Rymdgeologi VASA FÅR JOBBA HÅRT ELLER PENGAR? I KONSERVATISM. Seismisk aktivitet är en förutsättning för liv på andra planeter.

Transkript

1 MfÅA NR LARS DYRARE HASSEL MED BLIR AKADEMISKT REKTOR I TAK UMEÅ ÖVER HUVET En Åbo lång Akademis ÅA-karriär interna avslutas hyror när har professorn inte stigit i takt i redovisning med tar fastighetsutgifterna. över Handelshögskolan En vid hyreshöjning Umeå universitet. är att vänta. TEKNISK KOMMUNISTHOT, SERVICE I KONSERVATISM VASA FÅR JOBBA HÅRT ELLER PENGAR? De Johanna omfattande Bonäs saneringarna har forskat i och vad det reparationerna var som fick har svenskösterbottningar press också att på ansluta den satt ökad tekniska sig till Lapporörelsen. personalen. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Rymdgeologi Seismisk aktivitet är en förutsättning för liv på andra planeter. Nu Geologiprofessor vill han tillbaka Olav för Eklund att lära är sig med språket och konstruerar Mars-laboratorium.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 16/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, chefred. (vikarie) tfn (02) e-post: nicklas.hagen@abo.fi Marcus Prest, red. (vikarie) tfn (02) e-post: marcus.prest@abo.fi BREV FRÅN KRIGET Etnologen Sonja Hagelstam forskar i brevens funktioner. LÄS MER PÅ SIDAN 14 Ledningens lönetillägg godkändes 3 Science fiction-frågor och -svar 4 Lapporörelsen i Svenskösterbotten 6 De interna hyrorna på väg upp 8 Jämnare efter akademivalet 10 Brist på behöriga socialarbetare 13 Björkstrands magnum opus 16 Veckans skribent: Marina Lundkvist 18 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: peter.siegfrids@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST meddelanden@abo.fi WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo Trycksak FRÅGOR & SVAR Status quo i huvudstadens dagislärarutbildning Dagislärarutbildningens framtid i Helsingfors, som sedan hösten 2011 skötts av Åbo Akademi i samarbete med Helsingfors universitet, dryftades under styrelsens möte den 2 november. Rektor Jorma Mattinen, vad kom ni fram till om barnträdgårdslärarutbildningen? Vi hade ett styrelsemöte under torsdagen där vi behandlade antagningen för nästa läsår. Där behandlade vi också kvoten studerande vi ska ta till barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors, som vi ordnar tillsammans med Helsingfors universitet, och vi beslöt att fortsätta som tidigare. Hur kommer det sig att barnträdgårdslärarutbildningens framtid ifrågasattes? Det var ingen allvarlig övervägning. Åbo Akademi har som de andra universiteten problem med budgeten och vi går därför igenom hela vår verksamhet. De utlokaliserade utbildningarna får uppmärksamhet för att utlokalisering kostar extra, då det ska ordnas dubbelt upp med personal och utrymmen. Vilken roll har dagislärarutbildningen i Helsingfors inom Åbo Akademi? Den är ett svar på samhällets behov. Det finns en enorm brist på dagislärare i Helsingfors och Nyland, och utbildningen är ett försök att åtgärda bristen. TEXT NICKLAS HÄGEN

3 AKTUELLT RESULTATKOMPONENTER Åbo Akademis styrelse beslöt vid ett styrelsemöte den 1 november att den högsta ledningen också i fortsättningen ska ha möjlighet till resultatkomponenter. LEDNINGENS LÖNETILLÄGG GODKÄNDES Åbo Akademis styrelse har slagit fast kriterierna för ledningens resultatkomponenter. Komponenterna som tidigare har diskuterats inom nominerings- och löneutskottet har nu diskuterats med styrelsen som helhet. I och med att det är fler som har diskuterat igenom upplägget av systemet är det mera matematiskt, säger Åbo Akademis styrelseordförande Martin Granholm. Den största skillnaden är att resultatkomponenterna nu betalas ut i mindre belopp över tolv månader, i stället för som en engångsbetalning. Innehållsmässigt är det inte så stor skillnad. Styrelsen beslöt att fortsätta med ett system där resultatkomponenter bara är tillgängliga för den högsta ledningen: rektor, prorektorerna och förvaltningsdirektören. Det var så här vi började en gång. Nu har styrelsen diskuterat det och är av den åsikten att vi kan fortsätta, säger Granholm. Enligt det nya beslutet skall utbetalningen basera sig på finansieringsrelaterade, kostnadsrelaterade och strategirelaterade resultatkriterier. De finansieringsrelaterade kriterierna fastställs utifrån det antal examina och publikationer som presterats vid akademin, och bygger på en förbättring av genomströmningen. De kostnadsrelaterade kriterierna baserar sig på kostnadsbudget och effektiviserad fastighetsanvändning. För de strategirelaterade kriterierna en organisationsutveckling. Nominerings- och löneutskottet fattar beslut om lönetillägget enligt kriterierna efter utfört utvecklingssamtal med personen i fråga. Utskottet informerar sedan DET AV STYREL- SEORDFÖRANDE Martin Granholm inledda systemet med resultatkomponenter till ÅA:s högsta ledning fortsätter. styrelsen. Om alla komponenter ger maximala poäng kan rektor få ett lönepåslag som motsvarar en och en halv månadslön och de övriga ledningsgruppsmedlemmarna en månadslön. Systemet har kritiserats för brist på genomskinlighet. Genomskinligheten är svår i och med att det handlar om personliga avtal. Detaljerna fastställs i ett utvecklingssamtal mellan utskottet och personerna i ledningen. De är därför konfidentiella, säger Granholm. Personalföreningens vid Åbo Akademi ordförande Ole Karlsson har inte haft tillgång till styrelseprotokollen när MfÅA når honom. Han säger sig spontant ha en viss förståelse för de två övriga resultatkriterierna, men förhåller sig skeptisk till de finansieringsrelaterade. Det är svårt att se på vilket de kan visa att det är ledningens insats som ger resultat. Om en handledare sliter och får ut tre magistrar, ska rektor då få bonus? Karlsson såg hellre att alla vid akademin fick bonus för ett gott resultat. Eller att de åtminstone betalades ut i team. Om vi går in för personliga belöningar sitter vi sedan med hårklyverier om vem som har gjort vad för att förtjäna dem. Systemet är inte jämlikt. TEXT NICKLAS HÄGEN NOTERAT Forskarskolans doktorander har valts De valda doktoranderna får fyraåriga doktorsbefattningar. Av 50 sökande har sex personer valts ut till Åbo Akademis nya forskarskola. Dessa som valts får doktorsbefattningar vid forskarskolan på heltid för fyra år framöver: Hanna Duvnäs (internationell marknadsföring), Johnny Engström (statkunskap med masskommunikation), Vinay Kumar (pappersförädling), Fredrik Portin (teologisk etik med religionsfilosofi), Samuel Rönnqvist (datavetenskap) och Otto Waris (psykologi). ÅA i Magnitud Vetenskapsserien Magnitud presenterar finländska forskare som under 150 års tid har satt spår i forskningen och vetenskapen. De presenteras med hjälp av forskare verksamma i dag. Från Åbo Akademi medverkar Olav Eklund, Carl Ehlers, Bjarne Holmbom, Annika Smeds och Mikael von Numers. Magnitud startar lördagen kl. 19 i Yle Fem. Repris måndag kl

