Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter. Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala

Transkript

1 Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter i Västmanlands län Delstudie i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala r Västmanlands län

2 Studien genomfördes under 2009 som en del i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! Projektet är finansierat av: Länsstyrelsen Västmanlands län Energikontoret i Mälardalen Lantbrukarnas Riksförbund Hallstahammars Kommun Surahammars Kommun AB Västerås Lokaltrafik Fagersta Kommun Köpings Kommun Sala Heby Energi Arboga Kommun Svensk Växtkraft Sala Kommun Vafab Miljö Kungsör

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Uppdraget... 5 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 6 Djurslag och djurantal på gårdarna 6 Gödselmängder 6 Miljöaspekter med gödselhanteringen 6 Värmebehov 7 Attitydfrågor för biogasproduktion 7 Diskussion... 8 Förslag på fortsättning 9 Kontaktperson för delstudien

4 SAMMANFATTNING 40 lantbrukare i Västmanlands län har sommaren 2009 intervjuats om deras animalieproduktion och deras attityd till att starta biogasproduktion. Lantbrukarna har stora djurbesättningar på mellan 65 till 240 mjölkkor alternativt 1000 till 3900 slaktsvinsplatser. Flertalet av lantbrukarna är positivt inställda till biogasproduktion. Endast 5-6 lantbrukare anmäler att man är ointresserad av frågan. Man är både intresserad av att producera egen biogas och att leverera gödsel till en egen anläggning. Däremot är endast 8 lantbrukare intresserade av att leverera gröda till en gemensam anläggning. Miljöproblem kring gödselhantering som lukt och fosforöverskott är mycket svaga drivkrafter för intresset för biogasproduktion. Snarare är det möjligheten att reducera kostnaden för inköpt energi som är den stora drivkraften. Många lantbrukare är mycket tydliga med att satsningen måste vara lönsam. Flertalet lantbrukare kan både tänka sig att gå en kurs om biogasproduktion (om praktiskt inriktad) och åka på ett tvådagars studiebesök. 4

5 UPPDRAGET Biogas Öst uppdrog i juni 2009 HS Konsult AB att undersöka attityderna för biogasproduktion hos mjölk- och köttproducerande lantbrukare i Västmanlands län. Studien är en del av projektet Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! som pågår under juni till december Projektet syftar i första hand till att öka tillgången på fordonsgas. Föreliggande studie har inte varit begränsad vad gäller det slutliga användningsområdet för biogasen utan fokuserar på viljan och möjligheterna att producera biogas. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vid HS Konsult AB har undertecknad (energirådgivare Kalle Svensson) utfört studien. Jag utgick från ett excel-ark från länsstyrelsen i Västmanlands län med en lista på 41 lantbrukare. Listan innehöll namn, kontaktuppgifter och ett par korta uppgifter om driftsinriktning. Djurantal, etc. hade tagits från tillståndsansökningar och andra liknande dokument. Dessa uppgifter uppdaterades vid kontakten med lantbrukaren. Listan med de 41 lantbruksföretagen hade tagits fram av Lennart Granath (Länsstyrelsen) i samråd med Birgitta Svedberg (LRF). Syftet var inte att göra en fullständig undersökning utan bara gårdar med större djurbesättningar valdes ut. Enligt statistik från 2008, finns det 64 mjölkproducenter i Västmanland. 23 mjölkgårdar ingick i enkäten, men 70 procent av antalet kor var representerade. Enligt samma statistik finns det 24 suggföretag i länet samt lika många med slaktsvin. Enkäten innefattade 17 av de största gårdarna med svin, varav flera har både suggor och slaktsvin. Utifrån detta så har man fått en god representation av lantbrukarna i länet. Jag har telefonintervjuat 40 av de 41 lantbrukarna på listan. Den sista lantbrukaren var omöjlig att få tag i trots upprepade försök. Till min hjälp har jag haft en frågelista med följande frågor: 1. Vilken framtidshorisont planerar du för vad gäller gårdens animalieproduktion? 2. Är du ideellt eller politiskt engagerad i frågan om framtidens energiförsörjning? 3. Är du intresserad av att a. producera biogas på gården till försäljning eller egen användning b. leverera gödsel till gemensam anläggning c. leverera grödor till gemensam anläggning d. annan energiproduktion på gården 4. Är reduktion av gödsellukt en viktig fråga för dig? 5. Har du ekologisk eller konventionell drift? 6. Är du intresserad att medverka i en gemensam upphandling av gårdsbaserade biogasanläggningar? 7. Kan du tänka dig att gå in som delägare i ett biogasbolag? 8. Hur många djur har du? 9. Vilket djurslag? 10. Hur mycket gödsel producerar du per år? 11. Uppskattning av gödselns ts-halt? 12. Vilket gödselsystem har du? 13. Har gården överskott på P (och därmed behov av att exportera gödsel)? 14. Vilket värmeunderlag finns det på gården? 15. Är du intresserad av att går en fördjupande biogaskurs under hösten och vintern? 16. Är du intresserad av en studieresa? Hur många dagar kan du avvara? Länsstyrelsen skickade i början av juni ut ett brev till samtliga lantbrukare (se bilaga 1) där syftet med studien beskrivs. I brevet underrättades lantbrukarna även att de kommer att bli uppringda av mig under juni månad för en telefonintervju. Flertalet intervjuer utfördes mellan 15 juni och 29 juni. Ett par intervjuer utfördes ett par veckor in i juli. Många lantbrukare hade ont om tid då intervjuerna delvis utfördes under tiden för vallskörden. Flertalet intervjuer tog mellan 15 och 30 minuter. 5

