Eduskunnan puhemiehelle
|
|
- Ann-Marie Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KIRJALLINEN KYSYMYS 650/2012 vp Ammattiopintojen keskeyttämisen yleistyminen Eduskunnan puhemiehelle Ammattiopintojen keskeyttäminen on julkisuudessakin olleiden tietojen mukaan yleistynyt. Opinnot voivat keskeytyä esimerkiksi alan vaihdon vuoksi, mutta suuri osa keskeyttäneistä jää täysin tyhjän päälle. Opintojen keskeyttämisen taustalla on usein mielenterveysongelmia ja elämänhallintaan liittyviä vaikeuksia. Olisi todella tärkeää, että ammattiopintojen keskittämisen taustalla oleviin syihin voitaisiin puuttua ja näin ennaltaehkäistä myös opintojen keskeyttämisestä mahdollisesti seuraavaa syrjäytymistä. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Miten ammattiopintojen keskeyttämisen taustalla oleviin syihin voidaan nykyistä tehokkaammin puuttua ja keskeyttämisten määrä kääntää laskuun ja mikä on tällä hetkellä tilanne lukiokoulutuksen keskeyttämisen suhteen ja onko sen keskeyttämisen taustalla nähtävissä samoja ongelmia? Helsingissä 6 päivänä syyskuuta 2012 Hanna Mäntylä /ps Versio 2.0
2 Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Hanna Mäntylän /ps näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 650/2012 vp: Miten ammattiopintojen keskeyttämisen taustalla oleviin syihin voidaan nykyistä tehokkaammin puuttua ja keskeyttämisen määrä kääntää laskuun ja mikä on tällä hetkellä tilanne lukiokoulutuksen keskeyttämisen suhteen ja onko sen keskeyttämisen taustalla nähtävissä samoja ongelmia? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Ammatillisen koulutuksen keskeyttäminen on vähentynyt tasaisesti 2000-luvulla. Lukuvuonna 2009/2010 Tilastokeskuksen keräämien tilastotietojen mukaan tapahtui kuitenkin pieni kasvu opintojen keskeyttämisessä. Kokonaan tutkintoon johtavan ammatillisen peruskoulutuksen keskeyttämisprosentti oli tuolloin koko maassa 8,1 % (2008/2009 7,6 %). Samaan aikaan peruskoulun 9. luokan päättäneiden välitön sijoittuminen tutkintoon johtaviin jatko-opintoihin on heikentynyt. Vuonna 2005 peruskoulunsa päättäneistä nuoresta ei jatkanut opintojaan 7,4 % (4 666 nuorta). Vuonna 2010 vastaavasti nuoresta 8,9 % (5 710 nuorta) ei jatkanut tutkintotavoitteisessa koulutuksessa. Suuri osa näistä nuorista on kuitenkin sijoittunut opiskelemaan 10-luokille, valmentaviin ja valmistaviin koulutuksiin, kuten ammattistartti, tai kansanopistojen pitkille linjoille. Kansainvälisessä vertailussa tilanteemme on kuitenkin heikentynyt nuorten jatko-opintoihin sijoittumisen osalta. Perusopetuksen päättävien jatko-opintoihin siirtymisen varmistamiseen, keskeyttämisen ennaltaehkäisyyn ja ammatillisen koulutuksen läpäisyn tehostamiseen tuleekin kiinnittää aiempaa suurempaa huomiota niin, että nuoren polku johtaa perusopetuksesta jatko-opintoihin ja työllistymiseen. Tehtävä on haasteellinen, koska koko ikäluokan koulutustavoitteen myötä opiskelijakunta on entistä heterogeenisempaa ja vaativampaa opetuksen ja myös opiskeluun liittyvien tukipalveluiden suhteen. Vaikka ammatillisen peruskoulutuksen keskeyttäminen on pysynyt melko samana viime vuodet, itse keskeyttämisen syihin puuttuminen on tullut entistä vaikeammaksi ja monimutkaisemmaksi. Entistä suurempi haaste on, että jatkoopintoihin siirtyminen tapahtuu välittömästi perusopetuksen jälkeen ilman välivuosia. Keskeyttämisen vähentäminen on tärkeää myös siksi, että sillä parannetaan juuri perusopetuksensa päättäneiden sijoittumista ammatilliseen koulutukseen. Perusopetuksensa juuri päättäneiden mahdollisuudet sijoittua toisen asteen ammatilliseen peruskoulutukseen paranevat lisäksi käynnissä olevan ammatillisen peruskoulutuksen opiskelijaksi ottamisen perusteiden uudistamisen myötä. Ammatillisten opintojen keskeyttämiseen vaikuttavat useat tekijät. Keskeyttämisen taustalla saattavat olla mm. epäonnistunut opiskelualan valinta, puutteellinen opinto-ohjaus, puutteelliset opiskeluvalmiudet, terveydellisiä syitä, henkilökohtaista elämää kohdanneita vaikeuksia, motivaatio-ongelmia, sopivien koulutusmahdollisuuksien puute, alan työllisyysnäkymät kuin myös kesken opintojen työelämään siirtyminen jne. Keskeyttäminen voi olla yksi syy syrjäyty- 2