4 FORSKNING GEOLOGI & ASTROBIOLOGI Geologiprofessorn Olav Eklund driver tillsammans med Åbo universitet astrobiologisk forskning - ett ämne som kräver insikter i hela den naturvetenskapliga repertoaren. Science fictionfrågor & -svar 04 Intervjun, eller snarare samtalet med professor Olav Eklund, som slirar över alla ämnen på en gång, har sin början i reklamen för Åbo Akademis och Åbo Underrättelsers tillställning Undra (som utspelas 15 november!), där geologen Eklund hälsar att man kan fråga honom om till exempel utomjordiskt liv. Detta är guld om man råkar vara ens litet intresserad av science fiction (då snarast den hårdare varianten som enbart finns i litteraturen och inte operettvarianten som är nästan det enda som kommer från Hollywood och sällan har någon science alls i sin fiktion). Man får ge Finlands kändaste astronom Esko Valtaoja rätt då han säger att det i science fiction-litteraturen gjorts en hel del seriösa på forskning baserade spekulationer, säger Eklund. Förutom att vara professor i geologi svarar Olav Eklund för ÅA:s del i Åbo universitets astrobiologiprogram. Det är ju inte främmande intelligenser vi forskar i, utan förutsättningarna för liv på andra himlakroppar, både inom Solsystemet och på exoplaneterna, det vill säga planeter i andra stjärnsystem, planeter som man upptäcker nya av hela tiden. Hur hör det här ihop med geologi? Det första jag ville få fram när jag kom hit från Åbo universitet för två år sedan, och det har jag upprepat, är att geologer inte är folk som sitter och knackar på stenar. Geologi är ett tvärvetenskapligt ämne. Vi hämtar våra metoder närmast från fysiken, kemin och geografin. Och astrobiologi, som på Åbo universitet drivs av professor Harri och lektor Kirsi Lehto, han astronom, hon botaniker, är som namnet säger till sin natur tvärvetenskap med väldigt många ämnen inkopplade. Jag står för den geologiska expertisen i astrobiologiprogrammet. Vad är det ni sysslar med? Just nu håller vi på att skapa ett laboratorium som imiterar förhållandena på Mars. Vi vill se om vi kan få cyanobakterier att överleva och föröka sig i den miljön. Det betyder till exempel att vi förutom att skapa de PLATINA ÄR EN metall som på Jorden finns djupt nere i manteln och i praktiken är otillgänglig, men på asteroider kunde den vara tillgänglig. atmosfäriska förhållandena måste få till den rätta typen av berggrund för att simulationen ska vara trovärdig. Vad är det för typ av berg som finns på Mars? Det verkar vara fråga om olivinpikrit eller något som ligger mycket nära. Nuförtiden är den inte så lättåtkomlig på Jorden, men den pumpas fram när vi har vulkanutbrott på Hawaiji. Då rinner basaltisk lava med rätt sammansättning ut. Var tänker ni gå och hämta er olivinpikrit? Jorden håller på att svalna, det har den gjort sedan planetens yta upphörde vara en flera hundra kilometer djup magmaocean. När Jorden hade högre termal gra-

5 dient, alltså när det var varmare fanns här mera av den typen av formationer som nu finns på Mars. Men olivinpikrit finns tillgängligt på östra Grönland eller på Hawaiji. Tänker du resa dit? Nej. Man har nog redan plockat bort en del stenar så att den finns tillgänglig. Och halva Finland består av världens äldsta bergarter. Olivinpikrit finns tillgängligt här i södra Finland, i Salittu. SOM SYNS på BERGARTERNA Men det som vi inte hittar direkt får vi lov att Mars yta verkar enligt pro- blanda till själva. En scifi-fråga: i en del scenarion föreställer fessor Olav man sig att nationer, eller bolag, sänder sonder Eklund vara till asteroider för att bedriva gruvdrift. Om de olivinpikrit eller något som flesta asteroider är nickel-järn-asteroider är det inte så lätt att se poängen; det kan inte vara värt ligger nära. att skjuta upp något och sedan resa en enorm distans fram och tillbaka för att sända hem nickel. Finns det en poäng med asteroidgruvdrift? Det som allt i grunden består av är kosmiskt stoft, i det finns alla grundämnen. När bitar av det kosmiska stoftet kolliderar med varandra i rätt kinetisk hastighet, det vill säga i en hastighet som inte är så låg att bitarna studsar från varandra, och inte så hög att allt förångas, svetsas de ihop. När då två block svetsas ihop och temperaturerna höjs på ett gynnsamt sätt söker sig grundämnen till vissa specifika områden inom värmeregistret. Kärnan är varmast och de yttre delarna svalast. Till kärnan sjunker tungmetaller, som till exempel platina. Platina är en metall som på Jorden finns djupt nere i manteln och i praktiken är otillgänglig förutom där den kommit upp med vulkanutbrott. Men anta att en asteroid som formats på sättet jag beskrev, asteroider formas just så, och anta att den kolliderat med en annan asteroid så att den spjälkts i flera delar. Då har man plötsligt en enorm platinafyndighet som är direkt tillgänglig. Förutsatt att man reser dit. TEXT & FOTO MARCUS PREST 05 LIV PÅ ANDRA HIMLAKROPPAR Utsikterna för att hitta liv på Mars anses vara små, trots att vetenskapen är överens om att det funnits vatten på planeten (och eventuellt fortfarande kan finnas i form av is vid polerna något som skulle underlätta upprättandet av en fast bas på Mars betydligt). Däremot finns det intresse att undersöka Jupiters istäckta måne Europa. Man antar att Europas närhet till Jupiters enorma gravitation förorsakar en omfattande seismisk aktivitet som visar sig i form av gejsrar uppe på isen. Poängen är att det på Europa i så fall finns några centrala beståndsdelar för uppkomsten av liv: vatten och värme. Den form av liv man kunde tänka sig att upptäcka är bakteriologisk. PLATT-TEKTONIK Ett av de ämnen som hör till geologin är platt-tektoniken, teorin om hur kontinentalplattorna flyttar på sig, det vill säga kontinentaldrift. Kontinentaldriften åstadkommer växthuseffekt när magmaströmmar läcker ut ur jordskorpan. När kontinentalplattorna flyter samman och stagnerar i superkontinenter svalnar planeten vilket resulterar i att Jorden blir en isplanet, vilket händer regelbundet. Detta förorsakar också en massdöd av Jordens arter. När man tittar på exoplaneters potential för liv måste man alltså också se på deras seismiska aktivitet. Det som nu händer på Jorden har däremot inte hänt förut, det är att vi själva förorsakar massdöd på planeten genom vår egen aktivitet. Det kommer framtidens historiker att ha en del att säga om, säger Eklund.