6 RESULTAT Djurslag och djurantal på gårdarna Gårdarna i studien var i huvudsak inriktad på produktion av mjölk respektive svinkött. Av samtliga gårdar (n=40) hade 20 gårdar mjölkproduktion, 2 gårdar både svin- och mjölkproduktion, 2 gårdar nötköttsproduktion och slutligen 16 gårdar svinproduktion. Djurantalet på mjölkgårdarna (bild 1) sträcker sig mellan 65 till 240 mjölkande kor per gård. Medelkoantalet i Sverige ligger under 65 kor idag varför gårdarna får betraktas som stora till mycket stora. Det sammanlagda koantalet på gårdarna var 3070 mjölkkor. antalet kor Bild 1. Antalet kor på de olika gårdarna sorterade i storleksordning Det är vanskligare att redogöra för djurantalet på svingårdarna eftersom det finns minst en större suggring där slaktsvinen föds upp på flera s.k. satellitgårdar. Djurantalet kan variera relativt mycket under året i sådana system på enskilda gårdar. Antalet slaktsvinsplatser varierade mellan 1000 och 3900 platser per gårdsföretag. Det sammanlagda antalet slaktsvinsplatser var närmare Gödselmängder Den sammanlagda mängden nötgödsel på gårdarna var ca ton våtvikt och på svingårdarna knappt ton. Ca 90 % av gödseln utgjordes av flytgödsel och resten av djupströbäddar som gödslades ut med intervaller från var 14 dag till två gånger på år. Flertalet lantbrukare kände inte till ts-halten i gödseln. Gissningarna varierade mellan 4-10 %. Sambandet mellan djurantal och gödselmängd var ganska lågt med en R2 = 0,45-0,5 både för svingödsel och nötgödsel. Det betyder att endast hälften av variationen i gödselmängd mellan gårdarna förklaras av antalet djur. Resterande variation kan förmodligen förklaras med varierande ts-halt, storlek på rekryteringsbesättningarna, om man föder upp tjurarna på gården, mängd tvättvatten, etc. Miljöaspekter med gödselhanteringen Problemen hos lantbrukarna vad gäller lukt samt fosforöverskott i samband med stallgödseln var generellt inte så stora. 30 lantbrukare uppgav att man inte hade några problem vad gällde klagomål på lukt. 7 lantbrukare angav att man hade problem och 3 lantbrukare angav att en luktreduktion skulle vara en plus i kanten. Det var relativt sett fler svinbönder än mjölkbönder som upplevde klagomål på lukt. Inte heller överskott på fosfor var något stort problem. 31 lantbrukare angav att man inte hade problem att hålla sig under gränsen 22 kg P/ha, 7 lantbrukare angav att man låg på gränsen och 2 lantbrukare menade att man hade problem med fosforöverskott. Även här var det relativt sett fler svinbönder som hade problem med fosforöverskott. 6

