Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa Slutrapport från e-hälsaprojektet

Transkript

1 Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa Slutrapport från e-hälsaprojektet 1

2 Sammanfattning E-hälsa syftar till att utveckla och ta tillvara distansoberoende tjänster och lösningar som stärker kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Kraven på tjänster inom vård och omsorg ökar med demografiska förändringar, men även genom en ökad rörlighet bland Europas medborgare samt patienternas förväntningar på en tillgänglig, behovsanpassad vård. Landstingets e-hälsaprojekt har haft uppdraget att leda ett strategiskt innovations- och utvecklingsarbete med följande fokus: Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk. Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet. Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor. Samarbetet och engagemanget har varit (och är) stort hos länets näringsliv, universitet och kommuner vilket har varit av avgörande betydelse för de viktigaste uppnådda resultaten som kortfattat redovisas nedan. Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk Norrbotten har positionerats som en framgångsrik aktör och attraktiv samarbetspartner inom e-hälsa, kraftfulla nätverk har skapats med potentiella samarbetspartners i Europa, omvärldsbevakning har bedrivits kontinuerligt och länets möjligheter till finansiering och medverkan i EU-program har stärkts. AER:s arbetsgrupp för e-hälsa, där landstinget är ordförande, agerar remissinstans åt EU-kommissionen och för de europeiska regionernas talan i diskussioner på policynivå, vilket bl.a. har lett till att EU-kommissionen har skräddarsytt en utlysning riktad till regionerna; Renewing Health. Landstinget har utfört nio tunga uppdrag åt EU-kommissionen vid bl.a. EU:s ministerkonferenser, European Health Forum och World of Health IT. I syfte att stärka engagemang och medinflytande hos de medverkande regionerna inom AER, har två nätverkskonferenser per år genomförts med en regional aktör som värd. Nätverksmötena har tematiserats och om möjligt förlagts i anslutning till en nationell eller internationell konferens. Studiebesök har genomförts i anslutning. Policyarbetet har för Norrbottens del bl.a. resulterat i att landstingets e- hälsaarbete presenterades för OECD-delegationen vid deras besök i Sverige Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet EIC, E-Health Innovation Centre, etablerades vid Luleå Tekniska Universitet under Satsningen sker i nära samverkan med vårdgivare, universitet, länsstyrelse och näringsliv samt fungerar som en kraftfull motor i ett regionalt innovationssystem för e-hälsa. Som gemensam arena för universitet, kommuner, landsting, övriga vårdgivare samt näringsliv ska centrumbildningen säkerställa en rad grundläggande kompetenser: Utveckla alla aspekter av en systematisk metodik för kontinuerliga behovsanalyser. 2

3 Säkerställa en kvalificerad omvärldsanalys inom den nationella och internationella utvecklingen av e-hälsa. Säkerställa närvaron av en kvalificerad testverksamhet för e- hälsatillämpningar i vidare mening. Utgöra en gemensam arena för dialog och ställningstagande till innovativa insatser. Skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande. Driva och stödja ett aktivt nätverk mellan länets företag. Garantera att verksamhetsutvecklingen av hälso- och sjukvården, såväl inom landstinget som inom den kommunala sektorn, som grundläggande regional attraktionsfaktor bygger på samtidig medverkan från patienter, vårdgivare, forskare och affärsutvecklare. I syfte att stärka centrumbildningen samt den affärsmässiga kopplingen och samverkan mellan universitet, näringsliv, kommuner och landsting i innovationsfrågor har en projektansökan för kommersialisering av innovationer inom vård och omsorg; Innovationssluss Nord, utarbetats. Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor Landstingets EU-projektkontor etablerades 1 januari 2010 som ordinarie verksamhet inom den regionala enheten vid landstingsdirektörens stab. EU-projektkontoret kommer att ge information och stöd så att landstingets projekt kan öka sin budget med hjälp av EU-finansiering. Projektkontoret kan också ge stöd i uppbyggnaden av projektadministration och ekonomiuppföljning. För detta ändamål har en projektstyrningsmodell utarbetats, innehållande bl a en rad s k skall-krav vilka ska vara uppfyllda innan beredningen av ett e-hälsaprojekt påbörjas. Modellen innehåller också finansieringsregler och säkerställer att projektägaren efter utvärdering av projektet kan fatta beslut om förvaltning av projektresultaten. Norrbotten har utvalts till Socialdepartementets och EU-kommissionens pilotregion i flera storskaliga projekt; European Patients Smart Open Services (epsos), Renewing Health och Regional Telemedicine Forum. Inom ramen för EU-projektontoret har rundabordssamtal med samtliga berörda intressenter/divisioner genomförts kring videoplattform och e-arkiv. Bakgrunden var att många av de projektidéer som lyftes fram kunde hänföras till bild-, ljud-, video- och datatjänster samt lagring av dessa. Informationsaktiviteter I februari 2010 arrangerade Norrbottens läns landsting tillsammans med Assembly of European Regions ALEC 2010 Arctic Light e-health Conference. Medarrangörer var Luleå tekniska universitet samt företagsklustren Electropolis och Internet Bay. Konferensen fokuserade på innovationsutveckling och tillväxt. Beslutsfattare och e-hälsaexperter från Europas regioner, vårdgivare, näringsliv och universitet, Socialdepartementet, EU-kommissionen, m.fl. medverkade. 270 personer från 20 länder deltog. En webbaserad informationsbank för media och beslutsfattare har utvecklats; Här publiceras journalistiskt material och information kring utveckling och framsteg inom e-hälsaområdet i Norrbotten. 3

4 Ett månatligt elektroniskt nyhetsbrev Framtidens sjukvård - har producerats med reportage och nyheter länkade till webbplatsen. Nyhetsbrevet har distribuerats till ca e-postadresser. Styrgruppens slutsats Styrgruppen menar att det är möjligt att få till stånd en ökad innovationsförmåga och en högre avkastning på de insatser som görs om ett regionalt innovationssystem byggs upp enligt trippel helix-modellen. Verksamhetsnytta, fler strategiska partners, att medverka i fler internationella samarbetsprojekt samt att arbeta för kommersialisering av produkter och tjänster inom e-hälsa är framgångsfaktorer. För att åstadkomma detta krävs en medveten och långsiktig satsning som kombinerar arbetet på policynivå med projektinsatser och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Läsanvisning Denna rapport omfattar e-hälsaprojektets arbete och resultat. Den har inte ambitionen att återge allt arbete inom e-hälsaområdet som bedrivs i landstinget. I en första del presenteras landstingsstyrelsens uppdrag samt projektorganisationen. Dess andra del redovisar resultatet av projektets tre fokusområden samt beskriver kortfattat de aktiviteter och arbetsprocesser som lett fram till desamma. Till detta fogas ett antal bilagor. Ytterligare information kan hämtas på projektets webbplats: 4

5 Bakgrund Norrbottens läns landsting fick under 2006 en förfrågan från AER, Assembly of European Regions, och dess Kommitté 2 om att svara för ordförandeskapet i den arbetsgrupp för e-hälsa som avsågs inrättas under Kommitté 2 ansvarar för folkhälsa och sociala frågor och inrättandet av arbetsgruppen var ett led i AERs beslut att intensifiera arbetet inom e-hälsaområdet. Bakgrunden var en tilltagande insikt om att utvecklingsbehoven inom området hälso- och sjukvård är stor för Europa och dess regioner då hälso- och sjukvård står inför stora förändringar. En allt äldre befolkning, mer vård och omsorg i hemmet samt ökade krav på individanpassad vård och omsorg skapar ett stort förändringstryck. Området e-hälsa innehåller utmaningar och möjligheter som bidrar till uppfyllande av Lissabonstrategin och målet att Europa ska vara en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi. Landstingsstyrelsen bedömde att förfrågan var ett uttryck för Norrbottens internationella position inom området. Styrelsen menade vidare att en satsning inom e-hälsa ryms väl i det regionala utvecklingsprogrammet eftersom detta bland annat omfattar utmaningarna livsmiljö, folkhälsa och tillväxt. Hälso- och sjukvården är en viktig faktor i den regionala utvecklingen i länet och e-hälsa i sig utgör ett viktigt stöd till denna utveckling. Styrelsen beslutade därför ( 2007) att acceptera uppdraget att bära ordförandeskapet i AERs Working Group on E-Health och bedriva arbetet i projektform med projektmål enligt nedan. Mål för landstingets e-hälsaarbete I beslutet angavs att landstingets arbete inom området e-hälsa skulle syfta till att: Möta behoven hos medborgare, patienter och närstående, vårdpersonal, vårdgivare samt beslutsfattare, i vårdande och förebyggande syfte. Höja effektivitet och användbarhet i vård- och omsorgssektorn. Det skulle ske genom att: Stödja och underlätta användningen och utvecklingen av IKT i vård och omsorg. Garantera att medborgare och vårdpersonal har tillgång till information som är tillgänglig, säker, evidensbaserad, effektiv, kvalitativ likvärdig och aktuell. Underlätta och förbättra informationsförsörjningen mellan medborgare och vård- och omsorgssektorn. Projektets mål Projektet skulle fokusera på tre områden: Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk. Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet. Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor. 5

6 Arbetet skulle bedrivas under åren Eftersom projektet startade med rekrytering, kom arbetet igång först under september 2007, varför projekttiden förlängdes till 30 juni Projektorganisationen För att säkra framgångsrikt innovationsarbete, regional utveckling och tillväxt har en projektorganisation utvecklats. Projekt e-hälsa och EUprojektkontoret delar projektstruktur med alla berörda divisioner representerade. Strukturen avsåg stödja utvecklings- och innovationsprojekt inom e- hälsa samt större utvecklingsprojekt med externa finansiärer och/eller externa samarbetspartners. Organisation Uppdragsgivare: Elisabeth Holmgren Projektägare: Kurt-Åke Hammarstedt, Regionala enheten Styrgrupp: Kurt-Åke Hammarstedt (ordförande), Ulla Isaksson, Division Medicin, Kristina Jonsson, Division Länsteknik, Gunnar Persson, Hälso- och sjukvårdsenheten och Bo Westerlund, Division Primärvård Projektledare: Maria Magdalena Holmgren, processledare e-hälsa, Kenneth Sjaunja, EU-samordnare. Projektgrupp: Rolf Adolfsson/Kenneth Blom, Division Vuxenpsykiatri, Susanne B. Andersson, Division Medicin, Per-Olof Egnell, projektsamordnare e-hälsa (sedan hösten 2008 representerar Egnell CDH och sedermera EIC), Åke Hellström, Division Folktandvård, Kristina Jonsson/Stefan Carlsson (ersattes av Stefan Carlsson då hon tillträdde styrgruppen), Division Länsteknik, Irene Lundmark/Thomas Hansson (ersattes av Thomas Karlsson hösten 2008), Division Länsteknik, Magnus Johansson, Division Diagnostik, Kenneth Sjaunja, EU-samordnare, Veronica Sundström, Division Opererande specialiteter, Jonas Thörnqvist, Division Primärvård, Ulrika Backeström, projektledare e-hälsa och Jeanette Öhgren, Informationsenheten. Projektgruppen har kartlagt relevanta nätverk, kompetens, utvecklingsbehov och projektidéer samt förankrat information i respektive division. Stor vikt har lagts vid att säkerställa en jämn föredelning mellan könen samt att säkra tillgången till informations- och IT-resurser i organisation och projekt. En medarbetare från Informationsenheten har medverkat i projektgruppen under del av projekttiden. Styrgruppen har varit beslutande och vid behov lyft frågor till diskussion i landstingsdirektörens ledningsgrupp. Informationsgrupp: Barbro Alatalo, Informationsenheten, Eivor Bryngelson, Attraktiv region, Cay Hedberg, Informationsenheten, Maria Magdalena Holmgren, processledare e-hälsa, Kenneth Sjaunja, EU-projektkontoret, Åsa Snällfot, Regionala enheten, samt Lars Wallrup, Attraktiv Region. Landstingsstyrelsens rapportör: Agneta Granström Referensgrupp: HLG, RUP-BG Resurser Landstinget hade tidigare anvisat 2 mkr per år för e-hälsaprojekt under perioden vilka till vissa delar kunde användas för att finansiera projektet under I styrelsens beslut anvisades därför tkr för år 2007 ur styrelsens anslag för oförutsedda utgifter. För åren har anslaget, tkr, prövats i budgetprocessen. Resurserna avsåg främst: 6

7 Processledare med uppgift att bl. a: Samordna landstingets e-hälsaprojekt Ge tjänstemannastöd till ordförandeskapet inom AER och policynivån Samordna det fortsatta arbetet inom e-hälsaområdet mellan landstinget och Luleå tekniska universitet Projektsamordnare e-hälsa med uppgift att samordna landstingets egna e- hälsaprojekt inom bl. a: Distanskonsultation och behandling av IT-baserade verktyg Förbättring av samarbete och informationsflöde mellan olika vårdleverantörer Utveckling av mer effektiva och träffsäkra metoder för behovsanalyser som möjliggör efterfrågade produkter och tjänster Tillgängliggörande av vårdinformation och tjänster för patienter och medborgare EU-samordnare med uppgift att bygga upp landstingets EU-projektkontor i vilket ingår att: Utveckla beredskap och kompetens för att bevaka utvecklingen inom EU:s för landstinget aktuella programområden Stöd vid formulering av projektansökningar och planering/upplägg av EU-projekt Översättning av verksamhetsbehov till offensiva utvecklingsprojekt som kan genomföras med stöd från EU och övriga finansiärer Projektgruppens arbete Projektgruppen har rekryterats i samarbete med respektive divisionsledningar. Samtliga berörda divisioner finns representerade. Särskild vikt lades vid att säkerställa god inblick i, kompetens och erfarenheter av den tekniska sidan av projektutveckling, resurssättning och förvaltning, varvid Länsteknik har funnits representerade med två personer i projektgruppen samt i styrgruppen. Projektgruppens huvudansvar har varit att bereda projektförslag samt att förankra projektorganisationens arbete i sina respektive divisioner. Utvecklingsområden, projektidéer, kompetenser och resurser har definierats inom respektive division. De divisionsövergripande nyttorna har legat i fokus vid diskussionerna, vilket har lett till att behov och nyttor samordnats och kanaliserats till större, divisionsövergripande projektansökningar som exempelvis Renewing Health (Division Primärvård, Division Medicin, Division Länsteknik och EIC) Livsstilsprogrammet (Division Primärvård, Division Folktandvård, Division Länsteknik och EIC) Regional Telemedicine Forum (Division Primärvård, Division Medicin, Division Länsteknik och EIC) Två fokusområden som engagerade samtliga divisioner utkristalliserades tidigt: Projektidéer inom bild-, ljud-, video- och datatjänster samt lagring av dessa. 7

8 De utvecklingsprojekt som projektet har arbetat fram, ansökt om och drivit är resultat av projektorganisationens arbete med att definiera strategiska utvecklingsområden, projektidéer, kompetenser och resurser inom respektive division. En prioritering av behov och insatsområden har kontinuerligt gjorts inom projektorganisationen utifrån satsningens övergripande mål, samt utifrån de skall-krav som utvecklats för projektverksamheten. Projektorganisationen har ansvarat för framtagande, finansiering och koordinering av ett flertal internationella utvecklingsprojekt och etablerades vid årsskiftet 2010 under namnet EU-projektkontoret som ordinarie verksamhet vid landstinget. Krav och avgränsningar I landstingsstyrelsens beslut angavs att e-hälsa omfattar en samlad kedja, från policynivå till verksamhet. Landstingets vårdadministrativa system, VAS, är ett verksamhetskritiskt bassystem, som tillgodoser delar av denna process. Det finns även stora närliggande verksamhetsbehov inom distanskonsultation, förbättring av informationsflödet och tillgängliggörande av vårdinformation och upprättandet av ett parallellt testnät till NLLNET med applikationer och innehåll. Det senare är därtill av stor vikt för tillväxt, forskning och utveckling genom möjligheten att testa tjänster och applikationer. Informationsinsatser E-hälsaprojektet och EU-projektkontoret har var sin löpsedel på Insidan och med aktuell information. Kommunikationsplan Kommunikationsplanens syfte har varit att binda samman satsningen på nationell och internationell nivå. Den bygger vidare på Sverigeplattformen och Norrbottens plattform Naturlig Kraft Förnyelse. Kommunikationsplanen har uppdaterats kontinuerligt allt eftersom projektet fortskridit. Kommunikationsarbetet har fokuserat på såväl intern som extern information. Den externa kommunikationen påverkar den interna och vice versa. Det är inte minst viktigt för självbilden hos landstingsanställda att möta positiva budskap och att vara en del av goda exempel på framsteg och utveckling. Mediaaktiviteter En medveten strategi i e-hälsaprojektet har varit att löpande kommunicera nyttiggörande, goda processer och resultat, såväl i media som i möten med viktiga grupperingar. Det goda exemplets pedagogik ger inspiration och trovärdighet genom spridning av faktiska framgångar. Bästa sättet att nå allmänhet, bransch- och yrkesgrupper är via redaktionell text och bild, vilket samtidigt bearbetar nyckelpersoner och beslutsfattare. Journalistiskt material i form av reportage, där innovationsarbete, samverkan och entreprenörskap skildras, har publicerats via webbsida och nyhetsbrev och parallellt framgångsrikt marknadsförts till redaktioner vid tidningar, branschmagasin, TV och radio. Webbplatsen E-hälsa är ett mångfacetterat begrepp som är svårt att förklara och förstå. Därför har projektet istället valt att lyfta fram begreppet Framtidens sjukvård, som för tankarna till utveckling, framtid och förnyelse. 8

9 Webbplatsen har fungerat som informationsbank för media och beslutsfattare. Här publiceras journalistiskt material och information kring utveckling och framsteg inom e-hälsaområdet i Norrbotten på ett lättillgängligt sätt. Parallellt har också stor del av materialet släppts direkt till media. Allt publicerat material finns länkat till hemsidan. Webbplatsen har sedan start haft drygt besökare och över sidvisningar. En sammanställning har gjorts av det material som producerats under tiden och som distribuerats via de kanaler som tidigare beskrivits. Inriktningen har varit att arbeta långsiktigt och konsekvent eftersom processen syftar till att bygga upp en ökad kunskap om verksamheten hos både media och andra viktiga informationsmottagare. Nyhetsbrevet Framtidens Sjukvård I anslutning till arbetet med webbplatsen har ett månatligt elektroniskt nyhetsbrev producerats. Nyhetsbrevet Framtidens sjukvård har innehållit reportage, nyheter och evenemang om Norrbottens arbete med e-hälsa. Nyheterna har varit länkade till webbplatsen Särskilt angeläget har varit att lyfta fram förutsättningar för regional tillväxt, konkurrenskraft och kompetensförsörjning inom utvecklingsområdet med anknytning till vårdbranschen och patientnytta. Nyhetsbrevet har distribuerats till ca e-postadresser. En projektredaktion ansvarar för webbsida och nyhetsbrev. AER:s presskonferens Tales of Europé En presskonferens anordnades av AER i Bryssel i oktober 2008 då nätverket och representanter från fem medverkande regioner presenterade sitt arbete för europeisk press. AER e-hälsa är det enda europeiska nätverk som vars agenda finns på EU-kommissionens DG Information Society and Medias webbsida. ALEC2010 och Vitalis Den 3-5 februari 2010 arrangerade Norrbottens läns landsting tillsammans med AER (Assembly of European Regions) konferensen ALEC2010. Inför, under och efter konferensen har nyheter och reportage publicerats på Alla föreläsare och presentationer har publicerats på webbplatsen, liksom inbjudan, program, sociala aktiviteter och bilder. Eftersom konferensen genomfördes på engelska var en stor del av informationen på webbplatsen också skriven på engelska. Uppdateringen skedde kontinuerligt under hela konferensen vilket bidrog till att uppmärksamheten kring konferensen och Framtidens Sjukvård stärktes. Motsvarande aktiviteter genomfördes under Vitalis-mässan i Göteborg den april

10 Framtidens Sjukvård Maj 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Gränslös vård tar fart i Tornedalen Deltagarna i projektet Gränslös Vård i Tornedalen har under två dagar summerat och presenterat resultaten av projekts första del. Engagemanget visar sig i förbättrad service, ökad säkerhet för patient och personal samt ett bättre nyttjande av kompetens och resurser i Sverige- Finska Tornedalen. Det finns en oerhörd kraft och glädje bland medarbetare på båda sidor om gränsen, vilket ger ett härligt driv i projektet, säger Anna-Greta Brodin, projektägare för Gränslös vård och regionchef inom primärvården i Östra Norrbotten. Läs mer på Fascineras av Tornedalens kraft och glädje Nyligen avslutades första fasen i projektet Fritt vårdval i den funktionella regionen Tornedalen med ett avstämningsseminarium i Kukkola den 19 maj. Intresset är stort även internationellt och projektet föreslås bli en av piloterna i EU:s hittills största gemensamma kraftsamling inom hälso- och sjukvården; epsos (Smart Open Services for European Patients). Målet är att medicinsk patientinformation på sikt ska finnas tillgänglig hos alla vårdgivare inom den Europeiska Unionen och samarbetet i Tornedalen ses som ett föredöme. I fronten för denna nystartade internationella process står regionchefen Anna-Greta Brodin. Läs mer på OECD visar intresse för Norrbotten och e-hälsa Nyligen hade Norrbotten besök av en delegation från OECD, den globala organisationen för ekonomiskt samarbete. En sak, bland många, som väcker deras intresse är landstingets framgångsrika utveckling av nya tjänster inom e-hälsa. Framtidens hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. För att möta behoven som uppstår med en allt mer åldrande befolkning krävs nya metoder, nya tjänster och ett nytt sätt att tänka. Norrbotten är en region med stora avstånd och glest befolkade områden. Dessa förutsättningar har medfört att landstinget utvecklat en rad nya tjänster genom att använda ny distansöverbryggande teknik. Det var en av anledningarna till att OECD:s representanter valde att besöka Norrbotten som en av två regioner i Sverige (den andra var Västra Götaland). Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

11 Projektets resultat Bakgrund Hälso- och sjukvården i Europa står inför stora förändringar. En allt äldre befolkning som i allt högre utsträckning vårdas i hemmet, ökade krav på individanpassad vård och omsorg, sjukvård av förebyggande karaktär samt utmaningar i form av generationsväxling och bristande tillgång till specialistkompetens, skapar ett stort förändringstryck. Situationen i Norrbotten kännetecknas därtill av stora avstånd, glesbygd och en större andel äldre i befolkningen än det europeiska genomsnittet. Dessa behov och utmaningar ger området e-hälsa en stor utvecklingspotential. Begreppet e-hälsa definieras vanligen som användningen och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi för att främja vård och omsorg. I Norrbotten finns kvalificerad kompetens och resurser inom området; en väl utbyggd IKT-infrastruktur, en tätposition i teknikutvecklingen på det distansöverbryggande området och en medvetenhet hos universitet, näringsliv, kommuner och regionala aktörer om hot och möjligheter. Norrbottens läns landsting ligger långt framme i utvecklingen av IKT-baserade vårdadministrativa system. De tekniksatsningar som gjorts i länet och de stora avstånden medför behov av och samtidigt goda möjligheter - att utveckla och införa nya produkter och tjänster som bidrar till utveckling och tillväxt. Hälso- och sjukvården är en viktig faktor för den regionala utvecklingen i länet. Landstingets satsning har starkt stöd i det regionala utvecklingsprogrammet, RUP, och de tre målen attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och stark ekonomisk tillväxt. Projektmål och -resultat Projektet har haft tre uppdrag: Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk. Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet. Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor. I det följande redovisas de viktigare resultaten inom respektive område. I bilaga och på finns mer detaljerade uppgifter. Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk Resultat: Norrbotten har positionerats som en framgångsrik aktör och attraktiv samarbetspartner inom e-hälsa, kraftfulla nätverk har skapats med potentiella samarbetspartners i Europa, omvärldsbevakning har bedrivits kontinuerligt och länets möjligheter till finansiering och medverkan i EUprogram har stärkts. Assembly of European Regions Health Network Norrbottens läns landsting svarar genom landstingsrådet Agneta Granström för ordförandeskapet i AER:s, Assembly of European Regions, arbetsgrupp 11