6 FORSKNING LAPPORÖRELSEN Anhängarna till Lapporörelsen i svenska Österbotten hade främst ekonomiska, inte ideologiska motiv. Kommunistskräck, konservatism eller pengar? 06 Också i svenska Österbotten var bönderna aktiva i Lapporörelsen. Och SFP i Österbotten var därför nära att splittras i två partier där de två fraktionerna Bondeförbundet och Allmogeförbundet stod mot varandra. Det mer konservativa Bondeförbundet sympatiserade med Lapporörelsen medan det liberala Allmogeförbundet, SFP:s vänsterfraktion, motsatte sig rörelsens krav och våldsamma aktioner. Men egentligen handlade det mest om agrarpolitik och spannmålstullar. Det vill säga om ekonomi och pengar. Det påvisar FM, lektor Johanna Bonäs i sin doktorsavhandling Kommunistskräck, konservativ reaktion eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen När professorn i nordisk historia Sune Jungar år i slutet av 1990-talet gav studerande Johanna Bonäs en lista på alla de österbottningar som deltog i bondetåget, det vill säga i Lapporörelsens protestmarsch till Helsingfors år 1930, såddes fröet till hennes doktorsavhandling som nu är färdig. Min gradu handlade om mediernas syn på Lapporörelsen och jag såg det i början mer som en intressant hobby att med uppmuntran från min handledare professor Nils Erik Villstrand forska vidare i Lapporörelsen vid sidan av mitt arbete som lektor i historia och samhällslära på Vasa Övningsskolas gymnasium, säger Johanna Bonäs. I svenska Österbotten fanns det kring 1930 ingen aktiv arbetarrörelse ute på landsbygden, men de rätt välbärgade spannmålsbönderna söder om Vasa var oroliga över att billig importsäd skulle minska deras inkomster och ville ha någon att skylla på. I brist på kommunister, började bönderna inom SFP:s Bondeförbundet kritisera och förfölja anhängare till andra nya och enligt dem onda -ismer såsom pacifism och frikyrkliga rörelser. För dem blev Lapporörelsen ett utmärkt verktyg och kanal att agera utåt, påpekar Bonäs. SFP nära att splittras I bondetåget deltog representanter för de flesta österbottniska kommuner och i nästan varje by fanns starka anhängare till Lapporörelsen. Oftast bönder som också var med i SFP och partiets högerfraktion Bondeförbundet. Samtidigt tog främst animaliebönderna inom SFP:s Allmogeförbundet kraftigt avstånd till både Lapporörelsen och till det Bondeförebundet förfäktade. Splittringen inom SFP i Österbotten blev bara djupare och det var mycket nära att partiet skulle ha delats. Bondeförbundet ville ha höga skyddstullar för importerad spannmål, medan Allmogeförbundet igen ville få så billigt utsäde och foder som möjligt. Och det var i första hand just i den frågan som hela bråket och de svenskösterbottniska böndernas medverkan i Lapporörelsen bottnade i. På den tiden kunde skiljelinjen också gå mellan två byar. Om kommunalarin, byns representant i kommunfullmäktige, var för Lapporörelsen och Bondeförbundet, hade han i regel hela byn bakom sig. De bönder som var med i Lapporörelsen ansåg att de svenskspråkiga nu borde försona sig med de äktfinska och finskspråkiga överlag genom att ta emot den uträckta handen, medan motståndarna såg det som ett svek mot språket och de svenskspråkiga. Då bönderna från svenska Österbotten skulle träffa Lapporörelsens ledare Vihtori Kosola i Lappo, måste de ha tolkar med sig för att alls kunna samtala med honom. För dem var alltså det ekonomiska in-

7 FÖR DE SVENSKÖSTERBOTTNISKA bönder som var med i Lapporörelsen år 1930, handlade det i första hand om jordbrukspolitik och ekonomi, säger Johanna Bonäs. tresset viktigare än språket. Svenskspråkiga inte med i våldsaktioner Det som Johanna Bonäs med viss tillfredsställelse kunnat notera i sin forskning är att de svenskspråkiga österbottningar som deltog i Lapporörelsen och bondetåget i juli 1930, inte var med i rörelsens famösa så kallade skjutsningar, i Mäntsäläupproret 1932 eller i andra våldsamma aktioner. I svenska Österbotten förekom totalt 3-4 aktioner som kan kallas skjutsningar, men det var finskspråkiga aktivister inom Lapporörelsen som utförde dem. Bland annat skjutsades den socialistiska läraren Bertel Mattson i Långåminne i Malax söderut från Malax men lyckades rymma till Åland där han höll sig gömd resten av sommaren. Den fredsivrande prästen Edvin Stenwall i Närpes var tydligen också mycket nära att råka ut för en skjutsning. Efter riksdagsvalet 1930 upplöstes de båda SFP-fraktionerna och de österbottniska bönderna försonades. För svenska Österbottens del, handlade Lapporörelsen i stort alltså endast om året Efter det beslöt den nya regeringen snabbt om höga importtullar på spannmål och det var goda tider för de flesta bönder med goda skördar och höga priser. Missnöjet bland bönderna lade sig. Kommunistskräck inte enda förklaringen Johanna Bonäs ser i sin avhandling alltså agrarpolitiska motiv och hårda krav på en protektionistisk jordbrukspolitik och ekonomi som den främsta orsaken till Lapporörelsens genklang i svenska Österbotten. Men visst handlade det också om en konservativ motreaktion mot nya religiösa, ideella och politiska organisationer. Trots att bönderna i hela svenska Österbotten på 1930-talet var antikommunistiska, räcker ändå inte till exempel kommunistskräcken till som enda förklaring. Ser Bonäs då några likheter mellan situationen och åsikterna 1930 och idag 2012? På så sätt finns det likheter mellan tiden kring 1930 och idag att dålig ekonomi oftast skapar ökat missnöje med ny politisk aktivism och till och med extremism som följd. Då var det kommunisterna man beskyllde för allt som var fel, idag är det mesta tydligen EU:s fel. Och rätt kul är det ju idag att Bondeförbundet i Korsholm år 1930 bönade och bad om att staden Vasa skulle ta över både Roparnäs och Korsnäståget med alla nyinflyttade finskspråkiga arbetare. Men Vasa var just då inte värst intresserad av Korsholm. Johanna Bonäs vid Humanistiska fakultetens enhet för historia, disputerar kl i Auditorium Armfelt i Arken, Fabriksgatan 2. Opponent är professor Henrik Meinander från Helsingfors universitet. TEXT & FOTO ARI NYKVIST 07

8 EKONOMI HYROR Åbo Akademi behöver krympa fastighetsmassan. Ett underskott i budgeten för fastigheterna gör enheternas ekonomi trängre. De interna hyrorna på väg upp 08 AKADEMINS KOSTNADER FÖR fastigheterna har under de senaste åren höjts snabbare än de interna hyrorna, säger Otto Ilmonen. Under de senaste åren har det samlats ett underskott på fastighetssidan i Åbo Akademis budget. Kostnaderna för hyror och skötseln av fastigheterna har utvecklats snabbare än de interna hyrorna har höjts, och det finns därför nu ett tryck på att höja hyrorna mer än man hittills har gjort. Exakt hur stort underskottet är kan jag inte säga i dagsläget eftersom budgeteringen inte är färdig, men vi pratar om en betydande summa. Detta underskott kommer att stegvis föras på enheterna så att alla fastighetskostnader i framtiden täcks av interna hyror, säger Åbo Akademis planerings- och utvecklingschef Otto Ilmonen. En höjning av hyran ökar bördan ytterligare på enheterna, som redan står inför sparåtgärder. Ilmonen hoppas det ska sporra enheterna att tänka igenom vilka utrymmen de verkligen behöver så att Åbo Akademi kan avyttra utrymmen. Det blir ingen besparning på kort sikt i och med att hyreskontrakten är fleråriga, men på ett par års sikt kunde man frigöra tillräckligt med yta för att säga upp vissa kontrakt. Detta skulle betyda att det fanns mer pengar över för verksamheten, säger Ilmonen. Genom att öka de interna hyrorna ökar också institutionernas incitament att se över sin fastighetsanvändning. Men denna överföring kan inte göras på en gång eftersom det skulle innebära en plötslig och stor höjning av de interna hyrorna. Åbo Akademis fastighetsavgifter uppgår årligen till cirka 13 miljoner euro. Av denna summa är 10,5 miljoner euro faktiska hyreskostnader medan resten är utgifter för skötseln av utrymmena, till exempel städning, bevakning, vatten och elektricitet. Elkostnaderna i sig uppgår till närmare en miljon euro. De skilda enheterna vid Åbo Akademi betalar hyra för de utrymmen de använder till centralförvaltningen. Hyrorna baseras dels på antalet kvadratmeter enheterna använder, dels på utav styrelsen bestämda koefficienter för kvadratmeterpriset. Sålunda är ett laboratorium till exempel dyrare än ett arbetsrum. Åbo Akademi betalar sedan hyra till de externa fastighetsägarna: Stiftelsen för Åbo Akademi eller externa bolag som Finlands Universitetsfastigheter Ab och Åbo Teknologifastigheter Ab. Stiftelsen för Åbo Akademi låter akademin använda en del byggnader gratis, enligt ett avtal som gjordes med finska staten Det be-