7 Värmebehov Värmebehovet efterfrågades då möjligheten att nyttiggöra värme är avgörande om biogasen ska gå till kraftvärmeanläggning. Svinbesättningarna hade ett mycket större värmebehov än mjölkbesättningarna. Det uppgivna medelbehovet av värme var ca kwh medan mjölkbesättningarna uppgav ett medelbehov på ca kwh. Väl att märka var medelmängden gödsel ungefär lika stor på svin- respektive mjölkgårdar (4000 respektive 4300 ton flytgödsel per år). Många av svinuppfödarna uppgav att man använde el och olja för att producera värme. Några använde halm eller flis. Attitydfrågor för biogasproduktion Nedan följer ett antal frågor som ger en bild av attityd och intresse för biogasproduktion hos lantbrukarna. Svaren redovisas i korthet. 1. Vilken framtidshorisont planerar du för vad gäller gårdens animalieproduktion? 25 lantbrukare svarade att man planerar för någon form av utveckling av verksamheten. 13 lantbrukare svarade att man inte har planer på att utveckla men heller inte att avveckla. 2 lantbrukare planerade för avveckling. 2. Är du ideellt eller politiskt engagerad i frågan om framtidens energiförsörjning? 29 lantbrukare svarade entydigt nej 8 lantbrukare angav att de var politiskt eller ideellt engagerade på olika sätt, dock nödvändigtvis inte i energifrågan (2 politiker, 2 lokala LRF ordföranden, 2 styrelseledamöter i energibolag, 2 övrigt) 3 uppgav inte något svar på frågan 3a. Är du intresserad av att producera biogas på gården till försäljning eller egen användning 6 lantbrukare svarade entydigt nej 16 lantbrukare svarade ja 13 lantbrukare svarade ja med olika typer av förbehåll 5 lantbrukare svarade vet ej Förbehållen som lantbrukarna hade för att producera biogas var i första hand kopplat till lönsamheten. Några nämnde även tidsåtgång samt bindning till en viss typ av produktion på gården. 3b. Är du intresserad av att leverera gödsel till gemensam anläggning 2 lantbrukare svarade entydigt nej 13 lantbrukare svarade ja 20 lantbrukare svarade ja med olika typer av förbehåll 5 lantbrukare svarade vet ej Förbehållen som lantbrukarna hade för att leverera gödsel var även här i första hand kopplat till lönsamheten. Några bekymrade sig för logistikapparaten och långa transporter. En ekologisk lantbrukare betonade vikten av att rötresten som kommer i retur ska vara KRAV-godkänd. Flera lantbrukare förstod frågan först som att man skulle sälja gödseln till anläggningen och sedan inte få tillbaka den. När jag klargjorde att gödseln skulle komma i retur i en förädlad variant var flertalet som missuppfattat frågan positiva. 3c. Är du intresserad av att leverera grödor till gemensam anläggning 29 lantbrukare svarade entydigt nej 8 lantbrukare svarade ja eller ja med förbehåll 2 lantbrukare var redan med i Växtkraft 1 lantbrukare svarade vet ej Här var flertalet lantbrukare negativa. Förmodligen hör det samman med att samtliga lantbrukare är animalieproducenter. All mark går åt till foderproduktion. Intresset för att leverera gröda var något större bland svinproducenterna, då flera nämnde behovet av vall i växtföljden. 7

