Ärende 6. Bostadsplaneringsprogram Strategidokument och Planeringsunderlag. Kompletterande handlingar

Transkript

1 Ärende 6 Bostadsplaneringsprogram Strategidokument och Planeringsunderlag Kompletterande handlingar

2 Bostadsplaneringsprogram Karlskoga Bostadsplaneringsprogram 2012 Strategidokument REVIDERAT EFTER REMISS 1

3 Innehållsförteckning Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen... 1 Vision 2020 Översiktsplan Bostadsplaneringsprogram... 1 Boendeutveckling... 1 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 3 Villabebyggelse... 3 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 4 Flerfamiljshus- och radhusbebyggelse... 5 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 6 Avveckling flerfamiljshusbebyggelse... 6 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.2) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 7 Riktade boenden... 7 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.3) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 8 Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg... 8 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.1) Handikappomsorg... 8 Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.9) Planerade förändringar... 9 Utvecklings- eller begåvningsnedsättning... 9 Boenden för personer med psykiskt funktionshinder... 9 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer... 9 Äldreomsorg Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10)...10

4 ...10 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer...11 Specialboenden Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11) Studentbostäder Boende för ensamkommande barn Boende för asylsökande Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer...13 Landsbygdsutveckling Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer...14 Fritidsboende Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer...14 Landsbygdsutveckling och strandskydd Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6) Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer...16 Bostadsprogram övergripande värdedokument för bostadsutveckling ÖP 2011 (Kap 5.7)...16 Ändringar efter remiss markerade med röd text

5 Sammanfattning Bostadsplaneringsprogrammet utgår från översiktsplanen och har delats in i tre dokument varav ett Strategidokumentet innehåller kompletterande riktlinjer. De båda övriga dokumenten Planeringsunderlag och Byggklara tomter och bostadsprojekt under planering är avsedda att vara levande underlag som kontinuerligt kompletteras. Beslut i kommunfullmäktige tas således endast av Strategidokumentet. I samband med framtagandet av bostadsplaneringsprogrammet har det noterats att den relativt nya översiktsplanens riktlinjer täcker in de flesta frågor som omfattas av kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Programmet är därför i stor utsträckning en avstämning av läget på bostadsmarknaden i Karlskoga och uppföljning av översiktsplanens riktlinjer. Programmets horisont är därmed också något kortare än översiktsplanen, ca 5 år. Bostadsmarknaden kan delas in i två delar med utgångspunkt från dess förutsättningar. Dels den vanliga bostadsmarknaden som utgörs av villor, radhus, lägenheter med olika typer av upplåtelseformer och som omfattas av ordinära marknadsförutsättningar. Dels gruppboenden och vårdboenden vilka kommunen har ansvar för, där förvisso behovet styr men där kommunen ändå har full rådighet över var och när de ska byggas. Avseende den vanliga bostadsmarknaden är efterfrågan på bostäder fortsatt lågt. Ett visst trendbrott har dock noterats i att det kommunala bostadsbolaget för första gången på länge har balans i sitt lägenhetsbestånd vad gäller outhyrda lägenheter. Förändringen har skett tämligen snabbt under En förändring kan även avläsas i befolkningsstatistiken där den sedan lång tid pågående befolkningsminskningen dämpats snabbare än väntat. För att veta om detta är tillfälligt eller ett trendbrott måste statistik från ytterligare något år inväntas. Privata fastighetsvärdar har inga vakanser och bedömer att det finns en stabil efterfrågan, däremot finns inga ambitioner på nyproduktion. Hyresbostäder har dock långt framskridna planer på att bygga 22 lägenheter i centralt belägna kv Rapphönan vilket skulle bli det första större nyproducerade flerfamiljshuset i Karlskoga på ca 20 år. Det finns enligt alla aktörer en efterfrågan på centralt belägna lägenheter med full tillgänglighet. Förutom den redan antagna detaljplanen för kv Rapphönan har kommunfullmäktige antagit ett program för Centrumstråket som till stor del avser centrala bostäder. Även nyproduktionen av villor är mycket låg och avseende den efterfrågan som finns är det centralt eller med anknytning till vatten som gäller. Här har flera nya detaljplaner tagits fram, eller är på väg, som ökar utbudet av villatomter runt de i översiktplanen utpekade områdena runt Möckeln, Lonnen och Våtsjön. De flesta av dessa områden är privata initiativ. Beslut om att bygga ut vatten och avlopp på östra sidan Möckeln samt till Villingsberg bidrar till att stärka utvecklingen. Sammantaget kan sägas att beredskapen är god är god men att åtgärder behövs för att komma vidare i projektet vid Aggerudsudden, t ex genom att kommunen tar över och sköter gatan som ska serva området samt att en av de planerade vikarna byggs för att visa potentiella intressenter på området möjligheter. Riktade boenden är den samlade benämningen boenden som är avsedda för specifika grupper. Här finns dels vårdboenden och gruppboenden som omfattas av särskild lagstiftning och där platser fördelas genom särskilda beslut inom kommunen. Vidare finns trygghetsboenden, seniorboenden, studentboenden som riktar sig till särskilda grupper men är en del av den öppna bostadsmarknaden. Slutligen finns boenden för ensamkommande barn och asylsökande där avtal träffas med staten. De bedömningar och riktlinjer som finns i översiktsplanen avseende riktade boenden stämmer i stort fortfarande. Prognoserna visar fortfarande att andelen äldre kommer öka jämört med den övriga