9 STIFTELSEN GÖR VAD DEN KAN I MfÅA 15/2012 krossade vi eventuella förhoppningar om att Åbo Akademi kunde använda kapitalet från medelinsamlingen för att råda bot på de ekonomiska problem universitetet står inför. Den som hungrat efter Stiftelsens för Åbo Akademi kapital går en ny besvikelse till mötes. Stiftelsen finns visserligen till för att stöda verksamheten, men bara genom avkastningen. Stiftelsen har anförtrotts ett kapital att förvalta så att vi ger avkastningen som bidrag till Åbo Akademi. Om vi börjar dela ut pengar av vårt kapital, vilket inte ens är möjligt, så skulle vi äta av framtidens bidrag, säger Kjell Sundström, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Om det var möjligt kunde vi kanske tänka till om det, men så här är det enligt våra stadgar. Det var på det här sättet Stiftelsen för Åbo Akademis grundare ville ha det. Att stiftelsen stöder akademin men sedan kräver pengar tillbaka i form av hyra kan tyckas bakvänt, men det har sin förklaring i stadgarna. Hyran är en form av avkastning. Om vi investerar kapital i fastigheter som vi inte tar någon hyra för så är det samma sak som att donera kapital. Då håller vi oss inte till den balansgång som beskrivs i stadgarna. Bill Anckar, fastighetsdirektör vid Stiftelsen för Åbo Akademi, påpekar att akademin enligt ett avtal som ingicks mellan staten och stiftelsen år 1981 redan får ett ansenligt bidrag i form av utrymmen som ställs till akademins förfogande hyresfritt. Åbo Akademi får redan använda cirka kvadratmeter vederlagsfritt, vilket i sig är ett ansenligt årligt bidrag. Överlag står stiftelsens möjlighet att understöda akademin direkt i relation till hur stor avkastning våra placeringar, inkluderande fastigheterna, genererar. TEXT NICKLAS HÄGEN 09 tyder inte att någon enhet kommer undan hyresvederlaget. Det skulle vara konstigt om de enheter som råkar befinna sig i de utrymmen akademin inte betalar någon hyra för skulle få vara där gratis, medan de som råkar befinna sig i byggnader vi betalar hyra för skulle vara tvungna att betala för det. Gratishyror hjälper inte Att stiftelsen skulle låta akademin använda fler utrymmen hyresfritt, skulle enligt Ilmonen varken hjälpa akademin eller stiftelsen. Genom att stiftelsens kassaflöde ökar, kan den Om vi hade mera hyresfria utrymmen skulle staten ta detta i beaktande och anpassa sin finansiering till ÅA i enlighet med detta. ge mera pengar till akademin. En del av den statliga finansieringen beräknas gå till fastighetskostnader. Om vi hade mera hyresfria utrymmen, säg alla stiftelsens utrymmen, skulle staten ta detta i be- aktande och anpassa sin finansiering till ÅA i enlighet med detta. Vi skulle med andra ord få mindre medel från staten till vår drift, säger Ilmonen. Mycket gratis utrymme blir ett problem för både Åbo Akademi och stiftelsen om det används ineffektivt. Därför måste vi fundera på hur vi kan krympa fastighetsmassan. Lösningen är inte mera gratisutrymmen, eftersom det inte skulle minska på kostnaderna för skötseln av dem. Dessutom skulle det innebära minskade inkomster för stiftelsen och det är inte bra för akademin. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN

10 ORGANISATION AKADEMIVAL Det första fakultetsområdet dominerar professorskategorin. Det tredje fakultetsområdet lade i sin tur beslag på kategorin övriga anställda. Jämnare fördelning i universitetskollegiet 10 Fördelningen av representanter i det nya universitetskollegiet är jämn, jämfört med Då fick området för naturvetenskap och teknik majoriteten av representationen totalt sett. Det är intressant att professorskategorin den här gången har en betydligt större representation av fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi än senast. Jag antar att man tyckte att man var underrepresenterade senast, säger Åbo Akademis förvaltningsdirektör Ulla Achrén. I kategorin övriga anställda är nästan alla representanter från fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik. Sex av åtta representanter är därifrån, medan de två övriga representanterna är från förvaltningen. Valen skedde elektroniskt och med en så kallad acceptansmetod som innebar att väljarna kunde rösta på så många kandidater de önskade. De kandidater som erhöll det högsta antalet röster valdes. Det är andra gången som universitetskollegiet och institutionsråden vid Åbo Akademi väljs enligt denna metod. Könsfördelningen mellan representanterna är så gott som jämn, tretton representanter är män och elva kvinnor. Men medan det finns en rätt jämn fördelning mellan fakultetsområden och kön, är det inte lika väl ställt med den regionala representationen. Bara två av 24 representanter är från Vasa. Egentligen är det inte balanserat att bara ha två ordinarie medlemmar från Vasa i kollegiet, det gör att representationen blir svag, säger Achrén. Det är viktigt att Vasa är representerat, men vi försöker så långt som möjligt jobba som ett universitet. Då är det av mindre vikt var du är född och stationerad, om det sedan är Vasa, Helsingfors, Jakobstad eller Åbo. PfÅA:s huvudförtroendevalda på ÅA i Vasa, Tina Selänniemi, är för sin del besviken över att ingen från Vasa i gruppen övriga anställda, den så kallade mellankategorin, valdes in i universitetskollegiet. Det är synd att det inte i dessa osäkra och otrygga tider finns representanter för både Åbo och Vasa från alla kategorier i alla viktiga organ. I synnerhet eftersom vi också den här gången hade verkligt goda och kompetenta kandidater här i Vasa. Hon efterlyser nu en ordentlig och öppen utvärdering av hur acceptansvalet i praktiken fungerar på ÅA. Kanske acceptansvalet ändå inte är det bästa sättet för att alla på ÅA ska känna sig representerade och rättvist behandlade då olika beslut fattas. Det handlar också om en principfråga med symbolvärde för alla på ÅA, säger Selänniemi. TEXT MIA HENRIKSSON, NICKLAS HÄGEN & ARI NYKVIST BAKGRUND Universitetskollegie- och institutionsrådsvalet 2012 Åbo Akademi valde universitetskollegium och institutionsråd den oktober Till universitetskollegiets uppgifter hör bland annat att välja externa medlemmar till Åbo Akademis styrelse samt att ta ställning till bokslutet. Institutionsråden beslutar bland annat om personalplanen och riktlinjer för budgeten. Såväl universitetskollegiet som de tolv institutionsråden valdes för treårsperioden Valdeltagandet i institutionsrådsvalen blev för professorernas del 93 procent, för övriga anställda 64 procent och för studerande 26 procent. År 2009 var motsvarande siffror: 95 procent, 69 procent och 20 procent. Till universitetskollegiet valdes fem representanter från det första fakultetsområdet fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi. Från det andra fakultetsområdet samhällsvetenskapliga fakultetsområdet valdes tre representanter, och från det tredje fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik sex representanter. Valresultaten finns till påseende på val_valresultat.