12 för e-hälsa. Arbetsgruppen och dess nätverk sorterar under Kommitté II, som ansvarar för folkhälsa och sociala frågor. Insatsen syftar till att positionera Norrbotten som en framgångsrik aktör och attraktiv samarbetspartner inom e-hälsa, till att bygga kraftfulla nätverk, knyta samarbetspartners till länet, omvärldsbevaka och stärka möjligheter till finansiering och medverkan i EU-program för involverade aktörer. AER etablerade sin arbetsgrupp för e-hälsa 2007 i syfte att skapa en plattform för samverkan och utvecklingsprojekt mellan europeiska regioner, stimulera utvecklingen av e-hälsalösningar och bidra till den Europeiska Unionens policyarbete inom området. Målet är att: Öka medvetandegraden om e-hälsaområdets potential för vårdutveckling, regional utveckling och tillväxt. Samla information om existerande lösningar och pågående policyarbete samt utföra undersökningar och studier. Samverka med andra regioner och aktörer samt samordna regionernas e- hälsalösningar och strategier Stimulera utveckling av produkter och tjänster för den kommersiella marknaden. Stödja forskning och utbildning inom e-hälsaområdet. DG Information Society and Media Tidigt fastslogs EU-kommissionens DG Information Society and Media som en viktig strategisk allians. Detta generaldirektorat ansvarar för EUkommissionens e-hälsasatsning; ICT for Health, samordnar World of Health IT, EU:s ministerkonferenser, m.fl. strategiska mötesplatser för policyarbete och möjlighet att föra fram de europeiska regionernas behov och intressen. Arbetet med att stärka samverkan med EU-kommissionen har gett en stark position för såväl AER som Norrbotten. AER:s arbetsgrupp för e-hälsa är remissinstans åt EU-kommissionen och för de europeiska regionernas talan i diskussioner på policynivå, vilket bl.a. resulterat i att EU-kommissionen för första gången skräddarsytt en utlysning direkt riktad till regionerna, Renewing Health. Under projekttiden har kontinuerliga träffar genomförts mellan AER:s e- hälsaarbetsgrupp och DG Information Society and Media för att diskutera framtida agenda och prioriteringar. DG Information Society and Media har aktivt informerat om AER:s konferenser i sitt nyhetsbrev som går ut till 2000 nyckelpersoner i EU. AER:s e-hälsaarbetsgrupp är det enda europeiska nätverk som marknadsförs på generaldirektoratets webbsida. Ett konkret resultat av detta arbete är att landstinget inbjudits att delta i två v EUkommissionens satsningar: Renewing Health samt European Patients Smart Open Systems, epsos. EU-kommissionens ministerkonferenser Landstingsrådet Granström har representerat AER och Norrbotten vid fem av EU-kommissionens ministerkonferenser: I Slovenien i maj 2008, som ordförande för en workshop 12

13 I Prag i februari 2009, som talare (denna plats gavs Tina Norgren, Länsstyrelsen) I Malmö i november 2009 I Kiruna i december 2009, som talare I Barcelona i mars 2010, som talare I egenskap av ordförande har landstingsrådet sammanlagt utfört nio uppdrag åt EU-kommissionen vid internationella konferenser och möten. Bland dessa kan särskilt nämnas European Health Forum, World of Health IT, Open Days och EHTEL. Vid flera av dessa tillfällen har ordföranden lett delegationer från nätverket som annars inte skulle ha getts möjligheter att delta. EU-kommissionen har svarat för kostnaderna i dessa sammanhang, och i flera fall även kostnaderna för regionernas deltagande. E-hälsanätverkets konferenser I syfte att stärka engagemang och medinflytande genom nära samverkan med de medverkande regionerna inom AER, har två nätverkskonferenser per år genomförts, vardera med en regional aktör som värd. Nätverksmötena har tematiserats och om möjligt förlagts i anslutning till en nationell eller internationell konferens: I Wien, Österrike, april 2008 I Luzern, Schweiz, september 2008 I Trieste, Italien, juni 2009 I s-hertogenbosch, Nederländerna, oktober 2009 I Luleå, februari 2010 ALEC 2010 AER e-hälsa och Norrbottens läns landsting arrangerade en internationell e- hälsakonferens i Luleå, ALEC2010, 3-4 februari 2010, tillsammans med samarbetspartnerna e-health Innovation Centre, EIC, samt företagsklustren Electropolis och InternetBay. ALEC2010 utformades som en mötesplats för utveckling och tillväxt med fokus på framgångsrik samverkan mellan vårdgivare, näringsliv och universitet, inom och mellan regioner och länder. Beslutsfattare från Europas regioner, representanter från vård och omsorg, näringsliv och universitet samt experter på e-hälsa från EU-kommissionen, Socialdepartementet och europeiska organisationer medverkade. I anslutning till konferensen genomfördes studiebesök samt en företagsmässa. Future e-health Leaders Behovet av gränsöverskridande samverkan mellan regionerna för utveckling av e-hälsa tillsammans med behov av att påbörja den utmaning generationsväxlingen innebär för regionerna har legat till grund för initiativet Future e- Health Leaders Summercamp in Seville Insatsen genomförs i samverkan med europeiska vårdorganisationer och riktar sig till framtidens ledare i åldern år, verksamma inom nationella och regionala hälsomyndigheter, privata och offentliga vårdgivare eller IKTindustri. 13

14 Norrbottens läns landsting genomför satsningen tillsammans med Northumbria Healthcare, NHS Foundation Trust, Junta de Andalucia; Servicio Andaluz de Salud, IAVANTE; Consejeria de Salud, European Health Telematics Association (EHTEL) och Caritea. Future e-health Leaders lanserades i samband med EU:s ministerkonferens i Barcelona. Involvera regionerna Landstinget har i sitt ordförandeskap strävat efter öppet rapportera sitt arbete, involvera regionerna och stärka AER:s samverkan med EUkommissionen, EHTEL, m.fl. europeiska organisationer. Det har lett till att nätverket vid ett flertal tillfällen lyfts fram av AER som ett gott exempel på ett framgångsrikt nätverk, exempelvis vid Kommittée II:s möte i Polen i mars En presskonferens anordnades av AER i Bryssel i oktober 2008 då nätverket och representanter från fem medverkande regioner presenterade sitt arbete för europeisk press. Landstingsrådet Granström föredrog i april Norrbottens e-hälsaarbete inför OECD då delegationen besökte Sverige Responsen från OECD och Näringsdepartementet var mycket positiv och återges i OECD Territorial Review (bilaga). Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet Resultat: EIC, E-Health Innovation Centre, etablerades under 2009 vid Luleå tekniska universitet. Landstinget beslutade i december 2008 att delta som en avtalspart. Boden, Piteå och Luleå kommuner, liksom Luleå tekniska universitet fattade beslut under 2009 och vid halvårsskiftet 2009 etablerades centrumbildningen formellt vid Institutionen för Hälsovetenskap. Styrelsen består av KG Holmqvist (ordförande), Agneta Granström, Ola Lidström, Johan Hedlin, och Agneta Ekman. Forskningsledare är professor Siv Söderberg. Rekrytering av verksamhetsledare pågår. Verksamhetsidé Centrets verksamhetsidé är att knyta samman brukarnas behov av e- hälsatjänster med en nyskapande och tillämpad forskning om hur dessa behov ska lösas. En tydlig och tidigt involverad affärsinriktad struktur kopplas till stöd för denna utveckling samt för att kommersialisera nya produkter och tjänster inom e-hälsaområdet. Bakgrunden till satsningen ligger i den starkt växande efterfrågan såväl nationellt som internationellt på e-hälsatjänster som motiveras av demografiska, ekonomiska, tekniska med flera drivkrafter. Dessa drivkrafter är internationellt allmängiltiga, vilket skapar utsikter för en bred användning av distansöverbryggande e-hälsateknologier och intressanta marknader för test och utveckling av nya kommersiella e-hälsatjänster. Merparten av de nya tjänsterna utvecklas och tillhandahålls till hälso- och sjukvården på kommersiella grunder. Detta öppnar för stora möjligheter till företagsutveckling, tillväxt och konkurrenskraft inom området. Innovationssystem för e-hälsa EIC utgör en grund för parternas samarbete i utvecklingen av ett dynamiskt innovationssystem för e-hälsa; dels genom en hälsoförebyggande och patientnära tillämpad forskning inom e-hälsaområdet, dels genom att integrera forskning och affärsutveckling i tydliga strukturer som ökar utflödet av 14

15 kommersiellt bärkraftiga produkter och tjänster som ökar regionens tillväxt. De huvudsakliga uppgifterna är att: Utveckla systematik och kunskap för att genomföra grundläggande behovsanalyser Bedriva och förmedla kvalificerad omvärldsanalys nationellt/internationellt inom e-hälsaområdet Tillhandahålla en kvalificerad infrastruktur för test av nya e- hälsalösningar Initiera och genomföra återkommande möten mellan Triple Helixaktörerna för förankring av nya lösningar och utvecklingssatsningar Utveckla kurser och pedagogik för lärande inom e-hälsautvecklingen Stimulera nätverksbyggande mellan länets företag inom e-hälsa Verksamheten ska bedrivas huvudsakligen som projektverksamhet genom att avtalets parter och andra projektparter tillskjuter pengar, eget arbete eller andra värden mot erhållande av förmåner såsom forskningsresultat, kompetensutveckling och tillgång till information i övrigt. Den samverkan som parterna etablerar skall omfatta företag/offentliga organisationer/och/eller andra sammanslutningar som är verksamma inom centrets verksamhetsområde. EIC avser att omfatta forskning vid flera av universitetets institutioner och förläggs vid värdinstitutionen Hälsovetenskap och organiseras enligt den modell som används vid VINN Excellence Center; en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet samt universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra forskningsutförande organisationer. Dessa centra fokuseras mot såväl grundforskning som tillämpad forskning och verkar för att ny kunskap och ny teknik leder till nya produkter, processer och tjänster. En öppen dialog och nära samverkan med universitet och näringsaktörer har lett till att näringslivets intresse för innovationssystemet e-hälsa markant ökat. Centek, Elektropolis och InternetBay utvecklar projekt och affärsutvecklingstjänster inriktade på e-hälsa. ALMI Nord, Innovationsbron och Aurorum Business Incubator, ABI, utbildar och nyrekryterar medarbetare med kompetens inom affärsutvecklingsområdet e-hälsa. Besluts- och förankringsprocess Hösten 2007 tillsattes en förstudiegrupp med uppgift att arbeta fram ett beslutsunderlag för inrättande av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet. I förstudiegruppen medverkade Kurt-Åke Hammarstedt (ordförande), Regionala enheten, Staffan Borg, länsstyrelsens stab, professor Lennart Karlsson, Institutionen för datastödd maskinkonstruktion, LTU, professor Siv Söderberg, Institutionen för Hälsovetenskap, LTU, professor Olof Lindahl, Centrum för medicinsk teknik och fysik, LTU/Umeå Universitet, samt Maria Magdalena Holmgren (processledare), Regionala enheten, NLL. Förstudiegruppen träffades kontinuerligt under 2007 och I december 2008 lämnades beslutsunderlaget till landstingsstyrelsen (bilaga). Det beslutsunderlag som utvecklats tar sin utgångspunkt i ett innovationssystem för e-hälsa där centrumbildningen utgör dynamo. Innovationssystemet bygger på ett Triple Helix-perspektiv där ett aktivt deltagande från IKT- 15

16 näring, universitet, vårdgivare och samhälle är en avgörande faktor för framgång. Stor vikt i arbetet med beslutsunderlagets framtagande lades vid förankring. Ett antal förankringsmöten genomfördes med aktuella aktörer vid LTU, landsting, kommuner, Norrbottens kommunförbund, universitet och näringsliv under 2008 och Två föredragningar har gjort vid Tillväxtberedningen under vintern och våren Landstinget, universitetet och kommunerna Ett förankringsmöte med beslutsfattare inom kommuner, landsting och universitet genomfördes i juni 2008, då deltog rektor, en dekan, tre professorer, kommunalråd och socialchefer i Boden, Piteå och Luleå, CDH:s styrelse, landstingsdirektören och två landstingsråd. Positiv respons gavs vid mötet. En visionsövning med målgruppen beslutsfattare inom kommuner, landsting och universitet genomfördes i september Då deltog rektor, en dekan och tre professorer från LTU, kommunalråd och socialchefer från Boden, Piteå och Luleå kommuner samt styrelsen vid dåvarande centrumbildningen, CDH, landstingets direktör samt två landstingsråd. Beslutsunderlaget skickades till dessa beslutsfattare för feedback i två omgångar. Näringslivet Tre förankringsmöten genomfördes under 2009 med aktuella aktörer inom IKT-näringen. Förankringsmötena hölls i form av öppna dialogmöten och samlade runt fyrtio deltagare från industrin per gång. Vid varje tillfälle medverkade förstudiegruppen. Särskilda föredragningar gjordes vid ett flertal tillfällen vid LNAB:s IT-branschråd och vid CDH:s styrelse. Sex aktörer valdes av IKT-näringen att arbeta fram feedback på utkastet till beslutsunderlag: Per-Olof Egnell, CDH, Johan Bengtsson, LNAB:s ITbranschråd, Sten-Anders Gustavsson, ALMI Nord, Gry Havskiold Holmgren, Centek, Anders Högström, Electropolis samt Johan Hedlin, Internet Bay. Återkopplingen från IKT-näringen har utvecklat beslutsunderlaget. Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor Resultat: EU-projektkontoret etablerades 1 januari 2010 som ordinarie verksamhet inom den regionala enheten vid landstingsdirektörens stab. Internationell samverkan Norrbotten har ett etablerat samarbete med den norska regionen Troms och Nasjonalt Senter for Telemedicin (NST) och har inlett ett samarbete med Canada. Både NST och Canada är ledande aktörer inom e-hälsa och aktiva partner inom de Europeiska ramprogrammen. LTU är koordinator för projektsamverkan inom Arctic Councils ICT-group, där Norge, Canada, USA, Ryssland och övriga nordiska länder ingår och där e-hälsa är ett prioriterat område med de Europeiska ramprogrammen i fokus. Norrbottens läns landstings ledande roll inom SERN, Sweden Emilia Romagna Network, innebär också en strategisk möjlighet för samverkan med den italienska regionen inom tillväxtområdet e-hälsa. Tillsammans med uppbyggnaden av EU-projektkontoret ger det möjlighet att bygga internationella strategiska allianser för ansökningar och finansiering inom ramen för det Europeiska ramprogrammet för forskning (FP7, 500 miljarder från ) samt ramprogrammet för Konkurrenskraft och Innovation (CIP, 30 miljarder under samma period). E-hälsa är ett prioriterat om- 16

17 råde inom båda dessa program. Strukturfonderna och ramprogrammen är centrala verktyg inom Lissabonagendan för Europas, och därmed även Norrbottens, internationella konkurrenskraft och tillväxt. Projektkontorets uppgifter Strategiska gränsöverskridande samarbeten och allianser kan bidra till att utveckla arbetssätt och strukturer som bidrar till såväl regional tillväxt som verksamhetsutveckling. Landstingets EU-projektkontor har till uppgift att ge information om vilka finansieringsmöjligheter som finns via EU:s olika program samt stöd för att öka kvaliteten i landstingets ansökningar och därmed öka möjligheten till delfinansiering via EU. Projektkontoret kan också ge metodstöd i uppbyggnaden av projektadministration och ekonomiuppföljning. Information och omvärldsbevakning Landstingets EU-projektkontor: bevakar och informerar om relevanta EU-program för finansiering svarar på förfrågningar och bevakar löpande nyheter om forskningsfinansiering via EU tar initiativ till föreläsningar och utbildningar gällande EU:s program, hur man driver transnationella projekt, hur man skriver EU-ansökningar med mera Landstingets EU-projektkontor: Rådgivning hjälper till att översätta verksamhetsbehov till utvecklingsprojekt som kan genomföras med hjälp av stöd från EU och andra finansiärer bistår med rådgivning vid idéutveckling, sökande av samarbetspartners och ansökningsförfarande följer projekt från idé till avslut och deltar i processen som rådgivare och bollplank. hjälper till att formulera ansökningar och kvalitetssäkra dessa bistår med rådgivning angående administration av EU-projekt, t.ex. ekonomihantering, rapportering och uppföljning i samarbete med ekonomiavdelningen hjälper till att hitta rätt kontaktpersoner hos kommissionen och hos de nationella organen Projektstyrningsmodell För att landstingets e-hälsaprojekt ska bli framgångsrika krävs att de utifrån en grundlig behovsanalys skapar tydlig nytta för allmänheten, patienter eller verksamhet samtidigt som såväl resurser som kompetens säkerställs. Särskilt viktigt är att identifiera rätt projektägare och att denne förbinder sig att utvärdera projektresultatet och fatta beslut om eventuell implementering. Den projektstyrningmodell som använts redovisas i bilaga och kan översiktligt beskrivas på följande sätt: 17

18 Projektberedning, skall-krav Projektgruppen har koordinerat arbetet och säkerställt att alla projektidéer uppfyller nedanstående krav (de s k skall-kraven ) innan fortsatt beredning: En övergripande behovsanalys ska vara genomförd i nära dialog med berörda intressenter Nyttan för medborgaren respektive patienten ska tydligt framgå Det föreslagna projektet ska bidra till resurseffektiva lösningar och vara till tydlig nytta för verksamheten Resurser och kompetens för att driva projektet ska vara identifierade och säkerställda. Projektplanen ska innehålla aktiviteter för att sprida projektets resultat. 18

19 Projektägare ska vara identifierad och projektidén väl förankrad inom den egna divisionen och hos dess ledning. Mottagare av projektresultatet ska vara fastställd och förslag till överlämning och implementering ska finnas i projektbeskrivningen. Projektägaren ska efter utvärdering av projektet fatta beslut om förvaltning av projektresultaten. Om kraven är uppfyllda kan arbetet gå vidare med framtagande av projektansökan, samverkan och extern finansiering. EU-projektkontoret svarar för hälften av kostnaden för utarbetande av ansökan - exempelvis för anlitande av externa konsulter. Resterande svarar projektägaren för. Aktuella utvecklingsprojekt/inlämnade ansökningar Renewing HEALTH (CIP II). Beviljades i juli Projektet är en storskalig europeisk pilot inriktad på implementering av existerande teknik och på den baserade e-hälsatjänster. Norrbotten; landstinget och centrumbildningen för e-hälsa, ingår som en av nio regioner i ett konsortium lett av Veneto. EU-kommissionens utlysning är riktad till regionerna och ett svar på AER:s samverkan med EU-kommissionen, DG Information Society and Media. Norrbottens medverkan inriktas på hjärt- och kärl samt diabetes. Norrbottens medverkan stöds av Socialdepartementet. Finansieringen för Norrbottens medverkan sker genom centrumbildningen (och omfattar 5 miljoner, ca 46 % av den totala kostnadsbilden för Norrbotten) av en total budget à 11 miljoner under tre år. Projektägare är Division Primärvård. Projektstart under första kvartalet Regional Telemedicin Forum RTF (Interreg IV C). Beviljades i november Projektet syftar till att stärka samverkan mellan centrumbildningar inom telemedicin med inriktning på utveckling av policy samt utbyte av best practices i avsikt att stärka regional tillväxt. Norrbottens del är kr (25 %) av en total budget på 2,1 milj. kr under en period av tre år. Projektägare är landstinget, tanken är dock att den nya centrumbildningen inom e-hälsa ska vara huvudaktör. Beräknad projektstart i januari Gränslös vård II Tornedalen (Interreg IV Nord). Fas 1 - förstudie, avslutades med goda resultat den 31 maj En ny ansökan lämnades in i juni. Beviljades i oktober. Projektägare: Division Primärvård. Projektstart i november 2009, projektet pågår 21 månader. Total budget är cirka 5,2 Mkr, varav 1,4 Mkr (27 %) finansieras av landstinget. Livsstilsprogram framtagande av ansökan till Regionala fonden för Övre norrland tillsammans med centrumbildningen för e-hälsa, Primärvården, Folktandvården och andra privata intressenter. Projektet ska utveckla och testa interaktiva program för att genom coachning påverka livsstilen hos unga människor. Med unga människor avses tonåringar från årskurs sju tills de börjar sitt första vuxenarbete. Konkret är det från 13 års ålder upp till år. Projektet beviljat i december årigt projekt med projektstart Total budget 12,3 Mkr, centrumbildningen 6,15 Mkr (50 %) European Patients Smart Open Services - epsos (CIP). Genom projektet Gränslös vård i Tornedalen har området utnämnts till en av tre svenska nationella piloter i Swedish European Patients Smart Open Systems, sep- SOS, därtill av Socialdepartementet och SKL nominerad till europeisk pi- 19

20 lot i European Patients Smart Open Systems, epsos. Inriktningen av ep- SOS är e-recept och gränsöverskridande utbyte av patientinformation från elektroniska patientjournaler, se bilaga Projektbeskrivning European Patients Smart Open Services. Finansiering Period Program Total budget Budget NLL Extern NLL EU % Genomförda & avsl. projekt kr kr 70,6% Gränslös Vård Fas I Interreg IVA Nord kr kr kr kr 29,4% Innovationssluss Norrbotten - steg Vinnova kr kr 0,0% Regionaliserad läkarutbildning ESF kr kr kr 0 kr 0,0% Σ kr kr 70,6% Pågående projekt kr kr 76,0% Invest in Norrbotten ERDF kr kr kr 32,3% epsos (Pilot) CIP kr ej klart Gränslös Vård Fas II Interreg IVA Nord kr kr kr kr 27,5% Regional Telemedicin forum - RTF Interreg IVC kr kr kr kr 25,0% Renewing Health CIP kr kr kr 0 kr 0,0% Best Agers Baltic Sea Region kr kr kr kr 25,0% Gränslös Vård Fas II Interreg IVA Nord kr kr kr kr 27,5% Σ kr kr 76,0% Totalt finansiering kr kr 75,7% Rundabordssamtal, I juni 2008 initierades rundabordssamtal kring en videoplattform och ett e- arkiv. Bakgrunden till dessa två rundabordssamtal var att många av de projektidéer som lyftes fram kunde hänföras till bild-, ljud-, video- och datatjänster samt lagring av dessa. I rundabordssamtalen deltog representanter för samtliga berörda verksamheter. Rundabordssamtalen har i första hand fungerat som forum för att identifiera behov när det gäller videotjänster inom kategorierna möten/administration, utbildning samt klinisk användning utgångspunkter för en landstingsgemensam hantering av bilder, filmer och ljud, där alla mediafiler (ljud, bild och data) ska kunna lagras och på ett enkelt sätt sökas Respektive verksamhetsområde har samlat in uppgifter om deras nuvarande och kommande videotjänster samt dess krav. Resultatet har sammanställts och överlämnades innan sommaren 2009 till division Länsteknik för fortsatt hantering. Förstudie om Interaktiv utställning av e-hälsa vid Teknikens Hus, 2009 I samarbete med Teknikens Hus genomfördes under 2009 en förstudie för en interaktiv utställning av e-hälsa, framtidens sjukvård vid Teknikens Hus. 20

