Sundet avloppsreningsverk. Miljörapport 2012

Transkript

1 Sundet avloppsreningsverk

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Lokalisering och recipient Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Verksamhetsområde Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan Beräkningar Reningsanläggning Dimensionering av avloppsreningsverket Inkommande ledningar Reningsprocess Slamhantering Energiförsörjning Kemikaliehantering Avfallshantering Besiktningar Fortlöpande miljöförbättrande arbete Riskanalys Beslut och villkor Tillstånd enligt miljölagstiftning Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning Egenkontrollprogram Gällande beslutstext och villkor Beslutstext Villkor Drift- och produktionsförhållande under året Driftförhållanden Belastning Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen Inkommande metaller Utsläppsredovisning Utgående närings- och syreförbrukande ämnen Utgående metaller Avloppsslam Mottaget externt organiskt avfall Driftstörningar Driftstörningar på ledningsnätet Driftstörningar på avloppsreningsverket Förändringar i anläggningar och process Förändringar på ledningsnätet Förändringar på avloppsreningsverket Planerade förändringar på ledningsnätet Planerade förändringar avloppsreningsverket Energi, kemikalier och övriga resurser Energi och vattenförbrukning Gasproduktion Olje- och bränsleanvändning Kemikalieförbrukning Cisterner och köldmedia

3 5. Sammanställning av årets utsläpp till luft och vatten Vatten Luft Avfallsredovisning Avloppsreningsverksslam Konventionellt avfall Farligt avfall Recipientkontroll Kontroll uppströms och nedströms Reflektion av recipientkontrollen för Syrehalter i Norra Bergundasjön Slutkommentar Bilagor 1. Situationsplan Sundet Avloppsreningsverk 2. Pumpstationer 3. Syrehalt i Norra Bergundasjön 4. Inkommande dygnsprov Inkommande veckoprov Utgående dygnsprov Utgående veckoprov Sammanställning över metallinnehåll för inkommande och utgående avloppsvatten Diagram över metallinnehåll för inkommande och utgående avloppsvatten Sammanställning av slamanalyser från Sundet Diagram över metaller i slam Sammanställning av belastning, utsläpp och reduktion

4 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket Sundet byggdes 1994 och behandlar avloppsvatten från stadskärnan i Växjö med yttre stadsdelar samt Gemla. 1.1 Lokalisering och recipient Avloppsreningsverket Sundet är beläget vid Norra Bergundasjöns södra vik nära inloppssundet från Södra Bergundasjön se bilaga 1). Det renade avloppsvattnet leds ut i 2 punkter i Norra Bergundasjön som ligger nedströms Södra Bergundasjön, Växjösjön och Trummen. Utsläppspunkternas koordinater är enligt SWEREF 99 Nord och Ost % utsläpp) resp. Nord och Ost % utsläpp). Norra Bergundasjön avvattnas via Bergunda kanal till Bergkvarasjön i Helige å som avvattnar Helgasjön med flera sjöar norr om Växjö. Helige å mynnar i sjön Salen och vattnet rinner vidare söderut till Åsnen och därefter via Mörrumsån till Östersjön. Anläggningen är placerad utanför tätbebyggt område och utgör liten olägenhet för människors hälsa och miljö. 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Sundets avloppsreningsverk tillhör Tekniska förvaltningens VA-avdelning. Ansvaret för verksamheten är uppdelat enligt figur 1 nedan. Tekniska nämnden Tekniska förvaltningens chef VA-chef Biogas Kvalitet- och administration Distribution Produktion Figur 1. Ansvarsfördelning VA-avdelningen är uppdelad i olika resultatenheter efter lednings- respektive produktions-funktioner. VA-avdelningens samlade verksamhet utgör en balansräkningsenhet med resultatansvar. Sundets avloppsreningsverk är en del av produktionssektionen och ingår i VA-området avlopp inre som omfattar Sundets avloppsverk och tillhörande pumpstationer. Distributionssektionen ansvarar för skötseln av avloppsledningarna. I driftområde avlopp inre ingår 5 personer som ansvarar för driften av Sundets reningsverk med tillhörande pumpstationer, inklusive beredskap kvällar, nätter och helger. Inbrottslarm finns installerat på avloppsreningsverket. Personalen som ansvarar och driver anläggningen är kunniga och drivande och besitter stor kompetens. Kontinuerlig fortbildning av personalen sker med hänsyn till verksamhetens art. 4

5 1.3 Verksamhetsområde Inre organisationen består av Sundet med pumpstationerna i stadskärnan pumpstation nummer i bilaga 2), samt Örsled pumpstation nummer 246). Övriga pumpstationer som är anslutna till Sundet se bilaga 2) sköts av den yttre organisationen, som även ansvarar för övriga pumpstationer och avloppsreningsverk i Växjö kommun. Verksamhetsområdet finns att se i kommunens kartprogram geosecma. Tillsynsmyndigheten har tillgång till de kartorna via geosecma på intranätet. 1.4 Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan Avloppsreningsverket Sundet har en höggradig rening avseende fosfor och organiska ämnen. Verket byggdes för nitrifikation i väl tilltagna aktivslambassänger, kompletterades 24 för fullskalig kväverening genom möjlighet till drift med fördenitrifikation och i försökslinjen linje 1 av 6) har många processförsök genomförts genom åren Beräkningar Vid uträkning av verkets totala belastning och utsläpp per år används formlerna i tabell 1. Om innehållet, av någon parameter i avloppsvattnet, är mindre än rapporteringsgränsen används siffran för rapporteringsgränsen i beräkningen. Detta skiljer sig från rekommendationerna för databasen EMIR där de halverar rapporterat mindre än -värde. VA-avdelningen anser att nedanstående beräkningsmetoder ger mer korrekta värden för den totala belastningen och utsläppen. Datum Flöde m 3 ) Parameter mg/l) Parameter kg/dygn) 1 jan* F1 PL1 F1*PL1 = PD1 F2 PL2 F2*PL2 = PD2 F3 PL3 F3*PL3 = PD3 31 dec* F4 <PL4 F4*PL4 = <PD4 Totalsumma F PL < PD *I totalsumman ingår årets samtliga provtagningstillfällen. Totalt in / belastning ton) = < PD/ F) * I /1 Totalt ut / utsläpp ton) = < PD/ F) * I /1 Uppmätt årsflöde I 5