11 REKREATION & MOTION LÄNKBASTU Från Domus varje onsdag kl Vi delar in oss i grupper och löper olika långa sträckor. Man kan också gå eller stavgå. Bastun är varm efteråt för både damer och herrar. ASA-GYMMET 55 + Personer som är 55 år eller äldre har en egen tid i ASA-gymmet, tisdagar kl NIA Tisdagar kl på Wellness & Fitness Maija Grace, Slottsgatan euro för 10-gångerskort. Flera med! SHOWDANS På Kåren onsdagar kl euro för 10-gångerskort. CAPOEIRA Onsdagar kl i Mikaelin/Snellmannin koulu. 22 euro för 10-gångerskort. Flera med! TENNIS, GRUNDKURS Arrangeras i Aktia Arena, veckorna Närmare info inom kort på webben, i flygblad med mera. MfÅA hösten 2012 Nr Utkommer Deadline OVÄRDERLIG REKRYTERING Österbottniska Nationen och Nyländska nationen ordnar exkursioner för abiturienter varje år. Årets evenemang besöktes sammanlagt av över 200 personer. Nationernas insats i arbetet med att rekrytera studerande är ovärderlig. De gör ÅA känt i gymnasierna och gör det absolut viktigaste i rekryteringssammanhang de visar insidan vid ÅA. Abiturienterna får komma till campus och se hur det är att studera här hos oss. Vi har många universitet i Finland som undervisar och forskar. Vad är det då som skiljer oss från mängden? ÅA:s strategi ger inte svar på dessa frågor, den är inte tillräckligt tydlig i att beskriva styrkor och möjligheter för den som söker sin studieplats. Det handlar ju om att lägga minst fem år av sitt liv i händerna på ett universitet och en studiestad. Det samma kan sägas om vår internationella rekrytering. De som väljer att komma till ÅA har valt en profilering som påverkar deras framtid. I år har en grupp på 40 internationella studerande deltagit i kursen Introduction to Marketing vid handelshögskolan. Uppdraget de fick var att analysera ÅA och ge rekommendationer till en kommunikationsplan för internationell rekrytering. Genom att samla studerande kring en uppgift som denna får man insyn i hur vi kommunicerar och var vi kunde bli bättre. Under Nyländska Nationens exkursion till Åbo den 27 oktober var det oerhört glädjande att se att även många i personalen ställde upp för presentationer av sina utbildningar. Det som tyvärr märktes var en skillnad i kulturen mellan institutionerna. Från naturvetenskaper och teknik fanns lektorer och professorer på plats för att berätta om sina utbildningar medan personal från humaniora och samhällsvetenskaper lyste med sin frånvaro. Ett universitet byggs upp av de som jobbar och studerar här. Vad kan då vara viktigare än att rekrytera studerande för att säkerställa en fortsättning för sitt ämne? I januari ordnas abimässor i Åbo och Vasa som besöks av hundratals unga som funderar på sin framtid. Det finns fortfarande tid och möjlighet att engagera sig. TEXT JESSICA PETTERSSON 11 FOLK & FÄ Med hjälp av bidrag från JPÅA deltog professor Antti Laato och doktorand Lotta Valve i konferensen Old Testament Studies - Epistemologies and Methods som hölls i Oxford, UK, Vid konferensen presenterade Valve pappret Methodologial considerations on Rewritten Bible research. FOLK & FÄ Professorerna Mikko Lagerspetz och Susan Sundback samt doktoranden i sociologi, Dan Sundblom, deltog juli i en konferens inom ramen för International Society for Third Sector Research i Siena. I sessionen Sustainability of Voluntary Associations: Organizations and their Environments in International Comparison, som arrangerats av Åbogruppen deltog även FD Liisi Keedus och doktorand Erle Rikmann från Estland, samt tre inbjudna nordiska forskare, med papers. De finländska och estniska forskarna ingår i ett av Konestiftelsen finansierat projekt om föreningsdöd inom ämnet sociologi. Konferensdeltagandet gav många nya impulser samt vidgade projektets relevanta kontaktnät i andra forskarmiljöer. Resan finansierades med hjälp av Åbo Akademi F & U, ämnet sociologi och projektpengarna som Konestiftelsen givit.

12 TEMADAG MORDGÅTA Gymnasieelever fick pröva på att undersöka bevismaterial i ett kriminallaboratorium, under temadagar ordnade av Unga Forskare i Åboland. C.S.I.: Åbo Akademi 12 I ett av den organiska kemins laboratorier i byggnaden Axelia arbetar man koncentrerat med att lösa en kriminalgåta. En farmaceut har hittats mördad i sitt laboratorium. Nu är det upp till en grupp gymnasieelever från Katedralskolan i Åbo att hitta den skyldige. Det är fråga om en dramatisering som är en del av föreningen Unga Forskare i Åboland rf:s temadag för finlandssvenska gymnasieelever i Åboland. Genom laborationer i cellbiologi, biokemi, organisk kemi, oorganisk kemi, samt analytisk och fysikalisk kemi ska de i slutet av dagen hitta den skyldige bland tre misstänkta. För tillfället utreder vi brott med hjälp av analys av hår och en fluorescerande bananfluga. Vi har läst om det i biologin så det är kul att få utöva det på riktigt, det är lite CSI över det hela, säger Daiana Pribytkova, gymnasieelev vid Katedralskolan i Åbo. Min kompis lockade med mig, men jag tycker att cellbiologi är intressant. Ett bra koncept Unga forskare i Åboland är en nygrundad förening som registrerades i september i fjol. Den bildades som ett samarbete mellan föreningen Förbundet unga forskare i Sverige och kulturfonden för Sverige och Finland, i syfte att sporra ungdomars intresse för naturvetenskap och fysik. Viceordförande Henrik Mannila lockades med av sina studiekompisar. Jag tyckte det var ett så bra koncept att det harmade att det inte kommit igång ordentligt. För tillfället är vi fyra personer i styrelse och föreningen har drygt tjugo medlemmar. För tillfället består föreningens styrelse, förutom av Mannila, också av fysikstuderande Nora Wilson (ordförande) och Max Askelo, samt farmacistuderande Elin Holmlund. De är alla längre hunna sina studier men tanken är att föreningen i framtiden ska dras av kandidatstuderande och gymnasieelever. Vem som helst som är mellan 14 och 25 år gammal kan bli ordinarie medlem. För tillfället jobbar vi på att värva fler medlemmar och när föreningen kommit igång på allvar ska den styras av yngre personer som själva bestämmer vad de vill göra, säger Mannila. Av allt att döma skulle det i så fall bli fler brott att lösa, för gymnasieelevernas respons på dagen var positiv. Det har varit mycket jobb med att koordinera allt, men det är givande. Eleverna har tyckt att det är roligt och vi har fått önskemål om att ordna fler liknande temadagar. Nästa år har vi tänkt hålla till i Bio- City, för bioämnena kan inte släpa sin utrustning hit. Så, lyckades Katedralskolans elever lösa brottet? Jo, det var kemisten som Lars Dippel som var mördaren. Man hittade hans DNA i blodspår som fanns på brottsplatsen. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN GYMNASIEELEVERNA PINJA LILLRANK (t.v.) och Ingrid Karppi undersöker bevismaterial. Daiana Pribytkova iakttar i bakgrunden.