3 Ministerin vastaus KK 650/2012 vp Hanna Mäntylä /ps miseen tai se voi olla seurausta jo alkaneesta syrjäytymiskehityksestä. Alueelliseen keskeyttämisen vaihteluun vaikuttavat mm. alueen elinkeinorakenne ja nuorten työllistymismahdollisuudet, joissa on suuriakin eroja. Koulutusalakohtaiset erot keskeyttämisessä liittyvät myös työllisyysnäkymiin, mutta myös alan työtehtävien vetovoimaisuuteen sekä toisaalta nuoren omiin mahdollisuuksiin ja tietopohjaan tehdä perusopetuksen viimeisellä luokalla oikeaan osuneita valintoja. Opintonsa keskeyttäneitä on myös toivomalleen koulutusalalle opiskelemaan päässeissä opiskelijoissa, jolloin perusopetuksen tarjoama opinto-ohjaus ja tuki koulutusvalinnassa nousee merkittävään rooliin. Ammatillisten opintojen keskeyttämisessä on eroja eri maakuntien välillä, esim. Kymenlaaksossa keskeytti kokonaan opintonsa 12,2 % ammatillisen tutkintotavoitteisen koulutuksen opiskelijoista lukuvuonna 2009/2010. Vähiten keskeytettiin Keski-Pohjanmaalla (5,3 %). Myös koulutusalojen välillä on eroja. Yleisintä keskeyttäminen on luonnontieteiden ja luonnonvara- ja ympäristöalalla. Koulutuksen järjestäjien väliset erot vaihtelevat noin 2 % keskeyttämisluvuista jopa 18 % lukuihin. Koulutuksen järjestäjän omalla toiminnalla on merkittävä vaikutus keskeyttämisiin. Koulutuksen järjestäjät seuraavatkin keskeyttämistä tiiviisti ja keskeyttämisen syitä seurataan ja analysoidaan myös Ammatillisen koulutuksen läpäisyn tehostamisohjelmassa. Lukiokoulutuksen keskeyttäminen on perusasteen jälkeisistä koulumuodoista kaikkein vähäisintä. Lukio-opinnot keskeyttää vuosittain vain noin neljä prosenttia opiskelijoista, heistä noin puolet eli kaksi prosenttia jatkaa suoraan kuitenkin jossain muussa koulutuksessa. Kokemuksen mukaan suurimmat syyt lukion keskeyttämisessä liittyvät opiskelumotivaation puutteeseen, heikkoon opintomenestykseen ja elämänhallinnan vaikeuksiin. Ammatillisen koulutuksen keskeyttämisen vähentämiseksi on toimeenpantu useita kehittämishankkeita. Niiden avulla koulutuksen keskeyttämistä on saatu vähennettyä. Opetus- ja kulttuuriministeriö käynnisti ammatillisen koulutuksen läpäisyn tehostamisohjelman vuonna Tehostamisohjelma kestää ja siihen kohdennetaan kaikkiaan 16 miljoonaa euroa. Pitkäjänteistä läpäisyn tehostamisohjelmaa tarvitaan uusien ja aikaisempaa spesifimpien tarkastelukulmien löytämiseen läpäisy- ja keskeyttämisproblematiikkaan. Tehostamisohjelman tavoitteena on, että 2011 aloittavista uusista opiskelijoista 65 % suorittaa tutkinnon sen laajuutta vastaavassa ajassa ja kokonaan keskeyttäneiden osuus laskee 6 % vuonna Läpäisyn tehostamisohjelmassa on tällä hetkellä mukana 23 hankeverkostoa eri puolilla Suomea. Läpäisyn tehostamisohjelma pyrkii tavoittamaan erityisesti ne opiskelijat, joiden keskeyttämisalttius arvioidaan tavallista suuremmaksi ja jotka ovat sen vuoksi vaarassa syrjäytyä koulutusjärjestelmästä ja siten koko yhteiskunnasta, opiskelijat, joiden opinnot ovat jo pitkittyneet sekä opiskelijat, jotka ovat jättämässä opiskelun työelämään siirtymisen takia. Läpäisyn tehostamisohjelmassa kehitetään opinto-ohjauksen ja opiskelijahuollon ennakoivia ja yksilöllisiä toimintamalleja, joustavoitetaan opetusjärjestelyjä, luodaan malleja opiskeluun työn ohella ja kehitetään käytäntöjä tutkinnon suorittamiseen tutkinnon osa kerrallaan. Asuntola- ja vapaa-ajan toiminnan kehittäminen on myös yksi osa tehostamisohjelmaa ja aiemmin mainittu keskeyttämisen syiden seuranta ja analysointi. Opetus- ja kulttuuriministeriö on toteuttanut laajennetun työssäoppimisen kokeiluhankkeita vuodesta 2008 lukien. Laajennetun työssäoppimisen kokeilu on ollut onnistunut ja sen avulla on saatu kasvamaan kiinnostusta ammatillista koulutusta kohtaan, mutta sen lisäksi on saatu opiskelijat kiinnittymään aikaisempaa paremmin opinkäytännönläheisen koulutuksen avulla. Pedagoginen kehittäminen tai koulutusjärjestelmän muuttaminen yksistään eivät ratkaise kaikkien nuorien keskeyttämiseen liittyviä ongelmia. Nuoren kohdalla voi olla kyse myös sosiaalisista ja terveydellisistä syistä, jotka estävät opiskelun ja joihin tarvitaan laajempaa yhteistyötä eri toimijoiden kanssa. Toimivat ja riittävät opiskeluterveydenhuollon ja opiskelijahuollon 3