21 Såväl en permanent som en mobil utställning utreds. Studiebesök vid tekniska upplevelsecentra i Paris, Wien och London har genomförts i syfte att utveckla ett interaktivt upplägg där tjänster och teknik inom vård och omsorg belyses på ett kreativt och inspirerande sätt. Utställningen syftar till åskådliggöra och skapa intresse för den kompetens- och teknikintensiva hälso- och sjukvården hos allmänheten. Ulrika Backeström genomförde landstingets del av arbetet. Förstudien presenteras under Unga innovatörer uppfinner på tema e-hälsa, För att öka det entreprenöriella lärandet i Norrbotten har Teknikens Hus, Electropolis, företagskluster inom elektronik och medicinsk teknik, och landstingets e-hälsa under 2009 och 2010 arbetat med ett pilotprojekt på tema e-hälsa, framtidens sjukvård. Pilotprojektet har genomförts inom Projekt Hjärnsläpp och syftar till att lyfta och utveckla elevernas inneboende drivkraft. Maria Magdalena Holmgren ansvarar för landstingets del av arbetet. Skolklasser i Kalix, Pajala och Luleå har arbetat med uppfinningar på uppdrag av Abelko, Caretech, Mikromakarna och landstinget. De unga uppfinnarna har utifrån reella frågeställningar arbetat med hela kedjan från idé till marknadsföring av prototyper. De har själva tagit kravspecifikationer för sitt arbete, bokat tider med sina uppdragsgivare och levererat kreativa lösningar till företagen. Pilotprojektet avslutades med studiebesök vid Teknikens Hus och Sunderby sjukhus där barnen presenterade sina uppfinningar med skisser, prototyper och säljande affischer. Styrgruppens sammanfattande slutsats Genom att utveckla en gemensam vision och samordna de utvecklingsresurser som satsas i Norrbotten är det möjligt att få till stånd en ökad innovationsförmåga och en högre avkastning på de insatser som görs. Långsiktigt innebär det att ett regionalt innovationssystem byggs upp enligt trippel helixmodellen, med ett aktivt deltagande och samspel mellan regionala aktörer inom forskning, samhälle och näringsliv. För att landstingets satsning ska vara framgångsrik är det viktigt att skapa verksamhetsnytta i form av fler strategiska partners, att initiera, driva och/eller medverka i fler internationella samarbetsprojekt samt att arbeta för utveckling av produkter och tjänster för en kommersiell marknad inom området e-hälsa. Denna utveckling är till gagn för länet och bidrar till ett europeiskt mervärde. För att åstadkomma detta krävs en medveten och långsiktig satsning som kombinerar arbetet på policynivå med projektinsatser och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Luleå i maj 2010 Kurt-Åke Hammarstedt, Regionala enheten (ordförande), Ulla Isaksson, Division Medicin, Kristina Jonsson, Division Länsteknik, Gunnar Persson, Hälso- och sjukvårdsenheten, Bo Westerlund, Division Primärvård 21

22 Framtidens Sjukvård Juni 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Vårdpersonalens idéer kan leda till goda exportmöjligheter för Norrbotten Färre anställda i vården och en allt äldre och allt mer vårdkrävande befolkning. Sverige och hela Europa står inför en väldig utmaning. Hur råder man bot på detta? En medicin är att engagera och uppmuntra medarbetare med goda idéer som sedan utvecklas och kommersialiseras via den nya plattformen Innovationssluss Norrbotten. Läs mer på Arctic Light E-Health Conference Internationell e-hälsa konferens Genom AERs nätverk inom e-hälsa arrangeras 3-5 februari 2010 en internationell e-hälsa konferens i Luleå, Norrbotten - landskapet med det arktiska ljuset. Vår region karaktäriseras av stora avstånd, har den lägsta befolkningstätheten i Europa och en snabbt åldrande befolkning. Hur kan vi tillsammans med andra regioner och samarbetspartners vänder dessa utmaningar till fördelar? Gränsöverskridande samarbete, vårt integrerade vårdsystem och välfungerade infrastruktur inom IT-system gör oss världsledande inom distansoberoende dagligsjukvård. Läs mer på Gränsöverskridande samarbete Utskott från Nordiska rådet har rest runt i Norrbotten för att lära sig mer om urbefolkningen i norra Sverige och Finland. Torsdagen den 25 juni kom rådet till Tornedalen för att ta del av hur man arbetar i gränsområdet Finland/Sverige. I regionen har det gränsöverskridande samarbetet kommit långt tack vare kreativitet och politisk vilja och i år satsas en miljon kronor på gränsöverskridande samarbete. En av de aktörer som satsar är Norrbottens läns landsting och vid besöket i Joentalo i Torneå fanns representanter från landstinget på plats. Välfärdsutskottet fick ta del av de erfarenheter och kunskaper som Elisabeth Eero, verksamhetschef vid Övertorneå vårdcentral, delade med sig av om gränssamarbetet kring jourverksamheten mellan Sverige och Finland. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

23 Bilaga 1 Internationellt policyarbete samt strategiska allianser och nätverk: Mötesrapporter Open Days European Week of Cities and Regions, Bryssel, oktober 2007 Landstinget genomförde en workshop under Open Days på tema patientrörlighet och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdsrelaterade tjänster för patienter i gränsområden. Agneta Granström agerade moderator vid sessionen. Goda resultat från gränsöverskridande projekt från Norrbotten och Västerbotten i samarbete med Finland, Norge och Danmark visades upp under rubriken Cross Border Cooperation in Health Care. Tre samverkansprojekt presenterades av Elisabeth Eero, Övertorneå vårdcentral, Siri Bjorvig, Troms Telemedicinska Center, och Nils Larsson, Västerbottens läns landsting. Gerald Comyn, EC DG Information Society and Media, och Nicolas Faye, EC DG Health and Consumer Protection, medverkade i panelen. Ett sjuttiotal personer deltog vid sessionen. Landstinget representerade också vid mässan under Open Days. Från landstinget deltog Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren, Kenneth Sjaunja, Helena Gidlöf, Anna-Greta Brodin och Elisabeth Eero. World of Health IT, Wien, oktober 2007 Agneta Granström agerade rapportör på uppdrag av EU-kommissionen vid två av världshälsokonferensens sessioner; The Role of ICT in Patient Safety: Health Professionals' View och e-health Implementation: From Plans to Action Supporting Mobile Citizens: Integrating Healthcare across Europe, se bilagor Rapport till EU-kommissionen: The Role of ICT in Patient Safety; Health Professionals' View, november 2007 samt Rapport till EUkommissionen: Supporting Mobile Citizens: Integrating Healthcare across Europe, November I anslutning till World of Health IT anordnade EC DG Information Society and Media en workshop Innovative Approaches to Financing ehealth: The Role of Procurement. Agneta Granström talade samt medverkade I expertpanelen vid samma session. Trettio inbjudna personer deltog, däribland representanter från WHO, Världsbanken, amerikanska och europeiska banker, nationella sjukvårdssatsningar, m.fl. Syftet var att ge rekommendationer till EU-kommissionens arbete att optimera satsningarna inom e-hälsa. Moderator var Ilias Iakovidis, DG Information Society and Media. Från landstinget deltog Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren och Per-Olof Egnell. Möte med EU-kommissionen, DG Information Society and Media, Bryssel, februari 2008 Landstingsråd Agneta Granström och landstingets e-hälsaprojekt besökte EU-kommissionen och träffade Ilias Iakovidis, chef för EU-kommissionens e-hälsoprogram med medarbetare, för att diskutera samverkan. Mötet resulterade i att EU-kommissionens e-hälsoprogram inbjöd AER:s nätverk för e-hälsa till ett nära samarbete, vilket ger nätverket konkreta möj- 23

24 ligheter att påverka framtida strategiska satsningar och tillfällen att föra fram regionernas kompetens inom området. Under besöket i Bryssel knöt Granström med medarbetare kontakter med nyckelpersoner inom EUkommissionens ICT for Health. EU-kommissionen har uppmärksammat att landstinget länge har arbetat med patient- och brukarperspektivet, vid vilket ett särskilt fokus läggs vid EU:s ministerkonferens i Portoroz dit Granström bjöds in som talare. Därtill erbjöds särskilt inbjudna ur AER:s nätverk för e-hälsa möjlighet att hålla anförande i olika sessioner och paneldiskussioner under ministerkonferensen. Iakovidis efterfrågade feedback på hur Norrbottens län arbetat strategiskt med att påverka den prioritering av tillväxtområden och strukturfondsmedel som den svenska regeringen lämnar till EU-kommissionen. Syftet är att lyfta fram best practices på policynivå vid EU-kommissionens möte i september. Av särskilt intresse fann Iakovidis länets arbete med att gemensamt verka för e-hälsa i ett bredare perspektiv än vård och omsorg, dvs. e-hälsa som ett utpekat tillväxtområde inom det regionala tillväxtprogrammet, RTP, med syfte att förena styrkorna inom forskning, näring och samhälle. Från landstinget deltog Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren, Per-Olof Egnell och Kenneth Sjaunja. Möte med AER:s sekretariat, Bryssel respektive Strasbourg, februari 2008 I möte med AER:s Brysselsekretariat analyserade Agneta Granström och medarbetare konsekvenserna av Iakovidis utfästelser för AER:s nätverk inom e-hälsa. Samtliga mötesdeltagare var eniga i att det är betydelsefullt och stimulerande att EU-kommissionen bejakar regionernas betydelse för utvecklingen av e-hälsa inom hälso- och sjukvård. Detta särskilt då många av EU:s program och insatser riktas till nationell nivå, medan det operativa och politiska ansvaret för hälso- och sjukvård ligger på regional och lokal nivå i de flesta länder. Beslut togs att verka för ett nära samarbete med EUkommissionen. AER e-hälsa erbjöd sig axla rollen som remissinstans i EUkommissionens arbete. Nätverket ska aktivt söka uppdrag åt EUkommissionen i syfte att positionera nätverket och profilera dess ordförande vid högnivåkonferenser. I möte med AER:s sekretariat i Strasbourg presenterades samtliga kommittéer med strukturer och fokusområden. Vidare diskuterade Agneta Granström och medarbetare struktur och utformning av AER:s nätverk för e-hälsa. Fokusområden för nätverkets möten under året fastslogs, strategier för kommunikation och projektfinansiering dryftades. Från landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. Studieresa till Canada, mars 2008 En grupp medarbetare från landstinget och Luleå tekniska universitet har genomfört en studieresa till Kanada där Edmonton och Calgary i provinsen Alberta, Vancouver i provinsen British Columbia samt Toronto i provinsen Ontario besöktes. Syftet med studieresan var att bedriva omvärldsbevakning för att få ökad kunskap och idéer till e-hälsaprojektet. Viktigt var att få förståelse över hur man i Kanada arbetar med implementering av e- hälsalösningar, att etablera strategiska allianser och nätverk för samverkan samt att få uppslag till hur landstinget kan skapa utvidgade plattformar för en ökad finansiering av den pågående satsningen. 24

25 Kanadas hälso- och sjukvårdssystem liknar det svenska med en i huvudsak offentlig finansierad sjukvård. Kanada och Norrbotten har liknande demografiska och geografiska förutsättningar med en allt åldrande befolkning samt stora regioner med hög gleshet. Kanada har en lång erfarenhet av att arbeta med e-hälsalösningar och anses internationellt vara en föregångare, framförallt när det gäller att överbrygga långa avstånd med hög gleshet. En personlig inbjudan från Dr Penny Jennet, Professor Emeritus vid University of Calgary, tillika före detta President för Canadian Society of Telehealth, låg till grund för planering av resan. De fokusområden som särskilt bevakades under studieresan var: Strategiska satsningar på e-hälsa och telemedicin hur Kanada och dess regioner strategiskt och operativt arbetar utifrån förutsättningar och möjligheter Psykiatrisk behandling på distans hur tekniska lösningar används inom psykiatrin (mental ohälsa) för at överbrygga avstånd (telepsykiatri) Primärvård och telemedicin hur e-hälsa och telemedicin använd för att överbrygga avstånd inom närsjukvården. Finansiering, uppbyggnad och verksamhet i centrumbildningar för e- hälsa hur man i Kanada arbetar i samverkan mellan näringsliv, universitet och samhälle (Triple Helix) i syfte att skapa innovationssystem och ekonomisk tillväxt genom gränsöverskridande branschsamverkan och kommersialisering av innovationer. Testplattformar för test och utvärdering av nya tjänster och produkter för hälso- och sjukvården Preventiv sjukvård och livsstilsprogram hur man nyttjar distansöverbryggande lösningar för att förändra livsstilen hos medborgare så att de håller sig friskare. Arbetssätt och telemedicinska lösningar inom njursjukvården E-hälsa och telemedicin i praktiken besök av sjukhus där dessa lösningar har en omfattande användning. Vid resan besöktes följande organisationer: Alberta Health and Wellness (AHW) inklusive Alberta Telehealth, Edmonton AHW är provinsen Albertas myndighet för hälso- och sjukvård Ward of the 21st Century vid University of Calgary, Calgary Enhet där nya tjänster och lösningar utvecklas och testas vid universitetssjukhuset i Calgary Ministry of Health, British Columbia, Vancouver, Organisationen är provinsen British Columbias myndighet för hälso- och sjukvård Vancouver, The University of British Columbia Universitetssjukhuset i Vancouver Canada Health Infoway (CHI), Toronto CHI är den organisation på federal nivå i Kanada som ansvarar för alla federala satsningar inom e-hälsa och telemedicine i Kanada University Health Network vid Toronto General Hospital Universitetssjukhuset i Vancouver 25

26 Ontario Telemedicine Network (OTN), Toronto OTN är den organisation i provinsen Ontario som har det strategiska och operativa ansvaret för telemedicin i provinsen Under studieresan fick deltagarna en god insikt i hur man i Kanada arbetar med e-hälsa och telemedicin inbegripet prioriterade fokusområden. Insikter och erfarenheter avses att nyttjas i det fortsatta arbetet med e-hälsa i Norrbotten och landstinget. Personliga kontakter skapades som kommer att leda till ett framtida erfarenhets- och förhoppningsvis även utvecklingsarbete mellan organisationer i Kanada och i Norrbotten. Från landstinget deltog Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Agneta Granström, folkhälsoråd, Stefan Bergström, Division vuxenpsykiatrin, Jonas Thörnqvist, Division primärvård, Kristina Jonsson, Länsteknik, Thomas Hansson, Länsteknik, Åke Hellström, Division folktandvård samt Kurt-Åke Hammarstedt, MariaMagdalena Holmgren, Per-Olof Egnell, och Kenneth Sjaunja från Regionala enheten i Landstingsdirektörens stab. Från LTU, Divisionen för hälsovetenskap deltog Siv Söderberg, professor i omvårdnad samt styrelseordförande för Centrum för distansöverbryggande hälsovård (CDH). AER e-hälsa nätverkskonferens, Wien, april 2008 Under nätverkskonferensen presenterade 25 deltagande från 12 länder utvalda projekt och diskuterade strategiska utvecklingsbehov och samverkan. Utifrån dessa diskussioner fastslogs aktiviteter för En inventering av medlemmarnas projektidéer samt en kartläggning av behov av partners i olika projektsatsningar genomfördes som efterarbete till mötet. Från landstinget medverkade Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren och Kenneth Sjaunja. EU:s ministerkonferens, Portoroz, maj 2008 Agneta Granström agerade chairperson för sessionen Cross Border Health Services, inbjuden av EU-kommissionen i egenskap av ordförande för Assembly of European Regions arbetsgrupp för e-hälsa. Närmare nittio personer deltog i mötet. Medborgarnas tillgång till säker, högkvalitativ och effektiv vård- och omsorg är högt rankad på den europeiska agendan. Utgångspunkten för sessionen var att belysa patientrörlighet och hur gränsöverskridande samverkan mellan regioner och länder kan stärkas. Medverkade i panelen gjorde e-hälsa och innovationsexperter från Medcom, Danmark, University of Turku, Finland, Unité de Mediation interculturelle, Belgien och Villach, Österrike. De medverkande talarna menade att förväntningarna på flexibilitet, kvalitet och kostnadseffektivhet inom hälso- och sjukvården kräver att utvecklingen av e-hälsalösningar bedrivs i en miljö där patientperspektivet är gällande och där såväl kunskap hos Europas beslutsfattare, forskare och professionella yrkesgrupper som resurser för utvecklingen tillgodoses. Den stora utmaningen inom e-hälsa beskrevs i att ge patienter och medborgare tillgång till den egna medicinska informationen och möjlighet att kunna kommunicera med hälso- sjukvården på ett säkert sätt, även från det egna hemmet. Tillgången till interoperabla IKT-system som ger den berörda patienten och personalen stöd och åtkomst till relevant information under hela vårdprocessen beskrevs som kritisk. Sessionen belyste intressanta aspekter av processen, som vikten av affärsmodeller inom hälso- och sjukvård, överbryggande av språkliga och 26

27 kulturella svårigheter, utveckling av arbetsmetodik samt etiska och juridiska problemställningar att beakta vid gränsöverskridande samverkan. Agneta Granström ledde även en AER-delegation, vilka inbjöds till ministerkonferensen. Som ett resultat av Granströms insats erbjöds hon ytterligare ett chairuppdrag under det Internationella hälsokonventet i Gastein 3 oktober Från landstinget medverkade Agneta Granström, Kurt-Åke Hammarstedt och Maria Magdalena Holmgren. Nationell e-hälsakonferens samt AER e-hälsa nätverkskonferens, Luzern, september 2008 Under den nationella e-hälsokonferensen i Luzern, Schweiz, samlades drygt 1000 deltagare från professionen, politiken och näringslivet för att utbyta erfarenheter kring den framtida hälso- och sjukvården med ett särskilt fokus på e-hälsa. Agneta Granström talade under rubriken From Policy Making to Implementation of Sustainable Solutions. I samband med konferensen anordnades studiebesök vid St. Gallens kantonsjukhus där Granström diskuterade samverkan med ledande personer i verksamheten. Parterna enades om ett schweiziskt studiebesök i Norrbotten under (Ett besök gjordes av en delegation i samband med Artic Light e-health Conference i Luleå februari 2010, författarens anmärkning.) I samband med den nationella konferensen hölls en parallell nätverkskonferens för AER:s arbetsgrupp för e-hälsa. Temat för mötet var hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar regionernas möjligheter till gränsöverskridande samarbete, såväl inom som mellan regioner och länder. Sex talare från fem länder gav sina rekommendationer och beskrev den aktuella situationen i förhållande till införandet av e-hälsa. Flera perspektiv av det gränsöverskridande arbetet belystes med koppling till lagstiftningen, exempelvis finansiering och patientsäkerhet. Det framstår tydligt att frågan är av stor betydelse för regionerna i Europa. Presentationerna betonar vikten av att såväl den europeiska som den nationella nivån, måste vara väl insatta i det regionala arbetet. Detta för att regionerna, som ansvarar för hälso- och sjukvården i de flesta fall, ska kunna påverka lagstiftningen. Idag löses samverkan över regionala och nationella gränser operativt genom överenskommelser i de flesta av Europas regioner. En enhetlig lösning på EU-nivå saknas. EU-kommissionen har därför initierat Smart Open Services for European Patients (epsos), det största projekt inom hälsa som finansierats av EU, där tolv nationer ingår med Sverige som koordinator. epsos inleddes i juli 2008 och är en treårssatsning. Det övergripande målet är att utveckla förutsättningar för en patientöversikt och e-recept på EU-nivå, detta för att garantera EU:s medborgare säker och tillgänglig vård, oavsett var de befinner sig i unionen. De fallstudier av gränsöverskridande samverkan som görs i regioner engagerade inom epsos kommer att ligga till grund för att kritiskt granska de gällande lagrummen och det utrymme dessa erbjuder utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Detta är ett av de viktigaste motiven för varför Landstingets satsning på e-hälsa arbetar för att Fritt Vårdval i Tornedalen ska bli nationell svensk pilot i sepsos, den svenska delen av det internationella projektet, se Strategiskt utvecklings- och innovationsarbete. Därefter presenterade regionerna aktuella projekt och fastställde arbetsgruppens möten under

28 Från landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. European Health Forum, Gastein, oktober 2008 Under den europeiska hälsokonferensen i Gastein samlades 400 särskilt inbjudna gäster för att diskutera de utmaningar den europeiska hälso- och sjukvården står inför. Agneta Granström agerade ordförande för sessionen Innovation Coordinated Care. Närmare femtio personer deltog i mötet. Utgångspunkten för sessionen var att diskutera frågorna huruvida IKT har makten att förändra hälso- och sjukvården samt vilka praktiska aspekter en gränsöverbryggande hälso- och sjukvård medför för patienten, vårdgivaren, forskningen, industrin och politiken. Debatten var livlig, en mängd olika perspektiv framhölls och goda exempel från europeiska nationer presenterades Medverkade i panelen gjorde Siemens, University of Copenhagen, Ministry Of Health, Greece, José Roca Hospital Clinic, Barcelona University, Austrian Ministry of Health, European Commission, Information Society and Media DG, Standing Committee of European Doctors, IAPO och COCIR. Open Days European Week of Cities and Regions, Bryssel, oktober 2008 Agneta Granström agerade ordförande för seminariet ehealth - From Promise To Sustainability på uppdrag av EU-kommissionens DG Sacto. Goda exempel inom området från bl.a. Österrike, Schweiz, Nordirland och Italien presenterades. Målet med regionernas arbete är att skaffa interoperabla nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystem som höjer medborgarnas mobilitet i Europa samt stödjer patientdatasäkerheten. Ett problem som återstår att lösa är dock frågan om vem som ska äga patientdata. e-hälsa beskrevs som ett nyckelverktyg i uppbyggandet av en förbättrad hälso- och sjukvård där patienten står i fokus. Medverkade gjorde även Gérard Comyn direktör för ICT for Health Unit, DG Information Society and Media samt Nick Fahy, Health Strategy Unit, DG Health and Consumer Protection som presenterade EU:s arbete inom e-hälsa och inspirerande till en givande diskussion kring ämnets framtida utveckling. I anslutning till föregående session genomfördes en expertdebatt där Agneta Granström medverkade i panelen på uppdrag av EU-kommissionens DG Information Society and Media där Gerard Comyn, generaldirektoratets direktör var chair. Här presenterade hon landstingets satsning på e-hälsa. Från landstinget medverkade Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren och Silvia Jablonowski. AER Tales of Europe, Bryssel, oktober 2008 AER anordnade en presskonferens på tema e-hälsa; Tales of Europe - ehe@lth: initiatives, innovations, successes. Syftet var att lyfta fram initiativ, samverkan, projekt och framgångshistorier som vidgar de Brysselbaserade journalisternas syn på och väcker intresse för regional utveckling. AER:s e-hälsanätverk presenterades av Granström inför europeisk press på Friuli Venezia Giulias ambassad i Bryssel. Experter, projektkoordinatorer, m.fl. från AER:s medlemsorgansiationer gav exempel på framgångsrika utvecklingsprojekt, nätverk och visionerade kring framtidens sjukvård. Medverkade gjorde Friuli Venezia Giulia, Tromsö, Bosnien/Hercegovina samt Norrbotten. 28