13 UTBILDNING SOCIALT ARBETE Akut brist på behöriga socialarbetare kräver bättre samarbete mellan ÅA, HU och SSKH. Fler socialarbetare borde utbildas i Vasa. Brist på behöriga socialarbetare Det råder en skriande brist på behöriga socialarbetare i Österbotten. Bara i Vasa finns närmare 20 lediga tjänster och i synnerhet inom barnskyddet är situationen svår. Många av de som på ÅA utbildat sig till magister i socialpolitik, sociologi, utvecklingspsykologi eller pedagogik, läser nu på nytt till magister i socialt arbete. Men inte på ÅA. Då det på flere olika ställen runtom i Finland utbildas socialarbetare på finska, är det enligt lagen endast Helsingfors universitet (HU) som får utbilda svenskspråkiga socialarbetare. Och i Österbotten saknas helt både finsk- och svenskspråkig fast socialarbetarutbildning. Just nu har HU därför en svenskspråkig utlokaliserad magisterutbildning i socialt arbete i de utrymmen som HU:s juridiska fakultet hyr av Vasa universitet. En engångslösning fram till slutet av nästa år. Det finns knappast utrymme för två fasta svenskspråkiga utbildningar i socialt arbete i Finland, men antalet studieplatser borde utökas och på ÅA i Vasa samarbetar vi gärna med HU och Svenska social- och kommunalhögskolan (SSKH) för att råda bot på den akuta socialarbetarbristen, säger Gunborg Jakobsson, professor i socialpolitik vid ÅA:s Socialvetenskapliga institution i Vasa. Även Henrik Hägglund, rektor för SSKH är bekymrad. Den tillfälliga svenskspråkiga magisterutbildningen i socialt arbete i Vasa med 15 platser räcker inte på långt när till. Min tanke är att vi kunde fortsätta i Vasa och ta in nya studerande där. I första hand kunde vi rikta oss till de i yrkeslivet som inte har behörighet i socialt arbete. Utan mer statliga medel för att utbilda fler socialarbetare i Finland, kan den akuta situationen ändå inte avhjälpas. Universiteten kan i viss mån omfördela sina studieplatser i olika ämnen, men enligt Hägglund klarar inte universiteten ensamma av att möta det ökade behovet. Vi är mycket positivt inställda till ett utökat samarbete med ÅA. Socialpolitiken på ÅA i Vasa och socialt arbete här på HU och SSKH hör till samma familj och det är på alla sätt vettigt att samarbeta. Som bäst funderar en skild styrgrupp på hur bristen på socialarbetare i Österbotten ska avhjälpas. I den sitter representanter bland annat för HU, Jyväskylä universitet (JY), Vasa stad, Österbottens förbund, Vasa universitet (VU) och ÅA. Men att hitta en lösning där alla parter har något att vinna är inte lätt. Vår uppgift är att se till att det i fortsättningen utbildas tillräckligt med kompetenta socialarbetare i Österbotten. Men till exempel frågor såsom vem som ska få räkna till godo studiepoäng och avlagda examen krånglar lätt till samarbetet. Det skulle redan hjälpa om utbildningen i socialt arbete kunde ingå i det JOO-avtal om rätten att läsa kurser på ett annat universitet som idag finns mellan universiteten och högskolorna i Vasa, påpekar Gunborg Jakobsson. ÅA:s andel av en magisterutbildning i socialt arbete i Vasa kunde till exempel handla om forskningsmetodik och andra enskilda kurser. Som bäst jämförs ÅA:s kursinnehåll och krav med motsvarande på HU och JY för att hitta olika konkreta gemensamma nämnare i ett nytt samarbete kring utbildningen. Det att behovet av behöriga socialarbetare är störst just inom barnskyddet, gör det ännu viktigare för oss att hitta en snabb lösning. Inom äldre-, hälso-, handikappoch rusmedelsvården är läget bättre än inom både vuxenvården och barnskyddet där hela 64 procent av socialarbetarna saknar behörighet. Att sänka på utbildningskraven och att såsom i Sverige ge socialarbetarkompetens åt socionomer, är enligt professor Gunborg Jakobsson inte en bra lösning. Jag ser det som svårt att sänka kravnivån i ett samhälle där människors problem bara blir fler och värre. Idag behöver vi kunniga och högt skolade socialarbetare mer än någonsin. Speciellt inom barnskyddet har ju behovet tyvärr ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt beklagar Jakobsson att många färdiga politices och pedagogie magistrar från ÅA nu måste ta en ny magisterexamen och studera flere år extra innan de får socialarbetarbehörighet. Hon är också besviken över att ÅA inte kunnat bereda plats på ÅA i Vasa åt HU:s utlokaliserade tillfälliga svenskspråkiga magisterutbildning i socialt arbete i Vasa. På HU och SSKH ville man gärna hyra in sig på ÅA i Vasa. Men då det inte gick, blev de tvungna att hålla till på Vasa universitet i stället. I fortsättningen ska vi hoppeligen lyckas bättre i samarbetet för att få fler svenskspråkiga socialarbetare. TEXT ARI NYKVIST 13

14 ETNOLOGI BREVSKRIVANDE Det skrevs över en miljard brev under kriget. Breven var viktiga livstecken som höll liv i vardagen under en tid av oro och samtidigt hade hade en terapeutisk funktion. Brev belyser krigets vardag 14 Att skriva brev var ett sätt för männen vid fronten att behålla kontakten med sina familjer, men hade också många andra funktioner. Både att få brev och att få skriva dem och reda ut sina tankar i dem var viktigt, även om brevens betydelse varierar med person. Men kriget var unikt på så sätt att alla skrev, också de som inte var några flitiga brevskrivare, och man kan ibland ana en desperation i tonen när det blir en längre lucka mellan breven. Sonja Hagelstam håller på att avsluta arbetet på sin doktorsavhandling i etnologi, Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontmän och deras familjer , i vilken hon analyserar brevskrivandets funktioner under fortsättningskriget. Hon har studerat cirka brev med ett intresse för dialogen, så i materialet finns både brev som skickats hem från fronten och tvärtom. Att jag är intresserad av dialogen betyder att jag studerar hur brevskrivarna påverkar varandra och utgår ifrån att breven till stor del skapas tillsammans genom att man tar den andra i beaktande. I breven från kriget ser man det ofta i det man lämnar osagt för att man inte vill oroa den andra, säger Hagelstam. Huvudsaken i breven är det civila och vardagliga. I dialogen verkar finnas ett behov av att normalisera tillvaron för att lugna familjen där hemma. De studerade breven är skrivna av militärer av olika rang: en överste, en löjtnant, en översergeant, en undersergeant och en soldat. Alla är svenskspråkiga, men de kommer från både Nyland och Österbotten. Två av brevväxlingarna är skrivna mellan make och maka, de övriga mellan söner och föräldrar. Det finns vissa skillnader. I breven mellan söner och föräldrar fanns exempelvis ett större utrymme att skriva om strider och rädsla. De gifta männen upplevde antagligen att de var i kriget för att skydda sina familjer och kunde därför inte uttrycka rädsla på samma sätt. Stora variationer Innehållet kan variera ganska mycket under olika tider under kriget och i olika situationer. Det finns skillnader mellan anfallsperioder och ställningskrig, men innehållet påverkas också av olika personliga erfarenheter och händelser. Överlag är det mycket vardag i breven. Man upprätthåller det gemensamma livet och beskriver vardagen hemma och på fronten. Under ställningskriget skriver man mycket om saker som inte har med själva kriget att göra. Det är fotbollsmatcher, små fester, matlagning, biografer och trädgårdsland, säger Hagelstam. Det ena paret skrev till varandra nästan varje dag. Då blir det att man skriver för att skriva, man har inget egentligt ärende. Man skrev om vad man hade gjort och vem man hade träffat. På det sättet kunde männen också hållas kvar i det sociala nätverket hemmavid. Genom att hålla kontakten höll man också liv i kärleksförhållanden, men erotiken lyser ändå med sin frånvaro. Det finns ställen där männen explicit uttrycker att de är medvetna om att fruarna inte vill skriva om sånt, men man uttrycker det i stil med att «Du ska veta att jag längtar efter dig på alla sätt». Ett av paren bakom materialet är inte unga, men de är rätt så nygifta och där är det därför väldigt mycket gullande. Censuren kunde inte öppna allt Under kriget rådde censur, men det är långt ifrån alla brev som har kontrollerats. På de över brev som Hagelstam har läst är det bara ett få-

15 tal som har censurerats vanligtvis då genom att man har streckat över ett ortnamn. Hur mycket skribenterna sedan har censurerat sig själva är en annan fråga, men breven är inte uteslutande moralhöjande utan beskriver också strider och de känslor de väckt. Och det förekommer ofta negativa känslor i breven, då skribenterna ger utlopp för sina frustrationer i dem. Censuren kunde inte öppna allt och det visste man. Det är egentligen väldigt lite som är censurerat. När breven blir allvarstyngda förnekas ofta allvaret i dem. Hagelstam exemplifierar med ett brev som handlar om hur mannen som skriver varit nära att inringas med sitt truppförband och hur deras mycket omtyckta löjtnant stupat. Han skriver att han skulle spara den sista kulan till sig själv om han skulle bli tillfångatagen. Han är jättesorgsen och det verkar som om spärrarna ger efter. I slutet av brevet förnekar han sedan själva budskapet i det, och det är mycket vanligt, då han skriver «Det här blev ett hemskt brev, men du behöver inte vara orolig allt går nog bra...» Brevskrivandet har mer eller mindre dött ut och ersatts av sina elektroniska motsvarigheter. Då människor mejlar, sms:ar eller ringer blir inget historiskt material kvar, men de personliga behoven av kontakt hemåt består också bland dagens soldater. Under kriget upplevde skribenterna breven som viktiga och betydelsefulla. Man försökte överbrygga glappet mellan hemmet och fronten med täta brevväxlingar, men hur väl detta lyckades framgick antagligen först då soldaten återvände hem efter kriget. TEXT & FOTO NICKLAS HÄGEN ETNOLOGEN SONJA HAGELSTAM har undersökt brevskrivandets funktioner under fortsättningskriget. 15

