Reumatologiska kliniken på Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Transkript

1 UMEÅ Agneta Uddhammar blev verksamhetschef år Hon disputerade 1997 och hennes avhandling handlade om polymyalgia reumatika och jättecellsarterit. På den tiden var de utredningspatienter som låg inne ofta och det kändes viktigt att lära sig lite mer om dem. Viktigast för de patienterna är att de ska få en diagnos så fort som möjligt och att finna andra behandlingsalternativ än kortison som är alldeles utmärkt, men som ju har biverkningar. Visste man mer om sjukdomen skulle man kunna finna en säkrare behandling. Forskning är roligt, det är kul att finna nya kunskaper och lära sig mer. Att Agneta Uddhammars far var provinsialläkare och hon blev redan från början nyfiken på vad som hände på mottagningen som låg i samma hus där de bodde. Hon följde med på sjukbesök, ibland satt hon i bilen och väntade och ibland fick hon följa med in. Egentligen skulle hon utbilda sig till distriktsläkare, men under en vidareutbildning utanför Lund kom hon i kontakt med reumatologin och området fascinerade samtidigt som behovet av reumatologer var stort. Jag ville prova något nytt och det är jag glad över. Området är tillräckligt stort precis som utmaningen och utvecklingen inom reumatologin. Sin kraftsamling får hon av naturen och motion. Hon far gärna på cykelsemester, en kombination av de båda, och nu när barnen vuxit upp dansar hon och maken tango tillsammans. Reumatologiska kliniken på Norrlands Universitetssjukhus Länskliniken servar hela Västerbotten med ett upptagningsområde på invånare. I ansvarsområdet ingår mottagning och dagvårdsavdelning i Lycksele samt mottagning och rehabiliteringsplatser i Skellefteå. Till de platserna åker läkarna från Umeå. Delad avdelning Reumatologen delar vårdavdelning med infektionskliniken. Vårdpersonalen tillhör infektion men naturligtvis är det reumatologerna som ansvarar för sina patienter. Och sjukgymnasterna, arbetsterapeuterna och kuratorn är desamma som servar reumatologkliniken. Man kunde ju tycka att det kan vara riskabelt att blanda de här två patientkategorierna, men det har aldrig blivit några problem. Dels har infektion två avdelningar så man väljer var patienterna ska ligga och de delar inte rum, och dels är personalen tränad i hygien, säger verksamhetschef Agneta Uddhammar. I Umeå har de en dagsjukvårdsavdelning för 6 patienter med plats för 5 infusionspatienter. Dessutom finns dagvård för rehabilitering samt sjukgymnastikplatser för 2-3 patienter extra som framför allt behöver sjukgymnastik under en sammanhängande period, även om det alltid finns läkare att tillgå vid behov. Tidig artrit mottagning ingår i dagvården och här kallas den TRAM. På kliniken finns en professor, en lektor och 9,5 läkartjänster för hela länet. Det är först nu vi har kunnat besätta våra läkartjänster. Vi har fyllt på de senaste åren, men det har varit trassligt att finna ersättare för sjukskrivningar, forskningstid och andra tjänstledigheter. Under somrarna erbjuder vi läkarstuderande termin vikariat här som ett led i att göra dem intresserade av reumatologi och vår klinik naturligtvis. Rekryteringen har gått bra och en bidragande orsak är att forskningen är framgångsrik. Det skapar goodwill. 28

