgas till luft Luft från gasmotor eller eldrivna blåsmaskiner Ozonering av returslam Elenergi till blåsmaskiner Syre till ozonering Mellan-och eftersedimentering Överskottsslam till flotationsanläggningen Kemisk- och biologiskt renat vatten
19 BEFINTLIG BIOLOGISK RENING Anläggningsdelar Den biologiska reningen omfattar följande anläggningsdelar Deammonisering Luftningsbassänger Ozonbehandling Mellansedimentering Eftersedimentering Processbeskrivning I luftningsbassängerna oxideras i stort sätt resten av det organiska materialet till koldioxid och vatten samt en fullständig nitrifikation av ammoniumkväve till nitratkväve i en syrerik miljö av de mikroorganismer som naturligt förekommer i avloppsvatten. Mikroorganismerna tillförs processen som aktivt slam i returströmmar från sedimenteringssteget. Syrehalten i bassängen regleras till en nivå för effektiv biologisk nedbrytning via luft som tillförs i botten av bassängerna. Det aktiva bioslammet kan vid behov behandlas med ozon i en separat anläggning som effektivt begränsar bildandet av trådbildande mikroorganismer och flytslam. I mellan- och eftersedimenteringsbassängerna avskiljs det aktiva slammet som pumpas tillbaks till luftningsbassängerna. Det slam som inte hinner sedimentera i mellansedimenteringen tas om hand i eftersedimenteringen. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Utsläpp till luft av klimatgaser. Riskinventering Bräddning vid onormalt höga flöden. Olyckor vid hantering av syre, vid framställning av ozon.
20 Rejektvatten från centrifuger Deammon anläggningen: kväverening Låggradigt renat vatten från försedimentering Luftningsbassänger: biologisk rening Utsläpp av klimatgas till luft Luft från gasmotor eller eldrivna blåsmaskiner Ozonering av returslam Elenergi till blåsmaskiner Syre till ozonering Mellan-och eftersedimentering Överskottsslam till flotationsanläggningen Kemisk- och biologiskt renat vatten
21 Befintlig hantering av externt organiskt material (substrat) Substrathantering omfattar följande anläggningsdelar: Hygieniseringsanläggning Mottagningsstation för förpackade livsmedel Förtjockare Rötkammare Processbeskrivning Substrat som behandlad vid verket är: drav fettavskiljarslam från storkök och restauranger källsorterat avfall från hushåll, restauranger och motsvarande verksamheter förpackade livsmedel slam från enskilda avlopp och andra reningsverk utan rötkammare eget slam från verket Drav, fettavskiljarslam, externt slam samt eget slam pumpas/tippas direkt i förtjockaren för vidare behandling i rötkammaren. Förpackade livsmedel tas om hand i en speciell byggnad där det pressas ut med en kolvpress för att sedan pumpas till förtjockaren. Avfall från hushåll och restauranger tas emot i en hygieniseringsanläggning där det upphettas till 70 grader C. Efter värmebehandlingen pumpas avfallet till förtjockaren för vidare behandling i rötkammaren. Alla leveranser till verket vägs in på en lastbilsvåg, registreras och provtas. Alla data lagras i verkets databas i minst 10 år. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Besvärande lukt vid enstaka tillfällen samt transporter (tung trafik). Riskinventering Vägens skick i förhållande till transporternas storlek, tyngd och frekvens.
