Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Transkript

1 Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen

2 - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare Kontor i Lund, Göteborg och Halmstad

3 - konsulttjänster Förstudier och utredningar Processdesign och projektering Upphandling Uppstart och drifthjälp Utvecklingsprojekt Utbildning Tillståndsansökningar HBK, LCA, miljörapporter

4 Projektbakgrund och organisation Biogas Öst drev under projektet Tillståndsprocess Biogas Branschen och myndigheterna efterfrågade fakta och fördjupad dialog gällande emissioner: dels metanutsläpp kopplat till uppgraderingssteget och dels utsläpp som ger upphov till dålig lukt. Biogas Öst: övergripande projektledningen samt information och seminarier. Sammankallande i referensgruppen. Projektledare: Suzette Westling BioMil: utredande arbetet samt framtagandet av de två rapporterna. Kontaktperson: Anders Hjort Huvudfinansiärer: Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Avfall Sverige.

5 Luktar det vid biogasproduktion? - En utredning av tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige Emelie Severinsen

6 Undersökningen Undersökningen genomförd mellan januari maj 2014 Villkorsgranskning och klagomålsgranskning Undersökta anläggningar valts ut utifrån geografisk spridning, typ av anläggning och vilka substrat som hanteras. Anläggningarna är utvalda utan att de i sig har blivit tillfrågade Information har erhållits av tillsynsmyndigheterna samt från miljörapporter och verksamheternas hemsidor. Några verksamhetsutövare intervjuats genom en framtagen enkät

7 Undersökta anläggningar Totalt 46 anläggningar har ingått i undersökningen 4 av anläggningarna är ej i drift, endast villkorsgranskade Resterande 42 anläggningar i drift, ingått i både villkorsgranskning och klagomålsgranskning

8 Villkorsgranskning Villkoren behandlar lukt antingen genom en generell eller tekniskt specifik formulering. Generellt formulerade villkor är formulerade utifrån mer generella termer och ger verksamheterna möjligheten att utforma verksamheten utifrån en mer öppen bedömning. Tekniskt specifika villkoren är formulerade med mer specifika åtgärder och behandlingsmetoder. De anger mer specifikt hur luften ska renas och i vissa fall hur substraten ska hanteras.

9 Fort. Villkorsgranskning Finns inte någon direkt likhet i villkorsformuleringarna. Inget av villkoren är formulerade så att det kan utläsas vilken typ av anläggning det är. Ingen tydlig tendens att äldre villkor är utformade på ett särskilt sätt och yngre är formulerade på visst sätt. Nyare tekniskt specifika villkor är formulerade med mer funktionskrav istället för specifika behandlingsmetoder. Likheter i vissa formuleringar om det är samma länsstyrelse eller handläggare.

10 Klagomålsgranskning 42 anläggningar har undersökts utifrån luktklagomål (byggda på 90-talet och framåt) På 13 av anläggningarna har det inkommit luktklagomål någon gång sedan anläggningarna etablerades 5 av dessa är sk. öppna ärenden

11 Klagomålsorsaker och tidsaspekt Oftast en kombination av flera orsaker En tendens att de flesta klagomålen inkom under det första året som anläggningen var i drift.

12 Slutsats Majoriteten av de undersökta befintliga biogasanläggningarna har aldrig fått in klagomål på lukt. Verksamheterna som haft luktklagomål har villkor som är både tekniskt och generellt formulerade. Därmed verkar inte villkorsformuleringen ha någon betydelse om det inkommer klagomål eller ej. Framgångsfaktorer: Bra lokalisering, tidig dialog med närboende, lokal förankring, ordentlig utrustning och rutiner för kontroll av verksamheten

13 Miljöpåverkan från restgas - vid uppgradering av biogas till fordonsgas. Anders Hjort

14 Villkor enligt tillståndsbeslut

15 Studerat System Reduktion av koldioxidekvivalenter Samhällsekonomisk analys med RTO

16 Resultat - Basfall

17 Resultat - Systemutvidgning

18 Samhällsekonomisk analys - RTO % Metanutsläpp efterbehandlas med RTO Värde på koldioxid Ca 0,2-3,5 kr/kg CO 2? g CO 2 -ekv/kwh biogas = 0, kr/kwh Biogas Jämföras med 0,3-2,5 kr/kwh biogas för hela kedjan när biogas produceras Viktigt att tänka på den tekniska livslängden när RTO används så att den samhällsekonomiska nyttan är högre än investeringskostnaden

19 Känslighetsanalys

20 Slutsats Beräkningarna visar att vid ett metanutsläpp från restgasen på <1 % är skillnaden mellan de olika uppgraderingsmetoderna liten. Reduktionen av koldioxidekvivalenter varierar mellan 260 till 290 gram koldioxidekvivalenter/kwh biogas beroende på vilka ingångsvärden som antas på elmix, värmeåtervinning och bränsle för uppvärmningsbehov. Detta resultat visar därmed att för varje etablering av en uppgraderingsanläggning måste hänsyn tas de lokala förutsättningarna för att bästa miljönytta sammanvägt med ekonomisk rimlighet ska uppnås.

21 Tack för er uppmärksamhet Emelie Severinsen tel: Anders Hjort tel: