Kultur, turism och Stadsattraktivitet

Transkript

1 KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN Royal Institute of Technology INSTITUTIONEN FÖR SAMHÄLLSPLANERING OCH MILJÖ XXX YYY ZZZ FORSKNINGSRAPPORT Kultur, turism och Stadsattraktivitet Kultur som attraktion och värdeskapare Göran Cars Avdelningen för XXX

2 2 KTH:s forskargrupp för Kultur och samhällsbyggande Gruppen bedriver studier av kulturens och kulturmiljöns betydelse och roll i kunskapssamhället: Hur samspelar kultur som en meningsskapande sektor och kultur som en ekonomisk sektor och vilka konfl ikter fi nns? Vilka värden skapar kultur och kulturmiljö för enskilda, företag och verksamheter samt för orter och regioner? På vilket sätt kan strategier för städers och regioners utveckling formuleras med kultur och kulturmiljö som bärande tema? Hur fattas beslut i samhällsbyggnadsprocesser som berör kultur och kulturmiljö? I gruppen ingår: Krister Olsson, föreståndare, Elin Nilsson, Göran Cars, Karolina Isaksson och Jerker Söderlind. Mer information om gruppen fi nns på adress:

3 Förord Dagens samhälle karaktäriseras av en tilltagande konkurrens mellan städer. I denna konkurrens är kultur och attraktion nyckelbegrepp. För att attrahera boende, företag och besökare krävs inte bara att staden kan erbjuda traditionellt viktiga kvaliteter såsom en väl fungerande infrastruktur, en varierad bostadsmarknad, offentlig service av god kvalitet och en effektiv administration. Framgångsrika städer kännetecknas i allt högre grad av att de också kan erbjuda ett rikt utbud av kultur, attraktioner och upplevelser. På institutionen för Samhällsplanering och miljö vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm bedrivs sedan ett par år tillbaka forskning och utbildning om kulturens och kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. I denna bok sammanfattas resultat som kommit fram i ett par av de forskningsprojekt gruppen slutfört under de senaste två åren. De projekt som behandlas är olika till sin karaktär men har som gemensam nämnare att de diskuterar sambanden mellan kultur, attraktivitet och stadsutveckling. Projekten har bedrivits med utgångspunkt i fallstudier av Ales Stenar i Ystad, Folkoperan och Globen i Stockholm samt Västergötlands museum i Skara och Stockholms restauranger. Denna bok vänder sig främst till verksamma inom kultur- och turistnäringen, men också till personer verksamma med stadsutveckling. Ambitionen är att med hjälp av de studerade exemplen och teoribildning inom området initiera en diskussion om möjligheter och förutsättningar att använda kultur som en motor för stadsutveckling och ett medel för att attrahera såväl boende och besökare som företag. Stockholm den 3

4 4

5 Innehåll 1. Kultur, turism och stadsutveckling 1.1 Kultur och kulturturism i dagens samhälle 1.2 Varför kultur och kulturmiljö viktigt för staden och dess invånare? 1.3 Vad har kultur med turism att göra? 1.4 Varför är kulturturisterna viktiga? 2. Vad är attraktion om kultur, evenemang och upplevelser 2.1 Vad är kultur och kulturmiljö? 2.2 Vad är en attraktion? 2.3 Är kulturinvesteringar lönsamma? 3. Vilka är effekterna av kultursatsningar Fallstudierna 3.1 Folkoperan och kulturverksamheters villkor 3.2 Kultur och attraktivitet En studie av Ales stenar och Västergötlands museum 3.3 Stockholm Globe Arena 3.4 Stockholm, restauranger och stadsliv 4. Kultursom värdeskapare 4.1 Kultur som skapare av ekonomiska värden 4.2 Kultur som skapare av symbolvärden och image 4.3 Kultur som skapare av värden i närmiljön 4.4 Kultur skapar värden 5. Strategier för kultur och stadsutveckling 5.1 Nya förutsättningar för samhällsbyggande ny spelplan och ny rollfördelning 5.2 Nya fora för samverkan mellan det offentliga och privata aktörer 5.3 Vad krävs för att en kulturinvestering ska bli lönsam? 5.4 Samspelet mellan kommunal planering och kulturinvesteringar 5.5 Kommunal strategi för kultur, produktion och konsumtion 5.6 Kulturplanering och kommunal demokrati 5.7 Att skapa värden och fördela kostnader 6. Slutord 7. Litteraturförteckning 5

6 kultu'r (bred definition för syftet med denna bok) omfattar både perspektivet artefakt, utbud och samtidigt livsmönster, mänsklig aktivitet, tyngdpunkten ligger på kultur som produkt el. sektor, inkluderar allt från finkultur till underhållning upplevelser och sport (Ur Kultur, Turism och Stadsattraktivitet) kultu'r subst. ~en ~er 1 form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå: särsk. i äldre tider el i avlägsna områden 2 sammanfattningen av allt som skapats av människor för människor för att ge (högre) andliga upplevelser särsk. om konst litteratur, musik o. d. men äv. om vetenskap 3 det att systematiskt odla jord, med vissa växter, äv. om det som odlas (Ur Svensk Ordbok) 6

7 1 Kultur, turism och samhällsutveckling 1.1 Kultur och kulturturism i dagens samhälle En diskussion om kulturens och kulturturismens roll i dagens samhälle måste ta utgångspunkt i de strukturella förändringar som skett i ekonomin. I det gamla industrisamhället spelade kulturen en annan och en mindre framträdande roll för städers utveckling jämfört med idag. Då var de platsbundna tillgångarna i form av skog, vatten, malm och jordbruksmark samt den fysiska infrastrukturen avgörande förutsättningar för utveckling av en stad. Företagen var i hög grad geografiskt bundna till platsen. Och där jobben fanns, dit flyttade människorna. I det postindustriella samhället har detta förändrats. Utvecklingen har kännetecknats av en ökad rörlighet både hos människor och företag. Dagens framväxande företag är ofta rotlösa i bemärkelsen att de inte är bundna till en viss plats som kan erbjuda naturförutsättningar, råvaror eller infrastruktur som gör platsen unik eller överlägsen som lokaliseringsort. Likväl som Ljungby, Norrköping eller Stockholm kan lokaliseringsplatsen vara Hamburg, Tallinn eller Shanghai. Parallellt med denna ökade geografiska rörlighet uppvisar företag inom modern teknologi-, informations-, utbildnings- och tjänsteproduktion också en annan karaktäristisk skillnad i jämförelse med traditionellt näringsliv. Det fasta kapitalets storlek är generellt sett avsevärt mindre, och i många fall marginell. För detta nya näringsliv är det istället det rörliga kapitalet som är den viktigaste tillgången. Det handlar om att attrahera rätt personer som kan bidra till att förverkliga företagets affärsplan och utvecklingsstrategi. Humankapitalets betydelse är av avgörande betydelse för företagets framgång. Av detta skäl blir också investeringar i humankapitalet viktiga för företaget. Det handlar om att attrahera, utveckla och behålla anställda. I viss mån kan det enskilda företaget själv svara för sådana investeringar. Anställda som får goda och utvecklande arbetsvillkor ser naturligtvis detta som viktiga skäl för att ta eller för att stanna på ett arbete. Men detta är inte nog. Arbetsvillkoren, hur goda dessa än är, räcker inte för att attrahera och behålla anställda som har valmöjligheter. Ur individens perspektiv spelar också stadens kvaliteter som livsmiljö en viktig roll. 7

8 Ur företagets perspektiv får denna verklighet viktiga konsekvenser. Det handlar inte länge om att hitta den plats som är optimal för att producera så effektivt som möjligt. Snarare handlar det om att välja en lokaliseringsort som är att attraktiv för den typ av anställda som företaget söker. På motsvarande sätt har rörligheten ökat hos individerna. Förbättrade kommunikationer har inneburit möjligheter att i allt högre grad separera arbete och boende. Konsekvensen har blivit att vi i genomsnitt pendlar allt längre till arbetsplatsen. Vårt omland har blivit allt större och begreppet regionförstoring har blivit en realitet för många. Sammanfattningsvis kan man lite förenklat säga att tidigare flyttade vi som individer och arbetskraft till jobben, nu flyttar jobben till arbetskraften. Dessa förändringar har medfört en ökad konkurrens mellan städer. Framgångsrik stadsutveckling förutsätter idag en genomtänkt strategi för hur staden ska kunna tillhandahålla sådana kvaliteter att den kan hävda sig i konkurrensen med andra städer. Vad har då detta med kultur och kulturmiljö att göra? Utvecklingen av transport- och kommunikationstekniken har alltså inneburit att vi som individer, givet en viss arbetsplats, ofta kan välja mellan ett antal bostadsorter. Och för många som söker arbete finns tänkbara arbetsplatser på olika orter. Vad avgör då individens val av bostadsort? Att påstå att kultur och kulturhistoriska kvaliteter är helt avgörande vore en överdrift. Individens val av bostadsort avgörs av ett flertal faktorer: arbetsmarknad, bostadsmarknad, fritidsutbud, utbildningsmöjligheter etc. Samtida forskning pekar dock på att kultur och kulturmiljö är faktorer som väger tungt för individens val av bostadsort. Exempelvis hävdar Castells (1997) att tidigare var industrin ryggraden i en stads ekonomi, i det framväxande postindustriella samhället är det istället service och upplevelser. På motsvarande sätt kan hävdas att idag styrs individernas val av lokaliseringsort i allt högre grad av vilka livskvaliteter orten kan uppvisa (Cars 2003). I denna situation blir kultur, natur och fritidsaktiviteter allt viktigare för skapa en positiv image och attraktivitet, som innebär att staden kan hävda sin roll i konkurrensen med andra städer (Law 2002). Kultur spelar idag en nyckelroll i konkurrensen mellan städer, både för att bygga en positiv image och attrahera besökare och rotlösa nationella och internationella företag, liksom för att attrahera den nya stora gruppen av välutbildade med hjälp av stadens kvaliteter. Hamnett & Shoval 2003 (min översättning) I korthet kan sägas att modern forskning om drivkrafter för stadsutveckling pekar på att en positiv stadsutveckling ofta går hand i hand med utveckling av stadens kulturella tillgångar som utgör en viktig del av det vi som individer 8

9 associerar med god livskvalitet (Se till exempel Bianchini 1990, Jewson & MacGregor 1997, Law 2002 och Cars 2003). Ett exempel på hur våra värderingar förändrats kan hämtas från en nyligen genomförd studie av olika faktorers betydelse för personer som flyttat till Ystad (Olsson 2005). Syftet med undersökningen var att undersöka vilka motiv inflyttarna hade för sitt val av Ystad som bosättningsort och hur dessa motiv förändrats över tid. Arbete som motiv för att fl yttningen till Ystad. Källa: Olsson För drygt 60 procent av dem som flyttade till Ystad före 1970 utgjorde arbete ett motiv för flytten. Bland dem som flyttat till kommunen efter 1990 var motsvarande siffra bara drygt 20 procent. Under tidsperioden har alltså skett en markant minskning av arbetets betydelse för beslutet att flytta till Ystad. På motsvarande sätt ställdes en fråga om betydelsen av en attraktiv stadsmiljö och bebyggelse (se diagram på nästa sida). Inflyttarnas värdering av stadsmiljö och bebyggelse som skäl för att flytta till Ystad har förändrats radikalt under tidsperioden. Värderingen är spegelvänd mot den som redovisades för arbetets betydelse. Bland inflyttarna före 1970 angav drygt 30 procent att attraktiv stadsmiljö och bebyggelse var ett motiv för flyttningen till Ystad. Bland de som flyttat in efter 1990 var motsvarande siffra drygt 60 procent. 9

10 Attraktiv stadsmiljö och bebyggelse som motiv för att flytta till Ystad. Källa: Olsson På nästa sida ges en sammantagen bild över skäl som de tillfrågade angav som motiv för att flytta till Ystad. Diagrammet är en sammanställning över alla intervjupersoner, oavsett tidpunkten när de flyttade till Ystad. När de skäl flyttarna angav summeras framträder ett mönster. Skäl som traditionellt betraktats som avgörande för beslutet om flyttning finns representerade (utöver arbete nämns närhet till stor arbetsmarknad samt studier och utbildning ), men jämförelsevis är dessa skäl av stor betydelse bara för en mindre grupp av inflyttarna. För de flesta inflyttare är det stadens kulturella, bebyggelsemässiga, rekreationsmässiga och sociala kvaliteter som utgör de viktigaste motiven för beslutet att flytta till Ystad. Den genomförda studien i Ystad bekräftar slutsatser från den samtida stadsforskningen. Våra lokaliseringsmönster har förändrats. Idag är det faktorer såsom kultur, stadsmiljö och livskvalitet som i betydande grad styr våra flyttningsmönster. Effekterna av denna förändring kan summeras i två slutsatser. För det första kan vi konstatera att parallellt med att individerna förändrat sina värderingar och preferenser vad gäller val av bosättningsort har företagen gjort detsamma vad gäller lokaliseringsort. Den tid då människor flyttade till jobben har ersatts av en tid då företagen söker sig till städer där man kan finna den arbetskraft man söker. För det andra är slutsatsen att kultur, upplevelser och stadsmiljöns kvaliteter spelar en väsentligt viktigare roll för stadsutvecklingen idag, jämfört med vad som var fallet under industrialismens epok. 10

11 Motiv för fl yttningen till Ystad. Källa: Olsson Varför kultur och kulturmiljö viktigt för staden och dess invånare? Det finns ett flertal förhållanden som sammantagna förklarar varför kultur- och kulturmiljö är viktiga värden för individen. Naturligtvis kan man hävda att kultur har, och alltid har haft, en viktig roll för individens välfärd. I dagens snabbt föränderliga samhälle finns det skäl att tro att denna betydelse ökat, genom att såväl den byggda miljön som många kulturyttringar står för kontinuitet och trygghet. Man kan också se att kulturen kan spela rollen av ett socialt kitt i ett samhälle där många av de företeelser som tidigare bidrog till social sammanhållning, till exempel ideologisk övertygelse, religion eller klasstillhörighet, minskat i betydelse. Kultur spelar idag en avgörande roll för många individers värdering av stads- och livskvalitet. Förutom denna direkta nytta för individerna spelar kultur en viktig samhällelig roll i två bemärkelser. För det första har kulturen en ökande ekonomisk 11

12 betydelse. Kultur kan ses som en näringsgren som sysselsätter en växande andel av arbetskraften. I en omsorgsfull undersökning av i Tysklands Ruhrområde studerades den ekonomiska betydelsen av kultursektorn. Studien visade att den direkta sysselsättningen inom kulturindustrin motsvarade fem procent av den totala sysselsättningen och att denna sektor den växer betydligt snabbare än andra näringsgrenar. I studien betonades också att sysselsättningseffekterna från kulturaktiviteter når långt utanför kultursektorn. Genom kulturell produktion och kulturella aktiviteter genereras också betydande summor inom andra näringsgrenar, exempelvis hotell- och restaurangnäringarna samt inom transportsektorn (Kunzmann 2004). Ett sätt att uppskatta kultursektorns ekonomiska betydelse är att titta på dess bidrag till bruttonationalprodukten. I Storbritannien är denna siffra tio procent, i Sverige nio, i USA åtta, och i Danmark och Norge fem, respektive fyra procent. Tillväxttakten inom denna sektor är snabb, med en årlig ökning om cirka fem procent (Statsbygg 2005). Utöver kulturarbetarnas produktion finns även en betydande kulturkonsumtion. Denna utgörs av kulturprodukter eller kulturtjänster. Kulturkonsumtionens ekonomiska betydelse kan vara direkt eller indirekt. Direkt konsumtion är exempelvis inköpet av en biljett till en konsert, medan den indirekta kan bestå i köpet av en musikkassett och det ekonomiska värde den representerar i form av inspelning, tillverkning, marknadsförning och distribution. Den andra samhälleliga roll som kulturen spelar är svårare att ange i precisa termer. Det handlar här om hur kultur och kulturmiljö påverkar en stads image och rykte. Trots svårigheten att exakt kvantifiera dessa effekter visar undersökningar som gjorts att kulturaktiviteter och kulturmiljö är viktiga ingredienser i det som formar en bilden av en stad eller en region (Kunzmann 2004, Cars 2003, Law 2002). 1.3 Vad har kultur med turism att göra? Under de senaste decennierna har turismen utvecklats till en av de största ekonomiska sektorerna i ekonomin. Under tidsperioden 1950 till 1992 ökade turismen, mätt i antalet turistresor, årligen med drygt sju procent. (Judd & Fainstein 1999, sid. 2). Judd och Fainstein hävdar också att turism idag är en näring som kan ge stor utdelning i förhållande till investerat kapital. I Sverige visar statistiken att upplevelseindustrin sysselsatte personer år 2002 (KK-stiftelsen 2005). Denna näringsgren är också i stark tillväxt. Mellan åren växte upplevelseindustrin med 45 procent (KK-stiftelsen 2003). Förklaringarna till den snabba ökningen och ekonomiska betydelsen av turism ligger i flera förhållanden. En viktig orsak är den teknologiska utvecklingen som inneburit att resandet blivit enklare, snabbare och billigare. 12

13 Likaså har den materiella välståndsutvecklingen spelat en stor roll. Vi har också mer fritid än tidigare. Den tid förvärvsarbetet tar av vårt liv har minskat, bland annat genom längre semestrar och kortare arbetsdagar, men framförallt genom att vi gör entré på arbetsmarknaden i äldre ålder än tidigare, och att vi lever betydligt längre än tidigare efter vår sorti från yrkeslivet. För många hushåll i de utvecklade länderna finns idag tillgång till ekonomiska resurser utöver de som är nödvändiga för livets nödtorft. Också i många utvecklingsländer kan vi se en snabbt framväxande medelklass. Resande och turism är en av de användningsområden som har hög prioritet när individen fattar beslut om hur ett ekonomiskt överskott i hushållet ska disponeras (Law 2002, sid. 18). Parallellt med denna förändring av individernas möjligheter att resa har skett en utveckling på utbudssidan. Städer har blivit allt mer medvetna om turismens ekonomiska potential (Judd & Fainstein 1999). Inte minst i perspektiv av att den traditionella industriella basen eroderats, har turismen för många städer blivit en bransch vilken man medvetet prioriterat för att upprätthålla sysselsättning och ekonomisk utveckling. Den kraftiga utveckling vi kan se av turismen föranleder frågan, på vilka bevekelsegrunder fattar individen beslut om sitt om resande? På frågan kan finnas två svar. Det första är att målet för resan är givet. Ska man på semestern hälsa på gamla moster, så förefaller det sig oftast naturligt att åka till hennes bostadsort. Likaså är fallet med turism som ingår som en del i en affärsresa, destinationen är som regel given. Den andra typen av turistresor innebär att individen väljer destination. Beslutet baseras här på att individen har en preferens, något som han eller hon vill få ut av sin resa. Ofta kan individen jämföra olika tänkbara destinationer, exempelvis med avseende på kostnader, tillgänglighet och kvaliteten på den attraktion man söker. Det kan handla om en önskan om att bli solbränd och att få bada, att uppleva bebyggelsekvaliteter, att se vilda djur, att få höra folkmusik eller att se kala fjälltoppar. I dessa situationer är valet alltså baserat på personliga preferenser. Ibland finns många alternativa resmål, i andra fall är urvalet begränsat, midnattssol eller vilda elefanter kan bara beskådas på ett begränsat antal platser. Studier som gjorts visar dock samtidigt, och entydigt, på att kulturattraktioner i vid bemärkelse spelar en avgörande roll för många turisters val av destination. (Richards 2001, sid. 5). Här ställs frågan om konkurrens på sin spets. Individen har som regel många önskemål och förväntningar på sin resa och att hitta en plats som alla avseenden är överlägset alla andra platser är inte särskilt sannolikt. Snarare handlar det om att väga för- och nackdelar med olika alternativ. Sett ur stadens perspektiv ger detta anledning till tre reflektioner. För det första är det uppenbart att ingen stad eller ort kan utgöra ett attraktivt alternativ för alla besökare. Stockholm kan aldrig konkurrera med destinationer för att 13

14 attrahera turister vars uttalade mål med resan är att få en rejäl solbränna i tropisk värme. För det andra är det inte möjligt att vara bäst på allt det som i och för sig kan erbjudas, men som också kan erbjudas på andra destinationer. En stad kan inte samtidigt vara bästa alternativ för alla de som särskilt söker konst gallerier, gourmetupplevelser, småbutiker och shopping, museer, nattliv och musikfestivaler. Det handlar om att utifrån stadens förutsättningar utveckla en profil inom områden där man bedömer sig ha goda grundförutsättningar att utveckla slagkraftiga alternativ. Detta motsätter på intet sätt att den attraktiva staden, parallellt med att den erbjuder vissa attraktioner där man är bäst samtidigt kan tillhandahålla en bredd med också andra attraktioner som besökaren efterfrågar, även om dessa i sig inte är unika eller bättre än på andra platser (Law 2002, sid. 24). I redovisningen av fallstudierna kommer att återknytas till detta resonemang. Våra studier visar att för många turister är det inte en specifik attraktion eller plats som avgjort beslutet om vart resan ska förläggas. Snarare är det så att en viss attraktion utgör primär dragningskraft, men att denna attraktion måste kunna kompletteras med andra attraktioner för att platsen i fråga ska framstå som det bästa besöksalternativet. För det tredje så finns ett antal förhållanden som flertalet besökare lägger vikt vid, oavsett vilken typ av attraktioner man vill uppleva under sin resa. Det handlar i mer generella termer om vilken image en stad har. En stad kan vara förknippad med negativa attribut; exempelvis en gammal industristad som tiden sprungit ifrån och där tomma lokaler och fysiskt förfall präglar besökarens intryck. Negativ image kan också kopplas till städer som inte upplevs som inbjudande och välkomnande. Det kan vara svårt att hitta promenadstråken samtidigt som trafikstockningar och avgaser utgör påtagliga problem. Likaså kan förekomsten av våld, drogmissbruk och otrygghet negativt prägla stadens image. Omvänt kan staden framkalla en positiv association, exempelvis genom att den uppfattas som trygg och säker men samtidigt som livlig, spännande, föränderlig och varierad (Law 2002). 1.4 Varför är kulturturisterna viktiga? Frågan som ställs i rubriken ovan är redan delvis besvarad. Kulturturisterna är viktiga eftersom de genererar stora ekonomiska värden, både genom direkt konsumtion av kultur, men också genom konsumtion inom andra samhällsområden (handel, service, transporter samt besöks- och restaurangnäringarna). Utöver dessa rent ekonomiska värden kan dock kulturturisterna också skapa ytterligare två slags värden. Många av de kulturattraktioner som erbjuds är uppbyggda med avseende på turister som besökare. Som framgår av de fallstudier som redovisas senare, så skulle få av de attraktioner som studerats kunna fungera, åtminstone i den 14

15 form de idag bedrivs, om kundbasen i form av turister försvann. Realiteten är att investeringen i många kulturattraktioner gjorts med den uttalade förväntningen att nå två kundgrupper, lokalt boende och verksamma samt turister. Det är först i den stund man når både en lokal och en tillrest publik som anläggningen får det publikunderlag som krävs för lönsamhet. Mot denna bakgrund blir kulturturisterna viktiga också för stadsinvånarnas möjlighet att konsumera kultur. Utan turisterna skulle vissa typer av storskaliga satsningar vara omöjliggöra, exempelvis särskilda exklusiva evenemang eller kostsamma satsningar på konst, teater eller musik. Sistnämnda typ av projekt går utomlands ofta under den engelska benämningen flaggskepp och utmärks just av sitt beroende av både lokala och tillresta besökare. För andra typer av kulturaktiviteter skulle verksamheten finnas kvar, men antalet möjligheter till besök skulle tunna ut. Det skulle kunna gälla exempelvis biografer, teatrar, restauranger eller caféer. En tredje typ av nytta som kulturturisten kan bidra till att skapa är kreativitet. I den globala konkurrensen måste en stad kunna erbjuda det som är bättre, originellare, attraktivare, genuinare, nyare, eller på annat sätt överlägset det som kan erbjudas på annat håll. I denna konkurrenssituation skapar turisten incitament för kreativitet och nytänkande, som inte skulle ha haft samma grogrund om målgruppen enbart utgjorts av de på platsen boende. Baksidan av myntet, hur ser den ut? Som nämnts sammanfaller ofta de boendes och besökarnas värderingar av vad som är önskvärt och vad som skapar stadskvalitet, men det finns samtidigt en potentiell konflikt. Det kan finnas situationer där de boende betraktar kulturinvesteringar och turister som inkräktare, som utgör ett hot mot lokala traditioner, sedvänjor och lokal kultur. Snarlikt kan en konflikt uppstå kring frågan om överkommersialisering, exempelvis genom att en lokal attraktiv miljö fylls med turistorienterat tingel-tangel och där gator och gränder fylls med besökare, skrål och skrän. Ytterligare en potentiell konflikt ligger i att lokal kultur och lokala traditioner exploateras på ett okänsligt sätt av snävt ekonomiska skäl, genom att både sedvänjor och människor betraktas som produkter (Gunnarsson 2005). I de avslutande kapitlen återkommer jag till resonemangen om kulturturisten som värdeskapare eller problem. Ambitionen där är att diskutera möjligheter att realisera de positiva potentialerna och att samtidigt minimera eller undvika problem och konflikter mellan boende och besökare. I nästa kapitel fördjupas diskussionen om vad kultur är och på vilket sätt kultur skapar attraktion och attraherar besökare. 15

16 2 Vad är attraktion? Om kultur, evenemang och upplevelser 2.1 Vad är kultur och kulturmiljö? Innan man ger sig in i en diskussion om kulturens roll finns anledning att diskutera och precisera hur begreppet kultur används. Richards (2001) gör reflektionen att kultur är ett av de mest komplicerade orden i vår vokabulär. Snarlika tankar formuleras av en av EU tillsatt expertgrupp för kultur och samhällsutveckling. Gruppen konstaterar att konceptet kultur är slippery, dvs. halt, glatt, opålitligt (Council of Europe Publishing 1997). Trots dessa svårigheter måste begreppet förtydligas. I litteraturen finns två perspektiv på hur kultur kan betraktas och studeras. För det första kan kultur betraktas som en sektor eller ett utbud av attraktioner inkluderande teater, konst, dans, musik och film. Bland de som omfattar detta perspektiv har vissa en relativt snäv definition i vilken kulturbegreppet endast täcker in finkultur inom konst, dans, film, foto och video, arkitektur och design samt litteratur. Andra har en bredare definition och inkluderar också underhållning, fritidsaktiviteter och sport (Kunzmann 2004). Men det finns också en annan tolkning av begreppet kultur. Kultur definieras som sociala och mänskliga aktiviteter som skapar medvetenhet, mening och identitet. Kulturen ses som ett system av värden och beteendemönster. (Svenska kommunförbundet 2001, sid. 77). En vid tolkning av kultur med denna utgångspunkt skulle således inkludera den samlade erfarenheten i samhället konventioner och värderingar i form av ekonomiska, legala, politiska, reli giösa och moraliska förhållanden. (Council of Europe Publishing 1997, sid. 27f) Richards (2001) framför argument för att kombinera dessa synsätt. Han menar att begreppet kultur relaterar dels till våra synsätt och våra livsmönster (processer) och dels till resultatet av dessa processer, exempelvis byggnader, artefakter, konst (produkter). För syftet med denna bok, att diskutera kultur och stadsattraktivitet finns skäl att använda en bred definition av kultur, och att låta det omfatta både perspektivet artefakt samt utbud och samtidigt livsmönster och mänsklig aktivitet. Tyngdpunkten kommer dock att ligga på kultur som en produkt eller sektor som inkluderar allt från finkultur till underhållning upplevelser och sport. 16

17 2.2 Vad är en attraktion? Insikten om kulturen och kulturmiljöns betydelse för stadens attraktivitet och konkurrenskraft har föranlett en diskussion om förutsättningarna för att kulturrelaterade investeringar ska skapa attraktivitet och vilka satsningar som ger störst effekt. Denna diskussion förs i ljuset av att många investeringar som gjorts, i efterhand inte visat sig ha de effekter som förväntats. Antalet besökare blir lägre än beräknat, verksamheten får inget större medialt eller allmänt intresse och bidraget till stadens image och attraktivitet blir blygsamt. Mycket talar för att en effektiv kultursatsning måste göras med insikt om att vi som individer har varierande uppfattningar och värderingar av kultur. Det som för en person är viktigt är för en annan ointressant. Mycket talar alltså för att kulturstrategier måste ha både bredd och djup för att få ett genomslag. Denna slutsats kan bidra till att förklara varför investeringar som gjorts i en specifik anläggning, exempelvis ett konserthus eller ett museum, inte fått den avsedda effekten, att vara en katalysator eller vitamininjektion som behövdes för att successivt förändra bilden av orten och dess attraktivitet. Snarare utmärks då lyckosamma strategier av mångfald. Det handlar om att kombinera investeringar i fysisk kulturmiljö med kultur som upplevelse. Kulturmiljön är då såväl enskilda byggnader som sammanhållna bebyggelsemiljöer och attraktiva stråk i den byggda miljön. Kultur kan på motsvarande sätt omfatta en mängd olika aktiviteter allt ifrån de fina konsterna till underhållning och upplevelser av lättsammare slag. Frågan som då infinner sig är vad som utgör en attraktion och hur skapar man attraktivitet. Är attraktivitet att erbjuda det alla vill ha, det generella eller ligger attraktiviteten i den unika kultur eller kvalitet som finns på just den aktuella platsen? Frågan låter sig inte enkelt besvaras. Idag finns en stark tendens mot standardisering i mycket av det som görs i form av kultur- och turistinvesteringar. Judd och Fainstein (1999) har jämfört hur ett antal städer utvecklat idéer och strategier för att attrahera turister. De konstaterar att det föreligger en paradox, samtidigt som motivet för att turista är att se något nytt, så blir städer som satsar på turism i många avseenden allt mer lika. Man erbjuder samma hotellkedjor, snabbmatsrestauranger, samma klädoch modebutiker. Judd och Fainstein (1999) noterar att till och med bohemkvarteren längs Seine i Paris, East Village i New York och Camden Locks i London har samma sorts caféer, gallerier och gatuförsäljning. Samtidigt hävdas att i vår globaliserade värld blir lokal förankring och lokal identitet allt viktigare. När hotell restauranger och butiker blir allt mer lika får kulturen en viktig roll för att markera den lokala kulturen och för att särskilja städer från varandra. Problemet är att balansen mellan det lokala och det globala ofta är svår att bestämma. Som turister vill vi uppleva det genuina: en miljö eller en aktivitet som är unik. Men samtidigt uppskattar vi det familjära och 17

18 bekanta, som att dricka kaffe på Starbucks, att gå på kinesisk restaurang eller att dricka en Carlsberg på en brittisk inspirerad pub. Relationen mellan lokalt och globalt, mellan traditionellt och nytt skapar avvägningssvårigheter. Den stad som har strategin att möta såväl den lokala befolkningens som besökarnas önskemål står inför utmaningen att utveckla en balans mellan lokal identitet och internationella trender (Bianchini 1993, p. 2, 15ff, c.f. Hamnett and Shoval 2003). Städer skulle kunna vinna fördelar på att särskilja sig från konkurrerande rivaler, men deras lokala ledare och deras turistentreprenörer är antingen rädda för att bryta den mall och det tänkesätt som varit framgångsrikt på annat håll, eller också kan de inte förställa sig något annorlunda. Judd & Fainstein 1999, sid. 13 (min översättning) 2.3 Är kulturinvesteringar lönsamma? Kultur kan fylla rollen som motor för utveckling av en stad eller region. Pro blemet ligger i att satsningar på kultur är långt ifrån säkra investeringar. Kultursatsningar kan ge upphov till ringar på vattnet och betydande positiva strukturella effekter. Men det kan också röra sig om isolerade satsningar utan mer än marginell påverkan på det omgivande samhället. Något enkelt svar på vad som är lönsamt respektive olönsamt finns inte. Däremot finns såväl forskning som praktiska erfarenheter som kan ge en fingervisning om hur en kultursatsning kan slå ut. Följande faktorer är av betydelse: Avgörande är naturligtvis aktiviteten i sig själv, dvs. huruvida denna upplevs som attraktiv, både i förhållande till andra lokala aktiviteter, och i förhållande till andra likartade aktiviteter på andra håll. En andra faktor rör den kringservice som en besökare behöver. Det kan här handla om mat och logi, men också om möjligheter att besöka närbesläktade kulturaktiviteter samt möjlighet till shopping eller rekreation. Av betydelse är också transportinfrastrukturen, det handlar här både om möjligheterna att ta sig till den aktuella platsen och möjligheterna att transportera inom denna. Goda tåg-, flyg- och bilförbindelser är ett plus, trafikstockningar och svagt utbyggd lokal kollektivtrafik hamnar på minussidan. Slutligen har den omgivande miljön betydelse för framgången för en viss aktivitet. Om den omgivande miljön upplevs som tilltalande och spännande ökar det attraktionen av en viss aktivitet, och omvänt. Viktiga aspekter av omvärldsmiljön handlar om trygghet, skötsel och underhåll, men också om kvaliteter i form av bebyggelse med arkitektoniska kvaliteter, genomtänkta allmänna platser, bebyggelse- och promenadstråk som upplevs som attraktiva. Dessa faktorer samverkar, och i den stund vi förstår detta samspel ökar också 18

19 vår möjlighet att analysera effekterna av en viss kultursatsning. Men även om vi på detta sätt kan analysera och bedöma att en viss investering i kultur är lönsam, är det inte självklart att denna har förutsättningar att realiseras. Ett problem ligger här i att intäkter och kostnader kan fördela sig ojämnt mellan inblandade aktörer. Besökare genererar betydande inkomster för lokala aktörer, men är också förenade med betydande kostnader. Kostnaderna är hänförliga till bland annat transportinvesteringar, underhåll av den byggda miljön och skötseln av allmänna platser. Det förhållande att utgifter och inkomster fördelas ojämnt mellan olika aktörer utgör ett problem som kan innebära att investeringar skulle vara till nytta för en stad, ändock inte kommer till stånd därför att aktörer med rådighet över den tänkta aktiviteten saknar incitament att göra den nödvändiga investeringen. Lösningen på detta problem ligger i att skapa partnerskap eller koalitioner i vilka berörda aktörer förhandlar fram överenskommelser om hur intäkter och kostnader ska fördelas. De frågor som aktualiserats i detta kapitel kommer att belysas i de följande fallstudierna och i de avslutande kapitlen diskuteras hur problem kan övervinnas och de potentiella värden som ligger i kultursatsningar kan realiseras. 19

20 3 Vilka är effekterna av kultursatsningar? Fallstudierna I detta kapitel redovisas fyra fallstudier som gjorts av Tekniska högskolans Kulturgrupp. De är olika vad gäller fokus och metoder. Syftet med fallstudierna är att ge underlag för diskussionen i de avslutande kapitlen om förutsättningar att utveckla strategier där kulturen fyller rollen som en motor för stadsutveckling. Inledningsvis redovisas en fallstudie av det privata operahuset Folkoperan i Stockholm. Här är fokus i hög grad riktat mot privata kulturaktiviteters villkor och vilka effekter en kultursatsning får i närområdet och för staden som helhet. Den andra fallstudien avser Ales Stenar i Ystad och Västergötlands museum i Skara. I denna studie är fokus riktat mot kulturens roll som värdeskapare. Den tredje fallstudien avser Stockholm Globe Arena Globen som är en anläggning för sport och evenemang. Här är intresset främst riktat mot ekonomiska effekter och anläggningens bidrag till Stockholms image. I den fjärde och sista fallstudien belyses vilken roll restauranger i Stockholm spelar för stadens image och attraktivitet. 3.1 Folkoperan och kulturverksamheters villkor Sedan det sena 1980-talet har kulturens betydelse i samhällsutvecklingen allt mer kommit att betonas. Kulturen uppfattas i allt högre grad som en kraft att räkna med, och som någonting av stor betydelse även utanför det traditionella kulturområdet (Se till exempel Bianchini 1993, Council of Europe 1997). Detta avsnitt utgör en sammanfattning och bearbetning av rapporten Folkoperan och kulturverk- Förändringar har skett parallellt med att nya krav och förväntningar också samheters villkor Erfarenheter och effekter av kommit att uttalas gentemot kultursektorn i stort om att den kan och en nyskapande musikteater (Isaksson 2004). skall bära sina egna kostnader i högre utsträckning än tidigare. Detta gäller även sådana kultverksamheter som traditionellt stått långt från kommersiell verksamhet. Minskade anslag, ofta i kombination med ökade fasta kostnader, har resulterat i en osäker ekonomisk situation både för de etablerade kulturinstitutionerna och fria (privata) kulturutövare. Mycket pekar på att den offentliga sektorns utgifter för kulturverksamhet kommer att fortsätta att minska framöver. De ekonomiska osäkerheterna och de ökade kraven på självfinansiering kommer sannolikt att fortsätta prägla kultursektorn i överskådlig framtid. 20

21 Folkoperan har sedan starten 1976 utvecklats från en liten fri grupp till ett av Sveriges mest välkända och välbesökta operahus. Trots periodvis mycket svåra ekonomiska omständigheter har den inte bara överlevt, utan också expanderat sin verksamhet. I flera sammanhang har den framställts som en synnerligen kreativ och nyskapande musikteater. Folkoperans finansiering bygger på en kombination av självfinansiering, offentliga anslag och privat kultursponsring. Den förenar sådant som annars ofta framstår som ytterligheter i kultursammanhang; den är jämförelsevis starkt beroende av höga publiksiffror men är också känd för att våga sig på publikmässigt riskfyllda, konstnärligt nyskapande projekt; den representerar finkulturen men har också tydligt sociala folkliga ideal och ambitioner; den har höga kvalitetskrav som förenas med en stor öppenhet för att pröva nya namn gällande såväl författare, regissörer, tonsättare, musiker och sångare. Vidare har den gjort sig känd för att prova nya ekonomiska lösningar och finansieringsformer. Under årens lopp har den fått ekonomiskt stöd från staten, landstinget och Stockholms stad, men avsaknaden av en offentlig huvudman har inneburit att Folkoperan till stor del ändå varit tvungen att stå på egna ben. Den har ofta utvecklat egna lösningar på de problem som aktualiserats. Folkoperan framstår i flera avseenden som en föregångare i kultursammanhang, såtillvida att den redan idag har stor erfarenhet av sådana frågor, problem och utmaningar som i allt högre grad tycks vara generella för all kulturverksamhet och som alltfler kulturutövare sannolikt kommer att möta framöver. Syfte och frågeställningar Syftet med studien av Folkoperan var att identifiera och diskutera möjligheter, hinder och utmaningar som råder i kultursektorn i stort och som påverkar möjligheten att initiera, etablera och utveckla nya kulturverksamheter. Studien syftade även till att identifiera kringeffekter av Folkoperans verksamhet. Följande frågeställningar diskuteras: Folkoperans effekter för kulturarbetare och kulturliv: Vilka direkta och indirekta effekter har Folkoperan för kulturarbetare samt för Stockholms och Sveriges kulturliv i stort? Folkoperan och närområdet: Vad ser Folkoperans företrädare som de viktigaste kvaliteterna med sitt närområde? Finns det tecken på att de själva bidrar till närområdets utveckling? Kan några direkta eller indirekta ekonomiska effekter skönjas av deras verksamhet? Folkoperan och kulturlivet När det gäller Folkoperans effekter för kulturarbetare och kulturliv bygger resonemangen på resultaten från en enkätundersökning som genomfördes våren 2003 och som riktades till sångare och musiker som varit anställda på Folkoperan 21

