Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan
|
|
- Niklas Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan Ett nationellt huvudstråk
2 2 FÖRORD - UNDERLAG FÖR SYSTEMANALYS Regeringen beslutade att förberedelsearbetet för nästa åtgärdsplanering skall inledas. Banverket och Vägverket har beslutat att bedriva förberedelsearbetet som ett gemensamt nationellt projekt, där även Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket skall ingå. Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan har på motsvarande sätt fått erbjudande att inleda förberedelsearbetet. Västra Götalandsregionen och regionförbunden i Jönköping och Östergötland har mot denna bakgrund och mot det nyligen genomförda Idéskedet för Götalandsbanan ställt sig bakom en gemensam länsöverskridande samverkan för att utarbeta en systemanalys för Götalandsbanestråket. Tanken är att den gemensamma systemanalysen skall vara ett viktigt bidrag i den fortsatta regionala systemanalysprocessen för respektive part och också ett underlag för Banverkets nationella analys och kommande planeringsarbete. Initiativet har tagits efter en bred diskussion med Intressentgruppen för Götalandsbanan som har stått bakom det nyligen genomförda Idéskedet.
3 3 MÅL 1. Internationellt skall banan bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft genom att a. koordinera och stimulera nya utvecklingsmiljöer, för stora delar Sveriges kunskapsaxel i form av FoU centra, universitet och högskolor b. öka tillgängligheten via ny direkt koppling med två internationella storflygplatser; Landvetter och Skavsta. c. utgöra en magnet för en tilltagande internationell turism- och besöksindustri d. skapa kapacitet för miljövänliga internationella godstransporter på järnväg till och från Göteborgs-, Norrköpings-, Oxelösunds- och Stockholms Hamnar samt strategiska godsterminaler som t ex Torsvik i Jönköping. 2. Nationellt skall banan även bidra till att skapa ekonomisk tillväxt i en hållbar utveckling genom att a. skapa fyra kraftfulla och kraftigt utvidgade LA-regioner med drygt fyra miljoner innevånare b. knyta samman landets storstadsområden med varandra och knyta fler nationella stödjepunkter i mellanliggande stora städer till en växande bandstad med i. höghastighetståg och nya inter-regionala snabbtåg som angör nya och ombyggda reseterminaler i förtätade stadsutvecklingsområden ii. kapacitetsstark och mer kostnadseffektiv godstrafik som också får ökad kapacitet för genomgående godstransporter i strategiska godstråk iii. ett transportsystem som reducerar sårbarheten i vår energiförsörjning och reducerar koldioxidutsläppen med 7 % för de långväga transporterna 3. StorRegionalt skall banan bidra till ett betydligt starkare näringsliv, högre hushållsinkomster och effektivare samhällsservice genom att a. skapa hållbara pendlingsomland med tät, snabb och bekväm tågtrafik b. säkerställa nya utvidgade funktionellt hållbara, och i en EU jämförelse tillräckligt stora, tillväxtregioner omkring Borås, Jönköping, Linköping - Norrköping som i sin funktionalitet nästan kan mäta sig med storstädernas
4 4 c. dagens storstadsområden Göteborg-VästsverigeVästra Götaland och Stockholm-Mälardalen/ÖstSverige får inom pendlingsavstånd tillgång till ca 20 % större underlag, i form av innvånare, arbetsplatser och näringsliv. 4. Lokalt skall samtliga större tätorter och städer i det nationella Götalandsbanestråket kunna dra nytta av en ökad tillgänglighet genom att a. näringslivet ökar sitt omland och får en större marknad, b. hushåll ökar sin förvärvsfrekvens c. hushåll och företag erhåller ett ökat utbud för sina inköp förmodligen till lägre kostnad med rimlig tillgänglighet d. samhällsservice kan bli mer fullständig och bedrivas effektivare med en större massa e. tätorter blir attraktiva och befolkningen kan växa med lägre offentliga insatser FUNKTIONER För att kunna uppfylla de funktionella kraven har följande måltal för restider preciserats och sammanfattas i följande figur. Trafiken skall ha sådana restider att järnvägen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen, inrikesflyg och långväga busstrafik som idag dominerar stråket. 2 tim för direkttåg 2 tim 15 min med två stopp Höghastighetståg skall trafikera med minst 1- tim trafik med förtätningar under morgontimmarna och hela eftermiddagen Trafikering Snabbtåg - Götalandsbanan 2020 En linje: Ett tågpar/maxtimme Göteborg C Borås Jönköping Linköping C Norrköping C Stockholm C 16 Nässjö Södertälje Syd Alvesta 16 Köpenhamn Kastrup Lund Malmö C Hässleholm
5 5 Inter Regionala Snabbtåg med stopp i samtliga kommunhuvudorter och på de två flygplatserna skall trafikera minst varje ½-timma för att kunna medge storregional arbetspendling Trafikering för IR-tåg - Götalandsbanan 2020 Bansträckningalternativ S7 IR-tåg särskild pendeltågtrafik 14 Gävle C Tierp Uppsala Trollhättan Alvängen Öxenered Vänersborg 10 6 Göteborg C Landvetter Borås Ulricehamn 14 Jönköping Tranås Linköping C Norrköping C Skavsta Nyköping Vagnhärad Södertälje Syd 10 Arlanda Flem. Limmared Gnosjö Nä ssjö Värnamo Alvesta Växjö 6 Mot Kalmar/Karlskrona Pendeltågstrafik/Regionaltågtrafik i storstadsområden skall med nya fordon trafikera var 15e-minut delvis på helt ny och delvis på befintlig bana. Frekvent trafikförsörjning skall upprätthållas med Landvetter och Skavsta flygplatser för att koppla samman stråket med de omfattande internationella flygnäten och storstadsområdenas stora kärnor Götalandsbanans trafiknät skall kopplas samman i effektiva bytespunkter med regionala stomlinjer med tåg och buss med minst samma frekvens som längs det nationella stråket hela resan skall vara ett ledord i all trafikplanering Uddevalla 8 Trollhättan Alvängen Öxenered Trafikering för IR-tåg och regionala tåg - Götalandsbanan 2020 Systemalternativ S7 IR-tåg Regionaltåg Vänersborg 10 6 Göteborg C 3 Horred 8 Varberg Landvetter 3 Herrljunga Borås Fritsla Kinna 8 särskild pendeltågtrafik Ulricehamn Limmared Falköping Vaggeryd Gnosjö Skövde Jönköping Boxholm Tranås Nässjö Värnamo 8 6 Örebro C Kumla Hallsberg Motala Mjölby Alvesta Linköping C Mjölby Aneby Eksjö Vetlanda 8 Växjö 8 Norrköping C Mot Västerås 8 Skavsta Nyköping Vagnhärad Hultsfred 6 Mot Kalmar/Karlskrona Södertälje Syd 14 Gävle C Tierp Uppsala Arlanda 10 Flem. Halmstad 5
6 6 Bytespunkterna skall i första hand utformas för att klara snabba, bekväma och trygga byten med en maximal övergångstid på 3 minuter mellan trafiksystem och olika färdmedel Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping och Nyköping kommer att bli tunga knutpunkter längs med banan Nässjö skall behålla sin knutpunktsroll på höglandet och skall ha direkta förbindelser med samtliga tre storstadsområden via södra stambanan och kopplingspunkter med det nya bansystemet Direkta förbindelser utan byte skall även trafikera städer och stora tätorter utanför själva Götalandsbanan; t.ex. Uddevalla, Halmstad, Varberg, Nässjö, Tranås, Mjölby, Nyköping, Uppsala På Västra Stambanan utvecklas snabbgående persontrafik som knyter samman Skaraborg med Göteborgs- och Mälardalsregionerna Södertälje Syd kommer att ha en viktig och förstärkt bytesfunktion till och från pendeltågsnätet på Södertörn och själva stadskärnan Landvetter och Skavsta är landets andra och tredje största flygplatser med en starkt växande internationellt trafiknät. Anslutningsresor skall vara frekventa längs Götalandsbanestråket och i storstadsområdena skall även stora kärnor i stadsdelar/förorter kunna nås från flygplatserna Ledig kapacitet på Götalandsbanan skall utnyttjas för snabb godstrafik av liknande typ som redan idag utvecklats med sth 160 km/h för Postens transportbehov. Nästa generation snabbgodståg med ännu högre hastigheter skall angöra befintliga och nya terminaler via kopplingspunkter till befintliga banor. Exempel på terminaler är Tomteboda, Händelö, Torsvik, Borås och Gullbergsvass Internationell Godstrafik på järnväg skall kunna utnyttja det frigjorda utrymmet på de befintliga stambanorna. Det handlar främst om kombipendlar och tung godstrafik till och från Göteborgs, Norrköpings och Trelleborgs hamnar men också via Öresundsförbindelserna till och från kombi och industriterminaler i hela Sverige. Götalandsbanan kommer att avlasta den befintliga Södra och Västra stambanan genom att genomgående snabbtåg som ianspråktar mycket kapacitet lyfts över till Götalandsbanan Götalandsbanan skall kopplas till Södra stambanan och på sikt kunna anslutas till ytterligare två spår för höghastighetstrafik till och från Öresundsregionen
7 7 ÅTGÄRDER Tanken med att utveckla järnvägsförbindelsen Stockholm- Göteborg är långt ifrån ny. Projektet har redan en lång historia bildades projekt Götalandsbanan och det är således 20 år sedan som detta utvecklingsprojekt lanserades i en tid då mycket var ifrågasatt men också i samband med att införandet av snabbtåg i Sverige hade beslutats av Sveriges Riksdag. I januari 2004 fastställde Regeringen Banverkets framtidsplan för perioden Där ingick byggstart för Ostlänken och en delsträcka på avsnittet mellan Göteborg och Borås. I Banverkets framtidsvision presenterades också ett framtida nät för högre hastigheter och Götalandsbanan framställs i planen som en samhällsekonomisk försvarbar investering. Mål Funktioner Åtgärder Politiskt processade och beslutade Nationella Regionala Lokala Hur systemet bör fungera och byggas upp för att möta målen Hela verktygslådan Kombination av åtgärder mm Fyrstegs principen Ambitionen med denna metod är att anamma ett transportslagsövergripande systemperspektiv och att analysera funktioner och åtgärdsbehov i enlighet med 4-stegsprincipen. Poängen med denna princip är att eftersöka så kostnadseffektiva lösningar som möjligt för identifierade behov utifrån följande prioriteringsordning: Åtgärdsnivåer enligt 4 - stegprincipen 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Kapacitetstaket Vi har noterat att järnvägstrafiken under 2007 har än en gång uppnått all time high och att kapaciteten är mycket hårt ansträngd i och runt storstadsområdena men också på stambanorna där en växandegods- och persontrafik skall trafikera samma bana. X 2000 har nu över 70% beläggningsgrad vilket i stort sett innebär att varje stol i varje tåg är upptagen på någon delsträcka. Banverket säger också nej till ytterligare ansökningar om kapacitet i vissa avsnitt under vissa tider på dygnet. Även den prognostiserade framtida tillväxten för gods- och persontrafik fram till 2020 sammanfaller på stambanorna och i storstadsområdena. Det kan konstateras att snabbtågens punktlighet är sämst av alla trafiksystem och godstrafikens punktlighet är vikande. Järnvägens kapacitetsutnyttjande stiger med den positiva utveckling som nu pågår och närmar sig således taket, samtidigt förväntningarna i spåren av klimatdebatten har ökat kraftigt.
8 8 Fig. i det följande visar Banverkets egen bedömning av kapacitetsläget. Ca 25% av södra och västra stambanorna har en oacceptabel kapacitetsbelastning (röd) med nuvarande planer även år Nedersta Fig visar att snabbtågens punktlighet är sämst och godstågens vikande Mot denna bakgrund kan 4- stegsprincipen förefalla överspelad eftersom de första tre stegen ger ytterst marginell effekt gentemot de definierade målen och inte tillnärmelsevis det utslag som en offensiv tillväxt- och klimatpolitik strävar efter. Vi har ändå valt att kommentera stegen.
9 9 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Ekonomiska styrmedel som vägtullar och flygplatsavgifter eller kilometerskatt för lastbilar brukar här användas som enkla men effektiva recept för att styra trafik. Järnvägens banavgifter är låga och sätts efter de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Men även om avgiften är 0 så kommer inte pendlingsomlanden att dramatiskt ändras det blir inga storregioner eftersom kapacitetsutrymmet inte medger någon tillgänglighetsförtätning. Godstrafiken på järnväg får ingen ny kapacitet och vare sig de tillväxt- eller klimatpolitiska målen nås. Punktligheten kommer tvärtom att försämras om dagens järnväg skall ta emot en ökad trafik. Kapacitetstaket närmar sig snabbt och en systemförändring av järnvägsnätet måste således till. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur Banverket har förklarat vissa tidsavsnitt för fullbelagda i både Stockholm och Göteborg men kapaciteten är hårt ansträngd genom Östergötland och vissa tider även på Jönköpingsbanan trots att godstrafiken till stor del enbart får trafikera nattetid. Under 2007 kom 30 % av X2000 tågen på Södra stambanan inte i tid och fjärrtrafiken får stryka på foten när regionaltågsystemen förtätas till exempel som i Östergötland där ÖTRAF kör stoppande pendeltåg på samma bana som X 2000 och den tunga Godstrafiken, ett förhållande som för övrigt gäller också i Göteborgsområdet. Dock har ändå en hel del gjorts för att effektivare utnyttja den befintliga infrastrukturen, t. ex: a. Kapacitetsmässigt i. har ett antal förbigångsspår byggts ut på stambanorna. ii. Göteborgs central byggts om och midjan vid infarten utvidgats iii. Årstabron med två nya spår vid infarten till Stockholm byggs färdigt iv. Signalsystemet på vissa stationer och i vissa linjeavsnitt anpassats för tätare trafik etc. b. X 2000; i. Restiderna på västra stambanan har förkortats genom färre stopp ii. Alla tåg har byggts om med hög standard iii. Antalet stolar på vissa hårt belastade avgångar har ökats med insats av sammankopplade tågsätt etc. c. Godstransporter; i. STAX 25 ton har införts på sträckan Hallsberg- Göteborg ii. Hallsbergs Rangerbangård har moderniserats och ökat sin kapacitet iii. Nässjö kombiterminal har byggts ut iv. Hamnbanan i Göteborg har elektrifierats v. Antalet direkta containerpendlar till och från Göteborgs hamn har ökat snabbt vi. Nya vagnar och fler operatörer satts på spåren etc. d. Interregional och Regional Persontrafik i. Direkta tåg har införts fyra gånger per dag mellan Nässjö Jönköping - Falköping- Göteborg med moderna Västtåg typ Regina. ii. Västtrafiks avgångar mellan Göteborg och Skövde har ökat stadigt iii. Den s.k. Östpendeln med den nya dubbeldäckaren X 40 har satts in på sträckan Gävle-Uppsala-Arlanda-Stockholm-Södertälje-Nyköping-Norrköping-Linköping iv. Östgötatrafikens pendeltåg har infört 20-min trafik v. Den s.k. Sörmlandspendeln mellan Hallsberg-Vingåker-Katrineholm-Flen-Gnesta- Södertälje-Stockholm har införts vi. Gnesta, Flens och Vingåkers stationer har anpassats för regionaltågtrafik, etc. Vi bedömer inte att ytterligare åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur kommer att medge någon större tillgänglighetsförbättring. S.k. samtidig infart på enkelspårsavsnitt kan förbättra punktligheten exempelvis på Jönköpingsbanan men de tidigare strategiska målen kommer inte att kunna uppnås. Samma sak gäller för godstrafiken som inte i någon avgörande utsträckning kommer att kunna nå de mål och förväntningar som finns på en avsevärt ökad volym.
10 10 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder Banverket genomför ett stort antal mindre åtgärder. Vad som är att betrakta som en mindre åtgärd är inte entydigt definierat. Gränsen 10 miljoner brukar ofta nämnas. Nyinvesteringar i infrastrukturen skrivs normalt av på 60 år. Teknikutvecklingen visar att t ex signalsystem och t ex spåröverbyggnad och el system måste bytas ut tidigare. Mindre åtgärder är i järnvägens sammanhang t ex inläggandet av nya växlar eller anpassning av signalsystem på en station för att på så sätt skapa en smidigare trafik. Trafiksäkerhetshöjning är en annan åtgärdskategori där omläggning av mindre vägar kan ersätta plankorsningar eller där en vägsignalanläggning kan uppgraderas från ljussignal till halvbom. Sammantaget kan konstateras att mindre åtgärder på just stambanorna eller Jönköpings- och Kust till Kustbanan inte uppfyller de ovan definierade målen. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader För stambanorna har under och 1990 talen gällt utbyggnaden av det s k S 200 programmet d.v.s. anpassningen för trafik med X 2000 och med största hastighet 200 km/h. Västra stambanan och Jönköpingsbanan har dessutom anpassats för axellast 25 ton vilket innebär att tunga systemgodståg kan framföras. Spårbyten har skett till tyngre räler med ny spåröverbyggnad som ger stabilare gång och lägre underhållskostnader. Elsystemet har i vissa fall uppgraderats och signalsystemet anpassats för trafik med olika hastigheter. Hastighetshöjning har skett även på stationerna och nu efter nästan 20 år av stegvis utbyggnad på stambanorna återstår endast kapacitetsinvesteringar på kritiska delsträckor, som exempelvis mellan Göteborg Alingsås, Arlöv- Lund eller på den anslutande Jönköpingsbanan samt Mjölby - Hallsberg. Några dramatiska restidsförändringar är inte att förvänta och det råder delade meningar om en hastighetshöjning till 250 km/h på stambanorna i verkligheten kan exploateras till följd av den tilltagande kapacitetsbelastningen. För godstrafiken gäller att behovet av tåglägen under dagen ökar beroende på att utrikestrafiken har annan dygnsrytm kundkrav på kontinuerliga transporter i allt större utsträckning behov av att utnyttja resurserna i lok, vagnar och terminaler bättre operatörerna kan uppnå lägre kostnader för personal som kan få tidiga returkörningar trafiken idag är redan idag nära kapacitetstaket mellan Hallsberg - Göteborg med en förväntad ökad utrikestrafik räcker ej kapaciteten mellan Mjölby- Hässleholm Åtgärder enligt gällande långtidsplan innebär att tillgängligheten endast kommer att förändras med några få minuter och den struktur som finns idag kommer att bestå en lång tid framöver. Detta innebär också att tillväxteffekterna av Götalandsbanan för stora och mindre tätorter inte tas tillvara
11 11 Fig visar tydligt barriärer som finns utmed stråket mellan Lokala Arbetsmarknadsregioner LA och de relativt begränsade tillgänglighetsförändringar på nationell nivå som uppstår med förslaget till reviderad Framtidsplan EFFEKTER Således bedömer vi nu att en systemförändring måste till i det svenska järnvägsnätet med en utbyggnad av en helt ny stambana mellan Stockholm och Göteborg för att nå uppsatta mål. Götalandsbanan tillför för överskådlig framtid kapacitet för både gods- och persontrafik på järnväg att kunna växa med nästan 50% sett över hela järnvägsnätet i Sverige tillgänglighet för regioner att växa och storstadsregioner att närma sig varandra kvalitet med nya förutsättningar för punktlighet och flexibilitet i valet av resealternativ och transportvägar och en kraftigt reducerad sårbarhet i det svenska transportnätets energianvändning effektivitet i resursutnyttjande genom betydligt snabbare genomströmningshastighet Götalandsbanan kommer att väl passa in i ett befintligt järnvägsnät och också kunna kompletteras med en utbyggnad söderut. Av de fem viktigaste stambanorna i Sverige kommer Götalandsbanan att ha den största marknaden och också den kortaste restiden mellan ändpunkterna. Jämfört med Västra Stambanan minskar restiden med 50 min på ändpunktsmarknaden. Mellanmarknaden blir också mycket större. För Västra Stambanan utgör själva Stockholm och Göteborg 81% av invånarna längs stråket, men för Götalandsbanan bara motsvarande 66%. Med Götalandsbanan ökar också marknaden för Södra Stambanan eftersom restiden mellan Stockholm och Linköping minskar med drygt 30 min. Södra Stambanan blir med Götalandsbanan därmed den stambana som har näst störst marknadsunderlag i Sverige.
12 Fig visar befolkningsunderlag efter åktid för olika stambanor. Ackumulerad kommunbefolkning efter viss åktid från Stockholm (från Göteborg för Västkustbanan) :15-0:30 0:31-0:45 0:46-1:00 1:01-1:15 1:16-1:30 1:31-1:45 1:46-2:00 2:01-2:15 2:16-2:30 2:31-2:45 2:46-3:00 3:01-3:15 3:16-3:30 3:31-3:45 3:46-4:00 4:01-4:15 4:16-4:30 4:31-4:45 4:46-5:00 5:01-5:15 5:16-5:30 5:31-5:46 Antal kommunsinvånare (tusentals) Götalandsbanan Västra Stambanan Södra Stambanan Västkustbanan Ostkustb./Botniab. Åktid Fig visar prognostiserad befolkningsutveckling. 3,5 miljoner människor binds samman med upp till 3 timmars resväg. från Storstadsregionerna. Även de tunga godsflödena kommer att beröra stambanorna. Götalandsbanan kommer att förbättra möjligheterna att överföra mer godstrafik på både Västra och Södra stambanan.
13 13 Effekter av åtgärderna kommer successivt att kunna preciseras i takt med att planeringsprocessen fortskrider. En ny Basprognos för persontrafik presenteras av Banverket i mitten av maj 08. Tillväxtpotentialen för den internationella Godstrafiken via hamnarna bedöms av oss som mycket stor. KTH bedömer att godstrafikens marknadsandel på järnväg kan komma att växa från 22 till 30 % år Trafiken på västra stambanan mellan Hallsberg och Göteborg kan komma att växa från ett flöde på idag ca 6 miljoner ton till ca 9 miljoner Banverkets planering inriktas idag bl a på att styra över en del av godstrafiken på Västra Stambanan till stråket väster om Vänern men trycket kommer att vara stort att utnyttja Hallsberg. Men även den internationella godstrafiken på järnväg kommer att växa, med de omfattande investeringar som flera operatörer nu gör i flersystemslok för direkttrafik med utlandet, via den fasta förbindelsen. Europakorridoren studerar f n i ett särskilt uppdrag hur kapaciteten kommer att kunna fördelas i nord- sydlig riktning med en ökande internationell godstrafik på järnväg. Tidigare persontrafikprognoser gjorda av Banverket 1996, 2003 och nu senast i underlag för inriktningsplaneringen 2007 visar på betydande förändringar i resmönster. Under den nyligen genomförda Idéstudien för Götalandsbanan genomfördes en särskild trafikprognos under 2006 som sammanfattningsvis visar följande:
14 14 Samtliga resor över 100 km Utan Götalandsbanan Samtliga resor över 100 km Med Götalandsbanan Tåg 23% Tåg 30% Flyg 10% Bil 62% Bil 57% Buss 5% Flyg 9% Buss 4% Det långväga resandet med tåg beräknas öka nationellt med hela 34 %, från 8,5 mdr pkm/år till 11,3 pkm/år. Inrikesflyget minskar totalt med 15 %. Det långväga resandet med bil beräknas minska med 4 %. Marknadsandelar förändras enligt cirkeldiagrammet ovan. Trafikökningen för tågtrafiken på grund av Götalandsbanan kommer till två tredjedelar av överföringar från andra transportslag medan en tredjedel beror på nygenerering av trafik. Effekten är dramatisk i direkt relationen mellan Storstadsområdena. Stockholm-Göteborg Utan Götalandsbanan Stockholm-Göteborg Med Götalandsbanan Tåg 34% Bil 34% Bil 30% Flyg 29% Buss 3% Tåg 61% Buss 1% Flyg 8% För att lyfta fram ett exempel av många beräknas det totala resandet i direktrelationen mellan Stockholm och Göteborg öka med 6 %. Tågtrafiken ökar med 92 % vilket innebär att tåget får nästan två tredjedelar av marknaden. Majoriteten av det ökande antalet tågresor kommer från flyget. Bilresandet minskar i trafikprognosen med 9 %. Ett särskilt intressant utfall är att den genomsnittliga restiden för samtliga resor minskar med 10 %. Restidsvinst är den enskilt största faktorn i en samhällsekonomisk kalkyl Stockholm - Göteborg Antal resor per år, tal Tåg Flyg Buss Bil 0 Utan GB Med GB
15 15 Sammanfattningsvis kommer järnvägens marknadsandelar att påtagligt förändras till ett genomsnitt på 30% av den totala resemarknaden i Sverige. Kartor; Effekter hämtade ur Trafikprognos med SamVips metoden utförd 2006 i Idéstudien Procentuell utveckling av biltrafik med Götalandsbanan -11% -30% -25% -28% -37% -% -% -11% -3% -2% -4% -3% -5% -36% -28% -11% Marknadsandelar för järnvägen med Götalandsbanan 60-65% 40-45% 60-65% 55% 20-25% 30% 35-40% 40-45% 30% 10-15% 20% 6-7% 15% +25% 50% 20 % 40-45%
16 16 De samhällsekonomiska kalkylerna ifrågasätts även i denna planeringsomgång. Trafikverken och SIKA har tagit fram nya förutsättningar och dessa kalkylvärden används nu 2008 för en ny Basprognos. Men redan under den inledande inriktningsplaneringen tog Banverket fram effektanalyser av alternativa investeringsnivåer. Av redovisningen framgår att de samhällsekonomiska nyttorna kommer att mer än fördubblas när Götalandsbanan är utbyggd i sin helhet (Planeringshorisont 2030 nedan) jämfört med de effekter en ökning av investeringsnivåerna med det s k +50 % alternativet där banan inte ingår. Fig; Beräkning av samhällsekonomiska nyttor hämtad ur Banverkets inriktningsplanering 2007 med olika ramar för investeringar i infrastrukturen mellan Av tabellen framgår tydligt hur effekterna accelererar i planeringshorisont 2030 där bl a Götalandsbanan är färdigställd i sin helhet. Effektsprånget består framförallt av tidsvinster för resenärer och överskott för trafikföretag persontrafik. STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Transportsektorn bidrar till en lång rad miljöproblem. Bland de viktigaste negativa miljöeffekterna återfinns buller, hälsofarliga luftföroreningar, försurning, övergödning och förstärkt växthuseffekt. Oljeberoendet är en påtaglig sårbarhetsfaktor inom transportsektorn, i Sverige drivs mer än 90 % av alla transporter av fossila bränslen. Priset på råolja ligger på 8 dollar per fat våren 2008 och vissa bedömare spår fortsatta höjningar och man kan ställa sig frågan vad som händer om priset fördubblas vilket initierade bedömare inte ser som en omöjlighet. De klimatpåverkande utsläppen från transportsektorn ökade med mer än 32% mellan 1990 och 2004 inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES (EU:s 25 medlemsstater samt EFTA-länderna Norge, Island och Liechtenstein). År 2000 svarade mobila källor för 41% av de svenska utsläppen av koldioxid. Vägtrafiken stod för den enskilt största delen, 32%. Mellan 1990 och 2000 skedde en uppgång med 6 % av utsläppen från mobila källor.
17 17 Den tunga lastbilstrafikens utsläpp ökade med 29%. Inrikes flygtrafik ökade 16%. Detta kan jämföras med det klimatmål som satts upp enligt riksdagen för perioden , och som säger att utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Enda sättet att lösa denna "omöjliga" ekvation är en kraftfull omläggning av transportsystemet. Enligt EU-kommissionens Vitbok för transportpolitiken till 2010 är avgifter och skatter på väg- och flygtrafik otillräckligt för att uppnå detta. Höghastighetsjärnvägarna i Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien visar en möjlig väg mot ett hållbart trafiksystem. På kort tid har antalet resenärer ökat kraftigt på dessa och andra snabba tågförbindelser och därigenom minskat utsläpp och trängsel på flyglinjer och motorvägar. Utvecklingstakten inom järnvägssektorn har medfört att EU nu arbetar målmedvetet för ett gränsöverskridande nät av höghastighetslinjer. Också i Sverige har moderniseringen av tågtrafiken, med bland annat X2000, inneburit kraftiga persontrafikökningar. Hög kapacitet och effektivt landutnyttjande En modern dubbelspårig järnväg har ungefär samma transportkapacitet som en tolvfilig motorväg, men kräver bara 8% av motsvarande landyta. Också flygplatser tar stora arealer tätortsnära mark i anspråk, framförallt för parkeringsplatser och angörande vägtrafik. Att skapa effektiv matartrafik med snabba och bekväma tåg, eller - som Götalandsbanan - direkt ansluta viktiga flygplatser till järnvägsnätet, är därmed också ett bra sätt att bidra till att lösa trängselproblemen vid flygplatsen och miljöbalansen för flyget. Låg energiförbrukning En resa med snabbtåg är ungefär 7 ggr så energieffektiv som en genomsnittlig affärsresa i bil, och ungefär 10 ggr effektivare än en flygresa. Det innebär att man med samma energiförbrukning kommer tio gånger längre sträcka med tåget än man gör med flyg. De modernaste höghastighetstågen är till och med ännu effektivare och drar 10-20% mindre energi än dagens snabbtåg. Minskning av transportsektorns totala utsläppsnivå En resa med X2000 (som drivs av miljömärkt el) från Stockholm till Malmö orsakar inte mer luftföroreningar än en tesked bensin. Genom att tåget drivs med el, är det möjligt att välja miljöanpassade energikällor, eller åtminstone undvika att eventuella utsläpp sker i människors närmiljö.
18 18 Götalandsbanan ger ett unikt stort bidrag till uppfyllelse av de nationella och på EU-nivå fastlagda miljömålen. Våra beräkningar gjorda i Idéstudien visar att det långväga resandet (resor över 100 km) ökar med 2% samtidigt som miljöpåverkan från dessa resor minskar med 7%. Det innebär en reduktion med ton koldioxid per år, eller ungefär vad 1500 långtradare (motsvarar alla svenska tankbilar) på de svenska vägarna släpper ut per år. Götalandsbanan ger vidare handlingsmöjligheter och alternativ inför EU:s nyligen antagna och ambitiösa klimatkrav och en alltmer osäker internationell oljemarknad. På så sätt stärker Götalandsbanan konkurrenskraften hos svenska företag som i ökande utsträckning kommer att söka strategier för att minska klimateffekterna av godstransporter, tjänsteresor och arbetspendling. GENOMFÖRANDE Götalandsbanan som helhet bör vara ett sammanhållet projekt med samma utgångspunkter, funktionskrav, specifikationer och med gemensam koordinerad planering och genomförande Om Sverige skall kunna få nytta av investeringen krävs en helt annan process jämfört med den som genomförs på Västkustbanan. Utbyggnaden av VKB till 29 mil dubbelspår har fram till idag tagit 25 år och förväntas pågå ytterligare 15 år dvs 40 år innan systemeffekterna kan få fullt genomslag. 25 etapper har planerats och 20 är utbyggda (invigning vid Falkenberg i början av juni 2008). Fem etapper återstår varav två är under utbyggnad. För Götalandsbanan är det nödvändigt att ta lärdom och lägga upp planering, tillståndsgivning samverkan och genomförande på ett helt annat sätt. Ett samlat projekt typ den fasta förbindelsen över Öresund, Tåg och Bana i Väst eller Botniabanan kan klara hela sträckan på år. Regionförbunden är därför beredda att diskutera hur ett sådant genomförande kan underlättas och tillsammans med kommuner hitta nya samverkansformer. Även tillståndsgivande myndigheter måste inse värdet i att tillskapa nya former. Fig visar vår principiella syn på ett sammanhållen process med ett uppdrag att genomföra projektet som helhet Förslag till ny Genomförandeprocess Bygg Dp FöP Godsterm Resecentr Trafikplan Ösiktspl Förstudier Järnvägsutr Tillåtlighet Anläggnlag Jplan Bygghandl Byggande Test
19 19 SPANIEN EN INTERNATIONELL REFERENS Spanien satsar ca 35 Miljarder SEK per år i sitt nya höghastighetsnät. Idag finns 1800 km nya banor av vilka 1500 km är utbyggda med normalspår. Banan Madrid Barcelona öppnades för trafik i sin helhet i februari i år. Banan är specificerad för 350 km/h och trafiken sker fn med en största hastighet på 300 km/h. Utbyggnader pågår f.n. för ytterligare 1900 km höghastighetsbanor. Målet är att till år 2020 bygga ut nätet till en kostnad av ca 400 Miljarder SEK. Spanien satsar ca 50 % av de totala investeringarna i gällande infrastrukturplaner under perioden i höghastighetsnätet. Trafiken har redan efter tre månader ökat mycket kraftigt på banan mellan Madrid och Barcelona vars resande är lika stort som de övriga banorna tillsammans.
20 20 Mycket omfattande investeringar i nya fordon har gjorts av den nationella operatören RENFE som på kommersiell grund har inköpt nya höghastighetståg och även nya inter - regionala snabbtåg för 250 km /h. De demografiska förhållandena liknar Sverige med Götalandsbanan som kan jämföras med banan mellan Madrid- och Sevilla samt sträckan Madrid Barcelona som kan jämföras med motsvarande Stockholm Malmö/Köpenhamn. Genomförda effektanalyser visar på mycket stora effekter till följd av höghastighetståg i Spanien, inte bara för ändpunktsmarkanden utan också för mellanmarknaderna. När höghastighetsjärnvägen Madrid-Sevilla öppnades 1992 ökade tågets marknadsandel från 14% till 54%. Samtidigt minskade biltrafikens andel från 60 % till 34%. Nedanstående effekter rapporterades av representant från RENFE vid den internationella höghastighetståg konferensen i Amsterdam, mars 2008:
GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING
Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merOstlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik
Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merGröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft
Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och
Läs merStatus. Södra Stambanan efter Nationell plan
Status Södra Stambanan efter Nationell plan 2018-2029 januari 2019 Nationell plan, Järnvägsobjekt >100 Mkr Södra stambanan med förbindelsebanor BORLÄNGE GÄVLE OSLO UPPSALA KARLSTAD ÖREBRO Kardonbanan ny
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merNy stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00
oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merOstlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen
Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen
SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 BAKGRUND... 4 3 TIDIGARE REDOVISAT OM UTBYGGNADSSTRATEGIN... 4 4 UTBYGGNADSORDNING... 6 4.1
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merHöghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö
RAPPORT 2017:133 Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö Översiktlig sammanställning av effekter Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merBesök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB
Besök från trafikutskottet 30 mars 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB Nyköping- Östgötalänken AB Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merHöghastighetsbanor och regional tågtrafik
Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105
Läs merGröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se
Gröna tåget 14 maj 2008 08-790 83 79 1 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprojekt SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2 Syften med Gröna tåget Att ta fram ett attraktivt koncept för nästa
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merGötalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare
Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merHöghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon
Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merTranås stationsläge på HH
11 mars 2016 Tranås stationsläge på HH En knutpunkt mellan Södra stambanan och Götalandsbanan anders.rosen@tranas.se 1 Sverigeförhandlingens bud I budet ingår även medfinansiering 300 mkr, förskottering
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merAktuellt om höghastighetsbanor
Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merSYDSVENSKA PRIORITERINGAR
SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR Vi sex regioner i
Läs merSYDSVENSKA PRIORITERINGAR
UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merRapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist
Läs merbilaga 1 sidan 5 (av 19)
sidan 1 (av 19) sidan 2 (av 19) sidan 3 (av 19) sidan 4 (av 19) sidan 5 (av 19) sidan 6 (av 19) sidan 7 (av 19) sidan 8 (av 19) sidan 9 (av 19) sidan 10 (av 19) sidan 11 (av 19) sidan 12 (av 19) sidan
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merPåverkan av Nationell Plan (NP) Södra stambanan. Möte stambanan.com
Påverkan av Nationell Plan (NP) 2018-2029 Södra stambanan Möte stambanan.com 2018-10-26 Agenda Investeringar järnväg NP 2018-2029 Sydsverige Brister (Trafikverket) Utveckling höghastighetsbanan Vad tänker
Läs merInfrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15.
Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Vår plats på jorden Europa Europa ur spanskt perspektiv Kapacitetsproblem Europakorridoren skall vara ett integrerat transportsystem bestående av E4,
Läs merVIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER
SYFTET Knyta de tre storstadsregionerna närmare varandra Bidra till utveckling i mellanliggande regioner och i övriga Sverige Bidra till mindre koldioxidutsläpp från traaiken Bidra till ett ökat bostadsbyggande
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merOstlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan
Läs merHöghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 19 juni 2008. oskar@infra.kth.se +46 87 90 83 79.
Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 19 juni 2008 +46 87 90 83 79 1 Största tåghastighet (km/h) 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Tåghastigheter Tåghastigheter
Läs merJakop Dalunde EU-parlamentariker
Stambanorna i den svenska järnvägen byggdes under 1800-talet och har sedan dess haft en betydande roll i utvecklingen av Sverige. Vår generation behöver fatta ett motsvarande stort, viktigt och framtidsinriktat
Läs merYttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi
Läs merYttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till
Läs merTrafik och bankapacitet
Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merEuropakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi
Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults
Läs merEn ny generation järnväg
En ny generation järnväg Aktuellt om höghastighetsjärnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Nordic Rail 2017-10-12 Peter Uneklint Programchef Dagens presentation En ny generation järnväg Varför
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merSJ Reserapport 9/10. miljoner. /dag. i rätt tid. SJ AB våren Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7. Våren Våren 2017.
SJ Reserapport SJ AB våren 2017 Antal resor Punktlighet Helt nya resor 6,7 miljoner Våren 2017 9/10 i rätt tid Våren 2017 5000 /dag Våren 2017 Reserapport februari 2017 En rapport om tågresor SJs Reserapport
Läs merOstlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merRemissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF
Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning
Läs merEn Bättre Sits. Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande
En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), ordförande Bertil Kinnunen (S), vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs mer2 Förutsättningar marknad och trafik
2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merGenomgång av Nationell plan. Region syd TMALL 0141 Presentation v 1.0
Genomgång av Nationell plan Region syd TMALL 0141 Presentation v 1.0 2018-09-28 Nationell planering för region syd Agenda Modernt, effektivt och hållbart transportsystem Uppdrag och utgångspunkter Förändringar
Läs merRemiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
Läs merEuropakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.
Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten. *Europako Det finns idag inget transportalternativ som har så liten miljö- och i förlängningen klimatpåverkan som snabbtåg och höghastighetståg. Alla kända
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-10-25 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avtal för höghastighetsjärnväg
Läs merSå bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet
Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merSvealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas
Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för
Läs mer2 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan
2 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan Antal tåg i Sverige per år / 2015 Trafikering 958 000 tåg/år Stockholm Malmö 508 000 tåg/år 52% Övriga banor 450 000 tåg/år 48% 1. Underhållet-dagens
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merTrafikering uppdrag 61
UNDERLAGSRAPPORT Trafikering uppdrag 61 Trafikering höghastighet med etapputbyggnad och färdigt system Underlag till Sverigeförhandlingen 2017-08-31 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Trafikering
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-11-16 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Överenskommelse om utbyggnad
Läs merK-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås
K-märkt ellerutmärkt om Sveriges sämsta järnväg, Göteborg-Borås För ett västsvenskt näringsliv i världsklass Västsvenska Handelskammaren är en privat partipolitiskt oberoende näringslivsorganisation med
Läs merKapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår
Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5
Läs merNäringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm
2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering
Läs merPM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland. Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar
2016-08-30 Jan Efraimsson PM angående statens investeringar i regionala järnvägar i Västra Götaland Nästan hälften av Västra Götalands järnvägsnät saknar investeringspengar I den nuvarande nationella infrastrukturplanen
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N2017/05430/TIF
YTTRANDE 1(6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Ert diarienummer
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merRegion Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder
Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande
Läs merSektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merTrafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer
Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef
Läs merMål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg
1 Mål och funktion med nya stambanor Martin Sandberg 2015-02-19 Varför nya stambanor? Tillgänglighet, samhällsutveckling och konkurrenskraft 23/02/2015 2 Stark koppling mellan järnväg och samhälle 3 Höghastighetsbanorna
Läs merBilaga B Trafikutbud etapp 1
Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut
Läs merFörstudie. Bollebygd-Borås
Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merÅtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet
Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och
Läs merÅtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv
Nodstadsseminarium i Västerås 14 november 2014 Skövde kommun/västra Stambanegruppen Jan Bremer Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Jan Bremer
Läs merGunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.
Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.
Läs mer