4 Ministerin vastaus palvelut sekä riittävä opinto-ohjaus ovat merkittävässä asemassa onnistuneissa jatko-opintovalinnoissa ja keskeyttämisen ennaltaehkäisyssä. Opetus- ja kulttuuriministeriö valmistelee yhdessä sosiaali- ja terveysministeriön kanssa uutta opiskeluhuoltolakia. Laki tulee voimaan vuoden 2014 alusta lukien ja se kokoaa tällä hetkellä oppilas- ja opiskeluhuoltoa koskevat hajallaan olevat säädökset ja tiivistää opiskeluhuollon kokonaisuutta sekä lisää yhteistyötä kuntatasolla. Uusi laki tuo myös kuraattori- ja psykologipalvelut toiselle asteelle, jolta ne ovat tähän asti puuttuneet. Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelmassa edellytetään, että opintoohjaukselle peruskouluissa, lukioissa ja ammatillisessa koulutuksessa laaditaan hyvän opinto-ohjauksen kriteerit niin, että voidaan ottaa käyttöön syyslukukaudella Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelmassa on useita merkittäviä ammatillisen koulutuksen kehittämistavoitteita, joiden toteuttaminen auttaa osaltaan vähentämään koulutuksen keskeyttämistä. Tällaisia ovat mm. ammatillisten tutkintojen kehittäminen, työpaikalla tapahtuvan opiskelun kehittäminen sekä joustavien koulutuspolkujen kehittäminen. Helsingissä 2 päivänä lokakuuta 2012 Opetusministeri Jukka Gustafsson 4
5 Ministerns svar KK 650/2012 vp Hanna Mäntylä /ps Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 650/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Hanna Mäntylä /saf: Hur kan man på ett effektivare sätt än för närvarande ingripa mot de orsaker som ligger bakom avbrutna yrkesstudier och hur kan man få antalet avbrott i studierna att bli färre och hur ser situationen ut i fråga om avbrutna gymnasiestudier för närvarande och är det liknande problem som ligger bakom de här avbrotten? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Antalet avbrott i yrkesstudierna har sjunkit i en jämn takt på 2000-talet. Av de statistiska uppgifter som Statistikcentralen samlade in under läsåret 2009/2010 framgick att antalet avbrott i studierna hade ökat en aning. Andelen studerande som helt och hållet hade avbrutit en grundläggande yrkesutbildning med en examensinriktning uppgick vid den tidpunkten till 8,1 procent (2008/2009 7,6 procent) i hela landet. På samma gång har den omedelbara placeringen av unga personer som går ut årskurs nio inom den grundläggande utbildningen i examensinriktade fortsatta studier försvagats. År 2005 uppgick antalet unga personer som gick ut grundskolan till varav 7,4 procent (4 666 unga personer) inte fortsatte att studera. De motsvarande siffrorna för 2010 uppgick till unga personer varav 8,9 procent (5 710 ungdomar) inte inledde en examensinriktad utbildning. En stor del av de här unga personerna har dock fått en plats i en tionde klass, inom träningsutbildning och förberedande utbildning, såsom systemet med yrkesstart, eller vid de långvarigare utbildningslinjerna som olika folkhögskolor erbjuder. Vid en internationell jämförelse av unga personers placering i fortsatta studier har vår situation emellertid försämrats. Man bör därför fästa större uppmärksamhet än tidigare vid att säkerställa att de som slutför den grundläggande utbildningen fortsätter att studera och vid att förebygga avbrott i studierna samt vid att effektivisera slutförandet av yrkesutbildningen. På så vis kan man se till att unga personer efter den grundläggande utbildningen hittar en väg som leder till fortsatta studier och till att de får ett arbete. Uppgiften medför utmaningar eftersom utbildningsmålet omfattar hela åldersklassen vilket innebär att studerandekåren är mera heterogen än förr och mera krävande såväl i förhållande till undervisningen som i förhållande till stödtjänsterna i anslutning till studierna. Trots att antalet avbrott i studierna inom den grundläggande yrkesutbildningen har hållits kvar på en ganska likadan nivå under de senaste åren har det blivit värre och mera komplicerat än tidigare att ingripa mot själva orsakerna till avbrotten. En allt större utmaning är att se till att de som slutför den grundläggande utbildningen omedelbart inleder fortsatta studier utan några mellanår. Det är viktigt att få avbrotten i studierna att bli färre även av den orsaken att man på så vis kan förbättra placeringen i yrkesutbildning för dem som nyss slutfört den grundläggande utbildningen. Möjligheterna för dem som har slutfört den grundläggande utbildningen att få en studieplats inom den grundläggande yrkesutbildningen på andra stadiet förbättras dessutom tack vare en re- 5
6 Ministerns svar form av grunderna för antagningen av studerande till den grundläggande yrkesutbildningen. Det är många faktorer som bidrar till att yrkesinriktade studier avbryts. I bakgrunden till avbrotten kan finnas t.ex. misslyckade val av utbildningsbransch, bristfällig studiehandledning, bristfälliga studiefärdigheter, hälsorelaterade skäl, personliga svårigheter i livet, motivationsproblem, brist på lämpliga utbildningsmöjligheter, branschspecifika sysselsättningsutsikter och övergång till arbetslivet under pågående studier. Avbrott i studierna kan utgöra en orsak till marginalisering. Avbrotten kan emellertid också vara en konsekvens av en marginaliseringsutveckling som redan har initierats. De regionala variationerna i antalet studerande som avbryter sina studier påverkas av bl.a. områdets näringsstruktur och sysselsättningsmöjligheterna för ungdomarna i vilka det kan finnas stora skillnader. De utbildningsbranschspecifika skillnaderna i fråga om avbrotten är relaterade till sysselsättningsutsikterna men också till dragningskraften hos arbetsuppgifterna inom en viss bransch. De är även relaterade till den unga personens möjligheter och kunskapsgrund att på den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen göra studieval som träffar rätt. Det finns studerande som avbryter studierna trots att de har fått en plats inom en önskad utbildningsbransch vilket innebär att den studiehandledning och det stöd som den grundläggande utbildningen erbjuder får en accentuerad roll. Det finns variationer i antalet studerande som avbryter sina studier mellan de olika landskapen, i t.ex. landskapet Kymmenedalen avbröt 12,2 procent av de studerande inom en examensinriktad yrkesutbildning sina studier under läsåret 2009/2010. Det lägsta antalet avbrott påträffades i landskapet Mellersta Österbotten (5,3 procent). Det finns också skillnader mellan de olika utbildningsbranscherna. Flest avbrott i studierna påträffades inom det naturvetenskapliga området och naturbruk och miljöområdet. Skillnaderna mellan olika utbildningsanordnare varierar och siffror som anger andelen studerande som har avbrutit studierna rör sig från cirka två procent till 18 procent. Utbildningsanordnarna kan med sin egen verksamhet på ett markant sätt inverka på avbrotten i studierna. Utbildningsanordnarna följer därför intensivt med avbrotten. Orsakerna till avbrotten i studierna följs och analyseras också i ett program som har gjorts upp för att effektivisera slutförandet av yrkesutbildningen. I fråga om olika slags studier efter det grundläggande stadiet är antalet avbrott i studierna lägst i fråga om gymnasiestudier. Endast cirka fyra procent av gymnasisterna avbryter sina gymnasiestudier och av dem fortsätter emellertid cirka hälften, d.v.s. två procent, direkt med någon annan utbildning. Enligt erfarenheterna är de främsta orsakerna till avbrott i gymnasiestudierna relaterade till bristande studiemotivation, dålig studieframgång och svårigheter med livskontrollen. För att minska antalet studerande som avbryter sina yrkesinriktade studier har man verkställts ett flertal utvecklingsprojekt. Med hjälp av dem har man lyckats minska andelen avbrott i studierna. År 2011 inledde undervisnings- och kulturministeriet ett effektiviseringsprogram för att förkorta studietiden inom yrkesutbildningen. Effektiviseringsprogrammet pågår under och för programmet anvisas totalt 16 miljoner euro. Ett långsiktigt effektiviseringsprogram för att förkorta studietiden behövs för att hitta nya och mera specificerade infallsvinklar i fråga om problematiken som gäller slutförandet av och avbrotten i studierna. Inom effektiviseringsprogrammet har som mål satts att av de nya studerande som inleder sina studier 2011 ska 65 procent avlägga examen inom den tid som motsvarar examensomfattningen. Till målet hör också att andelen studerande som helt och hållet avbryter sina studier ska sjunka till sex procent I effektiviseringsprogrammet för att förkorta studietiden deltar för närvarande 23 projektnätverk på olika håll i landet. Genom effektiviseringsprogrammet för att förkorta studietiden strävar man efter att framför allt nå de studerande som bedöms ha en större benägenhet än i allmänhet för att avbryta studier, och som därför riskerar att bli marginaliserade 6