22 under någon eller några av de senaste produktionerna. De senare delarna, som riktar fokus mot närområdet, bygger på resultaten från telefonintervjuer med café- och restaurangägare i kvarteren närmast Folkoperan. Folkoperan har varit en betydande arbetsgivare för musiker och sångare med operainriktning sedan verksamheten startades på 1970-talet. En mycket positiv bild av Folkoperan framkommer i enkätsvaren. I princip samtliga uttrycker en utpräglad uppskattning av Folkoperan som arbetsplats, och till de erfarenheter de fått genom sitt arbete där. Parallellt med, eller varvat med arbetet på Folkoperan har flertalet haft andra engagemang. Ett stort antal har haft vikariat eller projekt anställningar vid andra svenska musikteatrar och operahus, stora som små. Denna bild av sångarnas och musikernas sysselsättningsstruktur i stort säger en del om branschens villkor i en tillvaro med tidsbegränsade anställningar kopplade till specifika produktioner måste man pussla för att tjäna ihop sitt levebröd. Det är dock tydligt att anställningen på Folkoperan, låt vara att den är tidsbegränsad, för många ändå upplevs utgöra en relativt trygg bas att utgå från för att sammantaget nå fram till en fungerande sysselsättningssituation. Sångarnas och musikernas gör också bedömningen att Folkoperans haft betydelse för deras etablering i yrket och branschen. Bedömningen var att det tagit längre tid att etablera sig inom sitt yrke om man inte erbjudits ett arbete på Folkoperan. Genom den stora roll som Folkoperan spelar för kulturarbetare i operasektorn, har den givetvis också stor betydelse i Stockholms och Sveriges kulturliv. Bara genom att den finns bidrar de till att göra kulturutbudet rikare än vad det annars hade varit. Vidare indikerar fallstudien också andra effekter för kulturlivet. Nya publikgrupper: En av Folkoperans centrala målsättningar handlar om att sprida opera till en bredare publik, och nå grupper som annars inte skulle komma i kontakt med opera. Enligt uppgifter från en undersökning från 1996 består omkring en fjärdedel av Folkoperans publik av personer som går på opera för första gången. Folkoperan som föregångare och inspiratör: Vid sidan av den mätbara informationen om vilka som besöker Folkoperan, finns det även andra aspekter av Folkoperans effekter för kulturlivet. En sådan rör Folkoperan som föregångare och inspiratör. Detta framkom som en viktig aspekt, dels i enkätsvaren från Folkoperans anställda. Folkoperans har haft och har betydelse för Stockholms och Sveriges kulturliv. Den har visat på så många nya vägar, som sedan har följts efter av många, till exempel Norrlandsoperan och Värmlandsoperan. Idag finns ett antal operahus runtom i landet som har ett koncept som liknar Folkoperans, men att de en tid i världen var unika. Bilden av Folkoperan som en viktig föregångare och inspiratör för andra vidimeras också i studiens intervjuerna med de offentliga kulturfinansiärerna. Flera andra scener har tagit efter Folkoperans sätt att jobba 22

23 både när det gäller det musikaliska, det koreografiska och det scenografiska. Ett annat sätt varpå Folkoperan har haft betydelse för kulturlivet i stort, enligt studien, är genom deras sätt att förnya operagenren, genom att ta sig an delvis annorlunda verk eller i alla fall sätta upp de gamla kända verken på ett nytt sätt. Även Folkoperans sätt att skriva om stora operaverk i ett format och med ett tilltal som riktar sig särskilt till barn och ungdomar, med tillhörande lärarmaterial, framhålls som någonting som har varit betydelsefullt för stadens och regionens kulturliv. Folkoperans betydelse för närområdet Folkoperan flyttade till Hornsgatan 72 hösten 1985, till den dåvarande nedlagda SF-biografen Ricardo (f.d. Garbio). Vad har då Folkoperan haft för effekter för närområdet, dvs. kvarteren närmast Hornsgatan 72? I studien av Folkoperan ställdes frågan om företagare i området upplever effekter av Folkoperans verksamhet, och i så fall vilka dessa effekter är? Studien avgränsades till näringsverksamhet som bedömdes påtagligt kunna beröras av Folkoperans verksamhet, nämligen caféer och restauranger. I intervjuer ställdes frågor som rör exempelvis hur länge caféet eller restaurangen i fråga har funnits i området, varför man valde att etablera verksamheten just där, om man upplever några effekter som Folkoperan ger upphov till, samt om det upplevs vara en fördel för dem att ligga i närheten av Folkoperan. Folkoperan, företagen och närområdets kvaliteter: Folkoperan valde att etablera sig på Södermalm dels på grund av att lokalen passade dem bra, dels för att de tyckte att områdets gamla arbetartradition passade deras framtoning. En adress på Hornsgatan ansågs alltså passa väl ihop med Folkoperans ambitioner att spela opera för en bredare publik. Vad anser då företagare i området kännetecknar denna del av Södermalm? I telefonintervjuer med ägare eller driftsansvariga på caféer och restauranger i kvarteren närmast Folkoperan framgår att de allra flesta tycker att det är ett trevligt område att ha sin verksamhet i. I intervjuerna framkommer uppfattningen att tidigare år var området ruffigare och murrigare. Det framhålls att Monte liusstigen och Hornsgatspuckeln som kulturstråk ger en positiv atmosfär till området. Dessutom är det flera personer som uttalar sig positivt till den nyligen genomförda upprustningen av Mariatorget samt den nyrenoverade Rival-biografen med tillhörande restaurang- och hotellverksamhet. Några intervjupersoner framhåller också att området under de senaste åren har börjat anses vara en trendig del av Södermalm, och att det över huvud taget har blivit en yngre genomsnittsålder på de som bor eller av andra skäl rör sig i området. Det är idag är mer folk som rör sig i området än tidigare, vilket beror på det ökade antalet restauranger och pubar. Denna uppfattning ligger mycket väl i linje med det som framhålls av flera av de intervjuade företagarna, 23

