Helsingfors Kulturutskottet

Transkript

1 Helsingfors Kulturutskottet Ärende: Begäran om utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den RP 39/2017 Referens: Begäran om utlåtande Finlands Svenska Lärarförbund FSL önskar framföra följande: FSL anser det vara bra att ministeriet inom ramen för regleringen av minimiantalet studerandeår i anordnartillstånden sörjer för att tillräckligt utbildningsutbud i förhållande till olika regioners behov av kunnande. Viktigt är dock att tillgången på studieplatser inte förskjuts till de folkrika områdena. Den regionala tillgängligheten bör tryggas inte enbart genom läroavtalsutbildning. Tillgängligheten för de båda språkgrupperna måste också tryggas. Den ökade prestations- och genomslagsfinansieringen får inte leda till att utbildningsanordnarna inte har några sporrar att ta emot sådana studerande som kan tänkas ha sämre förutsättningar än andra att avlägga examensdelar eller hela examina eller att hitta arbete. Här kan även skillnader uppkomma mellan tillväxtcentra och de regioner som har en mindre befolkning. FSL understöder tanken om att finansieringssystemet skulle ta i beaktande de kostnader som föranleds av stödåtgärder så som till exempel specialundervisningen och handledning av de studerande som inte

2 har en yrkesinriktad examen på andra stadiet sedan tidigare. FSL stöder också tanken om den kontinuerlig ansökan då den bättre än nu stödjer ett studieval som utgår från den individuella situationen och möjliggör det för t.ex. de kvinnor som sköter sina barn hemma att på ett flexibelt sätt inleda sina studier. Att kunna förvärva en examensdel åt gången möjliggör bättre än tidigare kombinerande av arbete, familj och studier och medverkar till att höja kunskapsnivån inom arbetslivet. Detta kräver dock tillräckliga läraroch studiehandledarresurser. FSL anser det bra att man specificerat lärarnas och studiehandledarnas roll vid personlig tillämpning, bedömning av kunnandet och handledning. Det är bra att det till bestämmelserna om förvärvande av kunnande tydligare lagts till om studerandenas rätt till studiehandledning. FSL anser det vara viktigt att man genom lag stiftat om att bedömningen av den studerandens eller examinandens kunnande och hur den utvecklats måste göras av den lärare som ansvarar för undervisningen. Enligt lagförslaget ansvarar två, av utbildningsanordnare utsedda, bedömare för bedömningen av examinandens kunnande i fråga om yrkesinriktade examensdelar. Den ena av bedömarna företräder utbildningsanordnaren och den andra företräder arbetslivet. Det är bra att lagförslaget har preciseras så att den av utbildningsanordnaren utsedda bedömaren bör vara en behörig lärare som ansvarar för utbildningen. Att man genom lag stadgat om att det är en lärare, en studiehandledare som tillsammans med den studerande utarbetar den personliga utvecklingsplanen för kunnandet är mycket bra. Den personliga planen för utvecklandet av kunnandet som ska utarbetas utifrån personlig tillämpning ska säkerställa det att examensutbildningen eller den handledande utbildningen tillhandahålls i enlighet med vad som behövs för avläggande av examen eller examensdel eller utbildning. Genom den personliga tillämpningen garanteras att den undervisning och de övriga pedagogiska arrangemangen genomförs så att de beaktar den studerandes livssituation. Det är bra att man i förarbetet till lagen nämner att personlig tillämpning handlar om en sådan planering av processen för avläggande av examen eller genomförande av utbildning samt handlednings-, rådgivnings- och stödåtgärder inom