6 befolkningen. Ett vårdboende med 60 platser är under uppförande. Det totala antalet vårdboendeplatser bedöms dock bli något lägre på längre sikt, i gengäld uppstår det något tidigare, redan finns behov av ett 60-tal platser. När det gäller gruppboenden pågår byggande av ett i Sandviken och ytterligare ett är aktuellt inom 2 år. Gruppboendet vid Gösta Berlings väg i Ekeby har brister i sitt utförande och bör ersättas med ett mer ändamålsenligt boende. Därutöver kvartstår behovet enligt översiktsplanens riktlinjer om ett nytt gruppboende om 5-8 lägenheter var femte år. I bostadsplaneringsprogrammet trycks tydligt på att de investeringar i gruppboenden som kommunen måste göra även ska bidra till riktlinjerna för förtätning i centrum och riktlinjerna i programmet för Centrumstråket. Alla typer av boenden, särskilt där kommunen själv har rådighet över besluten, först ska prövas i Centrumstråket. Här finns även möjlighet till samverkan med andra aktörer som kan bidra till att bostäder för den öppna marknaden kan byggas. Det är väsentligt att kommunen kan utnyttja eventuella synergieffekter för att utveckla centrum och Karlskoga som ort.

7 Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen Kommunerna har ett övergripande ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383, vilken trädde i kraft 1 jan 2001) planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige. Lagstiftningen (hela lagtexten finns tillgänglig i bilagan Planeringsunderlag) specificerar inte på vilket sätt kommunerna ska upprätta och redovisa nämnda riktlinjer. Det sker dock vanligen i ett dokument benämnt bostadsförsörjningsplan, bostadsförsörjningsprogram, boendeplanering eller liknande. Karlskoga kommun har valt att kalla dokumentet Bostadsplaneringsprogram. Dokumentets tidsmässiga horisont är fram till 2020 men en prövning av innehållet bör göras varje mandatperiod. Vision 2020 Översiktsplan Bostadsplaneringsprogram Detta bostadsplaneringsdokument bygger på riktlinjerna i Karlskoga kommuns översiktsplan som antogs 1 mars Översiktsplanen tar i sin tur avstamp i kommunens visionsdokument. Visionen sätter upp mål och ambitioner som Karlskoga kommun ska sträva mot. Översiktsplanen anger strategiska riktlinjer inom en rad olika områden, den anger den övergripande färdriktningen men även vissa prioriteringar. Bostadsplaneringsprogrammet ska visa på hur visioner och riktlinjer ska kunna förverkligas inom bostadssektorn. Bostadskapitlet i översiktsplanen ingår i Planeringsunderlaget som utgör en bilaga till detta dokument. Texten i översiktsplanen upprepas inte inom ramen för bostadsplaneringsprogrammet, däremot redovisas riktlinjerna. Bostadsplaneringsprogrammet följer avsnittsindelningen i översiktsplanen och under respektive avsnitt görs aktuella reflektioner och fördjupningar av riktlinjerna i syfte att konkritisera åtgärder för att uppfylla dessa eller åtminstone aktivt föra målsättningen framåt. I en annan bilaga Byggklara tomter och bostadsprojekt under planering - redovisas en sammanställning av kommunens beredskap för bostadsbyggande; tillgängliga avstyckade tomter som kan säljas och bebyggas omgående, planlagda områden där tomter kan göras byggbara inom 6 månader, områden där planläggning pågår eller som kräver längre förberedelser än 6 månader för att bli byggklara, områden där bostadsbebyggelse diskuterats men där planuppdrag saknas. Detta dokument ingår inte i den del av bostadsplaneringen som beslutas eftersom det förnyas kontinuerligt. 1