6 1.5 Reningsanläggning Dimensionering av avloppsreningsverket Dimensionering av pe: Dimensionerande max GVB: 95 pe Föroreningsdimensionering: BOD kg/dygn Samt för biologisk behandling av upp till 1 ton externt avfall, annat än farligt avfall, per kalenderår samt framställning av upp till 2 5 Nm 3 gasformigt bränsle avsett som fordonsbränsle per kalenderår Inkommande ledningar Huvuddelen av avloppsvattnet leds till en huvudpumpstation på söder i Växjö. Pumpstationen saknar nödavlopp och är därför utrustad med reservelverk och en nödpump. Vid haveri på driftpumparna kan nödpumpen startas manuellt och pumpa spillvattnet till Södra Bergundasjön. Pumpstationens kapacitet är ca 1 1 l/s med 5 varvtalsreglerade pumpar. Det inkommande ledningsnätet är också utrustat med nödavloppspumpar vilka kan aktiveras vid akutläge. Nödavloppspumparna är placerade i Växjös huvudpumpstation, på Värendsgatan, på östra samlingsledningen Fagrabäck) och vid Bäckaslövs våtmark, samtliga nödavlopp utom ett mynnar i Södra Bergundasjön. Nödavloppet från pumpstationen vid Fagrabäck mynnar i Biskopsgölen. Från huvudpumpstationen överförs vattnet i 2 st, 6 mm, 3 km långa tryckledningar av segjärn fram till Sundet. Avloppsvattnet från västra delarna, Öjaby, Räppe och Gemla, samlas till en pumpstation vid Örsled varifrån avloppsvattnet överförs till Sundet i en 4 mm tryckledning. Även pumpstationen vid Örsled är försedd med reservelverk. Pumpstationens kapacitet är ca 14 l/s. Inkommande avloppsvattenflöden mäts på respektive inkommande tryckledning vid Sundet Reningsprocess Avloppsvattnet passerar först silgaller med 3 mm spaltvidd och därefter 2 luftade sandfång. Verket är ett förfällningsverk och kemikalier tillsätts i inblandningsfack efter sandfånget. Efter kemikalieinblandningen är verket uppdelat i sex parallella linjer där en linje är extra utrustad för att kunna utnyttjas som försökslinje. I försedimenteringen avskiljs huvuddelen av de partikulära föroreningarna samt fosfor. Bassängerna har inbyggda slamförtjockare. Efter försedimenteringen behandlas vattnet biologiskt i luftningsbassänger med omrörare och gummimembranluftare. Luftningsbassängerna är aktivslambassänger för BOD-reduktion och nitrifikation. De första 25% av luftningsbassängerna kan ställas om till anox-zoner för denitrifikation/ kväverening med återföring av nitratrikt vatten från slutet av luftningen. Försökslinjen byggdes om under 211 för att utvärdera en bärarprocess för nitrifikation, där zon 3 i luftningsbassängen försetts med silgaller och fyllts med 2 m 2 plastbärare av typen K5. Luftarsystemet har bytts ut och förstärkts i zon 3, i zon 4 sker aktivslamprocess som tidigare och zon 1 och 2 är oluftade, anoxiska zoner för denitrifikation. I eftersedimenteringen avskiljs det biologiska slammet. Det mesta återförs till luftningen returslam) och slamöverskottet kan antingen återföras till processen före förfällningens kemikalieinblandning eller till slamavvattnare för vidare transport till Sundets rötkammare. Från eftersedimenteringen leds 6

7 vattnet till kemikalieblandningsfack för efterfällning i filter polering). Poleringsfiltren består av 6 st. Dynasandfilter. Det renade vattnet avleds till recipienten Norra Bergundasjön via två olika vägar. Huvuddelen 9 %) går i en utloppstub som mynnar ca 16 m ut i sjön. Resterande 1 %) leds ut i ett öppet dike så att reningsresultatet kan beskådas av personal och besökande. Utgående ventilationsluft renas i ett kompostfilter. Styrning och övervakning av processen sker med hjälp av processdatorer. En översiktsbild från driftövervakningssystemet som används på Sundet, visas i figur 1. Figur 1 Processbild Sundet avloppsreningsverk Slamhantering Allt slam från Sundets process kan tas ut från försedimenteringens inbyggda förtjockare, detta kallas primärslam. Här plockas även överskottsslam ut om valet är att föra tillbaka detta slam till försedimenteringen. En slamavvattnare, Bellmer, kan ta hand om överskottsslammet direkt från biosteget utan återföring till försedimenteringen. Överskottsslam pumpas in till den gamla gravitationsförjockaren som fungerar som uppsamling och blandningsmagasin. Därefter går det in i Bellmern med dosering av polymer. Det avvattnade slammet går vidare in till en uppsamlingstank innan det skickas in i rötkammaren, blandat med primärslammet. Beroende på överskottsslammets torrsubstanshalt innan det går in i Bellmern kan det blandas med primärslammet. Hur stor andel primärslam som går direkt till inblandningspunkten innan rötkammaren respektive hur stor del som ska blandas med överskottsslammet varierar. Förutom det interna slammet tillkommer externa substrat som trekammarbrunnslam, avloppsslam från mindre verk i Växjö kommun, fettavskiljarslam och verksamhetsavfall. Under 212 startade också mottagning av hushållens organiska matavfall, som efter förbehandling på Häringetorp hygieniseras och samrötas med övriga substrat på Sundet. Allt slam rötas i två rötkammare för att sedan avvattnas i centrifuger och lagras på slamplattan. Det rejektvatten som avvattnas vid centrifugeringen samlas upp i en utjämningsvolym och behandlas i en separat rejektvattenbehandling i en kontinuerlig sk. AnitaMox process för att reducera kvävemängderna i rejektvattnet. Processen är en biofilmsprocess på plastbärare av typen K5 AnoxKaldnes) med ammoniumreducerande bakterier i det yttre höljet och anammoxbakterier i den inre biofilmen. Ammonium och nitrat omvandlas till kvävgas, vilket gör att mindre luft åtgår, samt att ingen extern kolkälla behöver tillsättas. Behandlat rejekt leds till försedimenteringen, medan bräddat rejekt från utjämningen går tillbaka till inloppet via internpumpstationen. 7

