Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Plats och tid Förvaltningshuset, klockan Beslutande Leif Nilsson (S), ordf. Ingemar Hellström (S) Fredrik Rönning (S) Mi Abrahamsson (S) Kjell Midér (S) Hans Jansson (S) Anders Karlsson (S) Sven Gåsfors (S) Lotta Gunnarsson (M) Håkan Berggren (M) Jan Tholerus (C) Göran Engström (C) Calle Morgården (MP) Övriga deltagare Ewa Dagwall kanslichef, sekr. Utses att justera Lotta Gunnarsson Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, torsdag den 13 januari 2011, klockan Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-22 Ordförande Justerande Anslag / Bevis Protokollet från kommunstyrelsen den är justerat och tillkännagivet genom anslag. Anslås under tiden Protokollet förvaras i förvaltningshuset. Underskrift Ewa Dagwall

2 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning Ärendemening 1 Delegation 2 Information 3 Besöksmål Smedjebacken 4 Val av arbetsutskott 5 Val av teknik- och fritidsutskott 6 Val av kommunstyrelsens ansvarige för personalfrågor 7 Val av representant i pensionärsrådet och handikapprådet 8 Val av representant i Ahlbäcksstiftelsen 9 Beslut om firmatecknare 10 Snöröjningspolicy 11 Samråd; Förslag till detaljplan för Söderbärke station (Vad 4:18) 12 Bildande av VA-verksamhetsområde 13 Förslag till taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel 14 Ansökan om q-märkning av Arkivhuset och Prostgården 6 15 Miljöcertifiering av kommunen 16 Utvärdering av klimatstrategin 17 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 18 Motion om hemsjukvård 19 Medborgarförslag; Lokaltrafik i Smedjebacken, Morgårdshammar och Söderbärke 20 IKT i skolan 21 Lokalhistoriskt arkiv 22 Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting

3 Kommunstyrelsen Ks 1 Delegation Beslut enligt beviljad delegationsrätt avseende löneförhandlingar m m träffade av kommunstyrelsens ansvarige för personalfrågor Ingemar Hellström, förhandlingschef Åke Jansson tillsammans eller var för sig. Nr 63-70/2010 Gatuchefens beslut enligt beviljad delegationsrätt avseende parkeringstillstånd. Tillståndsnr: 01056, 01057, 01058, 01059, Teknik- och fritidsutskottets beslut ,

4 Kommunstyrelsen Ks 2 Information Anders Hjelm informerar om projektet Fiber till byn och den ansökan om medel som inlämnats för upprättande av en förstudie.

5 Kommunstyrelsen Ks 3 Dnr Besöksmål Smedjebacken Lennart Silfverin informerar om det pågående arbetet på utvecklingsenheten och planerna på fortsättningen på Besöksmål Smedjebacken som tillsammans syftar på att öka Smedjebackens attraktionskraft. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till utvecklingsenheten att fortsätta arbetet med besöksmål Smedjebacken. att säga upp nuvarande avtal med Ludvika kommun om turismsamverkan.

6 Kommunstyrelsen Ks 4 Dnr Val av arbetsutskott Kommunstyrelsen beslutar att förrätta följande val: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordförande Ingemar Hellström (S), vice ordförande Fredrik Rönning (S) Mi Abrahamsson (S) Lotta Gunnarsson (M) Ersättare Kjell Midér (S) Hans Jansson (S) Kerstin Junker (S) Ingemar Nyrede(S) Jan Tholerus (C)

7 Kommunstyrelsen Ks 5 Dnr Val av teknik- och fritidsutskott Kommunstyrelsen beslutar att förrätta följande val: Ordinarie Leif Nilsson (S), ordförande Ingemar Hellström (S) Håkan Berggren (M)

8 Kommunstyrelsen Ks 6 Dnr Val av kommunstyrelsens ansvarige för personalfrågor Kommunstyrelsen beslutar att utse Ingemar Hellström (S) som personalansvarig.

9 Kommunstyrelsen Ks 7 Dnr Val av representant i pensionärsrådet och handikapprådet Kommunstyrelsen beslutar att utse Leif Nilsson (S) som representant i pensionärsrådet och Ingemar Hellström (S) som representant i handikapprådet.

10 Kommunstyrelsen Ks 8 Dnr Val av representant i Ahlbäcksstiftelsen Kommunstyrelsen beslutar att utse Mi Abrahamsson (S) som kommunstyrelsens representant i Ahlbäcksstiftelsen.

11 Kommunstyrelsen Ks 9 Dnr Beslut om firmatecknare Kommunstyrelsen beslutar att kommunens firma tecknas av kommunstyrelsens ordförande Leif Nilsson eller kommunstyrelsens vice ordförande Ingemar Hellström i förening med endera kanslichef Ewa Dagwall eller ekonomichef Lars Nylén.

