En utvärdering av hälsospåret i Sfinx. Karin Melinder Karl Stephenson-Möller

Transkript

1 En utvärdering av hälsospåret i Sfinx Karin Melinder Karl Stephenson-Möller

2 Innehåll Förklaringar... 4 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Projektet... 7 Hälsospåret i Sfinx... 7 Uppdraget... 7 Hälsa... 7 Hälsa som resurs... 8 Sambandet fysisk och psykisk hälsa... 8 Forskning... 9 Arbetsliv/företagande... 9 Bortfall Hypoteser Metod Analyser Resultat Kön Födelseland Ålder Hälsoläge vid start Vikt Cykeltest Alkohol och tobak Sover Stress Stöd från Coompanion eller hemifrån Välbefinnande Entreprenörskap Sammanställning av resultaten Utveckling över tid Uppföljning Hypoteser Målet för projektet

3 Diskussion Slutsats Rekommendation Referenser

4 Förklaringar Coompanion -- företagsrådgivare för alla som vill starta kooperativa företag. Det finns 25 regionala Coompanion ( Cykeltest enligt Åstrand mäter maximal syreupptagningsförmåga och jämför det med genomsnittliga värden för svenska folket år Resultatet relateras till kön-, ålder- och vikt Entreprenörskap - kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter". Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt. (Wikipedia) ESF - Europeiska socialfonden, ett verktyg för Europeiska unionen för att finansiera de strategiska sysselsättningspolitiska målen. ESF delar ut projektbidrag ( Hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp (WHO) Hälsospåret -- ett spår av Sfinx med målet att förbättra deltagarnas hälsa Hälsovanor handlar i huvudsak om matvanor och motionsvanor och bruk/missbruka av droger, alkohol och tobak. Inkubator -- eller företagskuvös, är en organisation med syfte att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partner och investerare. I många fall kombineras affärsutvecklingsstödet med stödtjänster såsom uthyrning av lokalyta, telefon och IT-nätverk. Därutöver har inkubatorn ofta partneravtal med tjänsteföretag inom redovisning och ekonomistyrning, affärsjuridik, marknadsföring och rekrytering (Wikipedia) Levnadsvanor med levnadsvanor menar vi de vanor som har stor betydelse för vår hälsa, normalt desamma som hälsovanor ( Sfinx en social företagsinkubator i Västra Götaland Välbefinnande hur väl man fungerar i det dagliga livet, att hälsan inte sätter krokben för dagliga verksamheter 4

5 Sammanfattning Femtio personer varav 22 (44 %) personer födda utomlands har deltagit i ett Inkubatorprojekt där ett hälsospår lagts till det övriga stödet. Man gjorde vid tre tillfällen hälsoprofiler på deltagarna, de fick utbildning i hälsa och uppmanades till mer hälsosamma levnadsvanor. Analyserna visar att: 46 procent är kvar i projektet antingen som deltagare eller som anställda i det sociala företaget 12 procent har fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden 10 procent har blivit sjuka 16 procent har slutat eftersom företagsformen var fel (enmansföretag) 16 procent har slutat av sig själva eller på uppmaning av projektledningen 78 procent av deltagarna var kvinnor. Av dessa är 66 procent antingen kvar i det sociala företaget eller har fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Utlandsfödda är överrepresenterade bland de som blivit anställda, de som fått jobb inom den reguljära arbetsmarknaden och de som slutat eftersom de arbetat i ett enmansföretag. De är underrepresenterade bland de som blivit sjuka och de som blivit kvar som praktikanter i projektet. Av en grupp på sex personer som kommer från Irak har fyra blivit anställda och en fått ett reguljärt jobb. Projektet har lett till mer hälsosamma levnadsvanor framförallt i den grupp som blivit anställda och som vid starten hade mindre bra hälsovanor. I övrigt mådde den gruppen bra och hade ett bra välbefinnande och upplevde också att deras entreprenöriella förmåga var god. Den grupp som blivit sjuk hade vid start både dålig fysisk och psykisk hälsa. Indelning i grupper En indelning av de deltagande gjordes i grupper efter hur utfallet varit. Den grupp som blivit kvar på Coompanion som deltagare skiljer sig från de övriga genom att de har goda hälsovanor redan initialt men de trivs inte på Coompanion och de tror inte på sin entreprenöriella förmåga och tror inte heller att de klarar av det dagliga livet. Personerna i gruppen verkar ha dåligt självförtroende. Den grupp som blivit anställda har inledningsvis bra värden utom vad gäller hälsovanor. De tror på sin entreprenöriella förmåga, har ett bra välbefinnande men har dåliga hälsovanor. Dessa värden har förbättrats under projektets gång vilket man kan förmoda har påverkat deras positiva utveckling. Gruppen som fått jobb på den reguljära marknaden är den yngsta gruppen. De har högt välbefinnande d.v.s. klarar av vardagen men känner sig också stressade i sin livssituation. De 5

6 känner ingen gemenskap på Coompanion och inte heller något stöd därifrån, även om de i och för sig trivs där. Den grupp som slutat på grund av att de blivit sjuka hade inledningsvis sämre värden än de som blivit anställda. De hade både dåliga hälsovanor och upplevde sig stressade. De blev även stressade på Coompanion, även om de upplevde att de fick stöd därifrån. De hade dåligt välbefinnande d.v.s. de hade en upplevelse av att inte kunna hantera det dagliga livet. Intressant är att de inte verkar se stress och att sova dåligt som uttryck för psykisk ohälsa. Den grupp som slutat själva eller på uppmaning från Coompanion verkar själva tycka att de kan detta visar sig framförallt vad gäller entreprenörskap, men även välbefinnande. De har inte varit stressade på Coompanion vilket kan tolkas som att de inte ansträngt sig ordentligt. De har inte trivts där, inte känt någon gemenskap vilket kan vara ett skäl till att de inte ansträngt sig. Den grupp som slutat för att företagsformen varit fel, d.v.s. enmansföretag, har däremot trivts på Coompanion och också känt stöd därifrån. De har däremot dåligt välbefinnande, d.v.s. dålig förmåga att klara av vardagen och har en halvbra tro på sin entreprenöriella förmåga. Utveckling över tid Alla grupper utom de som blivit sjuka uppger att de mår bättre vid uppföljningen. Utvecklingen har varit mest positiv för de över 51 år, som huvudsakligen består av kvinnor. Välbefinnande mäter hur väl man klarar av vardagen, att hälsan inte är ett hinder. Även vad gäller välbefinnande är utvecklingen mest positiv för de över 51 år. Välbefinnandet ökar för alla grupper utom de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Tron på den egna entreprenörilla förmågan ökar framförallt hos de som fått anställning i socialt företag, delvis också hos de som är kvar som deltagare i projektet och de som drivit ett enmansföretag. Slutsats Det har gått bra för så många att projektet kan anses framgångsrikt. De som varit kvar i projektet har förbättrat både sitt välbefinnande och sitt entreprenörskap Konceptet Sfinx med ett hälsospår har i det här fallet fungerat bäst för utrikesfödda kvinnor, halvbra för svenska kvinnor och mestadels dåligt för svenska män. För de svenska kvinnorna fungerar själva hälsospåret, medan det verkar vara tveksamheter omkring företagandet. En generell slutsats är därför att projektinnehåll och deltagare skall matchas. Samma upplägg passar inte för yngre svenska män och utrikesfödda kvinnor. En rekommendation skulle vara att använda hälsotestet för att avgöra både vilka som skall ingå i verksamheten och vilka insatser som skall erbjudas. Om personer med både hög fysisk och psykisk ohälsa skall ingå bör de erbjudas speciella insatser innan själva företagandet startar. 6

7 Bakgrund Projektet Sfinx-inkubatorn startade 2011 med målet att genom socialt företagande integrera personer på arbetsmarknaden. Uppstarten drevs som ett projekt som finansierades via ESF (Europeiska Socialfonden) och Göteborgs stad. Inom ramen för projektet skulle en metod för hållbara sociala företag byggas upp (inkubatorn Sfinx). Fem företag skulle startas och 25 personer skulle bli anställda. Den målgrupp Sfinx har vänt sig till är personer som står utanför arbetsmarknaden/har svårt komma in på arbetsmarknaden. Anledningen kan vara funktionsnedsättning, diskriminering, sjukskrivning, långvarig arbetslöshet, tidigare missbruk och kriminalitet. Hälsospåret i Sfinx Coompanion har arbetat med socialt företagande i mer än 15 år och har sett att ett hinder för entreprenörskap har varit ohälsa. Personer som hamnar utanför arbetsmarknaden får ohälsoproblem. Ohälsoproblemen blir i sin tur ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden. I projektet sökte man därför efter en metod för att hantera ohälsoproblemen. Folkhälsokommitten i Västra Götaland gjorde det möjligt genom att bevilja det aktuella hälsoprojektet. Uppdraget År 2012 gjorde Coompanion Göteborg en anbudsförfrågan avseende Utvärdering av hälsans betydelse och påverkan på individernas entreprenörskap i sociala företag. Utgångspunkten var att hälsoarbetet kan bidra till att projektets övriga mål uppnås. Utvärderingen skulle göras i enlighet med gällande krav från ESF, d.v.s. vara en lärande utvärdering.. Utvärderingen skall mäta framförallt om projektets olika hälsoinsatser bidrar till bättre hälsa och därmed till förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och entreprenörskap i sociala företag. Utvärderingen skall vara en effektutvärdering, dock med halvårsvis uppföljningar under projekttiden. Projektutvärderingen skall vara öppen och transparent. Aktören Coompanion, finansiären Västra Götaland och utvärderaren Bergstugan konsult ska kunna utbyta information och kunskap för att kunna bidra till ett så bra slutresultat som möjligt. Målet var att 80 procent av deltagarna upplever en förbättrad hälsa efter att ha medverkat i inkubatorns verksamhet. Hälsa WHO definierade 1946 hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. Definitionen anger att hälsa inte bara handlar om frånvaro av sjukdom eller svaghet utan att man har ett fullständigt välbefinnande. Individens inställning till sin egen hälsa är av stor betydelse. Med WHO:s synsätt kan t.ex. en människa må bra, uppleva sig ha god hälsa trots att hon i medicinsk mening är sjuk. Upplevelsen av hälsa är individuell och för att belysa detta kan man titta på det s.k. hälsokorset. Man kan alltså må dåligt utan att i medicinsk 7

8 mening vara sjuk (fältet A i bilden). Å andra sidan kan man känna livslust och må bra fast man är medicinskt sjuk (fältet D i bilden) (Medin J, 2000). Hälsa som resurs I Ottawa-charter 1986 utvecklade man hälsobegreppet genom att förklara att för att nå hälsan måste man identifiera och realisera förhoppningar, tillfredsställa behov och förändra eller anpassa sig till omgivningen. Hälsa skall därför ses som en resurs i det dagliga livet, inte som ett mål i sig (WHO, 1986). Detta innebär att hälsan inte är ett idealtillstånd, utan snarare ett dynamiskt tillstånd. Hälsan ses som en resurs på samma sätt som utbildning, sociala nätverk, inkomst m.m. Hälsan är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation. Hälsan ses därmed som en del av humankapitalet. Man har även på aggregerad nivå visat att en befolknings hälsa har klara samband med den ekonomiska utvecklingen (Hermansson K, 2008). Sambandet fysisk och psykisk hälsa Det finns ingen samsyn på hur orsakssammanhanget ser ut mellan den psykiska och fysiska hälsan men det finns början till en teoribildning. I denna (Kristenson M & Starke D, 2004) ser man den psykiska (o)hälsan som en mekanism som påverkar individens möjligheter att ta till sig budskap och möjligheter som finns i omgivningen. Man talar om inlärd hjälplöshet, eftersom erfarenheterna har lärt hen att det inte tjänar något till att försöka eftersom det ändå inte kommer att lyckas. Man kan även visa hur detta ger psykobiologiska avtryck i individen som i sig är skadliga för hälsan. Liknande tankegångar finns inom den salutogena forskningstraditionen, där begreppet KASAM (känsla av sammanhang) är centralt. En persons känsla av sammanhang är avgörande för hennes bemästringsstrategier för att klara av stressfyllda situationer. KASAM byggs upp av tre aspekter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1987). 8

9 Forskning Arbetsliv/företagande Arbetsintegrerande sociala företag är ett begrepp som används i EU. Med det menas företag som har som övergripande syfte att individer som har det svårt på arbetsmarknaden ska integreras i arbetsliv genom företag som producerar varor eller tjänster för en marknad. Företaget skall också ge de anställda en formell delaktighet i företaget och återinvestera eventuell vinst i den egna verksamheten eller liknande verksamheter (SOU 2012:31., 2012; Medin J, 2000). Sociala företag har setts som en del av den sociala ekonomin och har varit mer utbredd i övriga EU än i Sverige. Enligt en rapport som genomförts på uppdrag av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (Chaves, 2007) sysselsätts elva miljoner, sex procent av den arbetande befolkningen, i den sociala ekonomin. Många sociala företag i Sverige har bedrivits med stöd av medel från EU. I dessa ställs krav på utvärdering. Den senaste perioden har man rekommenderat lärande utvärdering, d.v.s. att utvärderingen ger input till projektet under gång. Utvärderingarna är ofta processinriktade och talar om vad som har fungerat/inte fungerat men har sällan ett epidemiologiskt upplägg där man talar om hur stor del som har ett visst utfall. Man uppmärksammar de som fortsätter i projektet men har inte studerat de som av olika skäl slutar. För att hitta detta får man antingen studera arbetslivsforskning eller de undersökningar som Arbetsförmedlingen gör. Inom arbetslivsforskningen utarbetades olika teorier och modeller för relationen mellan stress och (o)hälsa. En av de mest kända är krav/kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990). I denna relateras låga respektive höga krav i arbetet med låga respektive höga förutsättningar för att kunna kontrollera jobbet. Möjligheten att kunna kontrollera jobbet minskar den stress som höga krav kan ge. Även om man kan kontrollera jobbet kan det ge negativ stress om man saknar tillräckligt stöd eller förmåga att genomföra arbetet. Entreprenörskapsforum presenterar årligen en rapport med data som baseras på GEM (Global Entrepreneurship Monitor) (Entreprenörskapsforum, 2013) där företagandet i Sverige, men även i övriga världen, beskrivs. Bland annat redovisas den totala entreprenöriella aktiviteten (TEA) i olika länder. Man delar också in länderna efter ekonomisk utvecklingsnivå, faktorsdrivna, effektivitetsdrivna och innovationsdrivna. Sverige och t.ex. USA är innovationsdrivna, delar av Sydamerika och Östeuropa effektivitetsdrivna, medan länder i Afrika, men även Iran och Palestina, är faktorsdrivna. I nedanstående bild visas egenskaper hos de olika ekonomierna: 9

10 Figur 2. Egenskaper och nyckelbegrepp, olika ekonomier (från GEM) Faktorsdrivna ekonomier (Från levebrödsjordbruk till utvinning av naturresurser) Effektivitsdrivna ekonomier (Ökad industrialisering och stordriftsfördelar) Innovationsdrivna ekonomier (Fou, kunskapintensiva företag, växande tjänstesektor) Resultaten visar på att i innovationsdrivna och faktorsdrivna länder har både första och andra generationens migranter/invandrare en högre grad av företagande än icke-migranter. I effektivitetsdrivna ekonomier är mönstret det motsatta. I de flesta geografiska regioner är första generationens migranter mer engagerade i uppstart av företag än icke-migranter. TEA (den totala entreprenöriella aktiviteten) är högst i de faktorsdrivna ekonomierna som också ofta är de länder som de nyanlända kommer ifrån. Bortfall Det är svårt att hitta analyser av bortfallet inom de utvärderingar som gjorts av sociala företag. Dessa utvärderingar är oftast processutvärderingar som studerar vad som fungerar, d.v.s. man fokuserar på det positiva. Många av studierna är också i slutfasen och har ännu inte gjort en slututvärdering. Projekt IT-piloterna (Kulin, 2013) gick ut på att prova på hur ny teknik kan utveckla äldreomsorgen. Målgruppen var arbetslösa ungdomar. En utvärdering av projektet visade att omkring 45 procent av deltagarna avslutade sin medverkan i förtid. En större andel var kvinnor än män. Männen var mer positiva till praktik, utbildning och möjligheten till framtida jobb. Den förklaring som gavs till detta var att männen förmodligen blev mer positivt bemötta på arbetsplatserna. Av arbetssökande till Arbetsförmedlingen avbryter ungefär en femtedel kontakten med AF. Studier visar att ca 39 procent av dessa fått arbete. Vid Institutionen för Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet (Pettersson) har en bortfallsanalys gjorts av personer som avstått från att deltaga i en andra omgång av ett frivilligt hälsotest. Bortfallet var 21 procent. Analysen gjordes på svaren som getts i det första hälsotestet. Sex variabler var signifikant relaterade till bortfall. Fyra av dessa, högt BMI, regelbunden rökning, hög puls och brist på vardagsmotion, var riskfaktorer för ohälsa. De två övriga var arbetslöshet året innan undersökningstillfället och utlandsfödda föräldrar. I en magisteruppsats vid Idrottshögskolan i Stockholm (Wahlgren, 2003) undersöktes vilka skäl som fanns att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. Analysen 10

11 gjordes utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. En vanlig orsak som uppgavs som till skäl till avstå från Hälsoplantest var tidsbrist p.g.a. arbetsbelastning. En närmare analys visade att när bortfallsgruppen beskrev den egna kroppstatusen i mindre positiva termer förknippades Hälsoplantest med en negativ bekräftelse och ett negativt tillrättavisande budskap, vilket tolkades som styrande faktorer bakom skälet att avstå. Hypoteser Huvudhypotesen var att förbättrad hälsa skapar förutsättningar för ett hållbart entreprenörskap. Hälsan kan vara både psykisk och fysisk. En delhypotes är att den psykiska hälsan fungerar som en mekanism för goda hälsovanor och därigenom också förbättrad entreprenöriell förmåga Ytterligare en delhypotes är att personer från länder med högt entreprenörskap har bättre förutsättningar att vara uthålliga än personer från länder med lågt entreprenörskap. Se resultat från Entreprenörkapsforum. Metod Enligt uppdraget skall utvärderingsrapporten vid projektets slut leverera en utvärderingsrapport som beskriver hur projektets olika hälsoinsatser bidrar till bättre hälsa och därmed till förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och entreprenörskap i sociala företag. I detta finns givet att bättre hälsa ger bättre förutsättningar. Detta innebär att det är tre faktorer som skall undersökas: 1 hälsan 2 ökat arbetsdeltagande 3 entreprenörskap Den hälsoprofil/enkät som användes togs fram gemensamt av en arbetsgrupp bestående av representanter för Coompanion, Västra Götaland och Bergstugan konsult. Hälsan undersöktes genom dels en hälsoprofil, dels ett cykeltest som mäter konditionen. Frågorna togs huvudsakligen från en livsstilsprofil som tidigare använts i Västra Götaland, och kompletterades med frågor om välbefinnande från Nationella folkhälsoenkäten. Dessa frågor var: Hur mår du? Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna? Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? 11

12 Den enkät som hälsoprofilen byggde på hade även frågor som skall mäta entreprenörskap. Dessa frågor togs från en enkät som använts för att studera påverkansfaktorer på entreprenöriell motivation vid Högskolan Kristianstad (Fritz & Luong, 2011). En viss justering gjordes av frågorna för att bättre passa målgruppen. Frågorna som användes var: Är du uthållig i att slutföra ditt arbete? Antar du gärna nya utmaningar? Använder du lärdomar från tidigare svårigheter i det du gör? Gillar du att ta initiativ? Frågorna Upplever du att du får det stöd du behöver? och Upplever du att du kan göra vad du vill utan att begränsas av andra/annat, till exempel barn, partner, ekonomi och hälsa? togs fram utifrån diskussioner inom arbetsgruppen. Eftersom de personer som deltog i projektet ofta hade en bristfällig svenska genomfördes enkäterna som intervjuer där intervjuaren kunde förklara vissa ord. Det var sällan möjligt att genomföra enkäter vilket hade varit tidsbesparande. Cykeltestet gjordes enligt Åstrand och mäter maximal syreupptagningsförmåga och jämför det med värden för svenska folket år Resultatet relaterar till kön, ålder och vikt. Under hela projektet har arbetsgruppen träffats regelbundet (ungefär varannan månad) för att diskutera hur projektet framskridit. Ett område som har diskuterats har varit svårigheten att genomföra enkäten, framförallt att det var tidskrävande. Införande av testcykel diskuterades flera gånger innan beslut om detta togs. Ett problem som har diskuterats har varit byte av hälsopedagog och hur detta ska kunna lösas. Den första hälsopedagogen arbetade bara den första sommaren, den andra i knappt ett år och den tredje har arbetat i ungefär ett år. Samma enkät/hälsoprofil har använts men relationen och kunskapen om personerna som ingår i projektet har fått byggas upp på nytt. Hälsopedagogerna har också haft olika bakgrund vilket påverkat deras genomförande. En var mer forskningsinriktad medan en annan hade mer praktisk erfarenhet av att arbeta med personer som var utrikesfödda. Två underhandsrapporter har tagits fram, diskuterats och varit underlag och i viss mån påverkat det framtida arbetet. Vid den första baslinjerapporten redovisades framförallt skillnader mellan personer födda i Sverige och utrikesfödda och skillnader mellan män och kvinnor. Det framkom att: Nästan alla män är födda i Sverige Personer födda i Sverige dricker oftare alkohol och cyklar och promenerar mer till arbetet Utrikesfödda har mer stressymptom, däremot anser de generellt att deras hälsa är god, och att de gärna antar nya utmaningar och gillar att ta initiativ Kvinnor födda i Sverige uppger mer sällan än andra grupper att de mår bra, de anser inte heller att de gillar att initiativ eller att de gärna antar nya utmaningar 12

13 Vid den andra utvärderingen var bilden i huvudsak positiv, med mestadels förbättrade värden. Generellt mår man bättre och motioner mer. Något som man bör se upp med är upplevelsen av stress framförallt hos utrikesfödda kvinnor. Projektet har inneburit att två discipliner, folkhälsovetenskap och socialt entreprenörskap, med olika kulturer, har blivit tvungna att sammanlänka sina synsätt. Inom folkhälsovetenskapen har det funnits en tendens att betona det vetenskapliga och att det skall finnas evidens för en åtgärd, medan det sociala entreprenörskapet betonar det nya som inte har hunnit utveckla evidens för sitt arbete. Folkhälsokommittén i Västra Götaland som stödjer detta projekt har gärna betonat vikten av beprövad erfarenhet. Det aktuella projektet kan sägas vara ett uttryck för en vilja att få in nya synsätt i folkhälsovetenskapen, samtidigt som det sociala entreprenörskapet synas från ett epidemiologiskt perspektiv. Utvecklingsarbete bygger ofta på EU-finansierade projekt. Den senaste programperioden har man krävt att projekt skall utvärderas. Den metod som har förordats har varit lärande utvärdering där utvärderaren kontinuerligt skall följa projektet och under gång meddela sina upptäckter. Analyser Avsikten har varit att i möjligaste mån följa de 50 personer som blivit intervjuade en första omgång. Detta har skapat både ett internt och ett externt bortfall. De externa bortfallet är de personer som slutat i projektet. Det interna bortfallet är de personer som är kvar i projektet men inte velat ställa upp på, framförallt den sista intervjun. Både det interna och det externa bortfallet kommer att jämföras med de personer som är kvar i projektet. Bortfallsanalysen ses som så väsentlig att den kommer att vara en del av huvudanalysen. Analyserna har gjorts utifrån fyra områden, fysisk hälsa, psykisk hälsa, välbefinnande och entreprenöriell förmåga. Vad gäller välbefinnande och entreprenöriell förmåga omfattar de frågor tagna från två olika enkäter, vilket gör att de hänger samman och har en likartad struktur. Detta har möjliggjort att bilda ett index för vardera välbefinnande och entreprenörskap. Indexen är additiva, d.v.s. svaren på frågorna adderas. Sex frågor tagna från folkhälsoenkäten mätte vad de kallar välbefinnande. Det gällde frågorna: Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna? Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? 13

14 Frågorna kan sägas mäta hur väl man fungerar i det dagliga livet, att man inte mår så dåligt att man inte fungerar i det dagliga livet. Eftersom frågorna var likadant uppbyggda och mätte ett gemensamt fenomen, nämligen välbefinnande, ställdes frågorna samman till ett index. Lågt värde innebär bättre än vanligt och högt värde sämre än vanligt. Även för att mäta entreprenörskap har ett antal likartade frågor använts. Dessa var: Är du uthållig i att slutföra ditt arbete? Antar du gärna nya utmaningar? Använder du lärdomar från tidigare svårigheter i det du gör? Gillar du att ta initiativ? Även av dessa frågor skapades ett index som kan sägas mäta personens uppfattning om sin entreprenöriella förmåga. Högt värde innebär bättre än vanligt och lågt värde sämre än vanligt. Resultatet redovisas till stor del utifrån utfallet, d.v.s. vad som har hänt med personerna Efter diskussion med arbetsgruppen gjordes en indelning i sex grupper. Dessa var: Fortfarande deltagare i projektet Anställda inom socialt företag Jobb inom reguljära arbetsmarknaden Slutat p.g.g sjukdom/ var sjuka redan vid ingången i projektet Enmansföretag (enligt projektledningen är enmansföretag för denna målgrupp väldigt svårt) Slutat själva eller efter uppmaning från Coompanion En uppdelning görs vid lämpliga tillfällen på kön, ålder och på född i Sverige/utlandsfödd. 14

15 Resultat Sammanlagt 50 personer har deltagit i projektet och ställt upp på att genomgå en eller flera hälsoprofiler. Därutöver har 30 personer deltagit i projektet men inte gjort någon hälsoprofil. En redovisning av projektdeltagarna görs i tabell 1. Tabell 1. Projektdeltagarna. Redovisning på utfall, kön och födelseland Fortfarande deltagare i projektet Anställda inom socialt företag Jobb inom reguljära arbetsmarknaden Slutat p.g.a. sjukdom Antal/andel Kvinnor Män Andel Utlands födda 11 (22% ) 9 (82%) 2 (18%) 18,2% (2) Sverige 8, Somalia, Sydkorea 12 (24%) 11 (92%) 1 (8%) 66,7%(8) 6 (12%) 5 (86%) 1(14%) 50% (3) 5 (10%) 4 (80%) 1 (20%) 20% (1) Sverige 4, Irak 4, Libanon, Polen, Somalia, Turkiet Sverige 3, Irak, Iran, Kap Verde Sverige 3, Libanon Enmansföretag 8 (16%) 5 (62,5%) 3 (37,5%) 62,5 %(5) Slutat 8 (16%) 4 (50%) 4 (50%) 37,5 %(3) Chile, Irak, Norge, Polen, Sverige 3, Uganda Sverige 5, Elfenbenskusten, Uganda, Vietnam Totalt 50 (100%) 39 (78%) Sverige 19 (49%) 11 (22%) Sverige 9 (82%) 44 %(22). 15

16 Kön 4/5 (78 %) av deltagarna har varit kvinnor. Männen är överrepresenterade bland de som av olika skäl slutat, även i gruppen enmansföretag som man kom fram till var alltför svår företagsform. Det är en överrepresentation av kvinnor som blivit anställda inom det sociala företaget. Av kvinnorna är 2/3 (66 %) antingen kvar i det social förtaget eller har fått jobb i den reguljära arbetsmarknaden. För männen är motsvarande siffra 33 procent. Bland männen har över hälften slutat, antingen av privata skäl eller för att de startade i enmansföretag som varit för svårt. Födelseland 28 personer är födda i Sverige vilket blir 56 procent. Sex personer kommer från Irak, tre från Somalia, två vardera från Libanon och Polen. Övriga kommer från Chile, Elfenbenskusten, Iran, Norge, Sydkorea, Turkiet, Uganda och Vietnam. Ungefär hälften av kvinnorna är födda i Sverige jämfört med 4/5 bland männen. De utlandsfödda är överrepresenterade bland de som blivit anställda inom sociala företag och de som arbetat i enmansföretag. De utlandsfödda är underrepresenterade bland de som blivit sjuka eller slutat. Av de sex personerna som kommer från Irak är fem kvinnor. Dessa har antingen blivit anställda, fyra personer, eller fått ett reguljärt jobb. Ålder Vid en uppdelning i tre åldersklasser hamnar ungefär lika många i vardera klassen, 16 personer är upp till 40 år, 17 mellan 41 och 50 år och 16 personer är 51 år eller mer. Den yngsta åldersgruppen har en överrepresentation av personer födda i Sverige, 69 procent. Den yngsta åldersgruppen är överrepresenterad bland de som är kvar som deltagare och de som fått jobb på den öppna arbetsmarknaden. De unga kvinnorna är kvar som deltagare i projektet, medan de unga männen har slutat. Av de fyra männen i åldern upp till 40 år har tre slutat och en fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden Gruppen som är mellan 41 till 50 år är överrepresenterad bland de som är kvar som deltagare och framförallt de som blivit sjuka. 60 procent av de som blivit sjuka är mellan 41 och 50 år. Däremot har ingen fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Den äldsta åldersgruppen, de över 51 år, finns bland de som blivit anställda i sociala företag och de som haft ett enmansföretag. Bland de som slutat är åldersfördelningen relativt jämn. Hälsoläge vid start Vid projektstart, när den första hälsoprofilen görs, uppger 31 stycken (64 %), att de mår bra. De som blivit anställda eller fått jobb inom den reguljära arbetsmarknaden uppger oftare att de mår bra, 92 procent av de som fått anställning, och 80 procent av de som fått reguljärt jobb. Sämst mådde de som slutat av sig själva eller för att de blivit sjuka (37,5 % resp. 40 % av dessa uppgav att de mådde bra). De som är kvar som deltagare i projektet resp. slutat p.g.a. av de arbetat i enmansföretag ligger däremellan, på 55 procent resp. 62,5procent. 16

17 Hur man mådde vid start verkar ha inverkan på hur utvecklingen blivit. På frågan hur man upplever sin fysiska hälsa av uppger 60 procent av de som blivit sjuka att den fysiska hälsan är dålig eller mycket dålig. Även de som är kvar som praktikanter uppger relativt ofta att deras fysiska hälsa är dålig (36 %). De som fått jobb på den reguljära marknaden, de som slutat och enmansföretagen upplever till stor del sin fysiska hälsa som bra. De som blivit sjuka upplever däremot att den psykiska hälsan är bra. Den psykiska hälsan upplevs framförallt som ett problem av de som blivit kvar som deltagare i projektet. Vikt Personer födda i Sverige väger generellt mer än de som är födda utomlands. Vikt redovisas skilt för män och kvinnor. Bland kvinnor har den grupp som blivit anställd det högsta medelvärdet. Bland männen har de som slutat det högsta medelvärdet med en medelvikt på över 90 kg. I studien redovisas viktnedgång. Utgångsläget är att viktnedgång är positiv. Viktnedgång kan i och för sig vara negativ. Ansvarig hälsopedagog som träffat och undersökt alla anser inte att det förekommit någon negativ viktnedgång i den aktuella studien. Cykeltest De som blivit anställda har initialt låga (dåliga) testvärden. Högst (bäst) värde bland kvinnorna har den grupp som blivit sjuka. Högst värde bland männen har de som blivit kvar som praktikanter eller fått jobb på den reguljära marknaden. Alkohol och tobak Nästan hälften (47 %) konsumerar ingen alkohol alls varje vecka. En tredjedel dricker alkohol varje vecka. Det är stor skillnad mellan grupperna i hur mycket alkohol man konsumerar. I gruppen som blivit sjuk konsumerar 80 procent alkohol varje vecka. I de grupper där deltagarna är kvar som deltagare eller som anställda i socialt företag konsumerar under 20 procent alkohol varje vecka. De som fått jobb i den reguljära arbetsmarknaden och de som slutat ligger däremellan, på 60 respektive 50 procent. Skillnaden kan delvis förklaras med att över hälften av kvinnorna inte konsumerar någon alkohol alls, jämfört med en fjärdedel av männen. Även vad gäller rökning särskiljer sig gruppen sjuka. 60 procent i gruppen som blivit sjuka röker varje dag jämfört ungefär en fjärdedel (26,5 %) totalt. Även den grupp som slutat ligger över snittet med 37,5 procent som röker varje dag. Av de som fått jobb i den reguljära arbetsmarknaden röker inga. 70 procent av kvinnorna röker aldrig, jämfört med hälften av männen. Få, bara 5 personer, snusar. Snusning är vanligast bland de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden (och som inte rökte alls), där en femtedel snusar varje dag. I de grupper som hade flest som rökte snusar man inte. Sover Bäst sover de som är kvar som deltagare i projektet eller blivit anställda i sociala företag. Av personerna i de grupperna sover under 20 procent dåligt. I de övriga grupperna sover ca 40 17

18 procent dåligt. Allra sämst sover de som blivit sjuka eller fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Där uppger inga att de sover mycket bra. Stress I den grupp som blivit sjuka uppger flest personer att de är stressade. I den gruppen uppger ingen att de aldrig är stressade, varken i hela livssituationen eller på Coompanion. I gruppen som blivit sjuka uppger alla att de ofta eller mycket ofta är stressade i hela livssituationen. Man är mindre stressad på Coompanion än i hela livssituationen. Mest stressade i hela livssituationen efter de sjuka är de som fått jobb på den reguljära marknaden. Där uppger 60 procent att de ofta eller mycket ofta är stressade i hela livssituationen. Minst stressade i hela livssituationen är de som slutat, antingen av sig själva eller för att de arbetat i enmansföretag. I grupperna som är kvar på Coompanion, antingen som deltagare i projektet eller som anställda, uppger strax över 40 procent att de ofta eller mycket ofta är stressade i hela livssituationen. Stressnivån är generellt lägre på Coompanion än i hela livssituationen, d.v.s. hemma och utanför Coompanion. Speciellt låg är den för de som slutat, antingen själva eller för att de arbetat i enmansföretag. Där är 60 procent aldrig eller sällan stressade. Gruppen som fått jobb är stressade då och då. Den grupp som blivit sjuk har upplevt mest stress och en stress som påverkar negativt. För den grupp som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden kan den höga stressnivån i livssituationen och en mellannivå på Coompanion ha haft en positiv inverkan. Stöd från Coompanion eller hemifrån Tre fjärdedelar upplever att de får det stöd de behöver från Coompanion. Minst nöjda är de som slutat och de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden, medan alla som slutat p.g.a. sjukdom är nöjda med stödet. Två tredjedelar (63 %) upplever att de får stöd hemifrån. Mest missnöjda är de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden, där bara en femtedel upplever att de fått det stöd de behöver hemifrån. Av de som slutat anser hälften att stödet hemifrån var tillräckligt. Välbefinnande Välbefinnande mäts genom ett index. Hur detta är uppbyggt visas på sid. 13. Generellt får männen bättre värden än kvinnorna. Sett utifrån utfallet uppger de som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden bäst värden, följt av de som fått anställning i ett socialt företag och de som slutat. Sämst välbefinnande uppger de som jobbat i enmansföretag, de som är kvar som praktikanter och de som slutat p.g.a. sjukdom. Entreprenörskap Den entrpreprenöriella förmågan mäts genom ett index. Se sid 14. På detta index får män och kvinnor lika höga värden. Högst uppfattning om sin entreprenöriella förmåga har de som slutat, framförallt männen. Näst högst uppfattning har de som blivit anställda i ett socialt företag. Lägst uppfattning om 18

19 sin förmåga har de som blivit kvar som deltagare i projektet, medan de övriga grupperna har ett mellanläge. Sammanställning av resultaten I tabell 2 görs en sammanställning av olika faktorer uppdelade på utfallet för de personer som ingått I projektet. En indelning har gjorts i dåliga, bra och medelvärden. De bra är grönmarkerade och har ett +, de dåliga rödmarkerade och har ett - och de med medelvärden gulmarkerade och har ett =. Tabellen visar resultaten för enkät ett, d.vs. utgångsläget. Tabell 2. Utfallsgrupperna (arbetsdeltagande) redovisade efter hälsoläge, hälsovanor, välbefinnande, entreprenörskap. Utgångsläget, d.v.s. enkät 1. Fortfarande deltagare i projektet Anställd Jobb Reguljä r markna d Slutat p.g.a. Sjukdom Enmans företag Slutat Kön = + kv + kv = + män + män Födelseland Ålder -- kvinnor + Sverige födda + utl född (Irak) = + Sverige Födda + utlands födda låg = = = = = + Sverige födda Ålder män = hög låg = låg hög Mår bra _ ++ + = Cykeltest kvinnor = _ = + _ = Vikt kvinnor* = _ = + + = Cykeltest män + _ + _ = _ Vikt män * _ - _ Promenerar till arbetet + _ = + Alkohol _ Röker + = + = _ Snusar = + + _ Sover + + Stressad = = _

20 Livssituation Välbefinnande _ Entreprenör skap Stressad Coompanion _ + = = = + = = = Trivs på Coompanion Gemenskap/sa marbete i grupp Kan välja vad man vill göra -- kvinnor _ _ + + _ + + _ = = = _ + - man Stöd från Coompanion = + _ + + _ Stöd hemifrån + + _ + + _ *viktnedgång anses bra och utmärks med + Tabellen visar att de som slutat eftersom de blivit sjuka har dåliga värden på det mesta, både hälsa och levnadsvanor. De har varit stressade, sover dåligt och har också känt sig pressade av att de inte kan välja vad de vill göra. De har däremot trivts på Coompanion och också känt gemenskap i arbetsgruppen. Den grupp som blivit anställda inom socialt företag har bra värden på det mesta utom på cykeltest och att de inte promenerat till arbetet, vilket kan uttryckas som att de har dåliga hälsovanor. De har bra värden både på entreprenörskap och välbefinnande. Den grupp som blivit fortfarande är deltagare i projektet har bra hälsovanor trots att de inte uppger att de mår speciellt bra. De har också låga värden både på välbefinnande och entreprenörskap, vilket möjligen kan tolkas som lågt självförtroende. Gruppen som fått jobb på den reguljära marknaden verkar stressad, sover dåligt och har en stressad livssituation. De röker inte, men snusar. De har inte känt gemenskap på Coompanion och inte heller stöd därifrån. Gruppen som slutat för att de arbetat i ett enmansföretag har hyfsade värden på nästan allt, förutom att de sover dåligt och har ett dåligt välbefinnande. De som slutat av sig själva eller på uppmaning har inte trivts på Coompanion och inte heller känt någon gemenskap där. De både röker och dricker alkohol. De känner sig inte stressade och har ett högt självförtroende som visar sig i bra värden framförallt vad gäller entreprenörskap och välbefinnande _ 20