7 Ministerns svar KK 650/2012 vp Hanna Mäntylä /ps från utbildningssystemet och således från hela samhället, studerande vars studier redan har förlängts och studerande som håller på att avbryta studierna för att i stället gå ut i arbetslivet. Genom effektiviseringsprogrammet för att förkorta studietiden utvecklas föregripande och individuella handlingsmodeller för studiehandledning och studerandevård. Till programmet hör också att göra undervisningsarrangemangen flexiblare, skapa modeller för studier parallellt med arbete och utveckla praxis för att avlägga examen genom att avlägga en examensdel åt gången. I effektiviseringsprogrammet ingår också att utveckla internats- och fritidsverksamheten och att följa och analysera orsakerna till avbrotten i studierna, vilket nämndes ovan. Undervisnings- och kulturministeriet har sedan 2008 genomfört projekt för försöksverksamhet med en utvidgad inlärning i arbetet. Försöksverksamheten med en utvidgad inlärning i arbetet har lett till goda resultat och tack vare den har intresset för yrkesutbildningen ökat. Man har dessutom lyckats med att få studerande att på ett bättre sätt an tidigare hållas kvar inom utbildningen genom att satsa på inlärning som sker i en nära kontakt med arbetslivet. Man kan inte enbart genom en pedagogisk utveckling eller en reform av utbildningssystemet lösa de problem som är relaterade till det faktum att studeranden avbryter sina studier. För en ung person kan det även vara fråga om sociala och hälsorelaterade orsaker som utgör ett hinder för att bedriva studier och för vilka det behövs ett breddat samarbete mellan olika aktörer. Fungerande och tillräckliga tjänster inom studerandehälsovården och studerandevården och tillräcklig studiehandledning har en betydande ställning vid valet av studieplats för fortsatta studier och vid förebyggandet av avbrott i studierna. Undervisnings- och kulturministeriet bereder i samråd med social- och hälsovårdsministeriet en ny lag om studerandevården. Lagen, som träder i kraft vid ingången av 2014, samlar författningarna om elev- och studerandehälsovården, vilka för närvarande är splittrade, sammanställer studerandevården som en helhet och ökar samarbetet på den kommunala nivån. Med stöd av den nya lagen kommer det att inrättas kurators- och psykologtjänster även på det andra stadiet där de hittills således har saknats. I utvecklingsplanen för utbildning och forskning för förutsätts det att det för studiehandledningen i grundskolorna och gymnasierna och inom yrkesutbildningen görs upp kriterier för en god studiehandledning. Avsikten är att kriterierna införs under höstterminen I utvecklingsplanen för utbildning och forskning finns ett flertal betydande utvecklingsmål för yrkesutbildningen. Genom att nå de här målen medverkar man för sin del till att minska på antalet avbrott i studierna. Som exempel på mål av detta slag kan nämnas utvecklingen av yrkesexamina, utvecklingen av inlärningen på en arbetsplats och utvecklingen av flexibla studievägar. Helsingfors den 2 oktober 2012 Undervisningsminister Jukka Gustafsson 7
NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING
Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA
Till riksdagens talman
KK 109/2011 vp Christina Gestrin /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 109/2011 rd Utveckling av närståendevården Till riksdagens talman Närståendevård är vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person
Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015
Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»
Till riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 889/2012 rd Mervärdesskattsystemet på begagnade bilar som köps i riket och förs till Åland Till riksdagens talman Åland har i mervärdesskattehänseende tredjelandsstatus i förhållande
Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen
Utbildningsstyrelsen Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen 16.6.2014 Halinen Irmeli Respons om utkastet till grunder för läroplanen för påbyggnadsundervisningen
JARKKO KORPELA. Ammatillinen koulutus Yrkesutbildningen
JARKKO KORPELA Ammatillinen koulutus Yrkesutbildningen 96 Ihmisoikeuskasvatuksen ja -koulutuksen muodollinen perusta ammatillisessa koulutuksessa on heikko. Ihmisoikeusaiheisia sisältöjä toteutetaan silti
Till riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1035/2012 rd Avskaffandet av kopplingen mellan medicinsk rehabilitering och handikappförmåner Till riksdagens talman Enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och
Helsingfors Kulturutskottet
Helsingfors 2.5.2017 Kulturutskottet SiV@eduskunta.fi Ärende: Begäran om utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband
Till riksdagens talman
KK 1087/2001 vp Margareta Pietikäinen /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1087/2001 rd Servicen för utvecklingsstörda Till riksdagens talman Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda stiftades år 1978. Idag
Eduskunnan puhemiehelle
KIRJALLINEN KYSYMYS 16/2001 vp Päivähoidon hallinnon ja ohjauksen siirtomahdollisuus opetustoimesta vastaavalle lautakunnalle Eduskunnan puhemiehelle Käsitellessään hallituksen esitystä eduskunnalle esiopetusta
S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa
ÄRENDE Skriftligt sakkunnigyttrande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om:
Till RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT siv@eduskunta.fi ÄRENDE Skriftligt sakkunnigyttrande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om: RP 39/2017 rd Regeringens proposition till
Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014
Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (AMK)
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (AMK) A) OPISKELIJAVALINTOJEN UUDISTAMINEN Opiskelijavalintojen uudistamistoimenpiteet tulee raportoida alakohtaisesti. Raportoinnissa voi käyttää OKM:n
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (AMK)
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (AMK) A) OPISKELIJAVALINTOJEN UUDISTAMINEN Opiskelijavalintojen uudistamistoimenpiteet tulee raportoida alakohtaisesti. Raportoinnissa voi käyttää OKM:n
Målgruppen för yrkesstarten
Datum 9.2.2010 Anordnare av yrkesutbildning Dnr 4/530/2010 Ärende: Ansökan om tillstånd för anordnande av orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande yrkesutbildningen, yrkesstarten,
Sökande till utbildning 2009
Utbildning 2010 Sökande till utbildning 2009 Direkt placering i fortsatta studier var år 2009 svårare än året innan både för dem som gick ut grundskolans nionde klass och för nya studenter Enligt Statistikcentralen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, av 25 i lagen om finansiering av undervisningsoch
Till riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 402/2012 rd Antagningsförfarandet till andra stadiets yrkesutbildning Till riksdagens talman År 2009 gav Utbildningsstyrelsen ett direktiv, som innebar att skolorna fr.o.m. 2010 inte
BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen
BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets
Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely
Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN
Tila Lommö 257-440-1-10
EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään
Helsingfors stad Protokoll 10/ (7) Stadsfullmäktige Sj/
Helsingfors stad Protokoll 10/2016 1 (7) 146 Den av ledamoten Yrjö Hakanen väckta motionen om utveckling av yrkesutbildningen HEL 2015-012972 T 00 00 03 Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens
Aftonskola Iltakoulu Balans
Aftonskola Iltakoulu Balans 2020 28.1.2019 1 Balans 2020 Balans 2020 ohjelman neljä osa-aluetta ovat 1. Toukokuussa 2019 tehtävät päätökset, joiden avulla kunnan toimintamenot pienenevät jo vuosien 2019-2020
Till riksdagens talman
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 201/2002 rd Bostadskostnaderna vid bedömningen av sjukvårdskostnadernas inverkan på krigsinvalidernas utkomst Till riksdagens talman 10 1 mom. 5 punkten lagen om skada ådragen i militärtjänst
RP 107/2009 rd. och ersätter inte heller grundskolans påbyggnadsundervisning.