2 Fotterapeut ingår Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kurator tillhör reumatologikliniken. Nackdelen med en liten enhet kan vara att hantera frånvaro, men det uppvägs av att personalen känner en större tillhörighet och utbyte med kliniken i övrigt. Dessutom är vi ett utbildningssjukhus så vikarier brukar det gå att få. På kuratorsidan är Eva Lehto närmast en institution med stor kapacitet, men vad händer om hon blir sjuk? Vi är bortskämda med att många har jobbat väldigt länge hos oss. Problem kommer det att bli vid nästa generationsbyte. Vi måste se till att föra över all kunskap i tid. Speciellt för Umeå är att en fotterapeut ingår i verksamheten. Man har tagit de så stora problemen för reumatiker som fötterna utgör på allvar. I Umeå kalls bassängen terapibad. En viktig verksamhet där satsningen på nytt reningsverk varit väl värd sin kostnad. Kunskapsutbyte Verksamheten i Skellefteå och Lycksele är mer en rutinbesöksmottagning. När någon patients sjukdom aktiveras behövs det ibland att de sköts av reumatologerna i Umeå och i samarbete med andra specialiteter. Vi har börjat göra med diskussionsronder tillsammans med lung- och njurmedicin om gemensamma patienter för att utbyta erfarenhet. Det har varit väldigt bra. De patienter som kommer långt ifrån kan övernatta på patienthotell. Förståelse Vid omorganisationen 2003 gjordes besparingsåtgärder för att alla tre sjukhusen i länet skulle få vara kvar. De senaste åren är det läkemedelskostnaderna som kan vålla problem. Det finns viss förståelse för att läkemedlen måste få kosta. Kunskapen finns även hos politiker att medicinerna ger bra resultat som också är långsiktiga. Vi använder även de gamla medicinerna på ett bättre sätt och det tillsammans med nya läkemedel gör att vårdplatser sparas in. Väntetider Efter sommaren har väntetiderna blivit upp till fem månader och även återbesöken har fördröjts. Prioriterade patienter har inte berörts och nu jobbas det för att åter korta kötiden så den kan komma under tre månader. Reumatolog Lena Innala, här tillsammans med sin handledare professor Solbritt Rantapää Dahlqvist, sammanställer data på antikroppar mot citrillunerade antikroppar. Vi har funnit fyra olika antikroppar och nu värderar vi deras egenskaper mot varandra. Hur påverkar de olika antikropparna sjukdomsutveckling och vilken av dem är bäst att använda som diagnos respektive prognosmarkör. RA syns i prover innan du blir sjuk Vår forskningsenhet vid Reumatolog klinken i Umeå har successivt byggts upp under 90-talet. Vi fick vår första universitetstjänst 1991 och vi har idag två högskolelektorat varav den ena idag är konverterad till professur. Vår forskning utgår från kliniska frågeställningar dvs. frågor som väcks i vår kontakt med patienterna. Vi har framför allt fokuserat på reumatoid artrit (RA) men vid kliniken finns även projekt om psoriasisartrit, polymyalgia reumatika och sklerodermi. RA och antikroppar De aktuella projekten omfattande RA utgår från tidig RA och inkluderar hela norra regionen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland). Utöver de registreringar som ingår i tidig RA registrering har vi en specifikt prospektivt långstidsuppföljning avseende komorbiditet, särskilt kardiovaskulär. Komorbiditet är förekomsten av annan sjukdom, utöver ledsjukdomen. Hos samtliga nyinsjuknade individer analyserar vi olika faktorer som antikroppar (anti - citrullin antikroppar) och genetiska markörer. Vi har även möjlighet genom den Medicinska Biobanken som finns i norra Sverige att analysera om dessa individer donerat blodprov innan sitt insjuknande och där genomföra analyser. Vi har bl.a. kunnat, som första grupp i världen, visa att individer som insjuknar i RA har anti-citrullin 29