8 Den biogas som procuceras i Sundets rötkammare, även kallad rötgas eller rågas, kan användas till fordonsgas första prioritet) eller för el- och värmeproduktion. Biogasen leds via ett kolfilter för att separera bort kiselföreningar) till en av Sundets två gasmotorer för elproduktion, alternativt till gaspannan för värmeproduktion. För att höja metaninnehållet i gasen och avlägsna koldioxid uppgraderas rågasen. Under 212 har den gamla uppgraderingen en sk. PSA Pressure Swing Adsorption) anläggning ersatts av en aminskrubber med högre kapacitet. För lagringsutrymme av biogas finns det en gasklocka som kan ta hand om 1 m 3 biogas direkt från rötkammaren. Sundet har sedan 27 ett tankställe för fordonsgas, som under året har ställts av. Inköp av nya kompressorer krävs för att kunna ta denna tankstation i drift. En ledning har grävts ned från Sundet in till Hermi bil Hermidalsgatan) under 212, som kan transportera uppgraderad gas till publik tankstation, samt även till framtida busstankstation. Facklan finns som en säkerhetsåtgärd då den producerade mängden biogas är större än den mängd gas som kan förbrukas tex vid underhållsstopp etc). Under 212 har många arbeten med att ställa om till den nya produktionen gjort att relativt hög andel gas har fått facklas Energiförsörjning I rötkammaren bildas biogas som tas tillvara och används för produktion av el och värme med hjälp av en gasmotor och gaspanna, samt för produktion av fordonsgas i en uppgraderings-anläggning. All inköpt el är miljömärkt el från Östkraft. Uppvärmning sker med gasmotorns överskottsvärme eller från kombinerad gas-/oljepanna och genom värmeåtervinning från flera olika system. Under 212 har också en ny pelletspanna installerats och tagits i bruk, som i framtiden kan förse anläggningen med erforderlig värme när biogasen istället går till fordonsgas Kemikaliehantering En kemikalieförteckning förs över aktuella processkemikalier, oljor mm som hanteras inom anläggningen. Förteckningen innehåller uppgifter om handelsnamn, ämne, leverantör, användningsområde, information om dess hälso- och miljöskadlighet, samt klassificering med avseende på hälso- och miljöskadlighet. Behållare är märkta med vad de innehåller och farosymbol. Skyddsföreskrifter liksom säkerhetsdatablad finns tillgängliga vid platsen där kemikalien hanteras. Vid upphandling bedöms kemiska produkter ur hälso- och miljösynpunkt. Vid byte av kemiska produkter beaktas funktion, miljö och ekonomi. Enligt REVAQ finns också en rutin som berör de egna kemikalieinköpen. Alla kemikalier förvaras invallade och hanteras enligt säkerhetsföreskrifter Avfallshantering Avfall som uppkommer på anläggningen tas om hand och skickas vidare för behandling. Det rötade slammet läggs på slamplattan som en mellanlagringsplats efter avvattning i centrifugerna och innan slammet blir hämtat. VA-avdelningen har tecknat avtal med en entreprenör Biorec) som omhändertar rötslammet, som till största delen transporteras till Skåne och används som gödselmedel på jordbruk. Sundets slam är certifierat enligt REVAQ Återvunnen växtnäring Svenskt Vattens certifieringssystem) sedan 21. Allt slam långtidslagras minst sex månader och provtas för godkännande. Under 212 har det mesta av Sundets slam använts som gödselmedel på åkermark. Februari månads slam användes istället som anläggningsjord pga hög Cd/P-kvot >35). 8

9 1.6 Besiktningar Periodisk besiktning genomfördes i december 211 av Henrik Östman, Tekniska förvaltningen och nästa periodiska besiktning kommer att ske under Fortlöpande miljöförbättrande arbete VA-avdelningen arbetar kontinuerligt med fortlöpande miljöförbättrande arbete genom optimering av reningsprocessen, översyn av kemikalie- och energibehov etc. Under 212 har extra stora ansträngningar gjorts för att förbättra kvävereningen på Sundet och utvärdera nya processer. Optimering av rötningsprocessen för att maximera biogasproduktionen utifrån de substrat som pumpas in i rötkammaren innebär ett stort miljöförbättrande arbete genom att fossila energikällor kan ersättas med biogas fordonsgas samt el- och värmeproduktion). Genom insamling av matavfall och ny uppgraderingsanläggning pågår ett stort arbete med att öka mängden fordonsgas som produceras. På Sundet hålls processmöten varje vecka för kontinuerlig driftuppföljning och vårt övervakningsprogram ger fortlöpande information om processen och lagrar mängder av data som används för uppföljning. Genom vårt kvalitetsarbete och certifieringen av slammet enligt REVAQ skapas förutsättningar för att växtnäringen i slammet ska kunna återföras till jordbruk. Detta innebär fortlöpande förbättringsarbete av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet, vilket i förlängningen också påverkar miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att begränsa ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. Detta arbete omfattar tex saneringsplaner, inläckage-undersökningar och nattmätningar för att uppskatta dag- och dränvattenflöden. 1.8 Riskanalys Riskanalysen för Sundet reviderades under 211 och ett fortlöpande arbete har medfört att riskerna har minskat. De flesta risker som identifierats, t.ex. strömavbrott, brand, sabotage, väderpåverkan etc. kan få som konsekvens en försämrad avloppsvattenrening, vilket leder till att mer föroreningar når recipienten Norra Bergundasjön. Det finns handlingsplaner och rutiner framtagna i händelse av strömavbrott reservkraft) och en katastrofpärm med utförliga instruktioner hur man kan köra verket i händelse av katastrof. Det pågår ett ständigt arbete med att hålla dessa handlingsplaner och rutiner aktuella. För övrigt är gashanteringen förknippad med risker i form av explosion, vilket skulle utgöra en hög omedelbar risk för människor på plats och omgivande miljö. Det finns stränga regler och rutiner kring gashanteringen och mängder med explosionsskyddsdokument som ständigt hålls aktuella. Regelbundna besiktningar och kontroller genomförs och personal fortbildas löpande. Verket är väl intrimmat och sköts av kunnig personal som ser till att ständigt hålla ett högt reningsresultat. Under drift- och processmöten följs resultat upp och åtgärder diskuteras. Genom REVAQ har ett system för avvikelserapportering då något inträffar införts. Föroreningar i inkommande vatten skulle kunna slå ut delar av reningsstegen, framförallt det biologiska reningssteget. On-lineövervakning på inkommande vatten med larmfunktioner bla ph) finns som varning. Riskanalyser för huvudpumpstation APT 197, samt ledningsnätet med tillhörande anläggningar upprättades under 211. De flesta risker som identifierats vid de pumpstationer som transporterar spillvatten till Sundets reningsverk, tex strömavbrott, brand, sabotage, väderpåverkan etc. kan få som 9