8 Boendeutveckling Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1) Kommunen ska eftersträva att kunna erbjuda ett varierat utbud av mark för bostadsbyggande, såväl avseende lägen som bostadstyper. Bebyggelsen ska utvecklas och utformas utifrån efterfrågan. Förtätning av bebyggelse ska prioriteras, särskilt i stadskärnan Bostadsbebyggelse med anknytning till vatten ska prioriteras samtidigt som allmänhetens tillgång till stränderna säkerställs i rimlig omfattning. Bostäder i form av marklägenheter eller villatomter prövas där flerfamiljshus rivits. Program- och planarbete i enlighet med ovannämnda riktlinjer ska initieras. Möjligheter till bostadsetableringar enligt landsbygdsutvecklingsbegreppet i den nya strandskyddslagstiftningen utreds. De grundläggande förutsättningarna för bostadsmarknaden i Karlskoga kommun kvarstår så som de beskrivs i översiktsplanen. Ett trendbrott kan dock skönjas avseende befolkningsminskningen som har dämpats snabbare än väntat och under första halvåret 2012 t o m visar på ett plus på 63 personer. Avgörande för utvecklingen är invandringen. Läget på arbetsmarknaden i Karlskoga är stabilt och den stora inpendlingen i förhållande till utpendlingen bekräftar detta. Bilden av Karlskoga som en krisort lever dock kvar, både i Karlskoga och i närområdet, vilket sannolikt hämmar utvecklingen på bostadsmarknaden. I Örebro, regionens stora tillväxtort och motor, är Karlskoga i princip okänt och vare sig kommun, mäklare eller andra aktörer marknadsför objekt i Örebro. Kostnadsläget på småhus, i många fall i mycket attraktiva lägen, är en konkurrensfördel som knappast utnyttjas alls. Ett aktivt arbete med att öka utbudet av nya villatomter kan i viss mån ha bidragit till att fler hittat attraktiva boendealternativ i Karlskoga. Här inkluderas även möjligheten att konvertera fritidshus till åretruntboende som underlättas av pågående utbyggnader av vatten och avlopp utanför tätorten, där kommunen beslutat utöka verksamhetsområdet på östra sidan Möckeln samt i Villingsberg. Antalet lediga lägenheter har dock totalt sett minskat varför orsaken till den mer positiva befolkningstrenden inte enbart beror på fler boendealternativ. Förutsättningarna för nyproduktion har under det senaste året dock generellt försämrats genom hårdare låneregler och en allmänt instabil finansiell marknad. Utvecklingsmöjligheterna står därför i huvudsak till enskilda personers och familjers beslut att investera medan fastighetsägare och entreprenörer ligger lågt. Någon förändring av dessa förutsättningar kan inte skönjas i närtid. Det kommunala bostadsbolaget har här en viktig uppgift att möta den efterfrågan som ändå finns. Kommunen själv har också möjlighet att använda riktade boenden, t ex vårdboenden och gruppboenden, som hävstång för att låta aktörer producera vanliga bostadslägenheter. Med en långsiktigt säker hyresbas kan andra aktörer trots allt överväga att investera i Karlskoga. Riktade boenden bör därför alltid prövas i Centrumstråket för att bidra till en allmän utveckling av centrum och av bostadsmarknaden. 2

9 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Kommunen tar en aktiv roll för att tillsammans med mäklare och större fastighetsägare göra Karlskoga känt som en attraktiv bostadsort, först och främst i Örebro. Kommunen gör aktiva insatser för att marknadsföra Karlskogas goda arbetsmarknad. Villabebyggelse Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1) Kommunen ska kunna erbjuda ett varierat utbud av lägen för villabebyggelse. Privata och kommunala initiativ för att skapa nya tomter för villabebyggelse har lika stort värde. Förtätning av bebyggelse där infrastruktur redan finns prioriteras. Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus till åretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. Förutom förtätningar föreslås grupper av villor eller nya villaområden i följande lägen prioriteras först: o Storängsudden och Storängsgärdet, Västra Möckelnsstranden (kommunal mark) o Vid golfbanan, Bricketorp (kommunal mark) o Udden, Norra Östervik (privat mark) o Våtsjötorp/Villingsberg, Våtsjön (privat mark) o Karlbergsområdet, Karlberg (kommunal mark) o Botorp boende kombinerat med djurhållning, främst häst (kommunal/privat mark) På längre sikt eller om efterfrågan uppstår föreslås villaområden i följande lägen: o Östra sidan Lonnen, Lonnhyttan (privat mark) o Östra Möckelnstranden, mellan golfbanan och Degerforsgränsen o Södra Rävåsen, Bohult (kommunal mark) o Storängstorp, Högåsen (kommunal mark) Utbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren. Nya detaljplaner finns för Storängsudden och Norra Östervik som innehåller totalt ett 40-tal nya villatomter, samtliga med nära anknytning till vatten. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 10-tal villatomter och planläggningen vid Våtsjötorp har påbörjats, även här med direkt anknytning till vatten, och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framförallt konvertering till åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av ett område vid 3

10 Äspedalen men samt på östra sidan av Lonnen förväntas medge ett 20-tal nya villatomter och möjlighet till konvertering av ett stort antal fritidshus. Genomförd, pågående eller planerad utbyggnad av vatten och avlopp är en förutsättning för denna utveckling. I minst fyra av ovannämnda områden är LIS-områden en del av förutsättningarna (se särskilt avsnitt nedan). Avvecklingen av delar av Karlbergsskolan kommer öppna ytor som kan användas för bostadsbebyggelse. Planläggning bör ske för villatomter, även marklägenheter och radhus. Boende kombinerat med djurhållning har åter aktualiserats i Botorp, utredning och planläggning bör inledas i enlighet med gällande prioritering. Pågående planläggning vid Storängstorp genererar en ny villatomt, däremot avvaktas planläggning av nya bostadsområden här och även i övrigt förutsätts en tydlig efterfrågan eller motsvarande initiativ för att påbörja utredning av övriga områden i andra prioriteringsgruppen. Det gäller främst Storängsgärdet, där utfall av försäljningen av de nya tomterna vid Storängsudden avvaktas. Enstaka villatomter i centrala lägen bör alltid skapas om möjlighet uppstår, detta ligger i linje med såväl förtätnings- som centrumutvecklingstanken. Få ytor är dock disponibla. Planläggningen vid Aggerudsviken har varit inriktad på radhus/kedjehus eller flerfamiljsbebyggelse. Efterfrågan är dock fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannolikt nödvändigt att öppna området för fristående hus, vilket planen medger, fortfarande en tät exploatering men i princip av villakaraktär. Att helt släppa husvalen fria strider dock mot intentionerna om sammanhållna arkitektoniska enheter. Vilka ramar för byggande som kan medges bör utredas. För att komma framåt bör dessutom minst den ena av de båda konstgjorda vikarna anläggas eftersom det inte bedöms möjligt att intressera potentiella köpare för projektet så som omgivningarna ser ut idag. Det bedöms även nödvändigt att omvandla dagens interna bostadsgata till en kommunal gata för att öka intresset från potentiellas köpare. Ansvar och framtida kostnader för drift och underhåll hämmar intresset (se avsnittet flerfamiljshus nedan). Sammantaget har en stor del av riktlinjerna i ÖP:n uppfyllts eller är under arbete. Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Det södra området vid Aggerudsviken bör öppnas upp för enskilt byggande av villakaraktär med vissa ramar för att hålla ihop bebyggelsen arkitektoniskt. 4