29 Från Norrbotten medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. World of Health IT, Köpenhamn, november 2008 Agneta Granström medverkade i en expertpanel vid en workshop under WoHIT, inbjuden av EU-kommissionen. EC Workshop Procuring for Health Benefits: Critical Factors for Beneficial Deployment of Innovative ehealth and Telemedicine Services inriktades på att hitta gångbara modeller för upphandling och anskaffning av tjänster och produkter inom e-hälsa med fokus på tjänster inom telemedicin. Modeller för upphandling och anskaffning från England, Nordirland, Spanien och Danmark presenterades. EU-kommissionen planerar en guide för upphandling och anskaffning inom telemedicin.i syfte att öka graden av implementering och spridning. Deltagarna var överens om att det behövs nya affärs- och betalningsmodeller för att bygga upp system och tjänster inom e-hälsa. Under WoHIT lyfte många talare upp problemet med avsaknaden av hälsooch vårdpersonal som berättar om sina erfarenheter från utveckling, implementering och drift av e-hälsatjänster. EU-kommissionen uppmanar alla organisationer och företag att lyfta fram vårdpersonal som delger sina erfarenheter vid denna typ av konferenser. I samband med WoHIT presenterades ett meddelande [KOM(208)689] från kommissionen om telemedicin till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdsystem. Meddelande inriktas särskilt på att: bygga förtroendet för och acceptansen av telemedicintjänster, skapa ett entydigt rättsläge samt lösa tekniska problem och främja marknadsutvecklingen. Telemedicin kan bidra till att lösa vårdsystemens problem och skapa stora möjligheter för det europeiska näringslivet. Kommissionen kommer att ge sitt fulla stöd åt idéer och initiativ som syftar till att förverkliga detta och är redo att tillsammans med medlemsstaterna och alla aktörer verka för att uppnå detta mål. Kommissionen föreslår därför ett antal konkreta åtgärder inom detta specifika område, dessa åtgärder finns beskrivna i meddelandet. Ett informellt möte genomfördes med representanter från AER:s arbetsgrupp för e-hälsa. Vid detta möte inbjöd Agneta Granström regionen Banja Luka, Republika Srpska, Bosnia and Herzegovina på studiebesök till Luleå under Regionen håller på att planera ett införande av ett IT-baserat vårdsystem och är intresserade av våra erfarenheter från utveckling, design, implementering och införande av VAS. (Regionen fanns på plats vid Arctic Light e-health Conference i Luleå februari 2010, författarens anmärkning.) Som en konsekvens för sitt engagemang inom e-hälsa blev Agneta Granström nominerad och vald som styrelsemedlem för Nordic Telemedicine Association (NTA) vid dess årliga generalförsamling under WoHIT, se nedan NTA. Från Norrbotten medverkade Agneta Granström och Kenneth Sjaunja. EU:s ministerkonferens, Prag, februari 2009 Agneta Granström inbjöds av EU-kommissionen som talare till ministerkonferensen i Tjeckien. Möjligheten att tala förmedlades till Tina Nordgren, 29

30 Länsstyrelsen. Nordgren presenterade hur Norrbottens län strategiskt arbetat med att påverka den prioritering av tillväxtområden och strukturfondsmedel som den svenska regeringen lämnar till EU-komissionen. Konkreta exempel gavs på hur strukturfondsmedel använts i Norrbotten med koppling till e- hälsautvecklingen, exempelvis för finansiering av bredbandsutbyggnaden i länet och för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt. EU-kommissionens syfte med sessionen var att lyfta fram regionala och nationella best practices på policynivå. Av särskilt intresse ansågs Norrbottens arbete med att gemensamt verka för e-hälsa i ett bredare perspektiv än vård och omsorg, dvs e-hälsa som ett utpekat tillväxtområde inom det regionala tillväxtprogrammet, RTP, med syfte att förena styrkorna inom forskning, näring och samhälle. Stort fokus lades under EU:s ministerkonferens på gränsöverskridande hälso- och sjukvård, på det europeiska arbetet med standardisering av IT-system samt på de två stora EU-satsningarna European Patients Smart Open Services, epsos, och Caliope, Gränslös vård i Tornededalen är Socialdepartementets utvalda pilot i Swedish Patients Smart open Services, den svenska delen av epsos. Från landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. Tina Norgren medverkade för Länsstyrelsen i Norrbotten. ICT Forum Prague, Prag, mars 2009 Svenska ambassaden och Svenska Exportrådet i Tjeckien arrangerade ICT Forum Prague för att diskutera samverkan och affärsmöjligheter, ett nittiotal svenska och tjeckiska IT-aktörer deltog. Från Norrbotten medverkade Johan Hedlin, vd för IT-klustret InternetBay, och Maria Magdalena Holmgren, processledare för Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa. Johan Hedlin talade i sitt anförande om IKCT-branschens potential i norra Sverige och Finland. Under IT Forum Prague träffade Johan Hedlin och Maria Magdalena Holmgren representanter från e-hälsaföretag, IKT-kluster samt det tjeckiska hälsoministeriet för att diskutera möjligheter till samarbete med norrbottniska och västerbottniska företag och organisationer. Tydligt var att den svenska hälso- och sjukvården har ett gott rykte och trovärdighet internationellt, liksom svensk IKT-industri. Den tjeckiska hälso- och sjukvården står inför samma utmaningar som övriga västvärlden; en åldrande befolkning och multisjuka patientgrupper. Levnadsstandarden ökar och medborgarna ställer krav på en tillgänglig, individanpassad vård, samtidigt som det råder brist på specialistkompetenser. Hälso- och sjukvården behöver omorganiseras för att gå dessa utmaningar till mötes, i detta arbete är förebyggande vård och distansoberoende tjänster kraftfulla verktyg. Det ligger helt i linje med Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa. Norr- och västerbottniska IKT- företag har både kunnande och produkter som efterfrågas av den tjeckiska marknaden. InternetBay kommer i samarbete med Svenska Exportrådet i Tjeckien att arbeta vidare med analys av den tjeckiska vårdmarknaden och träffa potentiella kunder från sjukhus, vårdorganisationer och försäkringsbolag på uppdrag av de norrbottniska medlemsföretagen. 30

31 OECD Territorial Review, Luleå, april 2009 År 2008 gav regeringen OECD i uppdrag att för första gången genomföra en så kallad Territorial Review av Sverige - en analys av förutsättningarna för regional tillväxt i alla delar av landet. Då OECD-delegationen besökte Sverige, valdes två regioner ut; Västra Götaland samt Norrbotten. I Norrbotten lades fokus på satsningarna på bredbandsuppbyggnaden och exemplen lades på de näringar som utvecklats med denna som bas; biltestverksamhet och e-hälsa. Granström inbjöds av Näringsdepartementet och Länsstyrelsen i Norrbotten att föredra e-hälsa. Intresset för satsningen, konsekvenserna för regional tillväxt, vård- och näringsutvecklingen var stort. OECD presenterade sina slutsatser och rekommendationer under en endagskonferens i februari Se bilaga, OECD Territorial Review, AER e-hälsa nätverkskonferens, Trieste, juni 2009 Nätverkskonferensen fokuserade på gränsöverskridande vård och omsorg samt internationella samverkansprojekt och samlade ett tjugotal aktörer. Regionernas pågående satsningar presenterades och beröringspunkter diskuterades. Fokus låg på CIP II-ansökan, dvs. Renewing Health, samt uppbyggnaden av konsortiet. Arbetet med nätverksbyggande och samverkan inom AER:s arbetsgrupp inom e-hälsa är ett led i att Norrbotten deltar i Renewing Health. Konsortiet leds av Veneto som är en aktiv medlem i nätverket. Även Troms, som målmedvetet verkat för Norrbottens medverkan, är en part i konsortiet och i AER e-hälsa. Studiebesök genomfördes vid de regionala vårdgivarnas gemensamma vårdinformationsenhet. Från landstinget medverkade Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren och Elisabeth Eero. AER e-hälsa nätverkskonferens ICT for Independent living, s-hertogenbosch, oktober 2009 Nätverkskonferensen ICT for independent living genomfördes i s- Hertogenbosch, Nederländerna, i anslutning till AER Social Policy and Public Health Committee II. Ett sjuttiotal medlemmar medverkade i seminarium och studiebesök. Den demografiska utvecklingen, ett ökat antal multisjuka kroniker samt sviktande skatteunderlag i kombination med allt färre anställda kommer att leda till att kvaliteten inom vård och omsorg blir lidande om inte metoder och arbetssätt förändras. Med denna utgångspunkt har region Noord- Brabant, Nederländerna, samlat olika samhällsaktörer i utvecklingen av nya gränsöverskridande tjänster. Dessa utgår från äldre och kroniskt sjukas behov och nyttjar användningen av IKT i hemmet. Ambient Assisted Living Association presenterade Assisted Living (AAL) Joint Programme och de möjligheter detta program öppnar för regionerna. Programmet syftar till att utveckla produkter och tjänster som stödjer de äldres välbefinnande och livskvalitet i samhället, på arbetet och i hemmet. Programmet är tydligt marknadsorienterat och involverar SME i utvecklingen. Kent County, Storbritannien, presenterade sin satsning på ICT for Health and Independency, en del av programmet PEOPLE. Projektet involverar 31

32 lokala aktörer i arbetet med att stärka äldre och handikappades livskvalitet, oberoende och rörlighet. Parallella sessioner arrangerades i Eindhoven; två workshops genomfördes med inriktningarna Smart Living och behovsdriven utveckling. Vid ett besök vid Nederländernas smartaste hus, Home Automation and Smart Living, visades mobila visningshus anpassade till behov hos äldre och familjer med handikappade barn där de senaste e-hälsatjänsterna demonstrerades i innovativ design. Från Landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. A Decade for ehealth : 10-årsjubileet av European Health Telematics Association, Bryssel, oktober 2009 Granström talade vid 10-årsjubileet av European Health Telematics Association, EHTEL, i Bryssel, inbjuden av EU-kommissionen. Temat för EHTEL Anniversary Symposium var visioner för medborgarcentrerad hälsa. Granström talade om prevention genom e-hälsa. Vid jubileet medverkade europeiska e-hälsaorganisationer från hela Europa samt Israel. Ett flertal strategiska utvecklingssatsningar presenterades, däribland epsos och Caliope. Från Landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. EU:s ministerkonferens Malmö, december 2009 Ministerkonferensen var inriktad på e-förvaltning med hälso-och sjukvården som ett av flera adresserade områden. Hela Europa står inför samma utmaning en omställning av i stort sett alla samhällsfunktioner, där olika e- lösningar också kan bidra till att minska miljöförstöringen. Diskussionen berörde bla den demografiska utvecklingen, svårigheten att bemanna framtida samhällsfunktioner då det kommer att råda stor konkurrens om arbetskraften samt behovet av en interaktiv kommunikation mellan myndig heter och medborgare. I samband med konferensen rekommenderade styrelsen för Sveriges kommuner och Landsting SKL. Landstingen att anta en gemensam handlingsplan för , som beskriver hur arbetet med nya e-hälsotjänster s bedrivas. Det svenska vårdsystemet står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning och färre yrkesverksam ålder. För att resurserna ska räcka till krävs nya distansoberoende tjänster. På detta område har Norrbotten i flera avseenden farit föregångare, SKL:s handlingsplan liknar till stora delar den modell som länet under flera år arbetat med. Framtidens sjukvård bygger på nya smarta tjänster där allt mer vård och omsorg ges i hemmen och där patienterna får förutsättningar att mer aktivt ta del i sin vård. Detta gäller inte minst kroniskt sjuka vars livskvalitet kan höjas avsevärt genom nya tjänster. Från landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. EU:s ministerkonferens, Kiruna, december 2009 På temat A conference on cohesion policy and territorial development: Make use of the territorial potential! debatterades de utmaningar EU:s regioner står inför. Tillgång till förnyelsebara energikällor, klimatutveckling, prognoser för tillväxt och utveckling, kompetens- och arbetskraftsförsörjning 32

33 samt den demografiska utvecklingen var några av de utmaningar som diskuterades. Regionerna förutspås att påverkas i varierande grad av respektive utmaning, men ses också som potentiella källor till nya lösningar och affärsutvecklingsområden. Agneta Granström presenterade Norrbottens satsning på e-hälsa under sessionen Challenges affecting Europe s regional future. E-hälsa framhölls av näringsminister Maud Olofsson som ett framgångsrikt exempel på regionalt innovationsarbete. Från landstinget medverkade Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren. AER e-hälsa nätverkskonferens Arctic Light e-health Conference, Luleå, februari 2010 AER e-hälsa och Norrbottens läns landsting arrangerade en internationell e- hälsakonferens i Luleå, i samarbete med parterna Centrum för Innovation och e-hälsa, CIE, samt företagsklustren Electropolis och InternetBay. ALEC2010 utformades som en mötesplats för utveckling och tillväxt med fokus på framgångsrik samverkan mellan vårdgivare, näringsliv och universitet, inom och mellan regioner och länder. Beslutsfattare från Europas regioner, representanter från vård och omsorg, näringsliv och universitet samt experter på e-hälsa från EU-kommissionen, Socialdepartementet och europeiska organisationer medverkade. I anslutning till konferensen genomfördes studiebesök vid Sunderby sjukhus, en företagsmässa samt sociala aktiviteter för de internationella besökarna. Projektledare för konferensen var Ulrika Backeström. Se bilaga Inbjudan Arctic Light e-health Conference för presentation av talare och program, företagsmässa och sociala events. Programmet Arctic Light e-health Conference fokuserade på innovationsutveckling och tillväxt. Ett programråd inrättades bestående av Ourania Georgoutsakou, Claudia Meschede, Camille Bullot, Per-Olof Egnell, Agneta Granström och Maria Magdalena Holmgren med Holmgren som programansvarig. Rådet rekryterade och koordinerade internationella moderatorer och talare. e-hälsaexperter från europeiska organisationer, vårdgivare, näringsliv och universitet, EU-kommissionen, Socialdepartementet, m.fl. medverkade. Totalt deltog 270 personer från 20 länder. Se bilaga Sammanfattning Arctic Light e-health Conference för presentation av konferensens innehåll. Media och PR-aktiviteter under ALEC2010, planering och koordinering av journalistiskt arbete, pressträffar, publicering på webbsida, et cetera, genomfördes tillsammans med media/pr-företaget Tomas Riklund AB. Artiklar, inbjudan och sammanställning av konferensen distribuerades genom se Kommunikationsarbete. EU:s ministerkonferens i Barcelona samt World of Health IT, Barcelona, mars 2010 EU:s ministerkonferens i Barcelona genomfördes parallellt med Europas största konferens för e-hälsa, World of Health IT. Agneta Granström, Ourania Georgoutsakou, AER och Maria Magdalena Holmgren deltog vid ministerkonferensen, inbjudna av EU-kommissionen. Granström och Holmgren medverkade även i den svenska delegationen, ledd av Socialdepartementet. Med 162 representanter från kommuner, landsting, departement, intresseorganisationer, industri och myndigheter. Agneta Granström talade vid öppningen av ministerkonferensen, särskilt inbjuden av EU-kommissionen att företräda Europas regioner. Granström utgick i sin föredragning från de gemensamma utmaningar Europas regioner står inför och betonade vikten av internationell kraftsamling och samverkan 33

34 mellan EU-kommissionen och den regionala nivån för att Europas regioner ska kunna möta framtidens ökade krav på sjukvård väl rustade. EU-kommissionen summerade de två decennier EU arbetat systematiskt med e-hälsa. Nu sker en tydlig riktningsförändring; från forskning och nyttiggörande av forskningsresultat till en satsning på att nå ut med innovationer på marknaden med kommersialisering som drivkraft. Ilias Iakovidis, chef för EU-kommissionens e-hälsoprogram ICT for Health, ämnar fördjupa samarbetet mellan DG Information Society and Media och Europas regioner. Han betonade behovet av en prestigelös regional samverkan mellan vårdgivare, universitet och näringsliv samt underströk företagens betydelse i ett tidigt skede av innovationsprocessen. Han efterlyste framgångsrika regioner som vill driva utvecklingen av e-hälsa. Granström klargjorde att självklart står Norrbotten främst i ledet att axla denna utmaning. Signalen till EU-kommissionen var att Norrbotten i och med satsningen på e- hälsa och etableringen av e-health Innovation Center, EIC, har en fungerande struktur för kommersialisering av innovationer inom vård och omsorg byggd på en nära samverkan mellan universitet, vårdgivare och näringsliv där patienternas behov sätts i centrum. Under WoHIT genomförde AER e-hälsa möten och diskussioner om samverkan med DG InfoSo och EHTEL. Dessa diskussioner förs vidare av AER med avsikt att formalisera samverkan med dessa inflytelserika organisationer. Dessutom diskuterades möjligheterna att finansiera en politikerutbildning och möjligheterna för AER att få medlemskap i användargruppen för e- hälsa - User Group for e-health. DGInfoSo undersöker möjligheterna för finansiering och samverkan med andra DG, AER undersöker möjligheterna till finansiering bl.a. från Interreg och andra regionala program. TicSalut, en utvecklingsenhet under departementet för hälsa i Katalonien, Spanien, är intresserade av att fördjupa samverkan med Norrbotten och AER och har inlett ett första samtal kring möjlig samverkan bl.a. när det gäller projekt med länder i Afrika som gränsar till Medelhavet. Under konferensen genomförde AER e-hälsa även ett arbetsmöte. Diskussioner fördes om att förtydliga vision, strategi och målsättningar i avsikt att öka tydligheten gentemot ännu inte aktiva regioner samt gentemot aktuella institutioner inom EU. Norrbottens engagemang i e-hälsa speglas i den breda laguppställningen vid WoHIT. Utöver Agneta Granström, Maria Magdalena Holmgren, Kenneth Sjaunja och Kristina Jonsson från landstinget, medverkade Per-Olof Egnell, EIC, samt Lisa Lundgren, InternetBay och Johan Bengtsson, LNAB:s ITbranschråd, som representanter för det norrbottniska näringslivet. I samband med världshälsokonferensen har NLL e-hälsa introducerat InternetBay för svenska och europeiska nätverk och organisationer relevanta för de norrbottniska företagen. Detta i syfte att nyttiggöra Norrbottens position inom e-hälsa samt gynna tillväxt och utveckling i länet. Under World of Health IT presenterade Sverige samverkansprocessen kring IT-frågor i vården. Bland de projekt som lyftes upp fanns e-recept, den nationella patientöversikten (NPÖ) och ungdomsmottagningen på nätet UMO.se. Till skillnad från föregående WoHIT så pratades det mycket om patient- och konsumentperspektivet och användande av sociala media och nätverk både 34

35 inom professionen och för medborgarna. Andra teman under konferensen var hållbarhet, ett ekonomiskt perspektiv, upphandling samt mental hälsa. Nästa WoHIT kommer att genomföras i Budapest, Ungern den 9-12 maj Diskussioner med EU-kommissionen har påbörjats om möjligheterna för AER att organisera en regional session under WoHIT NTA Granströms internationella engagemang inom e-hälsa har lett till att hon utnämnts till en av två svenska ledamöter inom Nordic Telemedicine Association, NTA. Granström blev nominerad och vald som styrelsemedlem för Nordic Telemedicine Association (NTA) vid dess årliga generalförsamling under WoHIT i Köpenhamn Styrelsen som består av 15 styrelsemedlemmar har två representanter från vart och ett av de fem nordiska länderna, Grönland och Färöarna samt en representant från Åland. NTA är skapat av och underställt det Nordiska ministerrådet. Målet för NTA är att främja en nordisk samverkan inom telemedicin och distansöverbryggande vård samt stärka samverkan mellan de nordiska länderna och med övriga världen. NTA ansvarar för koordinering och arrangemang av kongressen Nordic Telemedicine som hålls vart annat år. NTA arrangerade två workshops under WoHIT; Cross Border Telemedicine in the Nordic Countries samt eprescriptions in the Nordic Countries. Ett nordiskt forum inom e-hälsa har skapats som fokuserar på e-recept, ett gemensamt förslag kring e-recept ska presenteras till det nordiska ministerrådets möte som hålls till sommaren/hösten

36 Framtidens Sjukvård Augusti 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Mer vård och råd via mobiltelefon Att socialdepartementet utsett Norrbottens läns landsting till svensk deltagare i detta projekt bekräftar än en gång att vi gör ett bra jobb och att vi är fantastiskt duktiga på att utveckla nya tjänster och tänka i nya banor. Jag är oerhört stolt och glad, säger landstingsrådet Agneta Granström, mp. Med en allt mer åldrande befolkning står hälso- och sjukvården i hela EU står inför en jätteutmaning. Nya vårdtjänster måste utvecklas för att möta behoven. Av den anledningen efterlyser EU-kommissionen fler och bredare tester av de lösningar som som redan prövats eller utförs i mindre omfattning. Det handlar om tillämpning av redan existerande lösningar som ännu inte testats i större skala, berättar Per- Olof Egnell, verksamhetschef på Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, CDH, vid Luleå tekniska universitet. Läs mer på Framtidens vård i Tornedalen Slutrapport Gränslös vård Rapporten beskriver genomförandet av fas 1 i projektet som behandlar fritt vårdval för regionens innevånare i svensk-finska Tornedalen. Hur ser vårdsamarbetet ut idag, hur skall det se ut i framtiden och vad krävs för att vårdsamarbete skall fungera på ett effektivt och säkert sätt för patient och personal. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