RP 107/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 i lagen om yrkesutbildning samt 1 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS
Till riksdagens talman
KK 491/2001 vp Håkan Nordman /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 491/2001 rd Krigsarkivets internettjänster på svenska Till riksdagens talman Krigsarkivet öppnade för en tid sedan en "Databas över stupade i de finska
1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan: 1.1.2016
Hangon kaupunki Tekninen ja ympäristövirasto Asemakaavan ja tonttijaonmuutoksista perittävät maksut 1 (4) Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1 Astuu voimaan: 1.1.2016 1. Asemakaavamuutoksista
Anordnare av grundläggande yrkesutbildning 18.3.2008 Dnr 5/502/2008
Anordnare av grundläggande yrkesutbildning Datum 18.3.2008 Dnr 5/502/2008 ÖKNING AV ANTALET STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUT- BILDNING FRÅN 1.1.2009 - SAMT VISSA ANDRA FRÅGOR SOM FÖRUTSÄTTER ÄNDRINGAR
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
ändringar efter 1.1. 2015
www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av
Vägledning- och rådgivningtjänster Ohjaus- ja neuvontapalvelut
Vägledning- och rådgivningtjänster Ohjaus- ja neuvontapalvelut Presentation av lag om främjande av integration Kotoutumislain esittely Integration 2018 Kaikki kotouttamisesta Kulttuuritalo, Helsinki 18.-19.9.2018
VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE. Heikki Jolma Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi
VÄYLÄN VIEHELUPA-ALUE Jolmantie 22 FIN 95700 Pello heikki.jolma@vaylanviehelupa.fi www.vaylanviehelupa.fi Maa- ja metsätalousministeriö kirjaamo@mmm.fi Orian Bondestam orian.bondestam@mmm.fi Tapio Hakaste
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Lokakuu 2012 Sysselsättningsöversikt: oktober 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Lokakuu 2012 Sysselsättningsöversikt: oktober 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS Lokakuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50 312
Till riksdagens talman
KK 986/2004 vp Astrid Thors /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 986/2004 rd Utvärdering av modeller inom miljöforskningen Till riksdagens talman Dagens miljöproblem är komplexa och kräver mångsidig kunskap. Samtidigt
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
STUDERANDE, examensinriktad utbildning
2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
VARHAISKASVATUS - SMÅBARNSFOSTRAN
VARHAISKASVATUS - SMÅBARNSFOSTRAN Varhaiskasvatukseen kuuluu päiväkotihoito, esiopetus, avoin perhetoiminta, lasten kotihoidon tuki ja yksityisen hoidon tuki. Varhaiskasvatus on suunnitelmallista toimintaa,
Beredning: Ekonomidirektör Kirsi Kettunen. Man har överenskommit om behandlingsdagarna enligt det följande: 24.10.2011 kl. 09.00 25.10.2011 kl. 09.
Stadsstyrelsen 257 24.10.2011 Stadsstyrelsen 260 25.10.2011 Budget och ekonomiplan 2012-2014 871/02.02.00/2011 STST 257 Beredning: Ekonomidirektör Kirsi Kettunen Medlemmarna i stadsstyrelsen har tilldelats
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Elokuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Augusti 2013
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Elokuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Augusti 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Elokuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 312 8568 ja Olli Peltola tfn +358 50 312
Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!
Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: kesäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juni 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: kesäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juni 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS kesäkuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50 312
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Tammikuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Januari 2013
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Tammikuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Januari 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Tammikuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Kristin Sundqvist-Strandin
RP 116/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om elev- och
Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?
HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: toukokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: maj 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: toukokuu 2012 Sysselsättningsöversikt: maj 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS toukokuu 2012 Lisätiedot: Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Pohjanmaan työllisyyskatsaus on luettavissa
PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote.
PAKKAUSSELOSTE Stellamune Mycoplasma vet injektioneste, emulsio Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote. 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN
Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia
Sammandrag Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i historia och samhällslära i slutet av den grundläggande utbildningen våren 11. Uppgifterna samlades in genom stratifierat urval i två
Skrivuppgift 1 E-post
Skrivuppgift 1 E-post STRUKTUR FÖR ETT E-POSTMEDDELANDE A) RUBRIK Försök att alltid ha en relevant, konkret och informativ titel på ärenderaden. För att läsaren ska slippa öppna ett brev kan mycket korta
Yrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande, 20.1.2017 Ulla-Jill Karlsson Konsultativ tjänsteman Kompetens och utbildning: Yrkesutbildningsreformen 2015-2018
Avbrott i utbildningen år 2011
Utbildning 2013 Avbrott i utbildningen år 2011 Allt fler avbröt sin högskoleutbildning Av alla studerande i utbildning som leder till examen avbröt 5,7 procent sina studier och fortsatte inte inom någon
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Företagarenkät Yrittäjäkysely svar / vastausta.