24 nämligen att folk i högre grad söker sig till dessa delar av Söder, vilket har bidragit till att det har skapats ett naturligt folkliv i området. De som äger eller driver café- eller restaurangverksamhet i området kring Hornsgatan uppskattar områdets atmosfär. Denna har också i fall bidragit starkt till att deras respektive företag etablerats just i denna del av Stockholm, tillsammans med andra skäl, exempelvis att lokalhyrorna generellt sett anses ligga relativt lågt i denna del av stan. Folkoperans effekter för närliggande företag: Hur upplever café- och restaurangägarna närheten till Folkoperan och uppfattar de att denna närhet har ekonomiska eller andra effekter? De allra flesta menar att det är positivt för deras verksamhet att ha Folkoperan i grannskapet. Endast ett fåtal av de intervjuade anser att Folkoperan inte har någon betydelse för den egna verksamheten. Framför allt är det de restauranger som är inriktade på kvällsverksamhet som gynnas av att ha Folkoperan i närheten. Flera av de intervjuade ägarna eller driftscheferna berättar att de får gäster från Folkoperan, mestadels sådana som ska gå på en föreställning senare på kvällen. En del framhåller det som positivt att operabesökarna kommer just på kvällen (dvs. på den mer inkomstbringande à la carte-tiden) men att de ändå kommer relativt tidigt, vilket bidrar till att ge en jämn beläggning över kvällen. Merparten av de intervjuade är av uppfattningen att det är mycket positivt att Folkoperan finns i närområdet, men betonar samtidigt att det inte går att se Folkoperan som en isolerad företeelse som i sig själv har någon avgörande betydelse. De framhåller en rad andra verksamheter som minst lika viktiga, exempelvis Münchenbryggeriet, Zinkensdamm, den lokala Bowlinghallen, Rival-biografen samt gallerierna på Hornsgatspuckeln. De allra flesta av de intervjuade ser dessa verksamheter, samt inte minst förekomsten av andra restauranger som någonting mycket positivt. De ser alltså inte ett ökat utbud av restauranger som ett hot mot sin egen verksamhet, utan som någonting som är mycket gynnsamt eftersom det bidrar till att fler människor är i rörelse i grannskapet. Sammantaget menar flertalet av de intervjuade att en fortsatt utveckling av området med ökat utbud av bra restauranger och uteställen, gärna fler uteserveringar på sommaren, ytterligare någon biograf, samt fler butiker skulle vara gynnsamt. I intervjuerna betonas också att en fortsatt mångfald är viktigt för att området ska fortsätta att utvecklas i en positiv riktning. Direkta och indirekta effekter Vad kan sammantaget sägas om Folkoperans effekter? Först kan konstateras att Folkoperan medför ett antal direkta effekter. En sådan rör effekterna för kulturarbetare och kulturliv, exempelvis att Folkoperan kan ge anställning till sångare och musiker som annars kanske hade varit utan arbete. En annan direkt effekt av Folkoperans verksamhet är att den utan tvekan tillför någonting till 24

25 Stockholms och hela landets kulturliv och kulturutbud. Verk blir uppsatta som annars kanske inte hade spelats eller i alla fall inte på det sätt som de spelas på Folkoperan. Eftersom Folkoperan också har arbetat jämförelsevis mycket barnoch ungdomsinriktat, och har utvecklat ett särskilt sätt att producera opera för just denna grupp, både genom att sätta upp särskilda barnoperor och genom att producera befintliga operaverk i kortare barn- och ungdomsversioner, kan det med stor säkerhet sägas att den också har haft direkta effekter för den del av kultursektorn som riktar sig särskilt till barn- och ungdomar. Både när det gäller effekterna för kulturarbetare och kulturliv kan också en rad indirekta effekter skönjas av Folkoperans verksamhet. Flera av Folkoperans anställda vittnar om att arbetet på Folkoperan har lett till nya jobb. Därmed bidrar Folkoperan alltså till att utveckla inte bara kulturarbetares individuella möjligheter och karriärer, utan den tillför också någonting långsiktigt för kultursektorn i stort inte bara i staden, regionen och landet, utan också internationellt. En likvärdig och tydligt angränsande effekt av Folkoperan är det sätt varpå de har fungerat som föregångare och inspiratör för andra kulturinstitutioner både nationellt och internationellt. Sammantaget blir denna typ av resonemang hypotetiska och spekulativa. Det är svårt att exakt kvantifiera värdet av Folkoperans indirekta effekter för utvecklingen av musikteater eller annan kulturverksamhet. Olika aktörer har olika uppfattningar om hur stor Folkoperans inverkan har varit, och det är inte möjligt att direkt bevisa orsakssamband. Det är dock intressant att notera att det i både enkätsvaren och intervjuerna, råder en stor enighet om att Folkoperans betydelse har varit och är stor i dessa avseenden. Intervjuerna ger en tydlig bild av att Folkoperan har haft, och har, betydelse för utvecklingen av kvarteren i närheten. Folkoperan är viktig del av ett större sammanhang av kulturverksamheter och evenemang, som sammantagna upplevs ha positiv inverkan för utvecklingen i området. Allt detta stämmer mycket väl överens med det som framhålls inom kulturforskning idag, nämligen att direkta ekonomiska effekter av kultursatsningar ofta är begränsade. Sålunda framhåller Franco Bianchini, en av de mest namnkunniga internationella forskarna som studerat kultur som urban strategi, att västeuropeiska erfarenheter tyder på att kultur är av större betydelse för att skapa positiva bilder av städer och regioner än för att ge ökad sysselsättning eller andra direkta ekonomiska effekter. Bianchini betonar olika slags indirekta effekter, som kan handla om att en stad eller region upplevs mer attraktiv som livsmiljö till följd av kulturverksamheter som finns där vilket i sin tur kan förväntas ha en positiv inverkan när det gäller att locka nya invånare, företag eller besökare. Samma sak gäller för möjligheten att genom satsningar på kultur skapa symboler som blir viktiga för att förändra städers och regioners självbild och image (Bianchini 1993). Detta ligger för övrigt också mycket väl i linje med 25