10 konsekvens ett utsläpp av föroreningar till recipient. Beroende på pumpstationernas placering får en sådan bräddning olika konsekvenser. Störst är konsekvenserna för de som bräddar till badställe tex APT 166 Evedal). Risken är störst vid höga flöden, tex på våren, och då är koncentrationen av föroreningar lägre, vilket mildrar effekten av ett utsläpp. Larmfunktioner finns och en slamsug kan snabbt tas till platsen för att mildra effekten och omhänderta avloppsvattnet till dess att pumpstationen är återställd. Några pumpstationer saknar datorövervakning, däribland APT 156 Vik, APT 17 Tunneln Kampabron och APT 177 Dockan. Här sker signalerna via robofon, men önskvärt vore att förbättra övervakningen både i dessa stationer och på ledningsnätet. Både pumpstation 156 samt 177 har sina nödavlopp knutna till känsliga recipienter Toftasjön respektive Växjösjön) varför arbete med ökad säkerhet för bräddningar är angeläget. En generell riskanalys har gjorts för samtliga pumpstationer. De två största av dessa, APT 15 Rådjursvägen samt APT 246 Örsled, belastas hårdare än övriga och är därför också utrustade med tre pumpar och mer övervakning. Tillsyn sker på pumpstationerna enligt en prioritetsordning baserad på belastning och varierar från två gånger per vecka för de hårdast belastade till en gång var fjortonde dag för de minst belastade. 2. Beslut och villkor Tillsynsmyndighet för reningsverket är miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö kommun. 2.1 Tillstånd enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Tillståndsbeslut för nytt avloppsreningsverk vid Sundet Länsstyrelsen Länsstyrelsen Miljöprövningsdelegationen MPD) inom Länsstyrelsen Miljöprövningsdelegationen MPD) inom Länsstyrelsen Beslut om ändring av villkor 3 och 4 i Länsstyrelsens beslut Beslut om ändring av lydelse i villkor 6 i Länsstyrelsens beslut Nytt tillståndsbeslut för avloppsreningsverk vid Sundet Upphävande av villkor 5 och 8 i ovanstående tillståndsbeslut, under en femårig prövotid ) gäller provisoriska villkor. 1

11 2.2 Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Beslut efter anmälan om ändrad ledningsdragning och ombyggnad av befintlig huvudpumpstation Länsstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Länsstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utökad slamlagring vid Växjö avloppsreningsverk Sundet på fastigheten Bergunda 6:24 i Växjö kommun Anmälan om förändring av befintlig verksamhet vid Sundet avloppsreningsverk. Förbättrad kväverening. Anmälan om förändring av befintlig verksamhet vid Sundet avloppsreningsverk. Förändrad externslammottagning och komplettering med gasreningsutrustning. Anmälan av nödavlopp på Östra samlingsledningen. Tillstånd till hantering av brandfarliga varor Anmälan om transport av farligt avfall från den egna verksamheten Anmälan om ny gasreningsutrustning vid avloppsreningsverket Sundet Anmälan om ny cistern vid avloppsreningsverket Sundet Anmälan om kvävereningsförsök vid avloppsreningsverket Sundet; Hybas i försökslinjen och AnitaMox i rejktbehandlingen Anmälan om pelletspanna vid avloppsreningsverket Sundet 2.3 Egenkontrollprogram Egenkontrollprogram för verksamheten finns upprättat och reviderades senast Under den periodiska besiktningen som genomfördes i december 211 framkom synpunkter på punkter i egenkontrollprogrammet som behöver uppdateras. Synpunkter har även framförts i de periodiska besiktningar av yttre reningsverk som genomförts under 212. Nytt reviderat egenkontrollprogram tas fram under

12 2.4 Gällande beslutstext och villkor Beslutstext Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen MPD) lämnar Växjö kommun tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp i Norra Bergundasjön av renat avloppsvatten från Växjö stad m.fl. samhällen, samt anläggningar för det, efter behandling i avloppsreningsverket Sundet på fastigheten Bergkvara 6:24 i Växjö kommun. Tillståndet gäller en dimensionerande föroreningsmängd om 6 65 kg BOD 7 /d, motsvarande 95 personekvivalenter pe) som maximal genomsnittlig veckobelastning. Tillstånd lämnas även till biologisk behandling av upp till 1 ton externt avfall, annat än farligt avfall, per kalenderår samt framställning av upp till 2 5 Nm 3 gasformigt bränsle avsett som fordonsbränsle per kalenderår. Kommentar: Utan anmärkning, dimensionerande föroreningsmängd ligger långt ifrån nuvarande belastning medelbelastning BOD 7 212: kg/d; maxbelastning kg/d). Under 212 har ton externt avfall tagits emot och ca 28 Nm 3 fordonsbränsle har producerats. VA-avd är överens med tillsynsmyndigheten om att föroreningsmängd max 95 pe räknas på analyser av inkommande avloppsvatten på veckoprov. Dygnsprover sparas under ett kvartal så att om något veckoprov är över dimensionerande belastning kan dygnsproven för den veckan köras om Villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vattenoch luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivet eller åtagit sig. Kommentar: Utan anmärkning. Verksamheten bedrivs i överensstämmelse med vad som beskrivits i ansökan till tillstånd. Villkor 2 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till avloppsreningsverket av grund- och dräneringsvatten samt regnvatten, dels minimera utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Kommentar: Utan anmärkning. Avloppsnätet ses fortlöpande över och underhålls för att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund-, drän- och regnvatten, samt att förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Underhållsplaneringen bygger på kunskap om ledningsnätet, filmning och uppkomna problem. Villkor 3 Överföringsledningar och pumpstationer skall dimensioneras, underhållas och övervakas så att bräddning av obehandlat avloppsvatten ej sker annat än som nödåtgärd i undantagsfall. Kommentar: Viss anmärkning Från pumpstation AP246 bräddades ca 18 m 3 den 7/9 pga trasig UPS. 12