16 AKTUELLT PUBLIKATION Jacob Tengströms namn är antagligen relativt känt för allmänheten. Däremot är hans betydelse och plats i Finlands historia inte lika bekant. Björkstrands magnum opus 16 Gustav Björkstrand, tidigare rektor för Åbo Akademi och professor i praktisk teologi, har sedan slutet av 80-talet samlat material kring Jacob Tengström ( ). Avsikten har varit att fördjupa sig i den man vars liv och verk professor Matti Klinge ansett vara den viktigaste när det gäller utvecklingen av Finlands universitetsväsende. Boken publicerades av Svenska Litteratursällskapet lagom till bokmässan i Helsingfors i slutet av oktober. Biografin om Tengström är ett magnum opus för mig. Jag har som sagt haft boken i tankarna i över tjugo år och gett ut två monografier om hans kyrkolagsarbete, men först under de två senaste åren har jag kunnat jobba med biografin på allvar, säger Björkstrand. Ingen har skrivit en heltäckande biografi om Tengström tidigare. Björkstrands syn på Tengströms betydelse har klarnat under arbetet. Jag har kallat Tengström ett universalgeni, även om det är en överdrift. Han var professor vid teologiska fakulteten vid Kungliga Åbo Akademi. Men det var inte främst som teolog han var framstående. Han belönades tre gånger med Kungliga Vitterhetsakademins guldmedalj för arbeten på helt olika områden. Första gången för översättningen av Vergilius verk Eneiden till svenska. Andra gången för svaret på frågan om en nation kan ha framgång utan att känna till de grekiska och romerska verken. Han gav ett kontroversiellt svar, men motiverade det så väl att han belönades. Tredje gången fick han guldmedaljen för ett historiskt arbete om den JACOB TENGSTRÖM ÄR ett utmärkt exempel på vad som går att göra när man tror på universitet och satsar på det, anser Gustav Björkstrand. svenska sjömakten. Det som gjorde Tengström viktig som historiker var att han gick tillbaka till källorna, och gjorde en saklig och kritisk bedömning av dem, han var alltså inte propagandistisk på det sätt som historiker tenderade att vara vid den här tiden. Som bildningsmänniska representerar han en bredd som påminner om andra viktiga förgrundsgestalterna i 1700-talets och 1800-talets historia (till exempel Anders Chydenius). Tengström blev biskop i Åbo 1803 och verkade som biskop fram till 1817, då han utnämndes till ärkebiskop i storfurstendömet Tengström blev alltså Finlands förste ärkebiskop. Till ärkebiskopens roll hörde att fungera som prokansler för universitetet. När han vid krigsutbrottet 1808 beslöt sig för samarbete med kejsar Alexander var det för att han var övertygad om att Sverige inte kunde behålla rikets östra del. Det var viktigt att utvinna fördelar för landet, universitetet och kyrkan medan det också låg i Rysslands intresse. Han lyckades bland annat förhandla fram ett fördubblat stöd för Kungliga Åbo Akademi av Alexander och trygga landets och kyrkans särställning. Alexanders intresse för att stöda universitetsväsendet i Finland hörde ihop med hans förhoppning att Finland därmed skulle bilda en egen nation som inte var så intimt förbunden med Sverige. Åbo Akademi skulle utbilda Europas främsta ämbetsmän och prästerskap. Finland skulle förbli en del av det ryska im-

17 periet men med en autonom ställning. Tengström arbetade målmedvetet med att skapa en finsk identitet. Till nationsbygget hörde utvecklandet av konstitutionen, främjande av näringslivet, skapandet av en egen kyrka och skildrandet av landets historia. Han förstod vikten av det som Benedict Andersson senare har formulerat: För att en nation ska uppstå behöver den egna berättelser. Tengström var också den förste i Finland med att skriva berättelser riktade till barn. Topelius blev sedan mera känd, men Tengström är barnlitteraturens fader i Finland. När hans krafter började mattas av såg han till att begåvade unga män skulle kunna fortsätta hans jobb. Han bjöd fattiga studerande på mat i den dåvarande biskopsgården. De som närvarande blev Finlands framtida nationsbyggare. Där var bland andra A.J. Lagus, W.G. Lagus, Elias Lönnroth, J.J. Nervander, J.L.Runeberg och J.V. Snellman. I samtalen frågade man sig hur Finland skulle, som Tengström formulerade det, få behålla och utveckla sin nationella existens och sin konstitution. Mycket av den inspiration de senare besjälades av som nationsbyggare fick de under dessa måltider, det är en av teserna i min bok. Gustav Björkstrand säger att Tengström är ett utmärkt exempel på vad som går att göra om man tror på universitetet, satsar på det och jobbar för att visionerna ska bli en realitet. Tvärtemot vad man gör idag när man skär ner i dåliga tider. Vägen till en blomstrande framtid för en nation går inte genom besparingar utan genom starka satsningar på utbildning och forskning. TEXT & FOTO MARCUS PREST NOTERAT Alumnidag för kemiteknik Två aktuella och för Finlands ekonomi viktiga teman diskuterades på alumnidagen för kemiteknik vid Åbo Akademi. Kemiras forskningschef Heidi Fagerholm talade om företagets affärsverksamhet kring vatten, och om vattenrengöringens utmaningar och möjligheter i ett globalt perspektiv. Professor Johan Gullichsen, som verkar inom skogssektorn, föreläste om att sammanföra energi- och skogsindustrin. Båda talarna är Åbo Akademis alumner. Alumnidagen arrangerades fredagen den 26 oktober. Bland talarna fanns också professor Mikko Hupa, professor Ari Ivaska, professor Tapio Westerlund och professor Tapio Salmi. Institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi ordnar alumnidag för diplomingenjörer, kemister och samarbetspartners vartannat år. Tanken är att värna om kontakten mellan universitetet och arbetslivet, och mellan studerande och utexaminerade. Seminarium inom Optimering och systemteknik Spetsforskningsenheten inom Optimering och systemteknik (Optimization and systems engineering, OSE) ordnar sitt årliga seminarium 29 november 2012 i auditorium Ringbom, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo. Gästföreläsare är professor Stratos Pistikopoulos från Imperial College London som håller följande två föreläsningar med anknytningar till modellering, optimering och kontroll: Multi-parametric programming and explicit model predictive control a progress report, och Modeling, optimization and advanced control of biomedical systems. På eftermiddagen fortsätter seminariet med att forskarstuderande presenterar aktuell forskning inom OSE-gruppen. Seminariet är öppet för alla intresserade. För anmälning och mer information besök OSE-gruppens hemsida på 17