11 Flerfamiljshus- och radhusbebyggelse Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2) Nybyggnad av flerfamiljshus och radhus bör främst ske genom förtätning och där centrala lägen i stadskärnan och lägen med anknytning till vatten prioriteras. I denna kategori inräknas även radhus/kedjehus samt boende kombinerat med handel, vanligen i bottenplan. Flerfamiljshus/radhus i följande lägen prioriteras först: o Aggerudsviken, Skranta/Aggerud (kommunal mark) o Centrumstråket, Loviselund, (kommunal mark/privat mark) o Rapphönan, Centrum (kommunal mark) o Fabriksgatan, Rävåsen (kommunal/privat mark) På längre sikt prövas möjlighten att bygga flerfamiljshus/radhus i följande lägen: o Karlbergsparken, Karlberg (kommunal mark) o Loviselundsskolan, Loviselund (kommunal mark) o Hägnan, Björkborn (kommunal/privat mark) Under de senaste två åren har arbetet med de tre första punkterna framskridit så att det nu finns tre detaljplaner för området vid Aggerudsviken, ett program som anger riktlinjer för Centrumstråket samt en detaljplan för två flerfamiljshus i kvarteret Rapphönan. Efterfrågan vid Aggerudsviken är fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannolikt nödvändigt att öppna området för fristående hus, vilket planen medger, en tät exploatering men i princip av villakaraktär. För att komma framåt bör minst den ena av de båda konstgjorda vikarna anläggas eftersom det inte bedöms möjligt att intressera potentiella köpare för projektet så som omgivningarna ser ut idag. Det bedöms även nödvändigt att omvandla den interna bostadsgata som idag finns till en kommunal gata om köpare ska vara intresserade. Ansvar och framtida kostnader för drift och underhåll hämmar intresset. Programmet för Centrumstråket anger att handel och publika verksamheter i bottenplan ska kombineras med bostäder, på våning två och uppåt. Även hus på upp till 10 våningar kan accepteras för att möta ekonomiska förutsättningar. Full tillgänglighet i såväl bostäder som yttre miljö är en viktig faktor, tydligt efterfrågad vilket bekräftas av såväl fastighetsägare som mäklare. Planuppdrag finns för hela centrumstråkssträckan och en aktiv dialog med lokala fastighetsägare och andra intressenter pågår. Det kommunala bostadsföretaget Hyresbostäder i Karlskoga AB har beslutat bygga ett flerfamiljshus om 22 lägenheter i kv Rapphönan. Planen, som medger två flerfamiljshus om sammanlagt 44 lägenheter har vunnit laga kraft och byggstart av det första huset beräknas ske till våren

12 Planläggning vid området Fabriksgatan håller pågår vilket medger ombyggnad för att skapa några enstaka lägenheter. Två fastigheter som idag är planlagd för nybyggnad av bostäder kommer p g a markföroreningar inte att kunna användas för detta ändamål. Möjligheterna till ytterligare nya lägenheter vid Fabriksgatan är därför begränsade. Avvecklingen av delar av Karlbergsskolan kommer öppna ytor som kan användas för bostadsbebyggelse. Marklägenheter bedöms vara den enda typ av flerfamiljshus som är aktuell, eventuellt även radhus. Exploatering i områdena vid Loviselund och Hägnan ligger enligt nuvarande bedömningar lägre fram i tiden, inga aktiva åtgärder vidtas här tills vidare. Under de senaste två åren har två radhuslängor uppförts vid Gymnasistgatan i Bregårdsområdet och vid Anders Ersgatan direkt intill Centrumstråket har en kontorsbyggnad byggts om till ett flerfamiljshus med 8 lägenheter. Båda projekten faller inom ramen för ÖP:ns riktlinjer om förtätning och samtliga lägenheter är uthyrda. Ytterligare förtätning med bostäder av radhuskaraktär bör möjliggöras i Bregårdsområdet. Planläggning vid Pärlgatan pågår. I centrum prioriteras i första hand Centrumstråket. Därutöver kan s k marklägenheter vara aktuella även i andra områden, främst om det finns ett uttalat önskemål från äldre som vill bo kvar i sin invanda stadsdel. Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Den södra av de båda konstgjorda vikarna vid Aggerudsviken bör anläggas på initiativ av kommunen. Gatan/gatorna in till befintlig och planerad bebyggelse vid Aggerudsudden bör omvandlas allmänna kommunala gator. Alla projekt som omfattar bostadslägenheter i flerfamiljshus ska först prövas inom Centrumstråket för att stödja den övergripande utvecklingstanken i centrum såväl som prioriteringen av centrala bostäder som förtätning av staden. Förtätning vid Fabriksgatan bör endast avse om- och tillbyggnad i befintligt bestånd. Ytor vid Karlsbergsskolan utreds och planläggs för marklägenheter och radhus. Ytor i Bregårdsområdet utreds och planläggs för marklägenheter och radhus. Avveckling flerfamiljshusbebyggelse Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.2) Avveckling av flerfamiljshus kan bli aktuell och bör då främst ske i områden med liten efterfrågan: Baggängen, Ekeby, Sandviken, Skogsrundan och Skranta. Hyresbostäder i Karlskoga har på relativt kort tid fått balans avseende lediga lägenheter (sep 2012 fanns 99 lediga lägenheter, främst i Ekeby, Skogsrundan och Baggängen, motsvarande 4,0 % av 6

13 beståndet). Orsaken till detta är dels att planerade rivningar i Sandviken genomförts, men också att, vilket är mycket positivt, att efterfrågan på lägenheter ökat. Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer På kort sikt bör ytterligare rivningar av flerfamiljshus avvaktas. Riktade boenden Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.3) Initiativ att skapa efterfrågade boenden riktade till äldre ska beaktas/uppmuntras. Prioritera initiativ till boenden riktade till äldre i anslutning till Solbringen och Nickkällan som har efterfrågade funktioner som kan samnyttjas. Prioritera initiativ till boenden som passar för studenter i lägen kopplade till lokala lärosäten eller närhet till kollektiva förbindelser till studieorter i närregionen. Planera för boenden i centrala lägen, med full tillgänglighet och utformning som fungerar vid alla tidpunkter i livet. Med riktade boenden menas dels vårdboenden och gruppboenden för människor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, en bostadskategori som inte omfattas av samma marknadskrav som ordinära boenden. Det här är de enda typerna av boenden där kommunen själv har full rådighet över besluten att bygga och att placera bostäderna. Kommunen kan bygga och äga i egen regi men även låta en fastighetsaktör bygga och äga en anläggning som kommunen sedan hyr. Det är möjligt att bygga om i befintligt bostadsbestånd för att skapa vård- och gruppboenden, men eftersom kraven på yteffektivitet, funktion, vårdkrav, säkerhetssystem, energianvändning, driftekonomi, mm är höga kan det vara svårt att skapa bra enheter. De kompromisser som tvingas fram i en befintlig byggnad kan ge ombyggnadskostnader som är lika höga som vid nyproduktion samtidigt som driftkostnaderna vanligen blir högre än vid nyproduktion. Detta bör utredas noga i varje enskilt fall. Till riktade boenden hör även boende för ensamkommande barn och lägenheter för asylsökande. Här är det f n Migrationsverket som är beställare och såväl kommunala bostadsbolag som privata aktörer kan upplåta lägenhetsbestånd för ändamålet, efter att verket träffat avtal med respektive kommun om hur många barn/asylsökande kommunen är beredd att ta emot och därmed tillhörande ersättningen till kommunen. Den här typen av boende inryms uteslutande i befintliga bostadsbestånd eftersom behovet kan variera kraftigt från år till år. De bör erfarenhetsmässigt inte utgöra alltför stora enheter. Trygghetsboenden, seniorboenden, studentboenden, m fl är också bostäder som riktar sig till en viss kategori men här måste de vanliga marknadsförutsättningarna uppfyllas. Kommunen vare sig beslutar om, finansierar eller bygger dessa typer av riktade boenden. Den här typen av boende kan både lösas genom ombyggnad/anpassning av befintliga lägenheter och genom nyproduktion. P g a kostnaderna för nyproduktion och de därmed förhållandevis höga hyresnivåerna är anordnandet av studentbostäder, där betalningsförmågan är mycket begränsad, i princip hänvisad till befintligt bostadsbestånd. 7

14 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Alla projekt som omfattar riktade boenden ska först prövas inom Centrumstråket för att stödja den övergripande utvecklingstanken såväl som prioriteringen av centrala bostäder som förtätning av staden. Nedanstående avsnitt avser Riktade boenden men är hämtade från översiktsplanens kapitel 11 Utbildning och omsorg och följer även här översiktsplanens rubriker. Riktlinjer som inte avser boende redovisas inte här även om de finns under angivna rubriker i översiktsplanen. Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.1) Karlskoga bör pröva att samverka med andra kommuner kring planering och utbyggnad av specialboenden av olika slag. Med nuvarande lagstiftning kan det vara svårt att t ex bygga ett gruppboende avsett för invånare i två eller flera kommuner men det finns ändå exempel runt om i Sverige. Ambitionen bör därför kvarstå och där den mest naturliga samarbetspartnern är Degerfors kommun. Handikappomsorg Begreppet handikappomsorg används egentligen inte längre men eftersom bostadsplaneringsprogrammet bygger översiktplanens indelning och rubriker används begreppet i detta sammanhang. Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.9) Kommunen ska planera för ett nytt gruppboende om 6 platser, 2012 och därefter nya boenden med 5-8 platser vart fjärde femte år, 2015, 2020, osv. Planera för en hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivning, tillgång till mötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik.. Behovet av insatser med stöd av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedöms öka. En god framförhållning behövs, särskilt vad gäller nya boenden. I Karlskoga finns boende med särskilt stöd och service enligt LSS i kommunens alla stadsdelar. Dessa boenden varierar i utformning, från villa till flerbostadshus och traditionell gruppbostad och är integrerade i det ordinarie bostadsbeståndet. I Karlskoga finns 2012 totalt 10 boenden med 62 platser 8