13 Under vecka utfördes inkoppling av tryckledningar till nya p-stationen AP199 Våtmarken. För att kunna utföra arbetet dränerades ca: 25 m 3 vatten ur befintliga ledningar. Provtagning genomförd, redovisas under Villkor 4 Ventilationsluften från luktande delar i anläggningen skall avledas till separat kompostfilter eller motsvarande rening för reducering av dålig lukt. Kommentar: Utan anmärkning Nuvarande kompostfilter fungerar väl och alla punktutsug leds dit. Viss lukt har uppkommit i samband med hygienisering av förbehandlat matavfall från Häringetorp se vidare under 3.6.2). Villkor 5 Utsläppen till luft av metangas vid framställningen av fordonsgas får inte överstiga,3 % av gasproduktionen. Kommentar: Villkoret är överklagat och upphävt. Avgörandet av frågan om vilka villkor som ska gälla för utsläpp av metan till luft från gasreningsanläggningen skjuts upp enligt 22 kap. 27 miljöbalken. Växjö kommun ska under prövotiden ) genom läckagekontroller och beräkningar kvantifiera utsläpp av metan från den tillkommande gasreningsanläggning under olika tidsperioder. Villkor 6 Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får som kvartalsmedelvärde inte överstiga 1 mg BOD 7 /l. Om resthalterna i behandlat avloppsvatten som månadsmedelvärde överstiger 1 mg BOD 7 /l ska Växjö kommun, tekniska förvaltningen, omgående meddela tillsynsmyndigheten om detta samt inom en vecka från överskridandet redovisa till tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits för att överskridandet inte ska upprepas. Kommentar: Utan anmärkning Utsläppsvärdena för 212 visar att BOD med god marginal är under 1 mg/l samtliga analyser <3, mg/l, utom ett som var 3,1 mg/l). Inom en vecka tolkas inom en vecka från det att VA-avdelningen fått analysresultatet. Villkor 7 Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får som årsmedelvärde inte överstiga,2 mg totalfosfor/l. Om resthalterna i behandlat avloppsvatten som kvartalsmedelvärde överstiger,2 mg totalfosfor/l ska Växjö kommun, tekniska förvaltningen, omgående meddela tillsynsmyndigheten om detta samt inom en vecka från överskridandet redovisa till tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits för att överskridandet inte ska upprepas. Kommentar: Utan anmärkning Utsläppsvärdena för 212 visar att både kvartal och årsmedelvärdet av tot-p med god marginal är under,2 mg/l årsmedel,6 mg/l). Inom en vecka tolkas inom en vecka från det att VA-avdelningen fått analysresultatet. Villkor 8 Fr.o.m. år 212 får resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten som rullande treårsmedelvärde inte överstiga 15 mg totalkväve/l. Kommentar: Villkoret är överklagat och upphävt.. 13

14 Avgörandet av frågan om vilka villkor som ska gälla utsläpp av kväve till vatten skjuts upp enligt 22 kap. 27 miljöbalken. Växjö kommun ska under prövotiden genom processförsök utreda tekniska och ekonomiska möjligheter att säkerställa ett utsläpp av totalkväve på högst 15 mg/l, samt effekten på närrecipienten av en sådan reningsgrad. Utredningsresultat jämte förslag till villkor ska ges in till Länsstyrelsen i Kronobergs län senast den 31 december 216. Intill dess annat beslutats ska följande provisoriska föreskrift gälla: Avloppsverket ska under under en femårig prövotid ) drivas med nitrifikation. Nitrifikationsgraden beräknad på inkommande respektive utgående ammoniumhalt i avloppsvattnet ska vara minst 6% som årsmedelvärde. Om det finns risk att komma att underskridas ska kommunen underrätta tillsynsmyndigheten, samt redovisa till tillsynsmyndigheten, vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra ett upprepande. Årsmedel för 212 var 92% nitrifikation 16, mg tot-n/l). Villkor 9 Reservkraft skall finnas på huvudpumpstationen, på Örsleds pumpstation och på avloppsreningsverket för att vid elavbrott eliminera utsläpp av obehandlat avloppsvatten till recipient. Kommentar: Utan anmärkning Reservkraft finns vid huvudpumpsstationen, Örsled och Vikaholms pumpstationer och på reningsverket. Villkor 1 Buller från verksamheten får vid normal drift inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande värden: Dagtid måndag-fredag kl dba) Nattetid kl dba) Övrig tid 45 dba) Nattetid skall dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dba) vid bostäder. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. Den närmare utformningen av kontrollen ska anges i kontrollprogram enligt villkor 16. Kommentar: Ej kontrollerat Bullermätning ska utföras 213 när nu pågående byggnationer är färdigställda. Villkor 11 Slamhanteringen vid avloppsreningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Omhändertagandet av slam skall ske på sätt som tillsynsmyndigheten godkänner. Kommentar: Utan anmärkning i dagsläget Dock kan det bli problem om bebyggelse hamnar närmare reningsverket. Beakta de 1 m avstånd som framgår ur Boverkets råd/riktlinjer Plats för arbete från Villkor 12 Kemiska produkter och farligt avfall - med undantag för sådant som lagras i tank eller cistern skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddade ytor där åtgärder vidtagits genom invallning eller på annat sätt för att förhindra ett eventuellt spill eller läckage att nå omgivningen. Invallningen skall minst rymma den största behållarens volym plus 1 % av summan av övriga behållares volym. Kemikalier som kan reagera häftigt med varandra skall förvaras åtskilda. 14

15 Kommentar: Anmärkning vad gäller invallning uppkom under periodisk besiktning gällande oinvallade 1-kbm-kembehållare innehållande skumdämpningsmedel. Dessa är nu invallade. Villkor 13 Kemiska produkter i tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område. Invallningarna skall rymma största behållarens volym och minst 1 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar: Utan anmärkning Villkor 14 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Utan anmärkning Nytt avtal har träffades med Lantmännen Reppe AB under 211, med krav på förbehandling av deras avloppsvatten. Genom åtgärder med intern rening har belastningen under 212 kraftigt minskat. Villkor 15 Vid allvarliga driftstörningar och underhållsarbeten som medför att reningsanläggningar helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkoren tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder skall vidtas för att begränsa förorenande utsläpp. Verksamhetsutövaren skall i god tid innan arbetena påbörjas underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Utan anmärkning Med god tid avses normalt minst 6 veckor. Villkor 16 Verksamheten skall kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet skall även omfatta rutiner och kontroller av metanutsläpp till luft. Kommentar: Egenkontrollprogrammet kommer att uppdateras under 213. Villkor 17 Om hela eller delar av verksamheten upphör skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten i god tid före nedläggningen. Kemiska produkter och avfall skall då tas om hand. Verksamhetsutövaren skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om fastigheten är förorenad och i så fall ansvara för att området efterbehandlas Kommentar: Inte aktuellt i dagsläget Övrigt Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva närmare villkor om dels omhändertagande av slam från anläggningen samt dels produktion och hantering av fordonsgas vid anläggningen 15