22 Hygieniseringsstation Mottagningsstation för drav Förtjockare Lukt Mottagningsstation för förpackade livsmedel (mestadels mjölk, fil, juice mm.) Rötkammare
23 Befintlig slamhantering Slamhanteringen omfattar följande anläggningsdelar: Förtjockare Rötkammare Avgasning Slambyggnad Slamtork Säckhantering Processbeskrivning Allt slam från reningsprocesserna (primärslam och överskottslam) samt externt substrat pumpas eller tippas i en förtjockare. Efter behandling i förtjockaren pumpas slammet vidare till verkets tre rötkammare. Från förtjockarna till slutprodukten i form av fordonsgas och slam sker processen i ett slutet system. I rötkammaren bildas biogas i en mesofil process vid ca 37 grader C och rötslam. Gasen går vidare till verkets upppgraderingsanläggning och rötslammet pumpas till en avgasningsanläggning där slammet stannar för en sista avgasning. Därefter avvattnas slammet i centrifuger. Allt rejektvatten från centrifugeringen och mellanlagring av slammet leds tillbaks till verket för rening. När slammet är avvattnat hämtas det av en entreprenör som lagrar slammet i 6 månader innan det används för spridning på åkermark. SYVAB är REVAQ-certifierat. En del av slammet torkas i en torkanläggning och används till att tillverka granulat som används för spridning på skogsmark. Vid torkning av rötslammet bildas rökgas som renas i en våtskrubber. Belastning, kapacitet, reningsgrad och kontroll Kontroll av lakvattenpåverkan från verksamhetens begränsade slamlager sker i enlighet med ett av Länsstyrelsen fastställt kontrollprogram. Belastning, kapacitet mm. kommer att redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. Miljöpåverkan Redovisade mätningar av lustgas, koldioxid, metan, ammoniak och linjära kolväten visar att utsläppen av växthusgaser är relativt begränsade från Himmerfjärdsverket. Tidigare metanavgång från rötslamsilo har minimerats efter det att hantering av slam i öppen slamsilo upphört. Verksamheten kan vid enstaka tillfällen ge upphov till lukt från torkning av slam samt vid mottagning av externt organiskt material. Besvärande lukt är begränsat till anläggningsdelarna. Reningsverkets lokalisering har också bidragit till att lukt inte är något större problem för närboende. Tunga transporter kan ge olägenheter för övriga trafikanter samt närboende. Riskinventering Vägens skick i förhållande till transporternas storlek, tyngd och frekvens.
24 Primärslam Sekundärslam Förtjockare Lukt Substrat Rötkammare Avgasning Gas till uppgraderingsanläggningen Rejektvatten som går tillbaks för ytterligare rening Slambyggnad Lukt Slutprodukt i form av avvattnat slam Slamtork och paketering av biomull Slutprodukt i form av biomull Lukt
25 GASPRODUKTION ANLÄGGNINGSDELAR: Rötkammare Gasklocka Fackla Pannrum Gasmotor/Kompressorstation Slamtork Uppgraderingsanläggning PROCESSBESKRIVNING Rågasproduktionen sker i RÖTKAMMARE genom s.k. mesofil process vid ca 37 grader C. Efter rötningen erhålls förutom rågas även ett rötat slam vilket centrifugeras och vägs, se avsnitt Slam GASKLOCKAN utgör mellanlager för en del av den producerade rågas, överskottsgas som ej kan finna sin avsättning vid drift- eller leveransstörning facklas bort via FACKLAN. Den producerad rågasen nyttjas på en rad olika sätt i anläggningen. uppvärmning av lokaler genom förbränning i PANNRUMMET drift av gasmotor för produktion av luft till reningsverkets luftningsbassänger GASMOTOR/KOMPRESSORSTATION drift av torkningsanläggning för pelletering av rötrest - SLAMTORK uppgraderadering till fordonsbränsle i UPPGRADERINGSANLÄGGNINGEN Uppgraderingsanläggningen vid Himmerfjärdsverket färdigställdes under 2008 och har ur miljösynpunkt varit mycket framgångsrik då fordonsgasproduktionen på verket kunnat ökas från Nm 3 under perioden Under samma period har således kwh fossilt bränsle (vilket motsvarar ca liter bensin) kunnat ersättas med fordonsgas. Detta har i sin tur inneburit att koldioxidutsläppet minskat med ton koldioxidekvivalenter. Målsättningen är att år 2015 producera Nm 3 fordonsgas vid Himmerfjärdsverket. BELASTNING, KAPACITET, RENINGSGRAD OCH KONTROLL Redovisas i ansökan för respektive anläggningsdel. MILJÖPÅVERKAN Positiv miljöpåverkan då drivmedel av fossila bränslen ersätts med förnyelsebar fordonsgas, redovisas genom hållbarhetskriterier till Energimyndigheten. Transporter av producerad fordonsgas. Utsläpp av metangas vid alvarlig driftstörning. RISKINVENTERING Explosion - riskbedömning, riskanalys är utförd.