3 UMEÅ antikroppar i 33 % av fallen i medeltal 2,5 år innan insjuknandet. Halten av antikroppar stiger ju närmare insjuknandet man kommer. Vi har också funnit att individer som har dessa antikroppar före insjuknandet förefaller ha mer röntgenförändringar när de sedan insjuknar och den skillnaden kvarstår till och med 2 år efter insjuknandet. Detta har visats i Ewa Berglins avhandlingsarbete. RA och ärftliga faktorer Vi försöker också analysera ärftliga faktorer som kan ha betydelse för insjuknandet. När vi analyserar HLA-antigener så ser vi att en subgrupp av HLA-DR4 (B1*0404/0401) ökar den relativa risken i kombination med antikroppar mot CCP att insjukna i RA jämfört med att sakna båda dessa faktorer. Analys av en annan s.k. autoimmun gen (PTPN22, som är en gen som har med immunsystemet att göra), som påverkar T- och B-cellssvaret, tror man, ökar ännu mer den relativa risken att insjukna i RA. Vi har nu även analyserat denna genvariation i populationen av individer som insjuknat i RA från hela norra regionen och ser att en speciell variant är starkt ökad (T-varianten). Eftersom man vet att miljöfaktorer som exempelvis rökning kan ha betydelse för insjuknandet i RA så kommer vi nu att gå vidare och analysera olika faktorer hos individer innan de insjuknat i RA och jämföra deras enkätsvar med svaren från matchade kontroller. Vidare så avser vi analysera andra faktorer i proverna donerade innan sjukdomsdebut för att kunna se om sjukdomsprocessen startat och om antikroppsproduktionen är ett resultat av denna eller om det är så att förekomst av dessa antikroppar till och med skulle kunna bidra till insjuknandet. Homogen befolkning Norra Sverige är unikt befolkningsmässigt eftersom befolkningen inte är lika uppblandad som i övriga Sverige. Befolkningen är mer homogen och det kan öka möjligheterna för oss att identifiera gener som kan vara inblandade i insjuknandet och/eller i hur sjukdomen uttrycker sig. Vi har i norra regionen identifierat ett 40-tal familjer med ökad förekomst av RA dvs. upp till 11 medlemmar i samma familj med RA. För närvarande pågår analyser av dessa familjer med avancerad teknik som finns tillgänglig här i Umeå. Detta arbetar civilingenjör Lisbeth Ärlestig med. Interaktion inflammation metabola faktorer Som framgår av Solveig Wållberg-Jonsson:s redogörelse så intresserar vi oss särskilt för hjärt - kärlsjukdom som komorbiditet till ledsjukdomen. Vi försöker också analysera faktorer exempelvis antikroppar och genetiska variationer som kan öka risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Vi studerar även som ett led i att kunna förklara den ökade kardiovaskulära sjukligheten interaktionen mellan inflammation och metabola faktorer och detta gör vi genom att t.ex. följa lipidmönstret, eller cellyteuttryck under TNF-behandling. Vi vill även studera interaktionen genom en behandlingsstudie där patienter med RA behandlas med statiner, blodfettssänkande mediciner, och effekten mäts med kärlanalyser och inflammationsmarkörer. Detta projekt gör vi i samarbete med en grupp från Helsingfors. SLE Utöver ovannämnda projekt om tidig RA så deltar vi i ett regionövergripande projekt om SLE där alla reumatologenheter i regionen år 2001 undersökte samtliga patienter som uppfyller kriterierna för SLE med aktivitets- och skadeindex och blod har insamlats. Totalt ingår 273 individer och DNA finns donerat från 260 individer. Genetiska analyser av dessa prover pågår både här i Umeå och i olika pågående samarbetsprojekt. Text: Professor Solbritt Rantapää Dahlqvist Solveig Linghult som är biologisk mikroanalytiker forskar om olika genuttryck. Här har hon centrifugerat 10 ml blod innehållande vita blodkroppar, som hon behandlat med saltlösning för att skilja ut kärnan ut DNA. Hon fäller det med alkohol och får rent DNA som hon löser i vatten och kan använda till många olika analyser. Martin Johansson är doktorand och civilingenjör. På bilden pipeterar han fram små variationer i DNA s.k. SNP. De variationerna kan ha betydelse för sjukdomsutveckling. Molekylärbiolog Heidi Kokkonen visar den maskin där analysen av proverna skiljer ut de olika genvarianterna. Lisbeth Ärlestid är civilingenjör och undersöker SNP i Iluminan som är en ny apparat med stor kapacitet. Genom en donation har laboratoriet kunnat köpa den och ur den går det att få väldigt mycket information. Men det är stora kostsamma studier. Vi har funnit intressanta genområden hos patienter och nu vill vi veta hur de skiljer sig från kontrollpersoner. 30