16 3. Drift- och produktionsförhållande under året 3.1 Driftförhållanden 212 Ansluten folkmängd * st Inkommande vatten m 3 Medelflöde m 3 Minflöde m 3 Maxflöde m 3 Avlett från abonnent m 3 Ovidkommande vatten 45 % *Ansluten folkmängd tas fram genom kartprogrammet Geosecma och databasen Kir. Antalet anslutna till reningsverket har bara ökat med 11 personer sedan 211, vilket inte riktigt kan stämma mot bakgrund av att Växjö kommuns befolkning ökade med 7-8 personer under året. Siffrorna för ansluten folkmängd togs ut under första veckan 213. Eftersom befolkningsdatabasen KIR uppdateras en gång i veckan så fås inte exakta antalet personer anslutna till verket vid årsskiftet. Det kan alltså vara en överskattning av siffran som plockades ut förra året jämfört med hur den togs fram i år. Tillrinningen av avloppsvatten in till verket minskat jämfört med föregående år, se figur 2 och 3, liksom årsnederbörden och mängd avlett från abonnent. När det gäller årsnederbörden figur 3) är resultatet från 29 från mätpunkt vid Sundets reningsverk, medan tidigare år baserats på mätpunkt vid kommunhuset inne i centrala Växjö, vilket skapar en viss osäkerhet i data och kan försvåra jämförelsen bakåt i tiden. Trots en ökad mängd anslutna de senaste åren har inte mängden avloppsvatten avlett från abonnent ökat nämnvärt, vilket kan förklaras med att nya områden byggs med täta system och vattensnåla enheter toaletter, tvättmaskiner etc), samt pågående saneringar av befintliga spill- och dagvattenledningar. I figur 4 ses att medel- och minflöden ligger relativt stabilt, medan maxflödet varierat mer och ökat de senaste tre åren. Mängden ovidkommande vatten har minskat jämfört med 211, se figur 5, vilket hänger ihop med lägre flöden generellt och lägre maxflöde. I figur 6 visas dygnsflödet för Sundet avloppsreningsverk under 212. Flödet är högt första kvartalet och kraftiga ökningar av flödet syns i januari och februari, samt i juni i samband med kraftigt regn. Under övriga året är flödet långt under dimensionerande flöde på 1 5 m 3 /h 36 m 3 /d). 16

17 Flöden 1 Årsflöde 8 Tusental m Figur 2 Inkommande och avlett flöde från abonnent Tillskottsvatten Avlett från abonnent 12 Nederbörd 8 1 mm Behandlad spillvattenmängd och årsnederbörd 8 Tusental m Figur 3 Årsnederbörd och tillrinning avlett från abonnent och tillskottsvatten) till Sundet ARV Medel-, max- och min flöden Medeldygnsflöde m3/dygn) Max flöde m3/dygn) Minflöde m3/dygn) Figur 4 Medel-, min- och maxflöde

18 Ovidkommande vatten %) Figur 5 Ovidkommande vatten Ink flöde m3/d) Figur 6 Dygnsflöde Sundet ARV Belastning Analysdata från inkommande avloppsvatten finns i bilaga 4 och 5 dygns- respektive veckoprover). Provpunkten ligger efter silgaller för att få ut homogenare prover. Alla interna strömmar leds in efter inkommande provtagning, vilka inte ska räknas med i inkommande prov tex från internpumpstationen, flytslam och från rejektbehandlingen). Inkommande avloppsvatten kommer till Sundet via två huvudledningar från huvudpumpstationen och Örsled och dessa skiljer sig tidvis åt kvalitetsmässigt. Från 21 tas ett flödesproportionellt blandprov ut från ledning 1) och 2) för att få en så representativ bild som möjligt av belastningen i inkommande vatten till Sundet i tidigare provtagningar var linje 2 överrepresenterad pga otillräcklig omblandning). Inkommande BOD 7 -provtagning görs numera på ett veckoprov, dygnsprover tas ut och fryses och sedan blandas till veckoprov. Dygnsprover sparas under minst ett kvartal. Om något inkommande värde övestiger max GVB genomsnittlig veckobelastning) för BOD 7 tas dygnsproverna för den veckan upp och körs igen. 18

19 Analyserna är utförda av tekniska förvaltningens ackrediterade VA-laboratorium eller av ALcontrol. Inga analyser av COD Cr körs, men en faktor är framtagen för ett erhålla korrekt korrelation mellan TOC och COD Cr. Detta är utfört på både inkommande och utgående avloppsvatten. För inkommande är koefficienten 4,3 som multipliceras med TOC för att erhålla beräknad COD Cr, för utgående avloppsvatten multipliceras uppmätt TOC med 3,5 för att erhålla den beräknade COD Cr. Beräknad COD Cr redovisas i kvartalsrapporter samt miljörapporter. Omräkningen från TOC till COD Cr är godkänd av tillsynsmyndigheten Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen 212 Totalt Årsmedel Årsmedel Pe* ton) mg/l) kg/dygn) BOD COD cr Tot-P 41 5, Tot-N NH 4 -N * Räknat på medelbelastning där 1 pe = 7 g BOD7/d, 2 g tot-p/d och 13 g tot-n/d Belastningen av BOD 7, CODcr, och tot-p in till reningsverket har minskat. Medelbelastningen av BOD 7 var för 212 ca 54 % av dimensionerad belastning 6 65 kg/d), bara pe mot dimensionering 95 pe). Minskningen beror främst för att BOD 7 -belastningen från Reppe Lantmännen AB kraftigt har minskat efter att införande av ett biosteg som förbehandling av avloppsvattnet enligt nytt avtal. Avtalet styr det ph-intervall vattnet får ha 6,5-1), konduktivitet max 1 ms/m), samt rikt- och gränsvärden för BOD 7 och halt suspenderat material. Anläggningen togs i drift i april 212 och intrimning pågår. Nedan ses resultat av Reppes analyser årsmedel och 212 uppdelat på före och efter biorening). Spädning krävs för att hålla konduktiviteten inom gränsen, vilket gör att totala volymen ökat. Samtidigt finns i nya avtalet krav på att avloppsvattnet ska pumpas under minimum 15 h/d. Den stora förändringen syns på belastningen av BOD 7 som sjunkit från ca 96 kg/d till 2 kg/d, eller från dryga 2% till 6% av inkommande belastning. För totalfosfor ligger Reppes andel av inkommande belastning kvar kring 16-19% kg/d). efter biorening AVLOPPSVATTENPROVER REPPE v.1-2 v Volym m³/d) Utpumpning h/d 15 2 ph 8, 8,4 6,9-9,4 8,2 ph ink Sundet 7,4 7,4 7,4 7,6 Konduktivitet ms/m) Konduktivitet Sundet ms/m) 88,8 89,2 87,6 96,4 BOD 7 mg/l) Miljöbelastning BOD 7 kg/driftdygn) Medelbelastning BOD in till Sundet kg/d) kg/d Medelbelastning BOD in till Sundet %) % Fosfor totalhalt P) mg/l) Miljöbelastning P kg/driftdygn) Medelbelastning tot-p in till Sundet kg/d) Medelbelastning tot-p in till Sundet %)