Företagarenkät Yrittäjäkysely 2018 52 svar / vastausta. Transport och markbyggnad Kuljetus ja maarakennus Handel Kauppa 5. Från företagets synvinkel, vilka bra saker har Kimitoöns kommun gjort de senaste
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer
VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer Eleverna lär sig att berätta om sina kläder: hurdana kläder de har på sig och hurdana kläder de gillar. Nyttiga länkar Bildteman Kläder och smycken
Till riksdagens talman
KK 1061/2009 vp Mats Nylund /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1061/2009 rd De oskäliga kostnaderna för samfälligheter vid nyttjande av Lantmäteriverkets tjänster Till riksdagens talman Lantmäteriverkets priser för
SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA
SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera
Haku lukioiden kehittämisverkostoon Hakuaika klo klo 16.15
Sivu 1/7 Haku lukioiden kehittämisverkostoon Hakuaika 17.3.2016 klo 12.00 21.4.2016 klo 16.15 Diaarinumero: 93/575/2016 1. PERUSTIEDOT Hakija (koulutuksen järjestäjä), Gymnasiet Lärkan Hakijan virallinen
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Pia Lagercrantz Sirkka-Liisa Kärki
Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen Pia Lagercrantz Sirkka-Liisa Kärki 1 Beskrivning av utredningsarbetet 1. Vilken är mängden undervisning
Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!
Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Rapport från referensgruppen för äldreomsorg
Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: helmikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: februari 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: helmikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: februari 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS helmikuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50
Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus 25.4.2014
Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus 25.4.2014 Allmänt Raseborgs stad beställde på hösten 2013 en utredning av Kuntamaisema för att bl.a. implementera planen för ordnande av hälso-
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari
EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola
ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN
ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN 8.5.2018 UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN Utbildning på andra stadiet Gymnasieutbildning, allmänbildande utbildning som leder till studentexamen, behörighet
Understödet omfattar högst 75 % av projektets totala kostnader och sökandens självfinansieringsandel är därmed minst 25 %.
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 24.2.2014 14/2014 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning Internationalisering av yrkesutbildningen Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan
GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen
GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen
Move!-mittaustulosten hyödyntäminen Oppilas ja perhe: Oppilas saa tietoa ja palautetta omasta fyysisestä toimintakyvystään sekä kannustusta ja vinkkejä sen kehittämiseen Move!-sivuilta. https://www.edu.fi/move/move_palaute
Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare
Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare 16.3.2018 Innehåll Den nya yrkesutbildningen är kundorienterad och kompetensbaserad... 3 Utbildningen svarar mot individens och arbetslivets
Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian
Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2
TILL MEDIERNA Material får användas fritt
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN TILL MEDIERNA 8.8. Material får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER
Begrepp som används i samband med fristående examen.
Begrepp som används i samband med fristående examen. Ulf Taavola 03.02.2017 INLEDNING Utbildning Nord är en samnordisk skola med studerande från Sverige, Finland och Norge. De flesta lärarna är tvåspråkiga
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen
Norra Sibbo Ungdomsförening rf.
Norra Sibbo Ungdomsförening rf. www.norrasibbouf.fi Hej! Då senaste Byablad skrevs var vi mitt uppe i förberedelserna för den 22:a Höstdansen. Nu kan vi konstatera att vi har dansen bakom oss och att den
Landskapsreformen Lägesöversikt LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA
Landskapsreformen Lägesöversikt 9.9.2017 LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Arbetsfördelning mellan kommun, landskap och stat kompetens och bildning främjande av hälsa och välfärd
Aktuellt inom nationella ELO-gruppen. Michael Mäkelä, Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Aktuellt inom nationella ELO-gruppen 1 Innehåll Nationella ELO-gruppen, några ord Aktuellt 2 Sammansättning och övrigt UKM, ANM, SM, FM, fackförbunden, NTM-centralen, RFV, FPA,Suomen Ammattiin Opiskelevien
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (YO)
Kärkihanke 3: Nopeutetaan siirtymistä työelämään (YO) A) OPISKELIJAVALINTOJEN UUDISTAMINEN Opiskelijavalintojen uudistamistoimenpiteet tulee raportoida alakohtaisesti. Raportoinnissa voi käyttää OKM:n