8 3d. Är du intresserad av annan energiproduktion på gården 12 lantbrukare svarade entydigt nej 7 lantbrukare har funderat på solenergi 5 lantbrukare har funderat på vindkraft (andelar eller egen produktion) 13 lantbrukare anger att man är intresserad av bioenergi eller att man använder bioenergi idag (flis, halm) 3 lantbrukare svarade vet ej Det var en stor spridning i det allmänna intresset för energifrågan i lantbruket. Flera lantbrukare var mycket intresserade medan andra var helt ointresserade. 6. Är du intresserad att medverka i en gemensam upphandling av gårdsbaserade biogasanläggningar? 6 lantbrukare svarade entydigt nej 25 lantbrukare svarade ja 6 lantbrukare svarade ja med förbehåll 3 lantbrukare svarade vet ej Flertalet av lantbrukarna var positiva till att gå ihop flera stycken när upphandling skulle ske. Man menade att det skulle spara pengar och att man var van vid samarbete kring maskiner. 7. Kan du tänka dig att gå in som delägare i ett biogasbolag? 8 lantbrukare svarade entydigt nej 18 lantbrukare svarade ja 12 lantbrukare svarade ja med förbehåll 2 lantbrukare svarade vet ej Här var tveksamheten något större jämfört med att samverka kring en upphandling. Flera förbehåll handlade om att man inte ville ta för stora risker med den låga lönsamheten lantbruket har idag. 15. Är du intresserad av att går en fördjupande biogaskurs under hösten och vintern? 7 svarade entydigt nej 26 lantbrukare svarade ja med eller utan förbehåll 6 lantbrukare svarade att de i första hand ville ha en förstudie på egna gården 1 lantbrukare svarade vet ej Här fanns flera förbehåll. Kursen får inte vara för allmän utan måste vara praktiskt inriktad. Kursen är i första hand intressant när man kommer till skarpt läge tyckte flera. 10 lantbrukare angav att kvällstid skulle vara bäst. 6 lantbrukare (främst svinproducenter) angav eftermiddagstid som bästa tiden. 16. Är du intresserad av en studieresa? Hur många dagar kan du avvara? 32 lantbrukare var intresserade av en studieresa av vilka 5 lantbrukare (samtliga större mjölkbönder) inte kunde avvara mer än en dag. Resterande 27 lantbrukare angav att man kunde avvara minst två dagar. 8 lantbrukare var tveksamma eller svarade nej. DISKUSSION Detta nedslag bland ett 40-tal manliga lantbrukare på större djurgårdar runtom i Västmanland gav inte någon helt entydig bild för intresset att producera biogas från gödsel. Man kan dock se vissa gemensamma drag bland flertalet lantbrukare och därigenom skönja de drivkrafter som kan leda till att en helt ny verksamhetsgren i form av biogasproduktion kan starta på den västmanländska landsbygden. För det första är lantbrukarna i studien drivna företagare som med relativt dålig lönsamhet bedriver sin verksamhet på medelstora till mycket stora enheter. Det är lönsamheten som är den viktigaste drivkraften och inte ideologiska idéer som exempelvis ekologiskt lantbruk eller Gröna vågen. Dock fick jag en stark känsla under mina intervjuer att det finns en ideologisk tanke som är mycket viktig i mångas företagande, nämligen att gården ska förvaltas för att kunna övertas i nästa släktled inom släkten. Detta gör att benägenheten att ta stora ekonomiska risker och därmed riskera att förlora gården är låg. Man kan jämföra med Danmark där rörligheten bland lantbrukare mellan gårdar är större och där risktagandet kan förmodas vara större. I Danmark har 8