18 VECKANS SKRIBENT MARINA LUNDKVIST Att vandra i samma fotspår skapar ofta rutin och i viss mån stagnation, medan förändringar i verksamhetsmiljön oftast leder till någonting positivt och konstruktivt för både utbildningens innehåll, verksamhet, personal och studerande, skriver veckans skribent Marina Lundkvist. 18 Barnpedagogiken flyttar - en märkbar förändring ETT NYTT kapitel i barnträdgårdslärarutbildningens historia påbörjas när barnpedagogiken i Jakobstad under december 2012 flyttar in i nya utrymmen i campus Allegro. Utbildningen som funnits i Jakobstad sedan 1950-talet och varit verksam i nuvarande lokaliteter sedan början av 1980-talet förbereder sig således på en flytt och att fortsätta verksamheten i nyrenoverade utrymmen i campus. Historiskt sett sker en återflytt till kvarteren kring Storgatan i Jakobstad där delar av barnträdgårdslärarutbildningen fanns innan verksamheten flyttade in i huset på Paul Hallvars gata 8. I CAMPUS ALLEGRO kommer utbildningen att finnas i egna utrymmen och i viss utsträckning i sådana utrymmen som också används av bland annat yrkeshögskolorna Novia och Centria. I ett campus där utrymmen skall samanvändas skapas utmärkta möjligheter till samarbete, samverkan och synergi. För barnpedagogikens del blir flytten en märkbar förändring eftersom utbildningen hittills förfogat över egna utrymmen i ett eget hus, och nu skall anpassas till andra verksamhetsförutsättningar. FÖRÄNDRINGAR I verksamhetsmiljön såsom mindre kvadratmetrar och nya utrymmen behöver inte betraktas i negativa termer utan kan också på ett konstruktivt sätt föranleda nytänkande och utvecklande av utbildningen. Att vandra i samma fotspår skapar ofta rutin och i viss mån stagnation, medan förändringar i verksamhetsmiljön oftast leder till någonting positivt och konstruktivt för både utbildningens innehåll, verksamhet, personal och studerande. Flytten till campus skapar också möjligheter till nya kontaktytor, samverkan och samarbete för både personal och studerande. En del av personalen vid enheten har redan etablerat kontakt med och inlett samverkan med personal från andra utbildningar kring såväl forskning som utbildning. Samarbete har redan skett i form av gemensamma kulturaktiviteter, aktiviteter inom vilka studerande från de olika utbildningarna samarbetat. FORSKNINGSMÄSSIGT FINNS det embryon till gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt kring kultur, identitet och ledarskap. Forskare från Åbo Akademi, Novia och Centria kommer samman kring tematiken men ändå kan fokusera på sina egna ämnesområden och specialiteter.för STUDERANDE vid enheten blir flytten förhoppningsvis också någonting positivt eftersom ett campus innebär ett större antal studerande och

19 19 möjligheter till ämnesöverskridande möten med studerande från andra utbildningar. I ett campus finns möjligheter till bredare kontaktytor för studerande och kanske till och med större kursutbud. Konst, musik och kultur är ämnen som ligger barnpedagogiken nära och de blivande barnträdgårdslärarna kommer i sitt yrkesverksamma liv att i allra högsta grad bidra till de yngsta barnens lärande och i fostran till den egna kulturella identiteten. VAD FRAMTIDEN för med sig kan ingen förutsäga, men vi som arbetar på enheten för barnpedagogik ser fram emot flytten och de möjligheter till nytänkande, utveckling och samverkan med andra utbildningar som denna flytt kan ge utrymme för. I detta nu är enheten verksam i Jakobstad och i Helsingfors. Förhoppningsvis kommer flytten till campus att locka studerande att söka till utbildningen i Jakobstad. De senare åren har antalet sökande varit stabilt, vilket är glädjande eftersom det finländska samhället behöver kvalitativt högtutbildade pedagoger Oberoende av utbildnings- ort förblir utbildningen av välutbildade barnträdgårdslärare viktig och fortbildning av redan yrkesverksamma pedagoger central. som har ett pedagogiskt kunnande som gynnar de yngre barnens lärande och utveckling. Oberoende av utbildningsort förblir utbildningen av välutbildade barnträdgårdslärare viktig och fortbildning av redan yrkesverksamma pedagoger central. I det nya campus Allegro finns förutsättningarna för att erbjuda mångsidig fortbildning och samverkan med olika samhällsaktörer.personalen VID enheten för barnpedagogik är tacksamma för att rektor och styrelsen för Åbo Akademi väljer att satsa på barnpedagogikens verksamhetsförutsättningar i campus Allegro och att enheten blir kvar i Jakobstad. VECKANS SKRIBEN- TER ÄR Marina Lundkvist, utbildningsledare och enhetsansvarig för Enheten för barnpedagogik vid Åbo Akademi, Jakobstad.

20 DISPUTATIONER 20 PEDAGOGIK PeM Pia Sjöblom disputerar i pedagogik tisdagen den 13 november på avhandlingen Naturen och jag. En studie av gymnasiestuderandes förhållande till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv. Disputationen äger rum kl. 14 i Akademisalen, Academill. Opponent är prof. GUSTAV HELLDÉN, Högskolan Kristianstad, och som kustos fungerar docent IRMELI PALM- BERG. Så här sammanfattar Pia Sjöblom själv sin avhandling: "De förändringar som sker i samhället och i ungdomskulturen har gett upphov till ett fjärmande från naturen bland ungdomar. Samtidigt är det synnerligen relevant hur människan förhåller sig till naturen i en tid då så gott som all natur är mer eller mindre påverkad av människan och jordens befolkning ökar i snabb takt. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av gymnasiestuderandes förhållande till naturen. Syftet har brutits ner i fyra forskningsfrågor som berör gymnasiestuderandes beskrivningar av begreppen natur och miljö samt deras naturintresse, miljöetiska hållning och förhållande till miljökrisen. Avhandlingen är en övervägande kvalitativ studie baserad på en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats, men kvantitativa inslag ingår även. Den empiriska undersökningen bestod av två delstudier: en enkätundersökning och en intervjuundersökning bland österbottniska gymnasiestuderande. Den ringa andelen studerande som var helt ointresserade av naturen utgjorde ett positivt resultat med tanke på utgångspunkterna för lärande om naturen, men andelen eldsjälar var också liten. Respondenterna ansåg inte att skolan hade påverkat deras naturintresse nämnvärt. Studien visade även att studerandena hade en övervägande romantisk syn på naturen, med såväl människocentrerade som naturcentrerade inslag. Naturvärden som betonar rekreation, estetik och materiell nytta var de mest centrala värdena för de studerande. Flickors värderingar var i högre grad naturcentrerade än pojkars. De studerandes oro för miljökrisen var starkt kopplad till framtiden och de verkade inte ha insett att läget redan är akut på många områden. På basis av de kategorier som utgjorde resultatet när respondenterna skulle ange orsakerna till sitt naturintresse respektive ointresse för naturen kan man konkludera att det är a och o att i undervisningen sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen. De naturvärden som visade sig vara de mest centrala för studerande borde även betonas i undervisningen för att föra ungdomarna närmare naturen och därigenom motverka det fjärmande som sker. " PRAKTISK TEOLOGI JD Pekka Leino disputerar i praktisk teologi fredagen den 16 november på avhandlingen "Endast kyrkans egna angelägenheter. " En kyrkorättslig undersökning av kyrkans egna angelägenheter i kyrkolagstiftningen om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Disputationen äger rum kl i aud. Brahe, Sibeliusmuseet. Opponent är prof. HANNU MUSTAKALLIO, Östra Finlands universitet, och som kustos fungerar prof. BERNICE SUNDKVIST. Så här sammanfattar Pekka Leino själv sin avhandling: "I avhandlingen i kyrkorätt analyserar jag hur begreppet 'endast kyrkans egna angelägenheter' har uppfattats av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland i 1869, 1964 och 1993 års kyrkolagar. Det är fråga om hur man i dessa författningar (kyrkolagarna, kyrkoordningen) uppfattar synen på kyrkan, kyrkans lära, kyrkorätten och lutherdomens väsen. I avhandlingen analyseras hur man som 'endast [blott] kyrkans egna angelägenheter' ( 14 i 1869 års kyrkolag) har förstått kyrkans apostoliska undervisning och den praxis som man i enlighet med den följt i kyrkan, så som reformatorerna förstod denna när lutherdomen uppstod, och så som den kommer till uttryck i evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter. I avhandlingen vidareutvecklas den kyrkorättsliga doktrin som jag började med i min tidi-