37 Bilaga 2 Etablering av en centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet: Beslutsunderlag och förslag Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet har under diskuterat möjligheten att inrätta en centrumbildning inom området telemedicin/e-hälsa 1 vid Luleå Tekniska Universitet. Syftet är att stärka möjligheterna för vårdtagare, vårdgivare, forskning och näringsliv i länet att utifrån sina respektive utgångspunkter tjäna på en utvecklad e-hälsa. Utgångspunkten för satsningen ligger i den starkt växande efterfrågan nationellt och internationellt på e-hälsatjänster som motiveras av demografiska, ekonomiska, tekniska med flera drivkrafter. I det följande redovisas resultatet av arbetet. I ett första avsnitt redovisas en grundläggande syn på betydelsen av regional samling kring den strategiska idén med en centrumbildning som underbyggnad för ett långsiktigt starkt innovationssystem och en framgångsrik näringstillväxt. I ett andra avsnitt redovisas det stöd för satsningen som kan utläsas ur partnerskapets gemensamma utvecklingsstrategier samt vilka insatser som hittills gjorts inom e-hälsaområdet. Slutligen redovisas förslag till vision, verksamhetsidé, verksamhetsinriktning, organisation m m för en centrumbildning inom e-hälsa. Förslag till avtal mellan grundande avtalsparter redovisas i bilaga. Sammanfattning Sverige står inför en utveckling där en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre och kroniskt sjuka, vilket leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Som ett resultat av den demografiska utvecklingen kommer en allt mindre del av befolkningen att betala för produktionen av vård och omsorg. Patienter och anhöriga blir alltmer kunniga och ställer krav på insyn och delaktighet i beslut som rör deras egen hälsa. Patienternas/brukarnas förväntningar på vad vård och omsorg ska åstadkomma ökar samtidigt som den tekniska utvecklingen möjliggör en tillgänglig, flexibel vård, vilket sammantaget utsätter hälso- och sjukvården för ett högt förändringstryck. Ett allt större fokus läggs på förebyggande hälsoinsatser för medborgaren. Landsting, kommuner, universitet och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra i utvecklingen av hälso- och sjukvård. Den tillämpade, patientnära forskningen utgår från patientens och närståendes behov, samtidigt som den ställer krav på en ökad effektivisering av sjukvården till följd av ökade vårdbehov. Därför ställer vårdgivarnas behov, den arbetsmetodik som kan tilllämpas och kontinuerlig verksamhetsutveckling krav på utformningen av utbildning för framtida personal och specialistkompetens. Samtidigt spelar näringslivet en central roll i att, tillsammans med vårdgivare och universitet, utveckla innovationer; tjänster och produkter tillsammans med vårdgivare och universitet och föra in nya processer i hälso- och sjukvården. En nära dialog mellan dessa parter är en förutsättning för samhandling och en fungerande och nära samverkan kring tillväxt, forskning och utveckling. 1 Med e-hälsa avses tillämpningar inom hälso- och sjukvården där informations- och kommunikationsteknik används för överföring av vårdinformation. 37

38 Utgångspunkten för satsningen på en centrumbildning inom e-hälsa är den starka nationella och internationella tillväxten inom området. Tillväxten drivs av såväl samhällsekonomiska som demografiska utvecklingskrafter, vilket förutsätter nya former för leverans av fullvärdiga välfärdstjänster inom hälso- och sjukvården. Dessa drivkrafter är internationellt allmängiltiga, vilket skapar utsikter för en bred användning av distansöverbryggande e- hälsateknologier och intressanta marknader för test och utveckling av nya kommersiella e-hälsatjänster. Merparten av de nya tjänsterna utvecklas och tillhandahålls till hälso- och sjukvården på kommersiella grunder, vilket öppnar för stora möjligheter till företagsutveckling, tillväxt och konkurrenskraft inom området. Enligt VINNOVA saknas i stor utsträckning den forskning som ska leda till en bred, empiriskt förankrad och praktiskt tillämpbar kunskapsbas inom området, såväl i Sverige som internationellt. Det saknas även en sammanhållen innovationskedja som stimulerar och drar nytta av forskningsresultat i form av förbättrade metoder, produkter och tjänster. Centrumbildningens verksamhetsidé är att knyta samman brukarnas behov av e-hälsatjänster med en nyskapande och tillämpad forskning om hur dessa behov ska lösas. Till detta kopplas en tydlig och tidigt involverad affärsinriktad struktur till stöd för den utvecklingen samt för att kommersialisera nya produkter och tjänster inom e-hälsaområdet. Viktiga inslag i verksamhetsidén är att tillhandahålla metoder, modeller och tekniker som stöder Triple Helixaktörerna 2 i deras aktiva arbete med att utveckla e-hälsatjänster- och produkter. Det förutsätter ett antal grundläggande uppgifter som centrumbildningen ska verkställa, exempelvis: Utveckla systematik och kunskap för att genomföra grundläggande behovsanalyser Bedriva och förmedla kvalificerad omvärldsanalys nationellt/internationellt inom e-hälsaområdet Tillhandahålla en kvalificerad infrastruktur för test av nya e- hälsalösningar Initiera och genomföra återkommande möten mellan Triple Helixaktörerna för förankring av nya lösningar och utvecklingssatsningar Utveckla kurser och pedagogik för lärande inom e-hälsautvecklingen Stimulera nätverksbyggande mellan länets företag inom e-hälsa Ett flertal logiker ska därför kombineras och olika kompetenser säkerställas inom ramen för centrumbildningens organisation. Det ska finnas en grundläggande kunskap om: Demografi och behov hos Norrbottens medborgare Patientens och närståendes behov Hälso- och sjukvårdsverksamhetens behov Behov inom omsorg och omvårdnad 2 För vidare information om Triple Helix, se Etzkowitz och Leydesdorffs studie publicerad i Research Policy år

39 Forskningens behov Näringsutveckling och affärsmannaskap Logiker och utveckling på internationella marknader Samhällets och politikens logik. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och omvårdnad, forskning, näringsliv och politik ska genomsyra centrumbildningen och tillämpas på såväl övergripande lednings- som verksamhetsnivå. Det regionala ledarskapet, företrätt av representanter för forskning, näringsliv och politik, ska ingå i en samlad ledningsstruktur med tydlig rollfördelning. En styrelse med tydlig Triple Helix-sammansättning utses. Ledamöterna ska ha kvalificerad kunskap inom de områden som centrumet arbetar. En arbetande styrelseordförande utses med dokumenterad erfarenhet från näringsliv och politik. Det tillför ledningen kompetens inom marknads- och affärsutveckling samt förståelse för legitimiteten i samhällets intressen i centrumbildningens verksamhet. En verksamhetsledare utses för att leda centrumbildningens löpande verksamhet. I ledningen av centrumet ingår tillika en forskningsledare med specifikt ansvar för forskningsdelen. I anslutning till centrumbildningen ska uppbyggnaden av en för universitet, landsting och kommuner gemensam forskarskola övervägas. Forskarskolan tillför en nödvändig vetenskapsgrund för utveckling av aktörsgemensamma behovsanalyser och annan för verksamhetsområdet viktig metodutveckling. Forskarskolan tillför även viktig handledarkompetens och säkerställer både en kontinuitet i akademisk kunskapsutveckling och att en erforderlig akademisk utbildningsnivå upprätthålls i metodutvecklingsarbetet. Centrumbildningen innebär att flera tidigare verksamheter integreras i en gemensam organisation. Det innebär att kunskap, erfarenhet, nätverk och resultat från det nuvarande CDH:s verksamhet infogas i den nya organisationen. Resultatet av ett etablerat och konkurrenskraftigt innovationssystem inom e- hälsa ger långtgående effekter utöver förnyelse och utveckling av näringslivet. Länet får en betydande kompetenshöjning inom hälso- och sjukvården som är ett av samhällets viktigaste välfärdsområden. Norrbotten etableras som en attraktiv utvecklingsmiljö för såväl forskare som högkvalificerad specialistpersonal inom hälso- och sjukvård. Länet positioneras som ledande inom ett starkt växande tillväxtområde. Regional samhandling grunden för framgångsrika regioner Satsningen på e-hälsa ska ses i ett sammanhang där patient- och medborgarnytta, verksamhetsnytta, forskningsresultat, ekonomisk tillväxt och näringsutveckling samspelar och förstärker varandra. Den gemensamma utgångspunkten är att utveckla ett långsiktigt hållbart innovationssystem och en förståelse för vilka krav och möjligheter detta innebär för länets utvecklingsinriktade aktörer. En rad regionala satsningar på forsknings- och innovationssystem för ökad tillväxt har gjorts i Sverige. Erfarenheterna från dessa och motsvarande internationella satsningar visar på några karaktäristiska drag som är särskilt viktiga att uppmärksamma: 39

40 Innovationssystem som motor för regional utveckling Starka forsknings- och innovationsmiljöer har strategisk betydelse för en långsiktigt framgångsrik tillväxtpolitik. En effektiv innovationsmiljö kännetecknas av: Utvecklingsaktörer som kan säkerställa strategisk forskning, relevant industriell verksamhet, nödvändig kapitalförsörjning, insikter om affärsförutsättningar och marknad, erfarenhet av entreprenörskap, etc. En miljö som utöver forskningskompetens innehåller en nödvändig infrastruktur i form av företagsinkubatorer, stöd för affärsutveckling, patentering, licensiering, finansiering, juridisk rådgivning, mentorer, etc. Ett verkningsfullt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är avgörande för fungerande innovativa miljöer. Engagemang och samhandling mellan flera samhällsaktörer behövs för att optimera kraften i de gemensamma satsningarna. Grunden för detta samspel är att alla parter har vinster att hämta från innovationssystemet. Offentligheten vinner i termer av exempelvis sysselsättning, skatteintäkter och ökad vårdkvalitet, företagen stärker sin konkurrenskraft och lönsamhet, universitetet stärker sin attraktionskraft för forskare och studenter. Att aktörerna lär av varandra och tar tillvara varandras kompetenser är innovationssystemets mest grundläggande karaktäristika. Satsningen på en centrumbildning och ett starkt innovationssystem inom e- hälsa innebär att Norrbotten utvecklar förmågan att omvandla forskningskompetens, offentlighetens behov av utvecklade välfärdstjänster samt kreativiteten hos produkt- och tjänsteorienterade företag, till ekonomisk nytta och tillväxt. Beforskning av innovationssystemet som helhet med koppling till regional utveckling är av intresse i sammanhanget. Kommersialisering av innovationer Förmåga att effektivt kommersialisera forskningsresultat och nya produktoch tjänsteidéer är den viktigaste drivkraften för att stimulera uppkomsten av starka innovationsmiljöer. Satsningen på en kvalificerad centrumbildning inom e-hälsa syftar till att öka denna förmåga. Det sker genom att centrumbildningen dels säkerställer en stark forskningsbas, dels tryggar närvaron av effektiva processer för att överföra forskningsresultat till kommersiella produkter och tjänster. Det verkställs genom att centrumbildningen inom sig garanterar en hög affärsmannakompetens samt genom ett väl utvecklat samspel med såväl det regionala näringslivet som med aktörer inom universitet och omvärld som arbetar med näringslivets utveckling och förnyelse. Aktörer från hälso- och sjukvård, kommunal omvårdnad, forskning, näringsliv och politik förutsätts därmed få en mycket aktiv närvaro i centrumbildningen. I första hand ska aktörerna gemensamt tydliggöra den utvecklingsoch affärslogik som krävs för att forskningsresultat ska kunna omsättas i kommersiella produkter och tjänster. Näringslivets aktiva medverkan i centrumbildningen stärker förmågan att utveckla effektiva modeller för kunskapsutbyte mellan forskning och näringsliv också inom andra utpekade tillväxtområden. Centrumbildningen bidrar därmed till att utveckla hela den regionala innovationsmiljön. 40

41 Gemensamma visioner och starkt regionalt ledarskap Regioner som samlats kring en gemensam strategisk idé har bättre förutsättningar än andra i sitt tillväxtarbete. Förmågan att prioritera ett fåtal tillväxtområden har avgörande betydelse för att nå framgång i de enskilda satsningarna. Regionala framgångar förutsätter ett tydligt och utvecklat regionalt ledarskap inom såväl hälso- och sjukvård som omvårdnad samt forskning, politik och näringsliv. Ledarskapets viktigaste roll är förankra och driva strategiska idéer samt att koordinera och bygga de strategiska allianser som krävs för att skapa optimala utvecklingsförutsättningar. Framgångsrika regioner utgår alltid från lokala och regionala tillgångar, särskilt vid etablering av nya strukturer eller ny kunskap som ofta är tidskrävande. Strategiska utvecklingsinsatser förutsätter att regionen arbetar gemensamt, långsiktigt och uthålligt med sina satsningar. I detta arbete krävs en tydlig vilja och förmåga att prioritera bland de strategiska satsningarna och att vid behov kunna fatta obekväma beslut. Regional mobilisering och gemensamt agerande Grunden för regional utveckling och aktiva, effektiva innovationssystem är förmågan att skapa samhandling mellan de aktörer som förfogar över relevant kompetens och ekonomiska resurser. Samhandling innebär att man delar såväl visioner som ett operationellt ansvar för att långsiktigt genomföra de mål som partnerskapet formulerar. Förmågan att bygga starka team och att synliggöra de regionala utvecklingsprocesserna inåt och utåt är avgörande för att strategiska beslut ska få fullt genomslag i de organisationer som berörs av samarbetet. Bristande samhandling och splittrade ansatser i valet av regionala satsningar ökar risken för att innovationssystemen inte når sina kritiska massor, att viktiga kompetenser undernyttjas och att tillväxtkraften i länet på sikt hämmas. Satsningen på en kvalificerad centrumbildning vid LTU och etableringen av ett starkt innovationssystem inom e-hälsa förutsätter en fokuserad och väl förankrad samhandling. Kraven på ett gemensamt ansvarstagande och en långsiktighet i åtagandet måste ställas högt på de regionala aktörerna. En viktig utgångspunkt är tagen i och med partnerskapets tydliga markering av e-hälsa i de regionala strategiprogrammen. Erfarenheter visar att politikens roll i de regionala innovationssystemen är underskattad och kan utvecklas. Inte minst handlar det om ett mycket medvetet åtagande från offentliga aktörer att aktivt delta i innovationssystemet. Det kan ske på flera sätt - allt från att ekonomiskt prioritera gemensamma satsningar till att implementera användningen av produkter och tjänster som innovationssystemet tar fram i syfte att ge ett tidigt marknadsstöd. Ett framgångsrikt samarbete förutsätter att forskningens och näringslivets grundläggande roller som motorer för innovation och förändring identifieras och förankras hos alla deltagande aktörer. Lika viktig är identifieringen och acceptansen av de olika roller och förutsättningar som respektive aktörer har i innovationssystemet. Rollfördelningen måste bäras upp av ett mycket tydligt ansvar hos varje aktör att i sin egen organisation fullt ut implementera de insatser som åtagandet att delta i den regionala utvecklingen innebär. Det är detta ansvarstagande som lägger grunden för den aktiva och målinriktade samhandling som är innovationsmiljöns viktigaste drivkraft. 41

42 Varje enskild aktör offentlighet, näringsliv och forskning - måste tydligt uttrycka vilken roll man avser att spela i innovationssystemet och också ta ansvar för att åtagandet håller över tiden. Norrbotten och e-hälsa idag Satsningen på e-hälsa som ett tillväxtskapande område är inte nytt. Flera initiativ har tagits för att utveckla verksamheter och kompetens inom området. Utpekat tillväxtområde Ett starkt och innovativt Norrbotten är en viktig förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. I de regionala utvecklingsstrategierna prioriteras utvecklingsinsatser för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap högt i syfte att stärka utveckling, tillväxt och konkurrenskraft hos länets näringsliv. Området telemedicin/e-hälsa är prioriterat i samtliga aktuella regionala utvecklingsstrategier som en viktig väg för att uppnå de regionala tillväxtmålen. Den regionala samlingen runt e-hälsa som grund för tillväxt och regional förnyelse har lagts fast i: Politisk plattform för Norrbotten för förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd. Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten. Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten. Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning Övre Norrland Utgående från RTP 2004 formulerades en verksamhetsplan som grund för länets fortsatta satsning inom området e-hälsa. I planen prioriterades ett antal verksamhetsinriktningar som bedömdes som generellt viktiga för att tillgodose hälso- och sjukvårdens behov av e-hälsalösningar. Genom att utgå från hälso- och sjukvårdens behov tydliggörs de viktiga sambanden mellan offentlig verksamhetsnytta, marknad och näringsutveckling. Även nationella och EU-baserade strategier prioriterar e-hälsa: Sveriges nationella IT-strategi tar sin utgångspunkt i det patientorienterade hälsoperspektivet där e-hälsa är ett prioriterat område. Kunskap inom medicinsk teknik och informatik bör enligt strategin utvecklas för att effektivisera användningen av samlade vårdresurser. EU-kommissionen har valt ut e-hälsovård som ett av sex marknadsområden där Europa kan bli världsledande. E-hälsovård kan bidra till en bättre vård för mindre pengar inom ramen för en medborgarinriktad hälso- och sjukvård. Utan omfattande reformer, bl.a. en bättre användning av e- hälsovård, väntas kostnaderna för hälso- och sjukvården att öka från nuvarande 9 % av BNP till ca 16 % 2020 till följd av den åldrande befolkningen i Europa. FoU-investeringarna i e-hälsovård är avsevärda. En handlingsplan har publicerats där kommissionen beskriver hur tillväxt och innovationsförmågan inom dessa områden kan stödjas. EU strävar efter att förverkliga ett europeiskt område för e-hälsovård, där olika insatser samordnas och där man stärker synergieffekterna mellan relevanta politikområden och berörda parter. Till målen hör att skapa strukturer för elektroniska patientjournaler genom standardisering för att underlätta utbyte av god praxis; att upprätta informationsnätverk för hälsofrågor mellan hälso- och sjukvårdsinrättningar för samordning av insat- 42

43 ser vid hälsorisker; att sörja för hälso- och sjukvårdstjänster via Internet, t.ex. genom information om sund livsföring och förebyggande av sjukdomar; distanskonsultation, elektroniska recept och elektroniskt utbetald sjukvårdsersättning. EU:s generaldirektorat för Informationssamhälle och medier koordinerar kommissionens arbete inom e-hälsa. Exempel på andra enheter som är involverade är generaldirektoraten för Forskning, Hälsa och Konsumentskydd, Näringsliv, Konkurrens, Sysselsättning, Socialpolitik och lika möjligheter och Regionalpolitik. EU och 25 stater satsar tillsammans på tillämpad forskning och utveckling inom programmet Ambient Assisted Living, med en projektvolym uppgående till ca en miljard kronor per år under perioden E- hälsa är ett naturligt inslag i dessa intelligenta miljöer för äldre. Förutsättningar för tillväxt och förnyelse Framtidens hälso- och sjukvård liksom den kommunala omsorgen och omvårdanden handlar om att utifrån patientens och de närståendes behov skapa trygghet, närhet, delaktighet och ökad tillgänglighet i de viktigaste välfärdstjänsterna. För vårdgivarna handlar det om att kontinuerligt utveckla tillgänglighet, kvalitet, flexibilitet och samtidigt uppnå resurseffektivitet. E- hälsa är utan tvekan ett viktigt verktyg för att åstadkomma detta. Betoningen av tillväxt- och näringsperspektivet innebär bl.a. att metoder utvecklas för att binda samman användarbehoven med näringslivets tidiga och aktiva deltagande i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Den självklara utgångspunkten är att all sådan utveckling ska vara behovsstyrd. En annan utveckling inom hälso- och sjukvården är ett ökat fokus på personifierad vård och vård i förebyggande syfte. Patientens och de närståendes traditionellt passiva, underordnade roll förändras till en mer aktiv roll där patienten själv söker information om hälsa, sjukdom, behandlingsalternativ, tar del av livsstilsprogram, m.m. Även här är e-hälsa ett centralt verktyg i utvecklingen. Strategiska allianser Länet har mångårig erfarenhet av att inom forskning, politik och näringsliv arbeta internationellt med att skapa strategiska allianser för att stärka länets utvecklingsområden. Det långsiktiga arbetet har resulterat i centrala positioner för länets politiker i strategiska strukturer: Folkhälsorådet Agneta Granström är ordförande i Assembly of European Regions (AER) arbetsgrupp för e-hälsa. Landstinget förmedlar via detta nätverk sitt kunnande till internationella intressenter och engagerar strategiska samarbetspartners till forskning och näringsliv Norrbotten har etablerat samarbete med Västerbotten och den norska regionen Troms och Nasjonalt Centrum for Telemedicin (NST). Man har även etablerat samarbete med kanadensiska e-hälsaintressenter. Både NST och Kanada är ledande aktörer inom e-hälsa och aktiva partner inom de europeiska ramprogrammen. Universitetet leder ett internationellt utvecklingsarbete med att utveckla användardrivna testmiljöer för IKT-tillämpningar i form av det europeiska nätverket European Network of Living Labs. Det är en närmast unik verksamhet för att samordna olika kompetenser som krävs för att utveckla och effektivisera nya distansöverbryggande teknologier, inte minst inom e-hälsa. Verksamheten finansieras av VINNOVA. Inom detta nät- 43

44 verk samt centrumbildningarna CDH och CDT finns flera lämpliga strategiska partner för nya europeiska FoU-projekt. Länet har via landstinget, länsstyrelsen och kommunerna en aktiv närvaro inom Barents Regionråd och Nordkalottrådet. Inom ramen för detta arbete utvecklas gemensamma intressen bl. a. rörande näringslivsutveckling och de tillväxtområden som bedöms ha utvecklingskraft. LTU förstärker sin innovationsförmåga Forskningens betydelse för länets innovations- och tillväxtkraft är tydligt uttryckt i alla strategiska styrdokument. Den kommer till uttryck på flera sätt: Starka forskningsmiljöer attraherar i sig både ny forskningskompetens och nya studenter En utvecklad innovationskultur inom LTU ökar utflödet av kommersialiserbara produkter och tjänster Starka forskningsprofiler i kombination med god innovationsförmåga attraherar utvecklingsföretag och riskkapital Stark forskning och välrenommerad utbildning stärker det regionala näringslivets kompetens och konkurrenskraft De politiska förväntningarna på universitetets samverkan med det omgivande samhället är i sammanhanget stora. Luleå tekniska universitet har redan påbörjat ett arbete med att öka tydlighet och fokus på innovationsutveckling. Satsningen utgör en viktig grund för en långsiktig e-hälsasatsning. LTU deltar i samverkan med Umeå Universitet i VINNOVA:s Nyckelaktörsprogram. Programmet syftar till att utveckla kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, näringsliv och andra aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper och kommersialisering av forskningsresultat. Tillgången till mångvetenskapliga miljöer inom LTU är avgörande för utvecklingen av e-hälsa. Utvecklad regional stödstruktur för entreprenörskap samt produkt- och tjänsteutveckling Entreprenörskap och affärsmannaskap stimuleras av en miljö med tydliga och effektiva strukturer för produkt- och tjänsteutveckling samt forskning. I länet finns flera sådana stödjepunkter som exempelvis LTU Innovation, Idéhuset, Aurorum Business Incubator och Lunova som samverkar i detta system. Centek och ALMI Företagspartner arbetar med affärsutveckling och entreprenörskap. Aktörerna medverkar med viktig kompetens för att identifiera och verifiera idéer och stödja affärsutvecklingen inom nya och etablerade företag. Medlemsorganisationerna InternetBay och Electropolis fungerar som viktiga affärs- och marknadsmäklare genom att bygga starka och konkurrenskraftiga nätverk av IKT-leverantörer i Norrbotten, Västerbotten och norra Finland. Bland aktörer aktiva inom området återfinns LNAB:s IT-branschråd. Forskningsstöd för e-hälsa vid LTU, landstinget och kommunerna Det finns en stark och relevant forskningskompetens inom det hälsovetenskapliga området med olika specialområden i Norrbotten. LTU och flera fö- 44