20 Inkommande genomsnittliga belastningen för fosfor och kväve har varit 58 % respektive 65 % av vad verket är dimensionerat för och ligger något lägre än föregående år. Variationerna i belastning kan bland annat bero på semesterperioder, ursköljning av ledningssystemen vid regn samt utsläpp från anslutande industrier. I figur 7 visas den historiska belastningen omräknat till personekvivalenter, pe) under en tioårsperiod. Med stöd av Naturvårdsverkets kungörelse SNFS 1994:7) beräknas personekvivalenter pe) med hjälp av den specifika föroreningsmängden 7 g BOD7/person och dygn, 2 g Tot- P/person och dygn och 13 g Tot-N/ person och dygn. I figur 8 visas veckobelastningen av BOD 7 i pe under 212 dygnsprov). Från april och framåt ses en tydlig nedgång pga Reppes förbehandling med minskad BOD 7 -belastning som följd. Belastning pe) BOD pe) TotP pe) TotN pe) Figur 7 Historisk medelårsbelastning in till Sundets reningsverk, omräknat till pe, BOD-belastning Sundet pe Figur 8 Beräknad veckobelastning BOD 7 omräknat till pe mha 7 g BOD 7 /pe,d) Sundet ARV Inkommande metaller Under året har metallprov tagits på utgående och inkommande vatten. På inkommande avloppsvatten tas dygnsprov som blandas till tvåveckorsprov, samtliga veckor analyseras. Analyserna är under 212 utförda av ALcontrol. I bilaga 8 redovisas inkommande och utgående analysresultat för metaller, med beräkningar av flödesbaserad årsbelastning. I bilaga 9 redovisas hur total årsmängd av metaller varierat i inkommande och utgående avloppsvatten under åren Här är det viktigt att ha i åtanke att det varit olika laboratorier under denna tidsperiod och rapporteringsgränserna har varierat, vilket medför osäkerhet när resultat över tid ska jämföras. Flertalet analyser av kvicksilver och kadmium på inkommande avloppsvatten ligger under rapporteringsgränsen, vilket gör osäkerheten stor. Detsamma gäller för utgående värden av 2

21 kvicksilver, kadmium, bly och krom. När total årsmängd har beräknats har angivet rapporteringsvärde använts. Detta gör att det blir stor osäkerhet i resultat och de faktiska mängderna är lägre än vad som framgår av redovisade analyser. Trenden pekar ändå på att metallhalten i inkommande vatten har minskat för samtliga metaller jämfört med föregående år och även utgående halter, liksom mängderna. Åtgärder som vidtagits genom uppströmsarbete och information för att minska halterna kan ha fått effekt på minskade halter i inkommande avloppsvatten, men osäkerheten är stor. Den till synes stora minskningen av utgående kadmiumhalt förklaras av betydligt lägre rapporteringsgräns under 212. I tabellen nedan visas årsmedel för metallerna i inkommande avloppsvatten samt flödesbaserad årsbelastning. 212 Totalt Årsmedel Årsmedel kg) µg/l) g/dygn) Kadmium <,94 <,13 <2,5 Krom 14 1,9 38 Koppar Kvicksilver <,78 <,1 <2,1 Nickel 21 2,9 57 Bly 11 1,5 29 Zink Utsläppsredovisning Analyserna är utförda av tekniska förvaltningens ackrediterade VA-laboratorium eller av ALcontrol. Provpunkten för utgående vatten ligger efter Dynasandfiltren och prov tas här även om vattnet letts förbi filtren eftersedimenterat vatten). Förbilett försedimenterat vatten provtas och redovisas separat se 3.5.2). För korrekt korrelation mellan beräknad COD Cr och uppmätt TOC på utgående avloppsvatten, se avsnitt 3.2. I bilaga 6 visas analysresultat för utgående dygnsprover och i bilaga 7 visas en sammanställning av analyser på utgående veckoprov Utgående närings- och syreförbrukande ämnen 212 Totalt Årsmedel* Årsmedel Rening ton) mg/l) kg/dygn) %) BOD 7 <22,4 <3, <6 98 COD cr Tot-P,47,6 1,3 99 Tot-N 12 16, NH 4 -N <15 <1,9 <39 92 * Årsmedel är flödesbaserad årshalt på de prover som tagit ut Reningsresultatet för 212 har överlag varit väldigt bra och utsläppen till recipient låga för organiskt material, kväve och fosfor. När det gäller BOD7 har analysvärdet på utgående vatten varit lägre än gällande rapporterings-gräns för samtliga prover utom ett som var strax över, varför det verkliga resultatet är åtskilligt bättre än vad som framgår av ovan redovisade siffror. Många av utgående ammoniumhalter har också legat lägre än gällande rapporteringsgräns och nitrifikationsgraden under 212 är rekordhög. Satsningar för att bibehålla nitrifikationen hög över året har givit resultat, med periodvis höga nitrathalter i utgående vatten vilket gör att tot-n ut är högre än tidigare år. 21