9 även gårdsbiogasen byggts ut mer än i Sverige. Ser man till situationen för lantbruket i Västmanlands län verkar förmodligen den låga riskbenägenheten hämmande både för viljan att skaffa en egen anläggning (skulle vara den första i Västmanland i så fall) och för viljan att satsa pengar i ett biogasbolag. Inte heller miljöproblemen som hänger ihop med dagens gödselhantering verkar kunna vara någon stor drivkraft för förändring i Västmanland. Enbart ett fåtal rapporterade upplevda problem som hade med lukt att göra. Detta är naturligtvis bara lantbrukarens version av luktfrågan. Kanske man skulle fått andra svar om man frågade grannarna. Det kvarstår dock att lukt inte verkar ha lett till några större olösta konflikter. Inte heller verkade så många gårdar ha problem med fosforöverskott. Ett sådant överskott kan eventuellt lösas genom att man samrötar gödsel från flera gårdar och sedan fördelar ut överskottet på enskilda gårdar på en större areal. Man kan alltså konstatera att trots låg riskbenägenhet och brist på akuta drivkrafter som exempelvis lukt verkar det finnas en stor nyfikenhet på biogasproduktion. Det var bara 5-6 lantbrukare som var direkt ointresserade av frågan. Den starkaste drivkraften för denna nyfikenhet skulle jag tro är risken för stigande energipriser och viljan att vara oberoende av inköpt energi. Här är det alltså återigen viljan att minimera risken som är en viktig faktor. Det var många som påpekade att man var beredd på att satsa när man kunde presentera en bra kalkyl. Samtidigt är energiräkningen lite av en black box för många som man betalar och inte reflekterar så mycket vad man kan göra åt den. Det var flera som uttalade ett direkt intresse av att få en förstudie för biogasproduktion på den egna gården. Att utgå ifrån den egna situationen och vad man kan göra åt den är förmodligen den starkaste drivkraften för många. Här gäller det att rådgivningen kommer in med en helhetssyn på verksamheten och fokuserar på lönsamheten. Ett sätt att jobba med hela gårdens energiomsättning och energipotential är att utgå från bild 2. Den visar att det nödvändigtvis inte är biogasen man ska börja med på den enskilda gården. Däremot kommer ett systematiskt rådgivningsarbete som utförs enligt bild 2 att förr eller senare leda till att man överväger biogasproduktion. Genom ett systematiskt rådgivningsarbete kommer även lantbrukaren att, när tiden är inne, vara mogen för att ta ett investeringsbeslut. Drivmedel Sparsam körning Plöjningsfri odling RME Biogas Biogas El Varvtalsstyrning Nya motorer Solceller Biogas Vindkraft Solceller Vindkraft Vattenkraft Värme Isolering Återvinning av värme från mjölk Elda biobränsle Flis, pellets, briketter Effektivisering Egen produktion Försäljning Bild 2. Systematisk energirådgivning med helhetssyn. Rådgivningen ska ske i pilarnas riktning. Förslag på fortsättning En lantbrukare som jag talade med menade att man kan inte lägga för mycket ansvar på att driva frågan vidare på enskilda lantbrukare. Detta gällde framför allt gemensamma satsningar på en större anläggning, gasledningar eller gemensam upphandling. Det finns inte den tiden. Det måste vara en annan aktör som är projektledare. Samtidigt tror jag att man måste ta tillvara på den nyfikenhet på biogasproduktion som finns. Frågan är emellertid om man ska på gödselrötning i syfte att göra fordonsgas eller om man ska låta gödselgasen vara kvar på gården. Ser man till de energibehov som finns på svingårdarna är svaret otvetydigt att biogasen i första hand ska stanna på gården för att i förekommande fall ersätta olja och el. Mjölkgårdarna har ett betydligt lägre energibehov som man delvis kan lösa genom energieffektivisering, återvinning av värme i mjölken, värmepumpar, etc. Mitt förslag på fortsättning blir då att: 9

10 1. Satsa på naturbruksgymnasiet i Sala som ett demonstrations- och utbildningscenter för gårdsbaserad biogas 2. Se till att så många gårdar som möjligt får tillgång till en systematisk energirådgivning 3. Se till att samtliga större gårdar i Västmanland erbjuds att få en förstudie om biogas i LRFs nya rikstäckande biogasprojekt 4. Identifiera ett biogas hot-spot, gärna med flera stora mjölkgårdar, där en stor gemensam biogasanläggning kan byggas för produktion av fordonsgas och där gödseln pumpas eller körs in till anläggningen. 5. Satsa rejält på detta biogas hotspot så att anläggningen verkligen kommer till stånd 6. Arrangera en biogaskurs med fokus på att öka beställarkompetensen hos lantbrukarna. Kursen bör starta med en studieresa om två dagar till fyra eller fem anläggningar i södra Sverige KONTAKTPERSON FÖR DELSTUDIEN Kalle Svensson kalle.svensson@hush.se 10