21 Utveckling över tid Det genomfördes tre enkäter med cirka ett halvårs mellanrum. Personer startade också efter hand i projektet, samtidigt som andra slutade efter hand. I andra enkätomgången medverkade många som senare slutade. I den andra omgången deltog 24 personer, flest bland de som blivit anställda. I den gruppen medverkade 10 av 12 personer (83 %). I den tredje omgången medverkade 11 personer. Åtta som blivit anställda (67 %) och tre som var kvar som deltagare i projektet. I tabell 3 redovisas hur andelen som uppger att de mår bra har utvecklats över de tre enkäterna, fördelat på ålder och om man är född i Sverige eller utomlands. Tabell 3. Andel och antal som uppger att de mår bra. Utvecklingen i de tre enkäterna. Antal som svarat i nom parentes. Mår bra Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Född i Sverige 58 %(15/26 st) 91 %(10/11 st) 100 %(2/2 st) Förbättring Ej född i Sverige 68 %(15/22 st) 91 % (10/11 st) 67 %(6/9 st) Puckel* Upp till 40 år 63 %(10/16 st) 83 %(5/6 st) 50 %(1/2 st) Puckel* år 53% (9/17 st) 100 %(9/9 st) 67 %(4/6 st) Puckel* 51 år eller mer 75 %(12/16 st) 88 %(7/8 st) 100 %(3/3 st) Förbättring *förbättring följs av en försämring Utvecklingen är generellt positiv. Betydligt fler av utrikesfödda har svarat på den tredje enkäten än de som är födda i Sverige. 21

22 I tabell 4 redovisas andelen som mår bra. Tabell 4. Andelen som uppger att de mår bra. Utvecklingen i de tre enkäterna. Antal som svarat inom parentes Mår bra Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Fortfarande deltagare i projektet 55% (6/11) 100% (5/5) 100% (3/3) Anställd i socialt företag Jobb inom reguljära arbetsmarknaden Slutat p.g.a. sjukdom 92% (11/12) Ensamföretag 62,5% (5/8) Slutat Total 69% (31/49) 90% (9/10) 62,5% (5/8) 80% (4/5) 100% (2/2) Svar saknas 40% (2/5) 50% (1/2) Svar saknas 100% (2/2) Svar saknas 37,5%(3/8) 100% (3/3) Svar saknas 92% (22/24) 73% (8/11) Tabellen visar att man i alla grupper utom de som blir sjuka uppger att man mår bättre vid den senare tidpunkten då enkät 2 genomfördes. Av de som är kvar som deltagare i projektet mår alla som svarat bra både i enkät 2 och 3, medan det sker en försämring för de som blivit anställda. Vi hade en förförståelse att cykeltest skulle vara objektiva mått. Den inställningen har delvis ändrats eftersom förutsättningarna verkar ha varit olika för olika grupper. Om en uppdelning görs på personer födda i Sverige eller i något annat land har personer födda i Sverige vid alla tre testen bättre värden. Speciellt vid det tredje testet är förbättringen stor. Av de som genomför det tredje testet är bara en femtedel svenskfödda. Av de som är kvar genomför endast en av tio svenskfödda det tredje testet jämfört med 2/3 av de utlandsfödda. Man kan misstänka att de svenska deltagarna undvek att göra testet om de misstänkte att det skulle bli en negativ bekräftelse (se Wahlgren, 2003) medan de utrikesfödda inte hade detta i åtanke utan kanske snarare tyckte att det var positivt att de hade börjat lära sig använda en testcykel. 22

23 Tabell 5. Utvecklingen över tid som den visar sig i de tre enkäterna. Hälsovariabler. Andel. Antal inom parentes. Fortfarande deltagare i projektet Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Promenerar /cyklar - ja 73% (8/11) 80% (4/5) 33% (1/3) Vikt/kg 76,7 (8st) Testvärde 32,7 (7st) Anställd i socialt Företag Promenerar /cyklar ja 25% (3/12) Vikt/kg 81,6 (12st) Testvärde 26,3 (11st) 84,8 (4 st) 32,4 (5st) 70% (7/10) 70,2 (9st) 28,4 (9 st) 69 (3st) 33,3 (3 st) 50% (4/8) 72,3 (8st) 28,9 (7st) Puckel* Förbättring Förbättring Alkohol varje vecka % Förbättring Röker varje dag % Stressad/livet Sällan/aldrig 37,5% (4st) Oförändrat 20% (2st) Ofta/mkt ofta 42%(5st) 50% (5st) Stressad/ Coompanion Sällan/aldrig 50% (6st) 20% (2st) Ofta/mkt ofta 17% (2st) 20% (2st) Sover 0 Försämring 38% (3st) 33% (2st) 50% (3st) Puckel* Försämring Försämring 23

24 Dåligt 17% (2st) 10% (1st) Bra 50% (6st) 50% (5st) *förbättring följs av försämring 25% (2st) 38% (3st) Puckel* Försämring Tabell 5 visar på utvecklingen för de som anställts i sociala företag (och även de som blivit kvar som deltagare) på olika hälsovariabler. Utvecklingen är i stort positiv. Man väger mindre, dricker mindre alkohol, är mindre stressad m.m. Utvecklingen är mest positiv mellan den första och andra enkäten. Vid den tredje har den positiva utvecklingen stannat av, ibland är det även en viss försämring. Färre sover bra, fler är ofta stressade på Coompanion. I tabell 6 redovisas utvecklingen för välbefinnande och entreprenörskap. Tabell 6. Utvecklingen över tid av välbefinnande och entreprenörskap som den visar sig i de tre enkäterna. Medelvärde för gruppen på index över välbefinnande resp. entreprenörskap. För beskrivning av indexen se sid. 13. Värdet inom parentes är antal som svarat på enkäten. Fördelat på utfall Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Välbefin nande (lågt värde bra, max värde 4) Välbefin nande (lågt värde bra, maxvärde 4) Välbefin Nande (lågt värde bra, maxvärde 4) Entreprenörsk ap (högt värde bra, maxvärde 5) Entreprenörskap (högt värde bra, maxvärde 5) Entreprenör Skap (högt värde bra, maxvärde 5) Fortfarande deltagare i projektet Anställda inom socialt företag Jobb inom reguljära arbetsmarknad en Slutat p.g.a. sjukdom Enmansföre 2,14 (11) 1,63 (5) 1,89 (3) 3,73 (11) 4,2 (5) 3,08 (3) 1,83 (11) 1,77 (10) 1,74 (7) 4,07 (11) 4,13 (10) 4,28 (8) 1,63 (5) 1,83 (1) Svar saknas 3,95 (5) 3,75 (1) Svar saknas 2,1 (5) 1,75 (2) Svar saknas 3,95 (5) 3,63 (2) Svar saknas 2,27 (8) 1,83 (3) Svar saknas 3,91 (8) 4,25 (2) Svar saknas tag Slutat 1,83 (7) 1,67 (2) Svar saknas 4,11 (7) 3,92 (3) Svar saknas Totalt 1,99 (50) 1,74 (23) 1,78 (10) 3,94 (50) 4,07 (23) 3,95 (11) Tabellen visar en förbättring över tid framförallt för de som anställts i sociala företag. Välbefinnandet ökar också till enkät 2 för alla grupper utom de som fått jobb på den 24

25 reguljära arbetsmarknaden. Vad gäller entreprenörskapet förbättras detta betydligt för de som anställts i sociala företag genom alla tre enkäterna; till enkät 2 sker en förbättring också för de som blivit kvar som deltagare, och de som arbetat i enmansföretag. För övriga blir det en försämring. Entreprenörskap verkar ha mer samband med hur det gått i projektet än välbefinnandet. Man bör dock observera det stora bortfallet för alla utom de anställda. Se antalet svarande. I tabell 7 visas utvecklingen över tid uppdelat på ålder. Tabell 7. Utvecklingen över tid av välbefinnande och entreprenörskap som den visar sig i de tre enkäterna. Medelvärde för gruppen på index över välbefinnande resp. entreprenörskap. För beskrivning av indexen se sid. 13 och 14. Värdet inom parentes är antal som svarat på enkäten. Fördelat på ålder. Välbefinnande (lågt värde bra, max värde 4) Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Upp till 40 år 1,82 (16 st) 1,78 (6 st) 1,92 (2 st) puckel* år 2,2 (16 st) 1,67 (9 st) 1,81 (6 st) förbättring 51 år eller mer 1,93 (15 st) 1,79 (8 st) 1,58 (2 st) förbättring Entreprenörskap (högt värde bra, max värde 5) Upp till 40 år 3,89 (16 st) 3,79 (6 st) 3,75 (2 st) försämring år 3,92 (16 st) 4,08 (9 st) 3,58 (6 st) puckel* 51 år eller mer 4,02 (15 st) 4,25 (8 st) 4,83 (3 st) förbättring *förbättring följt av försämring Tabellen visar att utvecklingen varit mest positiv i den äldsta åldersgruppen och minst positiv för den yngsta åldersgruppen. Den äldsta åldersgruppen har haft en positiv utveckling båda vad gäller välbefinnande och entreprenörskap. Om man räknar antal personer sker det både för välbefinnande och entreprenörskap en förbättring hos hälften av de personer som deltar i enkät två. En tredjedel får sämre värden medan det är oförändrat för resten. Av tabell 7 kan man dra slutsatsen att de personer som fått sämre värden till hör den yngsta åldersgruppen. Uppföljning Hypoteser Vi hade tre hypoteser. 1. Förbättrad hälsa skapar förutsättningar för ett hållbart entreprenörskap. Hälsan kan vara både psykisk och fysisk. 25

26 2. Den psykiska hälsan fungerar som en mekanism för goda hälsovanor och därigenom också förbättrad entreprenöriell förmåga 3. Personer från länder med högt entreprenörskap har bättre förutsättningar att vara uthålliga än personer från länder med lågt entreprenörskap. Välbefinnande är ett gemensamt mått för psykisk och fysisk hälsa. Välbefinnandet och entreprenörskapet förbättras mellan de två första mättillfällena för de som fortfarande är deltagare i projektet, de som anställts i socialt företag och de som slutat för att bedrivit ett enmansföretag. För de som anställts på den reguljära arbetsmarknaden sker det däremot en försämring beträffande välbefinnande och entreprenörskap. Den första hypotesen kan därmed sägas stämma för de grupper som har ökat arbetsdeltagande, förutom den grupp som fått jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Välbefinnandet har ökat även för grupper som inte har ett ökat arbetsdeltagande, d.v.s. de som slutat p.g.a. sjukdom eller av sig själva eller på uppmaning av projektledningen. Hypotes två kan möjligen anses stämma genom en negativ bekräftelse. Den grupp som slutat p.g.a. att de blivit sjuka hade både dåliga hälsovanor och var stressade. Detta ledde till att de inte orkade ta tag i hälsovanorna till skillnad från den grupp som blivit anställda. Gruppen där personerna slutat eftersom de blivit sjuka såg inte själva stress och att sova dåligt som uttryck för psykisk ohälsa. Vi beskrev tidigare två forskningstraditioner som kan förklara sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa. Den ena (Kristenson & Starke; 2004) handlade om inlärd hjälplöshet och kan också mätas psykobiologiskt, medan den andra handlade om känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987). Vi har inte haft möjlighet i projektet att mäta det psykobiologiska avtrycket hos de som blivit sjuka. Dessa verkar dock ha dålig självinsikt i och med att man tolkar stress respektive dålig sömn som fysisk och inte psykisk ohälsa. Den felaktiga tolkningen leder till att man inte förstår vad man skall göra för att må bättre. Man kan se detta som ett uttryck för inlärd hjälplöshet. Genom tidigare erfarenheter har hen lärt sig att det inte tjänar något till att försöka. Det stämmer också med den salutogena forskningstraditionen, man verkar ha både en låg nivå av begriplighet och hanterbarhet. Begriplighet och hanterbarhet är två av de aspekter som bygger upp känslan av sammanhang (KASAM). Bristen på begripligheten visar sig i den ovannämnda dåliga självinsikten och bristen på hanterbarhet i att man inte vet hur man skall agera för att må bättre. Vad gäller hypotes tre är det helt klart att personer, framförallt kvinnor, som är utrikessfödda har visat ett bättre entreprenörskap än svenskfödda. Speciellt utmärker sig kvinnorna från Irak. Om detta beror på att de är från just Irak eller på att de är en grupp som kunnat får kraft av varandra är svårt att säga. Hypotes tre byggde på forskning om utrikesföddas entreprenörskap, framförallt som den visat sig i GEM (Entreprenörskapsforum, 2013). Vi kan inte klart säga att det är just detta att de är från Irak som är grunden till deras framgång. Att utrikesfödda kvinnor lyckas bra tyder 26