22 Resthalterna i utgående avloppsvatten får enligt villkor 4 och 5 avsnitt 2.4.2) högst uppgå till 1 mg/l BOD7 och,2 mg/l totalfosfor som riktvärde för kvartalsmedelvärde och som gränsvärde för årssmedelvärde. Villkoren uppfylls med god marginal; utgående vattens årsmedelhalt var,6 mg/l Tot-P och <3, mg/l BOD7. Eftersom samtliga analyser för utgående BOD 7 var <3,1 mg/l och dessa rapporterade värden har använts vid medelvärdesberäkningen är resultaten bättre än vad som framgår av tabellen nedan. Månads- och kvartalssammanställning 212: Månad Månadsmedel Månadsmedel Kvartalsmedel Kvartalsmedel BOD 7 mg/l) Tot-P mg/l) BOD 7 mg/l) Tot-P mg/l) Januari <3,,7 Februari <3,,7 Mars <3,,5 <3,,7 April <3,,51 Maj <3,,8 Juni <3,,12 <3,,88 Juli <3,,52 Augusti <3,,66 September <3,,42 <3,,54 Oktober <3,,3 November <3,,52 December <3,,71 <3,,52 I figur 9-1 visas årsmedelvärden för respektive parameter historiskt sett från 22 tom 212. Reningsgraden av totalfosfor, BOD 7, totalkväve och ammoniumkväve visas i figur 11 och 12. Utgående halter av aluminium och totalfosfor var 211 och 212 rekordlåga figur 9). Det innebär att utgående vatten från Sundet med avseende på fosfor späder ut vattnet i recipienten Norra Bergundasjön under stora delar av året. Medelhalten totalfosfor uppströms, i Södra Bergundasjön, var 212,77 mg/l och nedströms, ut från Norra Bergundasjön var medelhalten,83 mg/l se vidare avsnitt 7.1). Utsläppshalt mg/l) Al-rest Tot-P Al-rest 1,2 1,,8,6,4,2,,18,16,14,12,1,8,6,4,2, Tot-P Figur 9 Utsläppshalt av totalfosfor samt aluminiumrest, Sundet ARV Årsmedelhalten för ammonium- och totalkväve visas i figur 1. Stora satsningar på i första hand nitrifikation har resulterat i minskad ammoniumhalt, medan totalkvävehalten var något högre 212 jämfört med 211. Reningsgraden i % för BOD 7 och tot-p var fortsatt höga figur 11) och för kväveparametrarna ligger reningsgraden högre för ammonium och något lägre för totalkväve figur 12). 22

23 Utsläppshalt mg/l) NH4-N mg/l Tot-N mg/l) Figur 1 Utsläppshalt av ammonium- och totalkväve Sundet ARV Reningsgrad %) BOD7 %) TotP %) Figur 11 Reningsgrad av BOD 7 och totalfosfor Sundet ARV Reningsgrad %) TotN %) NH4-N %) 5 Figur 12 Reningsgrad av totalkväve och ammoniumkväve Sundet ARV Under 212 har utsläppet av fosfor legat väldigt lågt och stabilt, vilket framgår av figur 13. Totala fosforutsläppet 212 var rekordlågt,47 ton tot-p). 23

24 Fosforutsläpp kg Tot-P / vecka Figur 13 Fosforutsläpp Sundet ARV under 212 I figur 14 ses både nitrifikationen räknad på ammonium ink-utg) samt kvävereningen räknad på tot- N på ink-utg). För att behålla nitrifikationen under vintertid ställdes kvävereningen av i december 211 och hela biosteget i linje 2-6 var luftat ingen anoxzon för denitrifikation) fram till slutet av mars då temperaturen stigit och nitrifikationen var på en stabil och hög nivå figur 14). Från slutet av mars kördes biosteget i linje 2-6 med 25% anoxzon och återföring av nitrat för denitrifikation fram tills i början av december. En högre slamhalt vintertid har medfört bättre reningsresultat än tidigare vintrar. Under augusti var nitrifikationen lägre pga problem med blåsmaskinerna. I figur 15 visas resultat från kvävereningen i försökslinjen, som körts med Hybas försök med tillsatt bärare i aktivslamdelen för förbättrad nitrifikation samt dubbel anoxvolym för förbättrad denitrifikation) i förhållande till referenslinjen. Nitrifikation respektive sum-n -reduktion NH 4 - N+NO 3 -N) är räknade på halten av ammonium och nitrat i försedimenterat vatten och efter filter. Figur 15a visar nitrifikationen, som legat rekordhögt överlag med årsmedel på 94% för Hybas och 9% för referenslinjen. Kvävereningen framgår av figur 15b, mätt som halt sum-n ammonium plus nitratkväve) ut från Hybas respektive referens mätt efter filter). Årsmedel för sum-n blev för mg/l i Hybas, jämfört med 16 mg tot-n/l i referenslinjen. Detta kan jämföras mot föreslagna 15 mg tot-n/l i utgående vatten, dock finns ej organiskt kväve med i sum-n uppskattningen på driftproverna. Det framgår dock kvävereningen under 212 varit väsentligt bättre i Hybas jämfört med referenslinjen. Stabil nitrifikation samt dubblerad anoxvolym är anledningen till detta, samt att linje 2-6 delar av året endast körts med nitrifikation % Nitrifikation N-rening Figur 14 Nitrifikation och kväverening Sundet ARV under

25 % nitifikation Nitrif% Hybas Nitrif% Referens Figur 15a Nitrifikation i försökslinjen Hybas) och referenslinjen Sundet ARV under 212 mg sum-n NH4-N+NO3-N)/l Sum-N Hybas) Sum-N Referens) Figur 15 Kväverening halt sum N= NH4-N+NO3-N) i försökslinjen Hybas) och referenslinjen Sundet ARV under Utgående metaller I bilaga 8 finns sammanställning av metallhalter på utgående avloppsvatten. Dygnsprov tas ut som blandas till månadsprov. Analyserna är utförda av ALcontrol. I bilaga 9 redovisas hur total årsmängd av metaller varierat i utgående avloppsvatten under åren Här är det viktigt att ha i åtanke att det varit olika laboratorier under denna tidsperiod och rapporteringsgränserna har varierat, vilket medför hög osäkerhet när resultat över tid ska jämföras. Flertalet analyser av kvicksilver, kadmium, bly och krom på utgående avloppsvatten ligger under rapporteringsgränsen, vilket gör osäkerheten stor. När total årsmängd har beräknats har angivet rapporteringsvärde använts. Detta gör att det blir stor osäkerhet i resultat och de faktiska mängderna är lägre än vad som framgår av redovisade analyser. Trenden pekar ändå på att metallhalten i utgående vatten har minskat för samtliga metaller jämfört med föregående år och att även reduktionsgraden ökat över reningsverket. Åtgärder som vidtagits genom uppströmsarbete och information för att minska halterna kan ha fått effekt på minskade halter i inkommande avloppsvatten, men osäkerheten är stor. Den till synes stora minskningen av utgående kadmiumhalt förklaras av betydligt lägre rapporteringsgräns under 212,2 µg/l jmf med tidigare,12 µg/l). 25