45 retag i länet har stark och relevant kompetens inom informations- och kommunikationsteknologi. Inom vetenskapsområdet medicinsk teknik och fysik inom hälsovård vid LTU finns för e-hälsaområdet viktig forskning och ett starkt nätverk för medicinsk teknik samt för utveckling av innovationer till företag och licenser. Landstingens ansvar för att medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning på hälso- och sjukvårdens område samt folkhälsovetenskapligt forskningsarbete regleras sedan den 1 januari 1997 i 26 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Norrbottens läns landsting har cirka 40 disputerade medarbetare med kompetens inom kliniska forskningsområden som kan ha betydelse för telemedicin/e-hälsa. Landstinget, kommunerna och universitetet är ömsesidigt beroende av varandra. Universitetet utbildar och vidareutbildar vårdgivarnas personal. Den tillämpande, patientnära forskningen utgår från patient och närståendes behov. Vårdgivarnas utvecklingsbehov, arbetsmetodik och utformning av verksamheten påverkar utformningen av utbildning för framtida personal och specialistkompetens. En nära dialog mellan parterna är en förutsättning för samhandling och en fungerande och nära samverkan kring forskning och utveckling. LTU bedriver utbildning och forskning inom flera områden av strategisk betydelse för utveckling och validering av nya e-hälsainriktade applikationer, arbetsmetodiker, produkter och tjänster: Institutionen för hälsovetenskap tillhör den filosofiska fakulteten och utbildar inom arbetsterapeutprogrammet, hälsovägledarprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen. Utbildningarna bedrivs i nära samarbete med Norrbottens Läns Landsting och kommunerna i Norrbotten. Vid institutionen finns forskningsämnena omvårdnad och sjukgymnastik samt forskarutbildningsämnet hälsovetenskap. Institutionen bedriver forskning i arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik och farmaci. Inom omvårdnad och sjukgymnastik bedrivs även forskning inom e-hälsa. I anslutning till institutionen finns Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård (CDH). Forskningen inom CDH är fokuserad på att utveckla prevention, vård, omsorg och rehabilitering med hjälp av IKT och annan teknik. Genom samarbete inom CDH och övriga institutioner vid LTU ges unika möjligheter till gränsöverskridande utbildning, forskning och utveckling. Institutionen har ett flertal internationella kontakter. CDT Centrum för distansöverbryggande teknik utvecklar kompetens, produkter och nya företag i gränslandet mellan flexibla kommunikationer, mobilitet, avancerade tjänster och ny media inom IKT. Samtliga områden har full tillämplighet på utveckling av e-hälsatjänster. Fastelaboratoriet vid Luleå tekniska universitet är ett av 19 nationella VINN Excellence Center. Partners i Fastelaboratoriet är, utöver LTU, nio svenska industriföretag. Forskningen handlar i huvudsak om metoder och verktyg för funktionsorienterad produkt- och tjänsteutveckling. Distribuerat ingenjörsarbete är en väsentlig del i FASTE-laboratoriets forskning med tillgång till studios av högsta internationella standard. Med ett 30-tal aktiva forskare, ett nära industrisamarbete samt unika faciliteter är Fastelaboratoriet en av världens främsta centrumbildningar i sin bransch. Fastelaboratoriets verksamhet bidrar till e-hälsaverksamheten i huvudsak på två sätt: Genom arbetsmetoder och teknologi för högkvalitativt samarbete 45

46 på distans med video, audio och delade applikationer samt genom metoder för tjänste- och produktutveckling samt affärsutveckling. Den nya Experimentstudion tillsammans med nämnda arbetsmetoder och teknologi ger stora möjligheter att bygga testmiljöer för e-hälsarelaterad forskning och utveckling. CMTF - Centrum för medicinsk teknik och fysik drivs gemensamt av LTU och Umeå universitet. Centrumet bedriver forskning inom området medicinsk teknik Resultatet hittills är mer än 100 vetenskapliga artiklar, fem nyetablerade företag och åtta patent. Forskningen handlar om sensorsystem och tillämpningar av teknik för att åstadkomma bättre diagnostik och prevention i hälso- och sjukvården. Medicinsk teknik är som ämnesområde tvärvetenskapligt, även om grundvetenskapen är teknik. Vid LTU finns en professur i medicinsk teknik för hälsovård på institutionen för systemteknik. Forskargruppen har ett nätverk av andra teknikkompetenser kopplade till sig inom LTU. Vid LTU pågår diskussioner om att samla forskning och utbildning inom IKT. Berörda forskningsämnen är datalogi, medieteknik och datorkommunikation vid institutionen för systemteknik, data- och systemvetenskap och informatik vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap samt gruppen kring mobila nätverk och programutveckling vid institutionen i Skellefteå. Fakultetsnämnderna utreder frågan tillsammans med externa utredare, industrin och CDT. En starkare samordning av forskning och utbildning inom IKT stärker möjligheterna till konkurrenskraftig verksamhet inom e-hälsa. LTU och Umeå universitet diskuterar en gemensam samverkansplattform för att stärka e-hälsaarbetet. Samverkansplattformen stöder centrumbildningens kompetensbas och ökar förutsättningarna för en stark och konkurrenskraftig innovationsmiljö. Landstingets arbete inom e-hälsa Norrbottens läns landsting ligger, genom ett arbete som inleddes redan i slutet av 1980-talet, långt framme i IKT-utvecklingen av kvalificerade vårdadministrativa system. De tekniksatsningar som gjordes vid byggandet av Sunderby sjukhus och de långa avstånden i länet skapar förutsättningar för att utveckla nya lösningar som ersätter eller kompletterar nuvarande strukturer. Ytterligare steg har tagits för att stärka länets position inom området genom landstingets långsiktiga satsning på e-hälsa. Strategin för denna består av följande: Norrbottens position som en framgångsrik region inom området ska stärkas. Dessutom ska verksamhetsnyttan stärkas för landstinget i form av fler strategiska partners, fler internationella samarbetsprojekt samt utveckling av nya produkter och tjänster som bidrar till tillväxt, konkurrenskraft och kompetensförsörjning samt till ett europeiskt mervärde. Strategin omfattar insatser för en samlad kedja aktiviteter från policynivå till verksamhet. Landstingets vårdadministrativa system VAS är ett verksamhetskritiskt bassystem som tillgodoser delar av denna process. Satsningen utgör en unik plattform för att identifiera, utveckla, validera och implementera kommersialiserbara tjänster och produkter inom e- hälsa. Strategin pekar också ut insatser inom distanskonsultation, förbättring av informationsflödet och tillgängliggörandet av vårdinformation samt eta- 46

47 blering av ett parallellt testnät till nll.net med applikationer och innehåll. Inte minst testnätet utgör en basresurs för det samlade e-hälsaarbetet för att testa tjänster och applikationer. Landstingets satsning på e-hälsa erbjuder en projektorganisation vars främsta uppgift är att möjliggöra och säkerställa framgångsrikt utvecklingsarbete. Projektorganisationen, där alla berörda divisioner finns representerade, kartlägger relevanta nätverk, kompetens, utvecklingsbehov och projektidéer samt förankrar information i respektive division. De processer som tagits fram för landstingets arbete med strategiska utvecklingsprojekt inom e-hälsa lägger grunden för en förbättrad samordning mellan aktörer: Nyttan för medborgaren respektive patienten ska tydligt framgå Det föreslagna projektet ska bidra till resurseffektiva lösningar och till tydlig nytta för verksamheten Resurser och kompetens för att driva och sprida projektet ska vara identifierade och säkerställda. Projektaktiviteter för att sprida projekterfarenheter vidare i organisationen ska finnas. Projektidéer ska vara väl förankrade inom den egna divisionen och hos dess ledning En övergripande behovsanalys ska vara genomförd i nära dialog med berörda intressenter Mottagare av projektresultat ska vara fastställd och förslag till överlämning och implementering ska finnas i projektbeskrivningen. Projektägare ska efter utvärdering av projektet fatta beslut om förvaltning av projektresultaten. Ett särskilt EU-projektkontor har etablerats för att stärka omvärldsbevakning och ge kvalificerat stöd i planering och genomförande av EU-projekt. EU:s intresse för utvecklingen av e-hälsa ger projektkontoret en viktig roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. Landstingets FoU-verksamhet har i uppdrag att samverka i forskningsfrågor, internt och externt, samt att samordna, stödja och sprida forskningsinsatser inom landstinget. Landstinget har ansvar att stärka den kliniska forskningen och det akademiska klimatet. Denna ambition är viktig inte minst då organisationen står inför utmaningen med regionaliserad läkarutbildning och en förstärkning av den akademiska nivån på den verksamhetsförlagda utbildningen för vid Hälsovetenskap, LTU. Kommunernas arbete inom e-hälsa Den kommunala sektorn utgör en verksamhet som kan tillföra väsentliga delar i den planerade centrumbildningen. Inom kommunerna finns i dag inte samma möjligheter till forskning eftersom forskning inte är en lagstadgad verksamhet, dvs. inskriven i Socialtjänstlagen på samma sätt som forskning skrivits in i Hälso- och sjukvårdslagen, och därmed inte heller är en av kärnverksamheterna. Inom den kommunala omvårdnadsverksamheten saknas forskarutbildade och disputerade medarbetare. Här finns en stor möjlighet till kompetensutveckling för kommunernas personal genom den forskarskola som omnämns. I kommunal verksamhet finns behov av att kombinera tekniska landvinningar med den verksamhet som bedrivs och använda/nyttja dessa i verksam- 47

48 hetsutveckling och för att ta fram kostnadseffektiva lösningar, dvs. effektivisera kostnadsdrivande processer. Kommunerna kan bidra med en hel del vad gäller tillämpad forskning och utveckling inom e-hälsans område. Dessutom kan personal delta i såväl forsknings- som utvecklingsprojekt och den kommunala verksamheten erbjuder stora möjligheter att via centrumbildningen etablera testarenor. Det är av stor vikt att man ser kommunerna som omvärldsbevakare och identifierare av framtida behov i de kommunala verksamheterna och som samverkanspartners för att identifiera, utveckla, validera och implementera kommersialiserbara tjänster och produkter inom e-hälsa. Det kan vara en fördel att fokus inte enbart läggs på forskning utan att också den kommunala omvårdnadsaspekten kommer fram och att man härvidlag också poängterar och ser utvecklingsmiljön. Näringslivspotential för e-hälsa Kunnandet bland IKT-företagen i länet ger möjlighet att koppla samman informations- och kommunikationsteknik med behoven inom det hälsovetenskapliga området för att säkerställa patientnära och behovsorienterade e- hälsalösningar. Det förutsätter ett aktivt deltagande i återkommande, systematiska behovsanalyser inom hälso- och sjukvården utförda i nära samverkan med berörda yrkesgrupper och intressenter. IKT- och elektronikföretagen har utifrån sin affärslogik och marknadskunskap ett intresse av att kommersialisera de behov som kommer till uttryck inom hälso- och sjukvården. Marknaderna är såväl regionala som nationella och internationella. Som exempel kan nämnas samarbetet mellan NLL och Zait, idag Tieto Enator, som utgick från behovet av säker vårdplanering och resulterade i produkten SVP Meddix, en produkt som har sålts i hela landet. I dagsläget finns ett flertal företag som har teknisk kompetens att utveckla tjänster och produkter inom området, såväl färdiga lösningar och i viss mån färdiga produkter finns. Inom IKT-sektorn i norra Sverige, genom ITbranschens branschorgan InternetBay, pågår ett intensivt arbete med att utveckla kompetens och resurser för att initiera och genomföra fokuserade exportinsatser till intressanta marknader. Satsningen genomförs i en sammanhållen strategi för exportutveckling och består dels i att IKT-företagen erbjuds stöd för en marknadsinriktad produktpaketering av IT-baserade lösningar, bl. a. för vård- och omsorgsområdet, dels i ett program där företag utvecklar sin exportkompetens, analyserar marknadspotential och sätter upp konkreta säljplaner samt genomför försäljning. Slutligen erbjuds företagen tjänster som väsentligt underlättar etablering på en internationell marknad för de företag som redan har färdiga produkter. Parallellt med dessa exportprogram erbjuds IKT-företagen seminarier kring marknadspotential i utvalda regioner i Europa och Asien/USA, språkkurser och kvalificerad affärsutbildning, Arbetet med att ge stöd för internationalisering av e-hälsatjänster har i Centeks regi gett resultat vad det gäller tillväxt, exportmognad, transnationella avtal, partnersökning och lönsamhetsförbättring hos medverkande små- och medelstora företag. De transnationella avtal som slutits mellan e-hälsaföretag i Norrbotten och europeiska aktörer inom hälsa och sjukvård, i detta fall hälso- och sjukvårdsorganisationer och dess leverantörer, har i sin tur gett omsättningsökning och nyanställningar i de norrbottniska företagen. För att möjliggöra internationalisering av e-hälsatjänster hävdar Centek att de norrbottniska e-hälsaföretagen behöver utvecklas vidare med avseende på ex- 48

49 portmognad, strategisk planering, genomförandemodeller, omvärldsbevakning och partnersökning. Ytterligare nätverk och marknadskunskap måste av nödvändighet byggas upp och fler produkter med stark affärspotential måste utvecklas, vilket centrumbildningen med kraft ska ansvara för. Utan centrumbildningen finns det tvärtom en risk att den kritiska massan inom e-hälsa området inte växer tillräckligt snabbt. Regionens IKT-företag har bildat kluster exempelvis i anslutning till processindustrin där de genomfört behovsanalyser och därefter gjort gemensamma, riktade upphandlingar, vilka krävt samverkan för att kunna leverera det efterfrågande resultatet. På så sätt har företagen genom samverkan höjt sin egen kompetensnivå och blivit mer konkurrenskraftiga i flera perspektiv. Detta arbetssätt torde vara framgångsrikt även inom affärsområdet e-hälsa. Det är viktigt att betona att såväl företag med teknisk som med icke-teknisk kompetens, som exempelvis hälsorådgiving, läkemedelsrådgivning och livsstilsförändring, är viktiga komponenter i innovationssystemet. Näringslivet har i arbetet med beslutsunderlaget för centrumbildningen tydligt betonat att en långsiktig kraftsamling inom e-hälsa är mycket positiv för näringen, universitetet och regionen. Näringslivet framhåller vidare möjligheten att via centrumbildningen etablera en testplattform för produkter och tjänster som särskilt intressant, den bedöms som nära kopplad till möjligheten att testa tjänster, applikationer och teknik i skarpt läge, att kvalitetssäkra och därigenom kommersialisera innovationer. Att centrumbildningen bidrar till att fler internationella e-hälsaföretag på sikt kan etableras i regionen ses som betydelsefullt för tillväxt och utveckling hos regionala SME. Fysisk infrastruktur Den fysiska infrastrukturen har stor betydelse för möjligheterna att utveckla distansöverbryggande teknik. Norrbotten har en av Sveriges bäst utbyggda infrastrukturer med bredband där det fiberbaserade höghastighetsnätet Lumiora sammanbinder länets samtliga kommuner med varandra i en redundant struktur. Varje kommun (Stadsnät) har etablerat bredbandsnät i centralorter och i de flesta byarna. Den uppbyggda bredbandsinfrastrukturen knyter ihop sjukhus, vårdcentraler och tandvårdskliniker i ett redundant IP-nät och effektiviserar på så sätt verksamheten genom tex IP-telefoni, digitala röntgenbilder, videokonferensverksamhet, elektroniska recept m.m. IT Norrbotten som koordinerat kommunernas bredbandsutbyggnad samt förvaltar det regionala nätet Lumiora har även genom tjänsten Polarix Region kopplat samman samtliga kommuner i Norrbotten, landstinget, kommunförbundet och IT Norrbotten, i ett gemensamt redundant nät där information kan utbytas för att möjliggöra samverkan mellan parterna avseende olika former av funktionalitet. Samverkan har inletts mellan de berörda parterna i olika utsträckning avseende t ex IP-telefonväxel, PA system, IP larm m.m. I anslutning till implementeringen av den nationella IT strategin för vård och omsorg visar genomförda utredningar att tjänsten Polarix Region kan hantera sjukvårdens krav på säkerhet vid informationsöverföring mellan kommunerna och landstinget avseende sjukvårdens och kommunernas omsorgsrelaterade frågor. Detta innebär givetvis även nya möjligheter för utvecklingen och tester avseende e-hälsofrågor. 49

50 Det regionala nätet Lumiora som förvaltas av IT Norrbotten har inom samverkansorganet Team Norrland byggts ihop med fibernät från Nordnorge ner till Köpenhamn i Danmark samt har kopplingar mot Finland. Team Norrland är Europas geografiskt största sammanhängande fibernät. Samarbetet erbjuder ett konkurrens- och leverantörsneutralt fiberoptiskt nät till näringsliv- och offentlig verksamhet. Detta öppnar både för en bred användning av distansöverbryggande e- hälsateknologier och intressanta marknader för test och utveckling av nya kommersiella e-hälsatjänster. Förslag till centrumbildning för e-hälsa Centrumbildningen inom e-hälsa ska stimulera och stärka det eftersträvade innovationssystemet för e-hälsa och blir en gemensam plattform för flera av de grundläggande aktiviteter som partnerskapet pekat ut som viktiga för den regionala tillväxten. Centrumbildningen ska: Samordna och profilera LTU:s forskningsinsatser inom e-hälsaområdet Säkerställa en tydlig koppling mellan forskning och affärsutveckling inom e-hälsaområdet Utgöra en grund för samarbetet i utvecklingen av ett dynamiskt innovationssystem för e-hälsa Vision Centrumbildningen inom e-hälsa lägger grunden till ett konkurrenskraftigt och internationellt ledande innovationssystem inom regionen, i vilket det ska finnas goda förutsättningar för specialisering och förnyelse av länets näringsliv och där vårdgivarna ska ges goda förutsättningar att leverera en god vårdoch omsorg, samtidigt som det stärker universitetets konkurrenskraft och profilering. Centrumbildningen leder till tillväxt såväl genom nya tjänster och produkter som nya och växande företag, men även genom att stärka konkurrenskraft och bidra till en ökad kompetensförsörjning till etablerade satsningar inom regionens näringsliv. Centrumbildningen medför att Norrbottens hälso- och sjukvård etableras som en attraktiv miljö för såväl forskare som högkvalificerad specialistpersonal. Länet positioneras som ledande inom ett starkt växande politik- och tillväxtområde. 3 Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att erbjuda hög kompetens inom ett antal grundläggande verksamhetsområden som tillsammans stimulerar utvecklingen av nya e- hälsatjänster och produkter. Det sker genom att centrumbildningen dels initierar och genomför en hälsoförebyggande och patientnära tillämpad forskning inom e-hälsaområdet, dels genom att integrera forskning och affärsutveckling i tydliga strukturer som ökar utflödet av kommersiellt bärkraftiga produkter och tjänster som ökar regionens tillväxt. Förnyelsearbetet bygger på en tydlig logik där utvecklingsarbetet grundas på brukarnas analyser och beskrivningar av de behov man har. Forskare och affärsutvecklare involveras tidigt i processerna för att söka praktiska lösningar på de behov som brukarna identifierar. Lösningar som presenteras ska 3. Bakgrund till VINNVÅRD, utlysning

51 testas och implementeras i skarp drift i kommuner och landsting. Lyckade lösningar ska produktifieras och kommersialiseras. Centrumbildningen ska genom egen kompetens eller via organiserad samverkan med relevanta aktörer, initiera de processer och tillhanda den metodik som krävs för att behovsanalyser, teknisk/pedagogisk problemlösning och affärsutveckling sker med bästa möjliga kvalitet. Centrumet kommer också att svara för grundläggande omvärldsanalyser inom e-hälsaområdet och stödja framväxten av en kvalificerad teststruktur för nya produkter och tjänster inom e-hälsa. Man ska initiera och stödja framväxten av aktiva nätverk mellan företag och mellan företag och andra aktörer inom centrumets verksamhet. Över tiden ska centrumet initiera och genomföra seminarier, konferenser och möten där brukare, forskare och kommersiella aktörer kan träffas för dialog och göra affärer. Centrumbildningen blir därmed både utförare av utvecklingsinsatser och en motor för att över tid identifiera och tydliggöra former och mekanismer för ett integrerat samarbete mellan brukare, forskare/utvecklare och affärsverksamhet. Centrumbildningens framgång kommer att mätas i termer av en i vidaste mening effektiviserad hälso- och sjukvård i länet dynamisk, högkvalificerad och efterfrågad forsknings- och utvecklingsmiljö fler produkt- och tjänsteföretag med nationella och internationella marknadspositioner Öppenhet, kraftsamling och samverkan Centrumbildningen inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet gör det möjligt för intressenter och aktörer att samverka utifrån ett behovsorienterat verksamhetsperspektiv. Det handlar inte i huvudsak om teknisk utveckling, utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av informationssamhället. E-hälsa är ett starkt interdisciplinärt område som innefattar flera kompetenser inom bland annat: hälsovetenskap, medicinsk informatik och teknik, beteendevetenskap; kognitionspsykologi och sociologi, ekonomi, etik och juridik. Landstingets forskningskompetens och centrala FoU-enhet är en viktig del av den kunskapsunderbyggnad som centrumbildningen vilar på. Andra viktiga kunskapsbidrag är den administrativa, organisatoriska och systemtekniska kompetens som landstinget och kommunerna har. Kopplingen till centrumbildningen kommer att utvecklas successivt. LTU har hög forskningskompetens inom ytterligare områden som kommer att efterfrågas inom ramen för ett komplett innovationssystem. Det kan gälla exempelvis institutionerna för arbetsvetenskap, industriell ekonomi och samhällsvetenskap där speciellt forskningsämnet entreprenörskap som berör frågor nära anknutna till kommersialiserings-, marknads- och tillväxtrelaterade processer. Formerna för samverkan med centrumbildningen förutsätts att utvecklas successivt. Centrumbildningen innebär en kraftsamling av kompetens inom e- hälsaområdet. Det öppnar för en möjlighet att skapa ett kompetensstöd för offentligheten i dess bedömning av hur regionala utvecklingsmedel används inom området. Centrumbildningen kan utvecklas till en kompetent remissinstans för att säkerställa att offentliga e-hälsasatsningar håller tillräcklig nivå forsknings-, verksamhets- och affärsmässigt. 51

52 En öppenhet mellan centrumbildningen inom e-hälsa och etablerade strukturer är avgörande för att utbyta idéer och erfarenhet samt att bygga nätverk. Vad gäller kommersialiseringsaspekterna, kan vikten av samarbete med aktörer som har fungerande strukturer och kompetens inom området inte nog betonas. Det förefaller därtill rimligt att nyttja de strukturer som finns etablerade och på vilka offentliga medel har satsats under lång tid. Bland aktörerna kan nämnas Aurorum Business Incubator, ALMI Nord, Centek, CMTFAB, Electropolis, Innovationsbron, InternetBay, LTU Innovation, ProcessIT Innovation och Uminova Innovation. Vilka samarbetsytor som byggs och i vilka former detta ska ske är upp till centrumledningen att avgöra i förhandlingar med övriga aktörer i innovationssystemet. Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen blir ett resultat av den fortlöpande omvärldsanalys och de ställningstaganden centrumbildningens ledning gör med anledning denna analys. Grunden för utvecklingsinsatserna är en tydlig och samtidig verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården där patienter, närstående, vårdgivare, forskare och affärsutvecklare medverkar. Inledningsvis kommer centrumbildningen att ha följande verksamhetsfokus, vilket involverar alla nytto- och tillväxtaspekter av e-hälsa: Metodutveckling och implementering av behovsanalyser till grund för nya tjänster och produkter, fokus och legitimitet. Teknik och metodik som ökar möjligheterna för och tillgänglighet till vårdinsatser på distans för vårdgivare, vårdtagare och närstående Förbättrad informationsförsörjning mellan vårdsystemets olika delar samt ökad tillgänglighet till hälsobefrämjande vårdinformation för patienter och övriga medborgare. Behoven av utvecklad metodik, teknikstödjande lösningar, utbildning och implementering är generella för den internationella hälso- och sjukvården. Samtliga områden är forskningsbara och ger betydande utrymme för utveckling av kommersiella produkter och tjänster. Grundläggande kompetenser Centrumbildningen blir en strategisk länk mellan forskningens nyskapande roll och hälso- och sjukvårdens praktiska behov av distansöverbryggande teknikstöd. Som gemensam arena för universitet, kommuner, landsting, övriga vårdgivare samt näringsliv ska centrumbildningen säkerställa en rad grundläggande kompetenser: Utveckla alla aspekter av en systematisk metodik för kontinuerliga behovsanalyser. Dessa tar sin utgångspunkt i patientens och närståendes behov och utförs i nära samverkan mellan berörda intressenter, yrkesgrupper, forskning och näringsliv. Därmed läggs grunden för att identifiera såväl användarnas, vårdgivarnas som forskningens och affärsutvecklarnas respektive behov och intressen i utvecklingen av e-hälsa som verksamhetsområde. Parallellt genomförs motsvarande utbudsanalyser i syfte att se vilka idéer som har affärspotential, som kan förädlas och produktifieras som ett led i arbetet med stärka tidiga faser av innovationsarbete. Säkerställa en kvalificerad omvärldsanalys inom den nationella och internationella utvecklingen av e-hälsa. Detta är grunden för att tillvarata och förädla befintliga kunskaper såväl för ny forskning som för prak- 52

53 tisk verksamhetstillämpning och affärsutveckling. Omvärldsanalysen förutsätter utveckling av både metodik och praktiskt genomförande. Säkerställa närvaron av en kvalificerad testverksamhet för e- hälsatillämpningar i vidare mening. Det innebär att centrumet både i sitt eget verksamhetsansvar och via samarrangemang med andra aktörer utvecklar en teststruktur där tjänster och produkter, användarnytta, kommersiell potential, mm., kan utvärderas löpande. Regionens goda förutsättningar för testverksamhet för tidig spridning av resultat till vård, omvårdnad och rehabilitering stärks härigenom betydligt. Kontinuerligt bedriva förankring av de utvecklingsinsatser som centrumbildningen genererar. Uppgiften innebär att en gemensam arena för dialog och ställningstagande till innovativa insatser utvecklas. Ansvaret för arenan åvilar alla aktörer i partnerskapet, men kopplas till centrumbildningen som en stödjande struktur i innovationsarbetet. Skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande. Det innebär att pedagogiska instrument och aktiv utbildningsverksamhet utvecklas och implementeras. Driva och stödja ett aktivt nätverk mellan länets företag. Det innebär att centrumbildningen förmedlar resultat av sin omvärldsanalys och utvecklar kontinuerliga samråd där enskilda företag kan knyta samarbetskontakter och utveckla gemensamma marknadsstrategier i tillämpliga fall. Garantera att verksamhetsutvecklingen av hälso- och sjukvården, såväl inom landstinget som inom den kommunala sektorn, som grundläggande regional attraktionsfaktor bygger på samtidig medverkan från patienter, vårdgivare, forskare och affärsutvecklare. Ett effektivt innovationssystem förutsätter att det finns en tydlig och tillgänglig struktur för att stödja utvecklingsprocessen i övergången från behovsanalys till forskning och utveckling vidare till praktisk affärsverksamhet. De stödstrukturer som samhället i övrigt erbjuder med inkubatorer, finansiella stödsystem, entreprenörsutbildningar, riskfinansiering, juridisk rådgivning, m.fl. insatser, måste identifieras och bringas till samhandling för att stödja tillväxten av verksamhetsnytta och affärsmöjligheter inom e- hälsaområdet. Det sker genom att aktivt identifiera såväl deltagande som åtaganden från enskilda aktörer i supporten av e-hälsaverksamheten. Centrumbildningen ska fortlöpande utvärdera sin verksamhet i termer av de olika aktörsnyttor som motiverar centrumbildningen, dvs. med utgångspunkt från patienten, vårdgivarna, forskningsmiljöerna, näringslivet och samhällets nytta av e-hälsa. Utvärderingen lägger grunden för strategiska verksamhetsprogram som samlar partnerskapets ambitioner i de delar som berör centrumbildningen. Centrumbildningen innebär att flera tidigare verksamheter integreras i en gemensam organisation. Det innebär att kunskap, erfarenhet, nätverk och resultat från det nuvarande CDH:s verksamhet infogas i den nya organisationen. Organisation Organisationen av centrumbildningen ska spegla de skilda aktörsintressen som bildar grundval för centrumbildningen. Ett flertal logiker ska kombine- 53

54 ras och olika kompetenser säkerställas. Det handlar om en ömsesidig förståelse och acceptans för Demografi och behov hos Norrbottens medborgare Patientens och närståendes behov Hälso- och sjukvårdsverksamhetens behov Behov inom omsorg och omvårdnad Forskningens behov Näringsutveckling och affärsmannaskap Logiker och utveckling på internationella marknader Samhällets och politikens logik. Det regionala ledarskapet, företrätt av forskning, politik och näringsliv, ska ingå i en samlad ledningsstruktur med tydlig rollfördelning. Landsting, kommuner, universitet och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra i utvecklingen av hälso- och sjukvård. Universitetet utbildar och vidareutbildar vårdgivarnas personal. Den tillämpade, patientnära forskningen utgår från patientens och närståendes behov. Vårdgivarnas behov, arbetsmetodik och verksamhetsutveckling påverkar utformningen av utbildning för framtida personal och specialistkompetens. Näringslivet utvecklar innovationer; tjänster och produkter tillsammans med vårdgivare och universitet och för in nya processer i hälso- och sjukvården. En nära dialog mellan dessa parter är en förutsättning för samhandling och en fungerande och nära samverkan kring tillväxt, forskning och utveckling. Partsstämma För att styra och reglera formerna för samverkan finns ett avtal (bilaga) mellan grundande avtalsparter. I detta regleras även villkoren för tillkommande avtalsparter, d v s de som efter grundandet av centrumet fått tillträde som part. Samverkan styrs av en årlig partsstämma med representation från samtliga avtalsparter. Stämmans uppgift är att Ta ställning till styrelsens redovisning av det gånga årets verksamhet. Ta ställning till styrelsens strategiska plan för kommande år. Utse centrumets styrelse. Val av styrelse ska förberedas av en valkommitté med en representant för var och en av de grundande avtalsparterna. Styrelse Styrelsen ska utveckla verksamheten utifrån parternas mål för verksamheten och agera för att tillvarata centrumbildningens intressen. De har ett gemensamt ansvar som kan jämföras med styrelserollen i ett aktiebolag. Styrelsen ska särskilt: Fortlöpande följa upp och utvärdera centrumbildningens verksamhet samt se till att det finns en adekvat strategi för att uppnå parternas mål och riktlinjer för verksamheten. Se till att kontrollen över centrumbildningens ekonomiska situation är tillfredsställande. 54

55 Årligen utvärdera sitt eget arbete. Årligen utvärdera forskningsledarens och verksamhetsledarens insatser, varvid endast styrelseledamöter ska närvara. Styrelsen ska präglas av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Utöver den kompetens som krävs med hänsyn till verksamheten ska bolagets behov av affärsmannaskap och entreprenörskap, generell politisk kompetens och erfarenhet tillgodoses. En jämn könsfördelning i styrelsen ska eftersträvas. Arbetande styrelseordförande För att säkerställa Triple Helix-perspektivet i centrumbildningen tillsätts en arbetande styrelseordförande med dokumenterad erfarenhet från näringsliv och politik. Detta ska tillföra ledningen kompetens inom marknads- och affärsutveckling samt förståelse för legitimiteten i samhällets intressen i centrumbildningens verksamhet. Styrelseordförandens uppgift är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina åligganden. Med uppgiften följer ansvar för att arbetsordning för styrelsen och instruktion för verksamhetsledaren upprättas, att dialog upprätthålls och förs med externa parter samt att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. Verksamhetsledare samt forskningsledare Centrumbildningens verksamhet ska ledas av en verksamhetsledare samt en forskningsledare. Verksamhetsledaren rekryteras av styrelsen och är dess verkställande tjänsteman och har ansvaret för att leda och samordna aktiviteter inom centret samt att säkerställa kvalitet och relevans i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Verksamhetsledaren ska ha gedigen affärsutvecklingskompetens och en djup förståelse för de mekanismer som styr innovationssystemet och de förutsättningar som driver och definierar de medverkande aktörernas verksamheter. Förmåga att engagera såväl företagare, forskare som verksamhetsansvariga i samarbetet är avgörande för hur väl kommersialiseringen av innovationer kommer att lyckas. Forskningsledaren ska ha akademiska meriter och har ansvar för att forskningen i projekten planeras, samordnas och genomförs enligt uppställd projektplan och i överensstämmelse med gällande etiska principer. Det är viktigt att centrumbildningen är lyhörd för såväl utvecklingsbehov och potential hos befintliga företag inom e-hälsa, som för den internationella marknadspotentialen. Ledningen kan i tillämpliga fall knyta till sig rådgivande funktioner i frågor om både forsknings- och affärsutveckling. VINN Excellence Center Centrumbildningen avser att omfatta forskning vid flera av universitetets institutioner och ska förläggas vid värdinstitutionen Hälsovetenskap och organiseras enligt den modell som används vid VINN Excellence Center. VINN Excellence Center är en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet samt universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra forskningsutförande organisationer. Dessa centra fokuseras mot såväl grundforskning som tillämpad forskning och de ska verka för att ny kunskap och 55

56 ny teknik leder till nya produkter, processer och tjänster. Alla parter medverkar med kontanter och/eller naturabidrag. Verksamhetsformer Forsknings- och utvecklingsverksamheten ska ske i projektform och regleras i separata projektavtal som reglerar förhållandet mellan parterna. Varje projekt ska ha en utsedd forskningsledare och en utsedd projektledare. För de projekt som genomförs på uppdrag av centret är institutionerna projektägare. Projektledaren har operativt ansvar för att projektet genomförs och avrapporteras på avtalat sätt. Verksamheten ska genomföras i former som tillgodoser praxis för VINN Excellence Center eller i former som avtalas i särskild ordning mellan berörda parter. Nedan anges exempel på särskilt angelägna verksamheter. Forskarskola En för universitet, kommuner och landsting gemensam forskarskola i anslutning till centrumbildningen skapar en reell möjlighet att binda samman forskning och utveckling med en specialisering av vårdgivarens personal inom e-hälsa. Praktik sker i anslutning till utvecklingsverksamheten och förenar ytterligare de samverkande parterna. Kvalificerad testverksamhet för e-hälsatillämpningar I anslutning till centrumet inrättas en teststruktur där tjänster och produkter, användarnytta, kommersiell potential, m m., kan utvärderas löpande. Här förenas kompetens från forskning och praktik inom såväl vård, omvårdand och omsorg, teknik, beteendevetenskap, affärsutveckling som entreprenörskap. Utvecklingsfrågor och innovationer kvalitetstestas i en miljö som utgör en mötesplats mellan akademi, praktik och affärsmannaskap, vilket stärker affärsutveckling och kommersialisering. Juridiskt kan testverksamheten vara oberoende från universitetet. Regionens goda förutsättningar för testverksamhet för tidig spridning av resultat till vård, omsorg och rehabilitering stärks härigenom betydligt. Näringslivsforum Ett forum i anslutning till centrumbildningen där näringslivet regelbundet bjuds in i de strategiska diskussionerna breddar företagens engagemang i utvecklingen av affärsområdet. Flertalet av länets IKT-företag har idag tjänster, applikationer eller teknik som är applicerbar inom e-hälsa. Först då de olika rollerna i innovationssystemet är bemannade och förståelse och respekt för aktörernas olika spelregler präglar relationen, ökar möjligheterna till tillväxt och konkurrenskraft. Nytta för patienten, nytta för vårdgivarnas verksamhet samt tillväxt, konkurrenskraft och kompetensförsörjning i länet ska prägla denna samverkan. Intressentnätverk Ett nätverk, bestående av företag och organisationer utöver de externa parterna, kan medverka till en bred spridning av kunskapsutvecklingen inom centret och kan ge uppslag till fortsatt forskning och utveckling inom centrets verksamhetsområde. Kunskapsspridning Centrumet ska verka för en så bred spridning av kunskap och erfarenhet som möjligt. Formerna för detta kan variera och kommer att definieras löpande som ett led i centrumets egen verksamhetsutveckling. 56

57 Etableringsprocessen Centrumbildningen inom e-hälsa ska vara etablerad i formell bemärkelse 1 juli Grundande avtalsparter är: Luleå tekniska universitet Norrbottens läns landsting Luleå kommun Bodens kommun Piteå kommun Det är angeläget att de grundande avtalsparternas engagemang i centrumbildningen för e-hälsa präglas av långsiktighet. Det ekonomiska åtagandet förutsätts omfatta år, med utvärderande kontrolltidpunkter efter fem respektive åtta års verksamhet. Det långsiktiga åtagandet syftar främst till att säkerställa centrumbildningens grundläggande, löpande verksamhet. Omfattningen och formerna för finansieringen kan variera - exempelvis genom att garantera enskilda projektsatsningar eller genom en på förhand given finansiering under samma tidsperiod. 57

58 Framtidens Sjukvård September 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Chefen som önskar en bredare midja Kurt-Åke Hammarstedt, chef på landstingets enhet för regional utveckling, önskar en bredare midja. Inte för egen del men på den svenska samhällskroppen. Inom övriga EU är det regionerna som ansvarar för tillväxt- och utvecklingsfrågor. I Sverige är staten och kommunerna de starka aktörerna. Ska vi överleva i EU-sammanhang måste de svenska regionerna få mer att säga till om. Landstinget ansvarar inte bara för hälso- och sjukvård. Men regional utveckling är kanske inte det första allmänheten förknippar med landstinget, säger Hammarstedt. Läs mer på e-hälsa på den politiska dagordningen För att samarbetet om e-hälsa ska kunna fördjupas behöver e-hälsa lyftas fram på den politiska dagordningen, och grunden för ett strukturerat samarbete slås fast. Ett europeiskt statssekreterarnätverk för e-hälsofrågor har bildats, och ett första sammanträde ägde rum i Prag den 18 februari Det svenska ordförandeskapets målsättning är bland annat att Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO), ska anta rådsslutsatser om e-hälsa i december Ordförandeskapet vill också att e-hälsa ska börja ses som en fråga om verksamhetsveckling istället för teknikutveckling, och att information om den konkreta nyttan med satsningarna sprids. Därför har ordförandeskapet låtit analysföretaget Gartner ta fram en rapport (ehealth for a Healthier Europe) om fördelarna med att investera i sådana tjänster. Rapporten innehåller en analys av i vilken utsträckning olika IT-stöd används inom hälso- och sjukvården och vilken kostnad det innebär för vården om det inte finns välfungerande verktyg för informationsförsörjning. I rapporten presenteras en modell som länkar olika IT-projekt med politiska mål och konkreta nyttoeffekter för verksamheten. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

59 Bilaga 3 Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor: Modell för projektstyrning För att landstingets e-hälsaprojekt ska bli framgångsrika krävs att de utifrån en grundlig behovsanalys skapar tydlig nytta för allmänheten, patienter eller verksamhet samtidigt som såväl resurser som kompetens säkerställs. Särskilt viktigt är att identifiera rätt projektägare och att denne förbinder sig att utvärdera projektresultatet och fatta beslut om eventuell implementering. Den projektstyrningmodell som använts kan översiktligt beskrivas på följande sätt: 59

60 Projektberedning, skall-krav Projektgruppen har koordinerat arbetet och säkerställt att alla projektidéer uppfyller nedanstående krav (de s k skall-kraven ) innan fortsatt beredning: En övergripande behovsanalys ska vara genomförd i nära dialog med berörda intressenter Nyttan för medborgaren respektive patienten ska tydligt framgå Det föreslagna projektet ska bidra till resurseffektiva lösningar och vara till tydlig nytta för verksamheten Resurser och kompetens för att driva projektet ska vara identifierade och säkerställda. Projektplanen ska innehålla aktiviteter för att sprida projektets resultat. Projektägare ska vara identifierad och projektidén väl förankrad inom den egna divisionen och hos dess ledning. Mottagare av projektresultatet ska vara fastställd och förslag till överlämning och implementering ska finnas i projektbeskrivningen. Projektägaren ska efter utvärdering av projektet fatta beslut om förvaltning av projektresultaten. Om kraven är uppfyllda kan arbetet gå vidare med framtagande av projektansökan, samverkan och extern finansiering. EU-projektkontoret svarar för hälften av kostnaden för utarbetande av ansökan - exempelvis för anlitande av externa konsulter. Resterande svarar projektägaren för. Godkänande När projekt med externa partners är på väg att godkännas ska: Konsortialavtal upprättas mellan parterna Struktur för den ekonomiska redovisningen läggas upp Projektet knytas till ett konto som kan hantera utbetalningar i Euro Tidpunkter för ekonomiska och projektredovisningar planeras in Genomförande Projektet ska genomföras enlig framtagen och godkänd projektplan. Inågra fall, t.ex. ramprogrammen, utarbetas denna vid förhandlingar och kontraktsskrivande med EU-kommissionen. Projektstart Inför projektstarten måste projektmålen ofta förtydligas och förankras på nytt bland partners och projektdeltagare eftersom det kan ha gått lång tid sedan projektansökan lämnades in. Styrgrupp, projektgrupp och eventuella referensgrupper måste etableras och dess deltagare motiveras. För att säkerställa mål, tidplan, rollfördelning och rapportering och ge deltagarna möjlighet att diskutera planering och genomförande bör ett startseminarium eller motsvarande genomföras. Det ska säkerställa projektdeltagarnas gemensamma syn på följande Projektets mål och ramar. Projektorganisation. Milstolpar och resultat. Budget, intäkter och kostnader. Ansvar, befogenheter och aktiviteter 60

61 Behov av kompetensutveckling. Kvalitetssäkring. Informationsspridning. Projektadministration. Dokumentation. Möten. Rapportering. Uppföljning. Projektuppföljning Projektplanen ska innehålla aktiviteter för att säkerställa att erfarenheter tas tillvara och blir tillgängliga för andra. Uppföljningen kommer att ge underlag för beslutsfattande samt utvärdera avslutade projekt. Uppföljningen ska bidra till att utveckla och stärka projektet samt att generera kunskaper av intresse för initiativtagare och aktörer i liknande projekt. Ett väl fungerande system för insamling och bearbetning av information är nödvändig för styrning av projektet. De löpande resultaten från projektet ska kunna användas i en kontinuerlig besluts- och styrningsprocess. Det är viktigt att rätt information finns tillgänglig när beslut ska fattas för att kunna korrigera och påverka projektverksamheten mot uppsatta mål. För att uppföljningen ska kunna fungera tillfredsställande gäller det även att inordna alla externa resurser, partners och konsulter. Uppföljningen ska innehålla: Tider. Kostnader. Resurser. Eventuella avvikelser. Orsaker. Konsekvenser. Åtgärder och förslag. Överlämning och implementering Det är viktigt att säkra ett tidigt deltagande av mottagarna i projektarbete för att på så sätt säkerställa smidig formell överlämning. I projektbeskrivningen ska det finnas en beskriva hur överlämning skall gå till och vad man skall kontrollera vid denna. Det är viktigt att det är tydliga leveranser och att beställaren kvitterar mottagandet av resultatet, dv s hur: resultat ska lämnas till beställare, leverans av resultat till förvaltningsorganisationen kommer att gå till, samt leveranser ska godkännas och verifieras av förvaltningsorganisationen. Vid överlämningen sker verifiering tillsammans med beställare och mottagare att: resultatet har korrekt funktion, prestanda och kvalitet, dokumentationen följer specificerade/överenskomna krav, resultaten fungerar i planerad förvaltningsmiljö, resultaten fungerar i normal drift och användning och att överlämning av kompetens har skett till ansvariga för drift och underhåll att ansvariga för drift och underhåll övertagit ansvaret för resultatets tillgänglighet och funktion att berörda målgrupper accepterat att resultatet finns tillgängligt som planerat. 61

62 Projektet säkerställer att: projektet har fullgjort sitt ansvar 24 MAJ 2010 beställaren upplever att minst planerad nytta har skapats tack vare detta projekt erfarenheterna från projektet är dokumenterat i slutrapporten Projektets styrgrupp tar beslut om att projektet avslutar sitt arbete och projektägaren fattar beslut om implementering och förvaltning av projektresultaten. 62

63 Bilaga 4 Uppbyggnad av landstingets EU-projektkontor: Mötesrapporter InternetBay Partnering Event, Piteå, november 2007 Från landstinget medverkade Maria Magdalena Holmgren. Seminarium Utveckla med EU, Storforsen, april 2008 I samarbete med North Sweden, Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten och Kommunförbundet Norrbotten arrangerade EU-projektkontoret ett seminarium där kommuner och landsting gav exempel på hur man kan integrera EU-medel i sin verksamhetsutveckling. Ett antal offentliga aktörer berättade om hur man använt EU-medel i det egna utvecklingsarbetet. Goda exempel där verksamheter inom skilda delar av kommuner och landsting i regionen norra Sverige visade på möjligheter. Fokus för dagen var strategi, metod, arbetsfördelning och arbetssätt före, under och efter genomförande av EU-projekt. I samband med konferensen togs det fram en inspirationsbroschyr med goda exempel, se bilaga Utveckla med EU! Hur EU-projekt lyckas inom kommun och landsting. Förhandlingar med SKL och Socialdepartementet, november 2008 Ett uppstartsmöte med ett fyrtiotal intresserade från landsting och regioner medverkade vid presentationen av upplägg och planering av Swedish Patients Smart Open Services, sepsos, den svenska delen av European Patients Smart Open Services, epsos, se nedan Strategiskt Innovations- och utvecklingsarbete. Landstinget träffade representanter från sepsos, respektive epsos för att diskutera Gränslös vård som en nationell pilot av tre i sepsos. Landstinget verkade för att Gränslös vård ska bli Socialdepartementets utvalda pilot. Projektägaren Anna-Greta Brodin, Division Primärvård, deltog tillsammans med representanter från Länsteknik och e- hälsaprojektet. InternetBay Partnering Event, Luleå, november 2008 Från landstinget medverkade Maria Magdalena Holmgren och Kenneth Sjaunja. Johan Hedlin, InternetBay, Erik Hagenrud, Exportrådet, Johan Sjökvist, Regionala enheten och Maria Magdalena Holmgren, e-hälsaprojektet, har vid ett flertal tillfällen mött företag i diskussioner kring affärsområde e-hälsa och exportmöjligheter för länets företag. Detta arbete har bl.a. resulterat i att Johan Hedlin och Maria Magdalena Holmgren inbjudna av Exportrådet och Ambassaden i Tjeckien talade vid Swedish-Czech IT-Forum Prague i mars 2009, se nedan. Vid detta tillfälle medverkade nittiotalet tjeckiska företag samt svenska IKT-kluster från bl.a. Kista, Öresund, m.fl. InternetBay och NLL e-hälsa genomförde matchade möten med representanter från bl.a. Tjeckiska Hälsoministeriet och e-hälsaaktörer, se nedan. sepsos projektledning besökte Norrbotten, december 2008 sepsos projektledning, Mats Larsson och Lena Furmark Löfgren besökte Norrbottens läns landsting och övertygades om landstingets unika möjlighet att genomföra en framgångsrik nationell pilot i Tornedalen. Studiebesök vid vårdcentraler på såväl den svenska som den finska sidan genomfördes. Länsteknik och e-hälsaprojektet presenterades vid besök vid Sunderby sjukhus. 63