15 för personer med utvecklings- eller begåvningshandikapp samt fem boenden med totalt 36 platser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Planerade förändringar Utvecklings- eller begåvningsnedsättning Korttidsboendet Gästis kommer att ersättas med ett mer verksamhetsanpassat boende för fler personer. Ett nytt gruppboende, placerat i Sandviksområdet, kommer att vara klart under våren Gruppboendet, Gösta Berlings väg i Ekeby, har brister i sitt utförande och det finns önskemål från socialförvaltningen om att ersätta boendet med ett mer ändamålsenligt boende. Det finns behov av ytterligare ett nytt boende under de närmaste 2014 för målgruppen personer med utvecklingsstörning. Detta kan utformas som ett s k trapphusboende och inrymmas i befintligt bostadsbestånd, alternativt i nyproduktion inom Centrumstråket, plan 2 eller 2, 3, 4, etc om det bedöms lämpligare. Därutöver finns behov av ett gruppboende Boenden (enligt LSS eller SOL) som lokaliseras till Centrumstråket avses att kombineras med vanliga bostadslägenheter även om det kan röra sig om skilda trapphus eller liknande. Placering i Centrumstråket innebär även samordning med andra aktörer eftersom bottenvåningen generellt kommer utgöras av lokaler avsedda för handel eller andra publika verksamheter. När ovan beskrivna behov uppfyllts bedöms tidigare uppskattade bedömning kvarstå, d v s nya boenden med 5-8 platser bör tillkomma var femte år under den närmaste 20 årsperioden. Som en del i planprocessen bör en brukardialog komplettera den lagstadgade medborgardialogen enligt plan- och bygglagen vid planläggning för denna typ av riktat boende Boenden för personer med psykiskt funktionshinder Boendena kan behöva anpassas till en yngre målgrupp och på sikt måste boendestandarden förbättras. Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Nästa planerade boende för personer med funktionsnedsättningar, som bör vara färdigställt under 2014, bör placeras inom Centrumstråket. Boenden placerade i Centrumstråket måste samordnas med andra aktörer. 9

16 Äldreomsorg Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10) Boendet för de äldre ska bygga på rätten till en egen bostad. Boendet för äldre ska vara fullt tillgängligt (bottenplan/hiss, utemiljö, mm). Servicelägenheter som boendeform utreds. Planera för hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivningar, tillgång till mötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik. De 60 vårdplatser som är belägna på Karlskoga lasarett ersätts med ett boende som tillgodoser dagens krav. Nya vårdboendeplatser, ca 100 stycken, bör tillkomma under perioden , förslagsvis i södra delen av Karlskoga tätort. Totalt finns idag, hösten 2012, 274 permanenta vårdboendeplatser och 259 servicelägenheter i kommunen. Beslut har fattats om att inga nya biståndsbeslut ska tas avseende servicelägenheter som särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Ett nytt vårdboende vid Skranta kommer att tas i bruk under första halvåret 2014 med plats för 60 personer. I samband med detta avvecklas 40 platser på Karlskoga lasarett samt servicelägenheterna på Geologen och Högehus. Vidare ska 26 servicelägenheter på Torpdalen omvandlas till 24 vårdboendeplatser för personer med demenssjukdom. Efter ovanstående förändringar kommer det att finnas 325 vårdboendeplatser (platser med krav om biståndsbeslut) samt 168 servicelägenheter som successivt kommer att omvandlas till tillgängliga bostäder för äldre (lägenheter utan krav om biståndsbeslut). Samtidigt som den totala befolkningen minskar något förväntas andelen invånare som är 80 år eller äldre öka med cirka 50 procent till Andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre beräknas öka från 6,8 procent 2011 till 10,2 procent