4 Docent Solveig Wållberg Jonsson är lektor vid reumatologiska kliniken. Hon är ansvarig för läkarkandidaterna och undervisar en hel del. Dessutom är hon forskningshandledare och arbetar kliniskt. Jag blev intresserad av sjukvård i 14-års ålder när jag låg inne på barnkliniken under en kortare period. Under en NLV-kurs 1982 vid dåvarande Östersunds reumatikersjukhus träffade jag Julio Goobar och hans entusiasm blev orsaken till att jag lade till reumatologin som specialitet bredvid min allmänläkarspecialitet. På sin fritid sjunger Solveig i kör och målar lite grann. Enligt egen utsago allt för lite. Forskning om hjärt-kärlsjukdomar och livskvalitet Patienter med RA löper en ökad risk att insjukna i hjärtkärlsjukdomar och detta kan även leda till en för tidig död. Orsakerna är inte självklara. De så kallade traditionella riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, t.ex. höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, fetma etc, är inte särskilt framträdande vid RA. Tvärtom är blodfetterna snarast låga. Orsaken till detta har intresserat oss på kliniken i snart 20 år. Hittills har en avhandling på detta område publicerats och ytterligare ett par är på gång. Inflammation är boven I vår tidigare forskning har vi funnit att åderförkalkningsprocessen, aterosklerosen, är accelererad vid RA. och att den inflammatoriska aktiviteten i sig förefaller vara skadlig ur hjärt-kärlsynpunkt. Flera andra forskningsgrupper har publicerat likartade fynd, men i nästan alla studier har man undersökt patienter som haft sin sjukdom en längre tid. För att få bättre grepp om när och hur åderförkalkningen utvecklas vid RA och hur den kan påverkas behövs studier där patienterna följs framåt i tiden, s.k. prospektiva studier. Norrlandsstudien är en regionövergripande samarbetsstudie av komorbiditet, dvs. andra sjukdomar än ledsjukdomen, hos patienter med tidig RA. Vårt syfte är att följa utvecklingen av komorbiditet, hos patienter med nydebuterad reumatoid artrit. Hos en undergrupp av patienterna följs utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomen särskilt noga. Alla patienter yngre än 60 år i Umeå, Sunderbyn och Östersund, totalt 80 stycken, har erbjudits att delta i studien. Patienterna undersöks kliniskt av sina egna läkare i samband med reguljära återbesök avseende blodtryck och nytillkomna hjärt-kärlhändelser. De får göra ett EKG och undersöks avseende tecken på tidig ateroskleros. Detta görs med ultraljud. Dels undersöks förekomst av förtjockning av kärlväggen och sk. atersklerotiska plack. Dessutom undersöks armartären avseende kärlväggens förmåga till avslappning efter att armens stasats. En nedsatt förmåga till avslappning, anses spegla sk. endotelial dysfunktion och vara ett tidigt tecken på ateroskleros. Blodprover tas även för analys av olika inflammatoriska och immunologiska markörer. Journalerna gås genom regelbundet för registrering av riskfaktorer, hjärt-kärlhändelser och farmakologisk behandling. Avsikten är att upprepa undersökningarna vart femte år. En slumpmässigt utvald, köns- och åldersmatchad, kontrollgrupp undersöks på samma sätt för jämförelse. Eftersom studien är prospektiv, syftar framåt i tiden, kan grupperna jämföras vid sjukdomsdebut och över tid. Dessutom kan betydelsen för utvecklingen av ateroskleros av framför allt den inflammatoriska aktiviteten och RA-behandlingen värderas i RA-gruppen. En sammanställning av basdata talar preliminärt för att patienter med nydebuterad sjukdom inte skiljer sig från kontroller avseende endotelial dysfunktion och förekomst av förtjockad kärlvägg eller