64 Socialdepartementet besökte Norrbottens läns landsting, januari 2009 I januari 2009 besöktes landstinget av enheten för hälso- och sjukvård vid Socialdepartementet, bland annat för att titta närmare på hur vi arbetar med frågor kring e-hälsa. Från Socialdepartementet deltog; Olivia Wigzell, departementsråd och enhetschef, Daniel Forslund, departementssekreterare, Susanne Bergman, departementssekreterare och Linda Reichl, kanslisekreterare. Områden som berördes var bl.a. öppna jämförelser, hur vi arbetar med att stärka psykiatrin, kommun och landstingssamverkan samt speciellt NLL:s arbete inom e-hälsa. Besöket skedde i samband med att projektet Gränslös Vård blev en av två svenska testpiloter i det europeiska storprojektet European patients Smart Open Services, epsos, se nedan Strategiskt innovations- och utvecklingsarbete. Vid besöket presenterades landstingets långsiktiga satsning på e-hälsa, med fokus på strategiska allianser på internationell och nationell nivå, på nära samverkan mellan forskning, näringsliv, samhällsaktörer och vårdgivare i länet samt vikten av strategiska utvecklingsprojekt i samverkan med andra regioner. E-hälsa framhölls som ett viktigt verktyg i landstingets utvecklingsarbete och som en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård. Landstingets satsning på e-hälsa utifrån ett strategiskt perspektiv presenterade och även arbetet med att implementera resultaten i verksamheternas vardagliga arbete. Uppmätta nyttovärdena av implementering av e-hälsa i termer av kompetensförsörjning, resurseffektivisering, nöjda kunder, patientnytta, ekonomi och miljövinster visades. Socialdepartementet visade stort intresse för centrumbildningen inom e-hälsa och upplägget med centrumbildningen som en motor i ett innovationssystem samt det valda konceptet Vinn Excellent Center, se bilaga Centrumbildning inom e-hälsa. Norrbottens satsning sammanfaller väl med Vinnova och Nuteks handlingsprogram. Departementssekreterare och departementsråd uttryckte en vilja att följa satsningen och bidra med kontakter nationellt och internationellt. Framtidens sjukvård - Hur integrerar du e-hälsa i din verksamhetsutveckling, januari 2009 Under året har tre seminarier genomförts under tema Framtidens sjukvård - Hur integrerar du e-hälsa i din verksamhetsutveckling januari 2009 i Landstingshuset, Luleå, på Sunderby Sjukhus samt Gällivare sjukhus. Elisabeth Holmgren, Agneta Granström samt goda projekterfarenheter från verksamheten presenterades, liksom EU-projektkontorets tjänster, arbetsmetodik och resurser presenterades. Drygt tvåhundra anställda från verksamheten deltog. Samtliga seminarier har sänts via videokonferens till länets vårdcentraler och sjukhus. ICT Forum Prague, Prag, mars 2009 Svenska ambassaden och Svenska Exportrådet i Tjeckien arrangerade ICT Forum Prague för att diskutera samverkan och affärsmöjligheter, ett nittiotal svenska och tjeckiska IT-aktörer deltog. Från Norrbotten medverkade Johan Hedlin, vd för IT-klustret InternetBay, och Maria Magdalena Holmgren, processledare för Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa. Johan Hedlin talade i sitt anförande om IKT-branschens potential i norra Sverige och Finland. Under IT Forum Prague träffade Hedlin och Holmgren representanter från e- hälsaföretag, IKT-kluster samt det tjeckiska hälsoministeriet för att diskutera möjligheter till samarbete med norrbottniska och västerbottniska företag och 64

65 organisationer. Tydligt var att den svenska hälso- och sjukvården har ett gott rykte och trovärdighet internationellt, liksom svensk IKT-industri. Den tjeckiska hälso- och sjukvården står inför samma utmaningar som övriga västvärlden; en åldrande befolkning och multisjuka patientgrupper. Levnadsstandarden ökar och medborgarna ställer krav på en tillgänglig, individanpassad vård, samtidigt som det råder brist på specialistkompetenser. Hälso- och sjukvården behöver omorganiseras för att gå dessa utmaningar till mötes, i detta arbete är förebyggande vård och distansoberoende tjänster kraftfulla verktyg. Det ligger helt i linje med Norrbottens läns landstings satsning på e-hälsa. Norr- och västerbottniska IKT-företag har både kunnande och produkter som efterfrågas av den tjeckiska marknaden. InternetBay kommer i samarbete med Svenska Exportrådet i Tjeckien att arbeta vidare med analys av den tjeckiska vårdmarknaden och träffa potentiella kunder från sjukhus, vårdorganisationer och försäkringsbolag på uppdrag av de norrbottniska medlemsföretagen.. InternetBay Event, Piteå, juni 2009 CDH har i samverkan med InternetBay och landstingets e-hälsaprojekt genomfört flera konferenser med näringslivet under 2009 som en del av sitt arbete med ökad kommersialisering av forskningsprojekt. FoU-konferens e-hälsa för ett friskare Norrbotten, februari 2010 En FoU-konferens på tema e-hälsa för ett friskare Norrbotten genomfördes i februari 2010 på Sunderby sjukhus i samarbete med FoU-enheten vid landstinget och Centrum för Innovationer och e-hälsa. Ett hundratal landstingsanställda deltog från hela länet. FoU-konferensen sändes via video. Olof Lindahl agerade moderator och talade kring kommersialisering som drivkraft för innovationsarbete, forskning och utveckling. Granström diskuterade landstingets mål med e-hälsa kopplat till forskning och utveckling. Holmgren introducerade landstingets e-hälsosatsning och innovationssystemet för e-hälsa med det etablerade Centrum för Innovationer och e-hälsa som dynamo för regional utveckling och tillväxt. Forskningsområdet e-hälsa presenterades av Siv Söderberg, forskningsledare vid CIE. Forsknings- och utvecklingsprojekt, Memory Lane och FIA, presenterades gemensamt av forskare och verksamhet. Elisabeth Holmgren avrundade dagen. Möte Socialdepartementet, SWECARE, Sida och Exportrådet, mars 2010 Socialdepartementet samlade tillsammans med Sida, Swecare och Exportrådet aktörer från hälso- och sjukvården samt näringslivet för att diskutera Sydafrika och södra Afrika som marknad, dess utmaningar och möjligheter. Statssekreterare Karin Johansson ledde mötet som fokuserade på svenska hälso- och sjukvårdsföretagens möjligheter att genom SWECARE, Sida och Exportrådet bidra till utveckling i regionen och stärka svensk export. Ett tjugotal aktörer medverkade. Ramarna för aktörssamverkan diskuterades. Erfarenheter från södra Afrika presenterades av Näringslivets Internationella råd, Exportrådet, Sida och Stiftelsen Spinalis. Socialdepartementet planerar en delegationsresa till Sydafrika tillsammans med SWECARE, Sida och Exportrådet och näringslivsaktörer under maj Satsningen är av intresse för Norrbottens näringsliv och kan även ge möjlighet till delfinansiering av en exportsatsning.. Från landstinget medverkade Maria Magdalena Holmgren. 65

66 Bilaga 5 Projektorganisation: Informationsaktiviteter Webbplatsen E-hälsa är ett mångfacetterat begrepp som är svårt att förklara och förstå. Därför har projektet istället valt att lyfta fram begreppet Framtidens sjukvård, som för tankarna till utveckling, framtid och förnyelse. Webbplatsen har fungerat som informationsbank för media och beslutsfattare. Här publiceras journalistiskt material och information kring utveckling och framsteg inom e-hälsaområdet i Norrbotten på ett lättillgängligt sätt. Parallellt har också stor del av materialet släppts direkt till media. Allt publicerat material finns länkat till hemsidan. Webbplatsen har sedan start haft drygt besökare och över sidvisningar. En sammanställning har gjorts av det material som producerats under tiden och som distribuerats via de kanaler som tidigare beskrivits. Inriktningen har varit att arbeta långsiktigt och konsekvent eftersom processen syftar till att bygga upp en ökad kunskap om verksamheten hos både media och andra viktiga informationsmottagare. Nyhetsbrevet Framtidens Sjukvård I anslutning till arbetet med webbplatsen har ett månatligt elektroniskt nyhetsbrev producerats. Nyhetsbrevet Framtidens sjukvård har innehållit reportage, nyheter och evenemang om Norrbottens arbete med e-hälsa. Nyheterna har varit länkade till webbplatsen Särskilt angeläget har varit att lyfta fram förutsättningar för regional tillväxt, konkurrenskraft och kompetensförsörjning inom utvecklingsområdet med anknytning till vårdbranschen och patientnytta. Nyhetsbrevet har distribuerats till ca e-postadresser. En projektredaktion ansvarar för webbsida och nyhetsbrev. 66

67 Framtidens Sjukvård Oktober 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Åldrande befolkning är ett tecken på framgång Norrbotten har mycket att erbjuda, även till ett så tekniskt framstående land som Japan, säger landstingsrådet Agneta Granström som besökte Tokyo, inbjuden av Vinnova att delta i Japan-Sweden Conference on Challenges and Opportunities in Aging Society. Under tre dagar diskuterades olika aspekter på de för Sverige och Japan gemensamma problemen med en allt snabbare ökande antal äldre i befolkningen. Den svenska delegationen innehåller, förutom den norrbottniska representationen, deltagare från universiteten i Uppsala och Lund samt Chalmers och Karolinska institutet. Läs mer på ETHEL fyller tio år Norrbotten en viktig del i utvecklingen av e-hälsa Snart är var fjärde japan över 65 år Japanernas hälsa ligger bland de bästa i världen och den allmänt tillgängliga sjukvården har bidragit till det. Nu står sjukvården inför flera utmaningar. Under den workshop under konferensen Challenges and Opportunities in Aging Society som behandlade policyfrågorna nämndes finansieringsproblem, ökande utgifter med en åldrande befolkning och krav på ökad kvalitet i de tjänster som erbjuds. Norrbotten ligger långt framme i utvecklingen av så kallad E-hälsovård och är på flera områden ledande. Något som med stort intresse uppmärksammats av övriga medlemsländer i EU. - Det handlar om att nyttja ny teknik och nya tjänster för allas bästa både ur vårdtagarnas och vårdpersonalens perspektiv. I ett län, som vårt, med stora avstånd kan E-hälsa innebära stora vinster för alla parter. EHTEL (the European Health Telematics Association) firade tioårsjubileum den oktober. Inbjudna och på plats i Bryssel för att tala om förebyggande hälsoinsatser genom e-hälsa inför tvåhundra europeiska deltagare fanns Agneta Granström, landstingsråd, och Maria Magdalena Holmgren, processledare för landstingets satsning inom e-hälsa. Läs mer på Smarta hus för oberoende boende Holländarna är duktiga på att designa nya hem. Nyligen presenterades framtidens boende i Eindhoven där smarta lösningar gör det möjligt för äldre, kroniskt sjuka och handikappade att leva ett friare och mer självständigt liv. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

68 Framtidens Sjukvård November 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Färgsprakande föreläsning av konstprofessor Joshua Davis, konstprofessor från New York, höll en färgsprakande föreläsning under Internet Bay Partnering Event i Skellefteå på torsdagen. Mycket handlade om att våga bryta invanda mönster och tänka i nya banor. För att skapa original måste man tillåtas att misslyckas och söka sig ut på okända marker, betonade Davis. Läs mer på Norrbotten tar position inom EU rekord i internationella möten Norrbotten tar position. Aldrig förr har så många internationella politiker och beslutsfattare varit på väg till länet. Sju stora konferenser arrangeras under vintern och våren. Närmast väntar ett EU högnivåmöte i Kiruna den december direkt följt av Europeiska Regionkommittens konferens i samma stad den 14 december. Läs mer på Tillsammans skapar vi utveckling och tillväxt Nu är det hög tid att anmäla sig till Arctic Light e-he@lth Conference, ALEC2010, den 3-5 februari i Luleå, arrangerad av Assembly of European Regions och Norrbottens läns landsting. Framgångsrik samverkan mellan vårdgivare, näringsliv och universitet, inom och mellan regioner och länder skapar utveckling och tillväxt. Detta står i fokus under ALEC Här får du personligen möta beslutsfattare från Europas regioner, representanter från vård och omsorg, näringsliv och universitet samt experter på e-hälsa från EU-kommissionen, Socialdepartementet och europeiska organisationer. De delar generöst med sig av sina erfarenheter och diskuterar såväl de fördelar, som de utmaningar, de mött i sitt arbete med e-hälsa, framtidens sjukvård. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

69 Framtidens Sjukvård December 2009 Registrera dig för våra utskick klicka här Danuta älskar norrbottningarnas envishet Danuta Hübner var nyligen i Kiruna för att delta i mötet om EU:s framtida regionalpolitik. Hon har goda kunskaper om Norrbotten. Det talas om minskade anslag från EU för Norrbottens del. Nya medlemsländer innebär att kakan ska räcka till fler. Men jag förstår problematiken ni har i Norrbotten. Länet är stort, om jag inte minns fel fyra gånger större än Belgien, och glesbefolkat med ett tufft klimat. Att med dessa förutsättningar kunna upprätthålla en god och rättvis service är en utmaning. Men Hübner hyser ändå hopp för Norrbotten. Människorna här verkar ha en enorm vilja. Ni är envisa och tjuriga på ett positivt sätt. Det ni bestämmer er för att göra har ni kraft och uthållighet att genomföra. Norrbottningarna verkar se möjligheterna före problemen. Jag gillar verkligen människorna i norra Sverige. Läs mer på Skapar kontakt i elektronikbranschen Elektronikbranschen spelar en väldigt viktig roll i utvecklingen av e-hälsa och medicinsk teknik. Norrbottensföretagen har hittat ett eget framgångsrecept som stavas Kalix Electropolis AB. Vi bevakar noga vad som händer inom området ur elektronikbranschens perspektiv och hoppas hitta lösningar som leder till både högre omsättning och bättre resultat för våra medlemsföretag, säger Anders Högström, VD på Kalix Electropolis AB. Läs mer på ALEC2010 en mötesplats för utveckling och tillväxt Arctic Light e-he@lth Conference, 3-5 februari i Luleå, samlar beslutsfattare från Europas regioner, representanter från vård och omsorg, näringsliv och universitet samt experter på e-hälsa från EU-kommissionen, Socialdepartementet och europeiska intresseorganisationer. Läs mer på Norrbotten banar väg för framtidens sjukvård Norrbotten läns landsting bildar mall för hela Sverige när det gäller satsningar på så kallad e-hälsa. I den här frågan har vi varit snöröjare och plogat väg för övriga landet så att de lättare kan komma fram. Det visar också att vi hela tiden tänkt rätt, säger Agneta Granström, mp, landstingsråd och politiskt ansvarig för e-hälsa. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

70 Framtidens Sjukvård Januari 2010 Registrera dig för våra utskick klicka här Framtidens sjukvård diskuteras i Luleå Intresset för Arctic Light E-he@lth Conference, ALEC, i Luleå den 3-5 Februari är stort. Då samlas ledande politiker, läkare, företagsledare, verksamhetsutövare och tjänstemän inom EU för att diskutera framtidens sjukvård. Totalt är 250 personer anmälda till konferensen som även bjuder på föreläsare från Kanada och Australien. Vi blir allt fler äldre i Europa. Samtidigt minskar antalet anställda inom vården. En stor utmaning för alla länder inom EU. För att klara det växande vårdbehovet behövs nya lösningar. Det finns all anledning att utveckla och ta tillvara distansöverbryggande tjänster och teknik, e-hälsa, som stärker kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren Kreativa unga uppfinner med verkligheten som utgångspunkt Vi vill öka det entreprenöriella lärandet i Norrbotten!, säger Malin Brändström, projektledare vid Teknikens Hus. Tillsammans med Norrbottens läns landsting och Electropolis, företagskluster inom elektronik och medicinsk teknik, genomför vi ett pilotprojekt på tema e-hälsa, framtidens sjukvård. Pilotprojektet syftar till att lyfta och utveckla elevernas inneboende drivkraft. Beställarna är företag och landstinget och de frågeställningar de vill ha hjälp med är högst verkliga. Barnen växer med uppgiften. De tar in kravspecificering för sitt arbete, bokar själva tider med sina uppdragsgivare och levererar kreativa lösningar. Processen frammanar självförtroende och mod, vilket är oerhört viktiga egenskaper. Modiga unga som tror på sin idé kan nå precis hur långt som helst, konstaterar Malin. Läs mer på Kontakt: Malin Brändström Vänd >> Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

71 Framtidens Sjukvård Januari 2010 Sid 2 Mindfullness ett botemedel mot ADHD-samhället Ständig förändring, snabbt tempo och ett växande informationsflöde. Aldrig förr har prestationskraven på den enskilda människan varit högre än i vårt västerländska samhälle. Stress är i dag ett stort problem för många, säger läkaren Ola Schenström, som arbetar med Mindfullness, en metod att vara närvarande i nuet och ett sätt att förhålla sig till livet som motverkar oro och stress. Ola Schenström är i dag den enda läkaren i landet som arbetar med Mindfullness på heltid. Under sina 37 år som läkare och specialist i allmänmedicin har han sett hur livsstilssjukdomarna drabbar allt fler och blir allt allvarligare. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren Framgångsrik exportsatsning för länets IT-företag Programmet InterntetBay Export har hjälpt många norrbottniska IT-företag att hitta nya marknader utanför Sveriges gränser. Under våren 2010 är det dags igen. 15 företag från regionen deltar och målet är att öka deras exportomsättning med 200 procent! Detta är fullt möjligt, vilket inte minst tidigare genomförda projekt visat. InternetBay Export har av utomstående bedömare betraktats som ett av de mest effektiva i sitt slag. Läs mer på Tandläkartider och vikarierekrytering via sms InTime International AB i Luleå gör skäl för sitt namn. Glöm små skrivna lappar. Sedan en tid använder sig Tandlaget i Luleå och Boden av sms, InTime Reminder, för att påminna sina patienter om besöket hos tandläkaren. En sms-bekräftelse utgår också vid ny tidbokning eller ändring av inbokad tid. Detta har lett till att ytterst få glömmer sitt tandläkarbesök. Nästa steg i utvecklingen blir att tidsbokningen automatiskt registreras som en kalenderhänd else i patienternas mobiltelefoner. Det ska också bli möjligt till självbokning av behandlingstider via webben. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

72 Framtidens Sjukvård Februari 2010 Registrera dig för våra utskick klicka här Folkhälsoinstitutets generaldirektör ser Norrbotten som föregångare Sarah Wamala, generaldirektör för Statens Folkhälsoinstitut, öste beröm över Norrbottens läns landsting vid sitt besök på ALEC 2010, Arctic Light e-health Conference, i Luleå. Norrbotten är en föregångare både inom e-hälsa och förebyggande folkhälsoarbete, säger hon. Enligt Sarah Wamala är det ingen slump att den stora europeiska e-hälsokonferensen arrangeras just i Norrbotten. Jag har varit här två gånger tidigare och det är otroligt mycket som händer här. Norrbotten ligger mycket längre framme än andra län, säger hon och nämner de digitala journalerna och den systematiska registreringen av elevernas hälsa som två exempel att bygga vidare på också i andra delar av landet. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren I framtiden kanske sjukhus inte är en byggnad Industrin är redo att utveckla framtidens sjukvård, men för att göra det krävs tydliga visioner från beslutsfattarna. Det gäller att gå från ord till handling, säger Johan Hedlin, VD för Internet Bay, som under e-hälsokonferensen ALEC 2010 i Luleå bland annat inspirerades av erfarenheterna av telemedicin i Kanada. Anders Högström, VD för Electropolis, nätverket för samarbete inom Norrbottens och Västerbottens elektronikindustri, och Johan Hedlin, VD för Internet Bay, ett kluster för IT-företagare i Norrbotten, Västerbotten och norra Finland, ser båda stora möjligheter för utvecklingen inom e-hälsa. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren Lättare kontaktvägar viktig för sjukvården Det måste bli lättare att komma i kontakt med sjukvården, tycker Helene Richardsson, IT-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting. Efter mer än tio års arbete med frågor som rör IT i vården är hon en av de mest erfarna inom området, något som bland annat placerat henne på Computer Swedens lista över de mäktigaste kvinnorna i IT- Sverige. Läs mer på I Tallinn äger patienterna sin journal på webben I Estlands huvudstad Tallinn har patienter tillgång till sina journaler via internet. Sedan 2007 använder vi ett system som man loggar in på med sitt ID-kort och det har blivit en stor succé, säger Peeter Ross, forsknings- och utvecklingsdirektör på East-Tallinn Central Hospital. Läs mer på Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här

73 Framtidens Sjukvård Mars 2010 Registrera dig för våra utskick klicka här Norrbottens näringsliv tog plats vid Europas största e-hälsakonferens i Barcelona Vid World of Health IT i Barcelona väckte Norrbottens näringsliv stort intresse. På plats fanns InternetBay i sällskap med ett av sina medlemsföretag Health Solutions, verksamma inom ett av Europas stora tillväxtområden, e-hälsa. Många besökare är intresserade av att veta mer om Health Solutions och om våra produkter. Vi står oss väl i konkurrensen, berättar Eva-Lena Åsenrydh, projektledare på Health Solutions som visade sina produkter och tjänster vid företagsmässan i anslutning till e-hälsakonferensen. Vi har träffat relevanta målgrupper och det har varit bra höjd på de möten vi genomfört. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren Norrbotten lyfts fram vid EU:s ministerkonferens i Barcelona Vid EU:s ministerkonferens och Europas största konferens för e-hälsa, World of Helth IT, i Barcelona fick Norrbotten återigen bekräftelse på det arbete som länet bedriver för utvecklingen av e-hälsa, framtidens sjukvård. Intresset för vad vi gör är stort. Många vill samarbeta med oss, säger Agneta Granström, mp, landstingsråd och ordförande för e-hälsa i Assembly of European Regions, AER, som var särskilt nbjuden av EU-kommissionen att tala för Europas regioner vid öppningen av ministerkonferensen. Läs mer på Kontakt: Maria Magdalena Holmgren Vänd >> Utges av Regionala enheten vid Norrbottens läns landsting. Vill du inte längre ha våra utskick klicka här