26 FÖRTJOCKAT SLAM RÅGAS EXTERNT ORGANISKT MATERIAL ( Om så krävs hygieniserat) RÖTKAMMARE RÖTAT SLAM
27 GASKLOCKA FACKLA CO 2 H 2 0 PANNRUM VÄRME (uppvärmning av lokaler) RÅGAS GASMOTOR KOPRESSOR STATION LUFT (luftning av luftningsbassänger) SLAMTORK PELLETERAT SLAM UPPGRADERINGS ANLÄGGNING FORDONSGAS
28 Nytt biosteg
29 Start idéstudien Bestämma utsläppsmål Styrelsebeslut Invigning idéstudie Försök/förstudie/projektering Byggperiod
30 Myndigheternas föreslagna reningskrav 2017 Kväve: 6 mg/l Fosfor: 0,2 mg/l BOD: 5 mg/l
31 Antal anslutna pe Flöde Belastning år 2030 Qmedel = 7000 m3/h ( m3/d) 99% av tiden underskrids flödet m3/h, detta flöde ska tas igenom biosteget Belastning BOD: kg/d (16 600) COD: kg/d (44 800) Kväve: 4800 kg/d (3600) Fosfor: 560 kg/d (408) + ca 25%
32 Belastning - Rejektvattnet Ammonium: 3000 mg/l (1700) TOC: mg/l ( ) Susp: mg/l ( ) ph: 7-8 (7-8) Alkalinitet: 5000 mg/l (5000) Temp: (20-35) Qmedel: 35 m3/h (25) Qmax: 44 m3/h (35)
33 Tagna beslut Försed blir kvar, renovering pågår Anammox blir kvar som processlösning för rejektvattenrening, nya volymer byggs Försed återställs till 16 bassänger Ingen bio-p kommer att utnyttjas, fosforkravet är för tufft Bygger volymer för hela flödet direkt. Anpassa utrustning allt eftersom belastningen ökar
34 Biosteget Två alternativ utreds för nya biosteget
35 Alternativ 1 Kaskadkväverening hela biosteget Filter (nya sand- eller skivfilter) Utgående Tre aktivslamanläggningar i serie Inkommande flöde stegbeskickas, en tredjedel till varje kaskad Sedim. Stor utbyggnad ( m 3 ) Fluidbädden avskaffas Sedim. 1:a kaskaden 3:e kaskaden 2:a kaskaden Metanoldosering Nytt filtersteg byggs Mindre behov av kolkälla jämfört med dagens befintliga process Möjlighet till extra utbyggnad för läkemedelsrening (ozon) Försed DeAmmon
36 Alternativ 1 Kaskadkväverening hela biosteget Filter (nya sand- eller skivfilter) Utgående Sedim. Metanoldosering Sedim. 1:a kaskaden 3:e kaskaden 2:a kaskaden Fördenitrifikation (anox) Nitrifikation (ox) Efterdenitrifikation (anox) Försed DeAmmon
37 Alternativ 2 Kaskad i befintlig anläggning + MBR MBR Kaskad Kaskad Kaskad Utgående Metanoldosering Dagens biosteg+msed+esed byggs om till kaskadkväverening Ingen sedimentering behövs Flödet stegbeskickas till respektive kaskad Luftarsystem måste byggas in i dagens sedimenteringar Möjlighet till 70-80% biologisk nedbrytning av läkemedel En anläggning Mindre behov av kolkälla jämfört med dagens process Försed DeAmmon
38 Rejektvattenrening Två alternativ utreds för rejektvattenrening
39 DeAmmon (Purac) Rejektvattenrening Samma processlösning som idag Vi utnyttjar de bärare vi har Bygger nya optimerade volymer DEMON (Grontmij) Samma bakterie som i DeAmmon (anammox) Använder inga rörliga bärare, bakterierna bildar stora granuler som avskiljs i cykloner Påstås ha lägre syreförbrukning jämfört med DeAmmon
40 Postens Gruppreklam Slutsatser RV H5 H4 H3 H2 B2 Karta över Himmerfjärden där studien ägde rum. Om Himmerfjärden Nitrogen Study Genom ett långvarigt samarbete mellan Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet (SISU), Syvab och periodvis Naturvårdsverket (NV), MISTRA och EU-projekt finns mycket långa tidserier av god kvalitet från Himmerfjärden. Dessa används i HNS för att studera kväverenings miljönytta. I HNS, som pågår , samverkar SISU, DHI och Vattenfall med medel från Syvab, NV och Svenskt Vatten. Kväverening ger mindre klorofyll och växtplankton biomassa under både vår och sommar. I Himmerfjärden, som har stor tillförsel av fosfor från Östersjöns djupvatten, medförde kvävereningen ökad förekomst av kvävefixerande cyanobakterier. Kväverening ger tydligt minskad totalkväve koncentration i ytskiktet. Kvävefixering upphäver inte ens under sommaren kväve reningens positiva effekt på vattenkvaliteten. Kvävereningen har inte givit problem med toxiska eller ytansamlade cyanobakterier. Omkringboende har upplevt förbättrad vattenkvalitet med kväverening i Himmerfjärdsverket. Enligt bedömningsgrunden Växtplankton har status förbättrats från otillfredsställande till nära god. Slopad kväverening 2007 och 2008 ökade åter mängden klorofyll både vår och sommar. Kväverening gör miljönytta även om cyanobakteriernas kvävefixering ökar. För mer information kontakta: Ulf Larsson Stockholms universitet Systemekologiska institutionen Stockholm Jan Bosander Syvab Himmerfjärdsverket Grödinge jan.bosander@syvab.se Kväverening bra för Östersjökusten Foto: Jennifer Nemie. Tryck: xxxxxxx 2009 H6 Cyanobakteriernas kvävefixering under sommaren medför att kvävereningens miljönytta minskar. I Himmerfjärden förefaller dock tillförseln av fixerat kväve vara liten i relation till minsk ningen i tillförseln av kväve från Himmerfjärdsverket. Åren med full kväverening ( , ) hade också den lägsta medelkoncentrationen av totalkväve i ytskiktet. Vi värnar vårt vatten
41 Gör Syvabs kväverening någon nytta? Erfarenheter från Himmerfjärden i Södermanland B ero en d e på o e n ig h et mellan svenska forskare om nyttan av kväverening tillsatte Naturvårdsverket (NV) våren 2005 en internationell expertgrupp. När gruppens rapport kom 2006 (NV rapport 5509) var även de internationella experterna oense om kvävets betydelse i egentliga Östersjön, men ense om behovet att minska tillförseln av fosfor. I praktiken har detta resulterat i att Naturvårdsverket fokuserat på fosforrening och tonat ner kraven avseende kväve (NV rapport 5587). En viktig anledning till expertgruppens oenighet var tolk ningen av en lång tidserie över koncentrationen av klorofyll i Himmerfjärdsverkets recipient. Denna omfattade perioder med olika kväve- och fosforbelastning och visade en tydlig nedgång när belastningen minskade, som dock inte övertygade hela expertgruppen. Omkringboende upplevde bättre vattenkvalitet Himmerfjärdsverkets ledning var tidigt övertygad om att kväve rening ger bättre vattenkvalitet och införde redan 1997 Sveriges effektivaste kväverening (~85 %), efter nästan ett decenniums sö Kväve ton/år Kväve från RV och klorofyll TN från RV H4 Mar Okt 3 2 Klorofyll a µg/l 1 Klorofyll medelkonc. µg/l 10 8 Klorofyll mot kväve från RV kande efter den mest kostnadseffektiva tekniken. Omkringboende upplevde då förbättrad vattenkvalitet i motsats till de farhågor som framförts av motståndare till kväverening. En förutsedd, men ändå oönskad, effekt var en tydlig ökning av kvävefixerande cyanobakterier (främst Aphanizomenon sp, se bild upp till höger), som dock varken var giftiga eller bildade större ytansamlingar. Expertgruppens rekommendation, och även Naturvårdsver kets slutsats, var att fortsätta undersökningarna i Himmerfjärden för att få ett tydligare svar. Nu finns ytterligare 4 års data, de senaste två åren (2007 och 2008) från ett utvidgat mätprogram inom ramen för Himmerfjärden Nitrogen Study (HNS). Genom att stänga av kvävereningen under två år har vi undersökt kvävets roll för kustens vattenkvalitet, samt hur förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier påverkas. Steg två i studien har inletts I steg två av HNS, som inleddes senhösten 2008, studeras om det går att kväverena och samtidigt hindra att mängden cyano bakterier ökar, genom att placera utsläppet från reningsverket i underkant av det välomblandade skiktet (dvs. ovanför det s.k. temperatursprångskiktet) istället för som tidigare vid botten på 25 m djup. Enligt Naturvårdsverket (NV rapport 5587) bör en förutsättning för kväverening vara att den inte ger ökade problem med cyanobakterier. Utvecklingen av medelmängden (mars oktober) klorofyll a i Himmerfjärdens ytskikt (0 14 m, station H4, se karta) följer i stort tillförseln av kväve från Himmerfjärdsverket (RV). I expert gruppens underlag saknades de fyra sista åren med ökad tillförsel. Med dessa är det klart att den minskade klorofyll koncentrationen berodde på mindre tillfört kväve och inte på någon okänd faktor, t.ex. klimat, som vissa i den internationella expertgruppen antytt. 20 y = 0.003x r2 = Medelmängd Aphanizomenon juni september på stn H4 10 2,0 Cyanobakterien Aphanizomenon sp, som hittades i Himmerfjärden under studien, var varken giftig eller bildade större ytansamlingar. På alla stationer (H2 H5, se karta) i Himmer- och Svärds fjärdarna är sambandet mellan medelkoncentrationen av kloro fyll a och kvävetillförseln från Himmerfjärdsverket statistiskt signifikant. Däremot finns inget sådant samband med tillförsel av fosfor från reningsverket. Genom att stänga kvävereningen i Himmerfjärdsverket undersöktes om mer kväve skulle motverka förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier. Resultatet blev inte entydigt. År 2007 var förekomsten lika liten som före kvävereningen, 2008 var den större, men ändå lägre än de år kväve renats. I EU:s Ramdirektiv för vatten används växtplankton som en av tre biologiska bedömningsgrunder. Biomassan har utvecklats ungefär som klorofyll, med tydlig nedgång då kvävetillförseln minskade och uppgång när den ökade. Den gula linjen i figuren visar god måttlig-gränsen enligt nuvarande bedömningsgrund. Vid värden högre än denna klassas statusen som måttlig, dvs. åtgärder måste vidtas. Minskningen av mängden plankton sker trots att andelen kvävefixerande cyanobakterier ökar. n Växtplankton biovolym jun aug stn H4 1,0 0,5 5 H4 Mar Okt ,5 15 meter L-1 mm3 L-1 TN µg/l , H4 totalkväve 0 10 m juni augusti Mean Mean±SE Mean±2*SD Outliers Extremes Kvävetillförsel ton/år Tidsutveckling av årlig tillförsel av kväve från Himmerfjärdsverket (RV, se karta) och medelkoncentration under mars-oktober av klorofyll a (gröna symboler) i ytskiktet vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Samband mellan årlig tillförsel av kväve från Himmerfjärdsverket (RV, se karta) och medelkoncentration av klorofyll a I ytskiktet vid station H4 i Himmerfjärden (se karta). Tidsutveckling av medelmängden (jun-sep) kvävefixerande cyanobakterier (Aphanizomenon sp.) vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Tidsutveckling av medelmängden (jun-aug) växtplankton, inkl. cyanobakterier, vid station H4 I Himmerfjärden (se karta). Gul anger godmåttlig och röd linje måttlig-otillfredsställande gränserna enligt Ramdirektivets bedömningsgrunder Medelkoncentration av totalkväve i ytskiktet under juni-augusti vid station H4 under perioder med olika kvävetillförsel, se figur ovan. 1997, och gjordes experiment med kortvariga avbrott i kvävereningen och var kvävereningen ca 85%.