aterosklerotiska plaque. Vår förhoppning är att studien ska kunna ge svar på om det är den inflammatoriska aktiviteten som är skyldig till den accelererade aterosklerostakt som tidigare visats. Forskande arbetsterapeuter Vid reumatologkliniken i Umeå undersöks patienter med tidig RA även avseende upplevd hälsa och livstillfredsställelse. Elisabet West arbetar med sammanställning av hälsoenkät Short Form 36 (SFH36) i vilken patienterna skattar sin hälsa inom åtta olika hälsodomäner och två samlingsdomäner. Ett femtital patienter med nydebuterad RA har fyllt i SFH36 vid inklusion i tidig-ra-mottagning samt efter 24 och 72 månader. En köns- och åldersmatchad grupp av patienter med medellång sjukdomsduration och en kontrollgrupp har också fyllt i enkäten. I en första studie, som är publicerad, fann vi att patienterna med nydebuterad sjukdom upplevde sämre hälsa än patienter med medellång sjukdomsduration och båda RA-grupperna upplevde sämre hälsa än kontroller. En förbättring från 0 till 24 månader sågs dock i tidig-ra-gruppen. Preliminära data från 72-månadersuppföljningen talar för att män upplever sämre hälsa än kvinnor vid nydebuterad sjukdom, men att en utjämning sker över tid. Berit Karlsson har undersökt samma patientgrupper avseende livstillfredsställelse med instrument LiSat-9. I en nyligen publicerad studie fann även hon att både patienter med tidig RA och de med medellång sjukdomsduration upplevde sig mindre nöjda inom flera domäner än en referensgrupp. Kvinnorna med tidig RA var mer nöjda än männen. Efter 24 månader var, som förväntat, patienter med högra sjukdoms aktivitet (mätt i form av DAS28) mindre nöjda med sin egenvård, men intressant nog var mer nöjda med partnerskap och familj! Forskning om patienternas tidiga upplevelser av sjukdomen är väsentlig för att kunna hjälpa patienten till cooping med den tidiga sjukdomsprocessen. Text Docent Solveig Wållberg Jonsson 31

5 UMEÅ Ewa Berglin älskar att laga mat och äta den. Hon provar nytt och är öppen för allehanda matimpulser. Det kan vara medelhavskost, thai, husmans eller något eget experiment. Till julen blir det också alla möjliga olika kakor och matbröd. Ett annat intresse som kan tyckas nödvändigt efter kalorierna är motion i många former. Hon rider, gympar och springer och så arbetar hon i trädgården. Reumafaktor byts mot citrullinantikroppar Att positiv reumafaktor är ett av kriterierna för att ställa RA-diagnos är väl känt. Problemet är att cirka 5 % av den friska befolkningen har den och 20 % av äldre personer. Även personer med andra reumatiska sjukdomar som Sjögrens syndrom har i högre grad positiv reumafaktor. Diagnoskriteriet blir därmed ganska vagt. Medicine doktor och reumatolog Ewa Berglin disputerade i januari I sin avhandling visar hon att citrullinantikroppar kan påvisas i blodprover som tagits från blivande RA-patienter flera år före symtomdebut. Andelen blivande RA-patienter med positivt test för citrullinantikroppar ökade ju närmare sjuk- domsstart som provet tagits. Vid tidpunkten för RA-diagnos hade 70 % av patienterna positivt citrullinantikroppstest och en något större andel var positiva för reumafaktor. Skillnaden är att citrullinantikroppar sällan finns hos personer som inte har RA, berättar Ewa Berglin. Citrullinantikroppstest kan därför förbättra möjligheten att ställa en tidig diagnos. Om man i ett tidigt skede av nydebuterad ledsjukdom kan förutsäga om sjukdomen kommer att ha ett destruktivt förlopp på lederna kan de som behöver aggressivare behandling med nya aktiva, sjukdomshämmande mediciner väljas ut. På så vis utsätts inte de med mild sjukdom för eventuella biverkningar i onödan. Och resurser kan föras över till dem som verkligen kommer att behöva dem. Det är viktigt att behandla, men det är lika viktigt att