17 år 80 år Befolkningsprognos för invånare år samt 80 år och äldre. Ljusa staplar är den verkliga befolkningen Mörka staplar är den prognostiserade befolkningen Om en lika stor andel av de äldre kommer att ha behov av en vårdboendeplats så finns det behov av ytterligare 60 vårdboendeplatser och ytterligare 20 kring Behovet bedöms således vara något lägre (80 istället för 100 platser) än vad som anges i översiktsplanen men i gengäld uppstå något tidigare. Behovet av platser i särskilt boende är beroende av antalet äldre som bor i kommunen, men påverkas också av andra aspekter såsom de äldres hälsa, den privata ekonomin, hemtjänstens kapacitet och kunnande, om man lever ensam eller i parförhållande samt boendestandard och tillgång till andra boendeformer. Beslutet om att inte fatta nya biståndsbeslut avseende att få bo i en servicelägenhet innebär att nuvarande servicehus kommer omvandlas till andra boendeformer för äldre, exempelvis seniorboenden, även kallat plusboenden. Kommunen måste samarbeta med Hyresbostäder i Karlskoga samt med privata fastighetsbolag för att övergången till andra äldreboendeformer ska gå så smidigt som möjligt. Detta då seniorboenden och trygghetsboenden är en del av den öppna bostadsmarknaden. En handlingsplan håller på att upprättas för den process som nu inleds för omställning av kommunens servicehus. Ambitionen är att det ska finnas lokaler för mötesplatser/träffpunkter i anslutning till tillgängliga bostäder för äldre. Den demografiska utvecklingen med ökat antal äldre innebär även ett ökat behov om cirka 100 lägenheter med god tillgänglighet fram till 2030, utöver behovet av 80 vårdboendeplatser. Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Nästa planerade vårdboende, som kan vara aktuellt runt 2020, bör planeras för 60 platser och placeras inom Centrumstråket och av samordningsskäl, om möjligt, i anslutning till Solbringen. Boenden placerade i Centrumstråket måste sannolikt samordnas med andra aktörer. 11

18 Specialboenden Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11) Kommunen ska ha beredskap att lokalisera olika typer av specialboenden på lämpliga platser. Kommunen inventerar Karlskoga tätort på lämpliga platser för olika typer av särskilda boenden. I Karlskoga tätort ska ytor för gruppboenden reserveras i lämpliga lägen med närhet till service som t ex dagligvarubutiker och kollektivtrafik. Kommunen bör pröva att samverka kring planering av olika typer av särskilda boenden. I översiktsplanen, som är ett betydligt mer omfattande dokument, överlappar många riktlinjer varandra mellan olika kapitel och avsnitt, t ex ovanstående riktlinjer. Detta var ett medvetet val i översiktsplanen för att underlätta läsbarheten. I det mer lättöverskådliga bostadsplaneringsprogrammet hänvisas istället till andra avsnitt varför planeringsförutsättningar som rör vård- och gruppboenden inte tas upp under denna rubrik, se ovan. Studentbostäder I dagens läge, hösten 2012, verkar antalet studentlägenheter täcka det befintliga behovet, studenter har inga större problem att få tag i en lämplig bostad i Karlskoga. Det förekommer också att studenter på Örebro och Karlstads universitet hyr bostad i Karlskoga och pendlar. Om gruppboendet vid Gösta Berlings väg skulle avvecklas bedöms dessa lägenheter som mycket lämpliga att bygga om till studentbostäder. Boende för ensamkommande barn Hösten 2012 finns det 20 lägenheter för ensamkommande barn. Av allt att döma kommer behovet av lägenheter att öka. Beredskap behövs. Eventuellt bör boendet ha samma struktur som ett gruppboende. Boende för asylsökande Hösten 2012 fanns det ca 200 asylsökande i Karlskoga vilket motsvarar ca 40 lägenheter (avtal med Migrationsverket). Det är svårt att prognostisera det framtida behovet men bedömningen är att det kommer att öka eftersom antalet asylsökande i Sverige för närvarande ökar. Den här typen av boende var tidigare samlat men inriktningen är numera att det ska vara spritt över orten. Beredskap för fler lägenheter bör hållas. Asylsökande som får permanent uppehållstillstånd har ökad benägenhet att stanna på orten och är idag ett stort skäl till att Karlskogas folkmängd inte minskar mer än vad som annars skulle varit fallet. Bra integrationssamordning förbättrar möjligheten att ytterligare förstärka den trenden. 12

19 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Befintligt lägenhetsbestånd runt Möckelngymnasiet, i centrala Karlskoga och runt Campus Alfred Nobel, oavsett fastighetsägare, bör löpande hållas inventerat för att snabbt kunna anvisa lämpliga lägenheter vid behov/förfrågan och för att pröva anpassning i samband med planerade ombyggnader/rustningar eller vid ett utökat behov av studentlägenheter. Det bör alltid finnas beredskap i form av tillgång till lägenheter för asylsökande. Behovet av boenden för personer i ett socialt utanförskap bör utredas med avseende på behovets omfattning, boendets karaktär och målgrupp. Landsbygdsutveckling Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4) Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus till åretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. De mindre samhällena Villingsberg/Våtsjötorp, Lonnhyttan/Lunedet, Linnebäck och Granbergsdal samt Östervik prioriteras vad gäller landsbygdsutveckling, bostadsbyggande, kollektivtrafik, service och annan infrastruktur. Kommunen bör generellt se positivt på ny bostadsbebyggelse på landsbygden. Program- och planarbeten genomförs för att skapa nya attraktiva tomter för bostadsbebyggelse på landsbygden. Att genom planläggning möjliggöra konvertering från fritidshus till åretruntboende i lämpliga lägen. Vid nybyggnad eller konvertering av fritidshus ska möjligheterna att ordna vatten och avlopp samt tillgång till kollektivtrafik beaktas. Utbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren och består till stor del av fritidshusområden som under lång tid varit under konvertering till året runtboende och där denna utveckling nu påskyndas och välkomnas med hjälp av genomförda och pågående detaljplaner. Insatserna följer fullt ut ÖP:ns riktllinjer avseende sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. Nya detaljplaner finns för Storängsudden och Norra Östervik vid Möckeln som innehåller totalt ett 40- tal nya villatomter. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp vid Möckeln och Äspedalen vid Lonnen, är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 20-tal villatomter. Planläggningen vid Våtsjötorp har påbörjats och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framförallt konvertering till åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av två områden på östra sidan av Lonnen förväntas medge upp till 10 nya villatomter men framförallt möjlighet att konvertera ett stort antal fritidshus till året runtboende. 13