42
43
Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merB 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius
1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merUnderlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merStockholms stads biogasanläggningar
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merinom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump
Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merBerndt Björlenius 2013-09-23
Käppalaförbundet En introduktion Berndt Björlenius 2013-09-23 Historien om Käppalaförbundet Bildades 1957 pga. hög föroreningsgrad i regionens vattendrag 9 kommuner norr om Stockholm bildade förbundet
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merHUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall
HUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall Substratbehandling Avskiljning av grova partiklar Behandling av grova partiklar Behandling av rötrester Behandling av process-/avloppsvatten inom området
Läs mer2. TEKNISK BESKRIVNING
FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merNK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii
NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii 2011-12-14 Agenda Bakgrund Verket idag Förutsättningar för idéstudien Resultat idéstudie Fortsättning NK2 Varför nya krav? Baltic Sea Action Plan (BSAP) Mål:
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merMBBR - Nu och i framtiden
MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs mer2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)
2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merKontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merLärande i arbete
Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...
Läs merFordonsgas/Biogas - historik
1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi
Läs merIdag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.
BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merFLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK
VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merRevidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28
Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merVar skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?
MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 001-180320 e-post: anders@miljoinvest.se web: www.miljoinvest.se Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? En utredning av förutsättningarna
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs mer1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H
1. LIA Mjölby Kommun Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H Innehållsförteckning LIA Mjölby Kommun... 1 1.Bakgrund... 3 1.1.Syfte... 3 2.Reningsverkets process... 3 3.Arbetsuppgifter...
Läs merKontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
Läs merVälkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten
Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten Kvällens agenda Vad har hänt sedan förra mötet på Sobacken. Vad kommer hända den närmaste tiden. Inkomna synpunkter.
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merAvloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering
Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:
Läs merBioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v.
BioCleaner Rent va en helt enkelt Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v. Minireningsverk för avloppsva enrening Anteckningar: Rent va en helt enkelt BioCleaner är e av marknadens mest
Läs merFörord Joakim Säll
Förord Min LIA har jag tillbringat på Hässleholms reningsverk. Tiden här har varit mycket trevlig och lärorik. Jag har blivit väldigt bra mottagen och fått stort förtroende av arbetskamrater och chefer.
Läs merStigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.
Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening. simply functional Vi på Stigebrandt Hydroteknik drivs av devisen att det förmodligen alltid går att göra någonting enklare.
Läs merAvfallsutredning för Stockholms län -
Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB
Läs merFinsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh
Trumsil LIQUID-Mesh Trumsil LIQUID-Mesh Användningen av nät ökar påtagligt avskiljningseffektiviteten tack vare den tvådimensionella nät-designen. Maskvidd från 0,3 mm. Design och dimensionering beror
Läs merNorrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merBromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merCE-Certifierade Minireningsverk
CE-Certifierade Minireningsverk Oberoende utvärderat enligt EN12566-3. Inga mekaniska delar i tanken. Enkelt underhåll, låg driftkostnad. Löpande support via vårt serviceavtal. Ett driftsäkert och naturvänligt
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merKARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK
KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merSundet avloppsreningsverk. Miljörapport 2012
Sundet avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Lokalisering och recipient... 4 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning... 4 1.3 Verksamhetsområde... 5 1.4
Läs merBajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
Läs merDEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)
DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig
Läs merKALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Läs merMiljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta
Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...
Läs merSlam från slamavskiljare med inkopplad WC tömning vart annat år Ange skäl för dispens
Blanketten skickas till: Västerviks kommun Miljö och byggnadskontoret 593 80 Västervik FÖRLÄNGT HÄMTNINGSINTERVALL FÖR SLAMBRUNN OCH/ELLER WC-TANK Ansökan om dispens gällande hushållsavfall Enligt 15 kap
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA. Grunddel 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Grunddel 1 Textdel 2 Verksamhetsbeskrivning 2 Åtgärder för att uppfylla villkor i tillståndsbeslutet 2 Karta över upptagningsområde 3 Processchema 4 Årsvärden på utsläpp till
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merBert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år
Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merAvloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i
Läs mer