3 processen som kräver pedagogisk kompetens. I den personliga utvecklingsplanen bör man också bedöma studerandenas förutsättningar till självständiga studier innan studerandena förutsätts bedriva självständiga studier. FSL anser det bra att man genom lag stadgat om att bedömningen av den studerandens eller examinandens kunnande och hur den utvecklats göras av den lärare eller de lärare som ansvarar för undervisningen. I 61 föreslås stadgas om examinanders och studerandens rätt att i olika inlärningsmiljöer få sådan undervisning och sådan individuell och annan handledning som gör det möjligt att uppnå kraven på yrkesskicklighet. FSL förutsätter att det stadgas, att även då det gäller studier på arbetsplatsen, har de studerande rätt till handledning och undervisning av studiehandledare och lärare. FSL förutsätter också att den undervisning och den handledning examinanden eller studeranden får förmedlas på läroanstaltens språk (svenska eller finska) vare sig det gäller undervisning på arbetsplatser, läroavtal eller utbildningsavtal. FSL förutsätter att det genom lag stadgas om eller att det i motiveringarna till lagen preciseras vad ett tillräckligt antal lärartjänster och timlärare innebär. Detta för att trygga studerandenas rätt till undervisning, handledning, stöd och studiehandledning. Det bör också preciseras mängden undervisning studerandena har rätt till per kurs så som det preciserats för gymnasieundervisningens del. Även relationstalet studerande per studiehandledare bör definieras. Dessa preciseringar stöder utbildningsanordnarna i att bedöma kvaliteten av huvuduppgiften i sin verksamhet, vilken är att meddela undervisning och att handleda. Utbildningsanordnaren bör vid anhållande om anordnartillstånd känna till vad ministeriet kan förutsätta gällande omfattningen av utbildningsanordnarens yrkesutbildning. FSL gläder sig åt att man i lagförslaget inte luckrat upp behörighetsbestämmelserna för rektorernas språkkunskaper i tvåspråkiga läroanstalter. FSL anser alltjämt att rektorn i tvåspråkiga läroanstalter bör ha utmärkta språkkunskaper i båda undervisningsspråken (svenska och finska). Om rektorernas

4 språkkunskaper bör stadgas i lag inte endast genom statsrådets förordning. FSL anser att den föreslagna grundfinansieringen på 50 % bör höjas till 60 %. För att nå de mål som ställts upp för utbildningen, för att möjliggöra en utbildning som uppfyller de krav som arbetslivet ställer och som fyller de behov samhället har, krävs en förutsägbarhet av finansieringen och den kan endast garanteras med en tillräcklig basfinansiering. Endast med en tillräcklig basfinansiering kan man möjliggöra en utbildning som motsvarar anordnartillståndet och som uppfyller målsättningarna med reformen av yrkesutbildningen. Andelen av prestationsfinansieringen kunde vara 25 %. Storleken på en finansieringsdel som bestäms först efter det att alla prestationer, examensdelar som avlagts hos utbildningsanordnaren har räknats samman kan inte vara större. I praktiken kan inte utbildningsanordnaren välja studerande. Studerandena bildar en heterogen grupp och utbildningen svarar på ett vitt spektrum av behov som näringslivet ställer. Effektivitetsfinansieringen kan vara 15%. Enhetliga och gemensamma mätare måste skapas, sådana finns för tillfället inte. I effektivitetsfinansieringen bör ingå en minst 3 % stor andel som utgår från utvecklandet av personalens kunnande och behörighet. Yhteenveto: Finlands svenska lärarförbund pitää tärkeänä, että lain perusteluissa tai muuten valtakunnallisesti linjattaisiin, mikä on riittävä määrä opettajien virkoja ja opinnon-ohjaajia suhteessa opiskelijamäärään. FSL pitää tärkeänä, että määriteltäisiin miten monta tuntia opetusta yksi opintopiste tai tutkinnon osa keskimäärin vaatii. FSL kannattaa kelpoisuusvaatimusten pitämistä ennallaan, mitä tulee oppilaitoksen rehtorin kielitaitoon. Laissa esitetään että rehtorin tulisi hallita oppilaitoksen opetuskielen täydellisesti. Kaksikielisissä oppilaitoksissa tulisi olla joko kaksi rehtoria, yksi

5 jokaista kieliryhmää kohden tai rehtorin tulisi hallita molemmat kielet täydellisesti. Esityksessä ehdotetaan säädettäväksi, että kaikille opiskelijoille laaditaan henkilökohtaisen saamisen kehittämissuunnitelma jonka laatimiseen osallistuvat koulun nimeämä opettajat ja opinto-ohjaaja tai tarvittaessa muu koulutuksen järjestäjän edustaja. FSL pitää tärkeänä, että kehittämissuunnitelman laadinnassa on lakiesityksen mukaisesti mukana pedagogista osaamista. FSL kannattaa esitystä siitä, että koulutuksen aikana opiskelijan osaamisen kehittymistä arvioi ja siitä antaa palautetta opetuksesta vastaava opettaja. FSL kannatta myös lakiehdotuksen kirjausta siitä, että työelämän käytännön työtehtävissä näytetyn osaamisen arvioi koulutuksen järjestäjän nimeämä opettaja ja työelämän edustaja yhdessä. Rahoituksen rakennetta tulisi muuttaa siten, että perusrahoitusta nostettaisiin 50 prosentista 60 prosenttiin. Suoriterahoituksen osuus olisi 25 prosenttia ja vaikuttavuusrahoituksen osuus olisi 15 prosenttia. Finlands Svenska Lärarförbund FSL Christer Holmlund förbundsordförande Jan-Mikael Wikström förbundssekreterare