inte överbehandla. En balansgång som kan vara nog så svår. Vi går mot skräddarsydda behandlingar på personnivå. Röntgen För att finna ett samband mellan citrullinantikroppar och skador på brosk och ben studerade Ewa Berglin röntgenbilder tagna med konventionell röntgenteknik (CR) av hand- och fotskelett vid tidpunkt för RA-diagnos och efter 2 år. Det visade sig att personer med höga citrullinantikroppsvärden redan före sjukdomsdebut hade mer brosk- och skelettskador i lederna vid tidpunkten för diagnos samt efter 2 års sjukdom jämfört med patienter som saknar citrullinantikroppar före insjuknandet. I en mindre grupp patienter studerades bentäthet (DXA) i handskelett vid insjuknandet, samt efter 1 och 2 år. Bentätheten i händer minskade endast hos postmenopausala kvinnor och den minskningen var signifikant större jämfört med matchade friska kontroller. Såväl benförlust i händer mätt med DXA som skador på lederna mätt med CR kunde bromsas med tidig aggressiv behandling. DXA-undersökningen var dock inte tillräckligt känslig för att visa förändringar i skelettet tidigare än de kunde påvisas med CR. Nytt projekt Även om röntgen är ett bra mått på sjukdomsaggressivitet så finns det felmarginaler. Det mänskliga ögat och bedömningar av olika personer ger ett subjektivt resultat. Tillsammans med Linköping görs en liten pilotstudie för att utvärdera en förfinad bentäthetsmätningsmetod. Först är skelettet är tunnare runt lederna och senare blir det destruerat. Ju tidigare man kan se förändringar och påbörja behandling desto bättre för patienten. När det väl blivit usurer kan fortsatt förstörelse hejdas men de skador som redan uppstått kan vi ännu så länge inte reparera. Forskningen växte fram Det började försiktigt med lite forskning. Intresset fortsatte och fram växte det ena arbetet efter det andra och slutligen stod Ewa Berglin framför utmaningen att under ett år ställa samman sina studier, binda ihop med bakgrund och presentera sin avhandling. I efterskott var arbetet väldigt roligt, just när det pågick var det kanske lite pressande. I studiematerialet ingår 138 patienter. Det vore spännande att få fortsätta att följa dem. Nu har det snart gått 5 år sedan de första röntgenbilderna togs, avslutar Ewa Berglin. Brosket och benet i lederna där lilltån och tån bredvid är fästa vid foten är helt nedbrutet. Begynnande förändringar finns i motsvarande leder i övriga tår. Den här patienten har en aggressiv sjukdom och det visas både med röntgen och kraftigt ökade citrullinantikroppar. 32

6 Tidigare spelade Gerd-Marie Alenius saxofon i en grupp bestående av läkare på Norrlands universitetssjukhus. Tyvärr är gruppen nu upplöst, de drivande själarna flyttade, och jag spelar väldigt sällan. Nu ägnar hon sig mest åt träning på sin fritid. Varför får man Psoriasisartrit Medicine doktor Gerd-Marie Alenius ägnar sin forskning åt psoriasisartrit, PsA. Efter disputationen 2003 har hon fortsatt med att i första hand avsluta redan påbörjade studier. Forskningen kring psoriasisartrit har länge varit sparsam med ganska få publicerade studier. De senaste åren har dock intresset ökat markant och genom ökad forskning har vi också fått ökad kunskap om sjuk- domens bakgrund, förlopp och prognos. Eftersom psoriasisartrit har ett mycket varierande förlopp både över tid hos samma patient och mellan olika patienter har det varit svårt att på ett bra sätt kunna genomföra studier och också kunna jämföra resultat mellan olika forskargrupper, säger Gerd-Marie Allenius. Att veta i förväg Viktigast är att komma fram till varför sjukdomen yttrar sig och ser ut som den gör, så att rätt behandling ges till rätt person. Många gånger är PsA en sjukdom som ger värk eller en avgränsad destruktion av en led, men stannar med det. Man försöker finna markörer