20 Genomförd, pågående eller planerad utbyggnad av vatten och avlopp är en förutsättning för denna utveckling. För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i översiktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortse från strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning. Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelser men övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går att bedöma det fulla värdet av LIS-verktyget. I två detaljplaner har en lägre utnyttjandegrad (170 m² bruttoarea varav huvudbyggnaden får vara max 120 m²) för åretruntboende använts som gör att ny bebyggelse likväl som om- och tillbyggda hus i större utsträckning kan anpassas till befintlig bebyggelse och att områdets karaktär därmed bevaras. Detta kan dels användas i ett helt område (Äspedalen) med ur exploateringssynpunkt känsligare eller småskaligare miljö, eller som övergång från renodlad fritidsbebyggelse till reguljär åretruntbebyggelse (Norra Östervik). Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer En lägre utnyttjandegrad för åretruntboende med syfte att bevara karaktären i gamla fritidsområden prövas där miljöerna bedöms känsliga för allt för hög exploatering. Fritidsboende Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5) Vid planläggning av fritidshusområden ska områdenas karaktär behållas även om möjlighet att bygga större fritidshus ges. Utvecklingen följer helt intentionerna i översiktplanen att, där det är lämpligt med hänsyn till förutsättningarna, medge året runtboende runt sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. I vissa lägen, främst närmast stranden har fritidshusinriktningen behållits men enligt den nyare policyn för hur stora hus som får byggas. I de flesta fall har planläggning för konvertering till året runtboende skett. Trycket att behålla rena fritidshusområden har minskat men det bör poängteras att det i princip helt saknas aktivitet inom områden som inte är belägna runt de tre stora sjöarna. Det bedöms inte finnas några skäl att ompröva nuvarande strategi. 14

21 Landsbygdsutveckling och strandskydd Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6) Följande områden i Karlskoga kommun ska omfattas av landsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken: o Delar av stränderna kring Lonnen, enligt LIS-bilaga. o Delar av stränderna vid Våtsjön, från utloppet mot Angsjön till Björnudden, enligt LIS-bilaga. Följande områden i Karlskoga kommun utgör utredningsområden för landsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken: o Delar av stränderna kring Möckeln, utanför Karlskoga tätort. o Delar av stränderna kring Lonnen. o Delar av stränderna längs Timsälven, från Lonnen till Karlskoga tätort. o Delar av stränderna längs Svartälven, utanför Karlskoga tätort. o Delar av stränderna längs Kilstabäcken utanför Karlskoga tätort. o Delar av stränderna kring Alkvettern. Följande områden i Karlskoga tätort med anknytning till vatten föreslås behandlas enligt 7 kap 18 c pkt 5 i Miljöbalken, angeläget allmänt intresse : o Delar av stränderna kring Möckeln, inom och nära Karlskoga tätort. o Delar av stränderna längs Timsälven, inkl parallella kanaldelar, inom och nära Karlskoga tätort. o Delar av stränderna längs Svartälven, inom och nära Karlskoga tätort. o Delar av stränderna längs Kilstabäcken inom och nära Karlskoga tätort. Karlskoga kommun arbetar tillsammans med ett antal fastighetsägare aktivt för att ett urval av stränderna vid de större sjöarna ska kunna utvecklas för bostadsbebyggelse. För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i översiktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortse från strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning. Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelser men övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går att bedöma det fulla värdet av LIS-verktyget. I dagsläget avvaktas utfallet från ovannämnda planärenden innan initiativ tas till fördjupade eller tematiska tillägg till översiktsplanen i syfte att utöka antalet LISområden. Det bör dock understrykas att det, förutom kring Möckeln där länsstyrelsens bedömning tidigare varit att det ligger för nära tätorten för att falla under kategorin landsbygd, inte finns så många områden där LIS-områden skulle bidra till den landsbygdsutveckling som är syftet med regelverket. Däremot bör alternativet att använda det särskilda skälet angeläget allmänt intresse prövas för strandnära lägen närmare eller i Karlskoga tätort, d v s områden som inte kan betraktas som landsbygd, t ex längs Möckeln och Timsälven. 15

22 Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer Ett pilotprojekt initieras där strandskyddet prövas enligt 7 kap 18 c pkt 5 i Miljöbalken, angeläget allmänt intresse. Bostadsprogram övergripande värdedokument för bostadsutveckling ÖP 2011 (Kap 5.7) Det här avsnittet från översiktsplanen innehåller inga riktlinjer utan har som syfte att genomsyra hela bostadsplanen och det kommunala arbetet i övrigt inom bostadssektorn. Texten finns redovisad i bilagan planeringsunderlag. 16