för aggressiv sjukdom. Syftet är att, bland patienter från norra Sverige, undersöka förekomst av led- och ryggmanifestationer hos patienter med hudpsoriasis och PsA. Vi ville karaktärisera sjukdomen i relation till inflammatoriska och genetiska markörer och identifiera gener som styr sjukdomsuppkomst eller sjukdomsutveckling. Alla patienter boende i Umeå erbjöds att delta i en studie. Av 202 patienter hade 97 (48 %) inflammatoriska manifestationer som perifer artrit och inflammatoriska ryggproblem. Av de 67 (33 %) patienter med perifer artrit och/eller inflammatorisk ryggsjukdom hade 30 patienter inte tidigare fått diagnos. Sambanden mellan kliniska sjukdomsmanifestationer och potentiella markörer för aggressiv ledsjukdom samt genetiska associationer, analyserades hos 88 patienter med PsA. Aggressiv sjukdom definierades som röntgenologiska tecken på leddestruktion och/eller deformiteter och/eller inskränkt rörlighet beroende på ledinflammation. Studien visade ökad förekomst av HLA-B17, B37 och B62 i jämförelse med friska kontroller. Starkast prediktiva faktorerna för aggressiv sjukdom var en sjukdomsbild där många leder var engagerade, polyartikulär sjukdom och engagemang i händernas DIP-leder. Förekomsten av njurpåverkan som en manifestation av systemisk inflammation utvärderades hos patienter med PsA. Av de 73 undersökta patienterna hade 23 % njurpåverkan definierat som nedsatt kreatinin-clearence som var lägre än hos normalbefolkningen och/eller ökad albuminuri. Den prediktiva faktorn för njurpåverkan var mätbar inflammatorisk aktivitet (SR > 25 mm/tim och/eller CRP > 15 mg/l) vilket indikerar systemisk effekt hos vissa patienter. Det fanns tecken på systemiska effekter som njurpåverkan hos patienter med PsA och mätbar inflammatorisk aktivitet. Fortsatt forskning Åter har den norrländska befolkningen lockat till genetikstudier. Här är det lättare att följa familjegrupper eftersom många stannat i det geografiskt stora område som Norrland utgör. Någon hittar en gen och så testar vi den på olika sjuk- domar. Så får vi veta att vissa gener är gemensamma för olika sjukdomar och vissa skiljer sig. Kartläggningen av våra gener är väldigt komplicerad och därigenom mycket intressant. Sedan disputationen har Gerd-Marie Allenius mest arbetat kliniskt under tiden som hon funderat över vad hon vill ägna sig åt. PsA är en sjukdom som fortfarande är väldigt okänd och det finns mycket att göra. Mitt avhandlingsarbete kan ses som en avstamp för fortsatt forskning där arbetet i första hand inriktas på genetiska frågeställningar. Under arbetets gång har även andra frågeställningar studerats. Vi har också ett gott samarbete i Sverige på PsA-sidan, och även internationellt med nya klassificeringskriterier. Swe-PsA Reumatologkliniken i Umeå samarbetar med flera andra reumatologkliniker i Sverige i ett nationellt register, Svenska Psoriasisartrit registret (Swe-PsA), för patienter med nydebuterad psoriasisartrit. Idag består kohorten, den grupp patienter som ingår i studien, av 300 personer. Där samlas data in för att skapa möjlighet att studera sjukdomen ur flera olika aspekter. CASPAR Gerd-Marie har även deltagit i ett internationellt samarbete (CASPAR) för att finna nya gemensamma diagnos- och klassifikationskriterier och ett förslag till nya kriterier utifrån detta arbete har nyligen publicerats. Ännu är de förslag men alla ledande forskare med sina grupper är överens och i vardagsreumatologin används de redan. Egentligen är samtliga diagnoskriterier tagna för att underlätta för forskningen så att alla utgångsvariabler är lika när något ska studeras. Men för de reumatiska sjukdomarna finns inget speciellt prov som säger vilken sjukdom patienten har så även i den kliniska vardagen måste man lita till kriterierna. 33