12 Kommunstyrelsen Teknik- och fritidsutskottet Ks 10 Tfu 198 Dnr Snöröjningspolicy Förslag till snöröjningspolicy har upprättats av gatuchefen: 1) Kommunens ansvar Kommunen (eller någon av kommunen utsedd entreprenör) ska utföra snö- och halkbekämpning på de gator och vägar som ingår i de olika distrikten. Utkallning sker på order av därtill utsedd personal som bedömer starttiden från fall till fall. Till grund för bedömningen ligger de väderprognoser som står till förfogande. Normalt påbörjas snöröjningen efter det att snöfallet upphört. Riktvärden för snödjup som leder till snöröjning Kallsnö ca 10 cm Blötsnö ca 5 cm Vissa områden kan röjas även vid andra snödjup. Genomfartsleder samt matargator samt prio 1 vägar Gång- och cykelvägar samt trottoarer ska hållas rena från snö åtminstone på en av sidorna. Lokalgator och prio 2 vägar Trottoarer bör i möjligaste mån röjas men får vid behov användas som snöupplag. Genombrytning av snövallar I de fall där fastighetsägaren inte klarar att bryta igenom en upplogad snövall, kan kommunen vid anmodan hjälpa till. Denna åtgärd prioriteras lägre och utförs när resurser finns tillgängliga. 2) Fastighetsägarens ansvar Fastighetsägaren ansvarar för snöröjning och halkbekämpning av gångbanor utmed den egna fastighetsgränsen. Om kommunen väljer att använda denna yta som snöupplag, upphör automatiskt fastighetsägarens ansvar för den samma. Teknik- och fritidsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till snöröjningspolicy.

13 Kommunstyrelsen Forts. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till snöröjningspolicy med tillägg att fri sikt vid korsningar och utfarter ska prioriteras.

14 Kommunstyrelsen Ks 11 Dnr Samråd; Förslag till detaljplan för Söderbärke station (Vad 4:18) Avsikten med detaljplanen är att fastställa markområdets användning inför försäljning och att säkerställa att markområdet inte ska kunna användas för bostadsändamål. Planförslaget är av begränsad omfattning och bedöms sakna allmän påverkan. Planen handläggs därför genom ett enkelt planförfarande, enligt plan- och bygglagen 5 kap 28. Avsikten med samrådet är att skapa möjlighet till synpunkter på planförslaget. Efter samrådet färdigställs planförslaget. Något ytterligare tillfälle att inkomma med synpunkter kommer inte att ges. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan. Planens genomförande förutsätter att strandskydd upphävs. Särskilt skäl föreligger då det tillgodoser kommunens behov av landsbygdsutveckling, behovet att upprätthålla resande med befintlig tågtrafik, samt att planområdet är väl avskilt från stranden med järnväg. Synpunkter på förslaget ska vara inlämnat till miljö- och byggnadsnämnden senast den 20 januari Bil Kommunstyrelsen beslutar att ej ha något att erinra på förslaget till detaljplan för Söderbärke station.

15 Kommunstyrelsen Ks 12 Dnr Bildande av VA-verksamhetsområden För att skapa förutsättningar för VA-utbyggnad i enlighet med fastställd VAstrategi har kretsloppsgruppen föreslagit att kommunstyrelsen tar initiativ till bildande av VA-verksamhetsområden i Vinarn, Sjövad, Snöån, Flatenberg- Backbyn. Kretsloppsgruppen har informerat om att även Torrbo och Vikersvik- Kuludden uppfyller kriterier för bildande av verksamhetsområde. Kommunstyrelsen beslöt att översända förfrågan till miljö- och byggnämnden om prioritering av bildande av VA-verksamhetsområden. Miljö- och byggnadsnämndens beslutsunderlag: Vinarn och Sjövad: Båda dessa områden tillhör kategori 2 i VA- strategin och de enskilda avloppen börjar bli gamla. Anslutning och övertagande av befintligt vattenledningsnät har skett under Det är viktigt att de även får kommunalt avlopp eftersom kommunalt vatten medför större vattenmängder och större belastning på enskilda avlopp. I Sjövad omvandlas fler och fler fritidsboende till permanentboende. Snöån: tillhör kategori 1 i VA-strategin utifrån miljö- och hälsoaspekter. Avloppsnätet kommer att byggas ut i samband med reservvattentäkt för Ludvika. Flera avlopp är undermåliga och måste ersättas. Flatenberg-Backbyn: tillhör kategori 1 i VA-strategin utifrån miljö- och hälsoaspekter. Flera avlopp är undermåliga och behöver ersättas. Backbyn Löknäset: 11 fastigheter kopplade till gemensamt avlopp har förelagts av miljö- och byggnämnden förbud använda avloppet på grund av att det saknar rening. Torrbo: tillhör kategori 1 i VA-strategin utifrån miljö- och hälsoaspekter. I maj 2010 höll miljö- och byggkontoret och Smedjebacken Energi och vatten (SEAB) ett informationsmöte angående förslag till verksamhetsområde för vatten och avlopp. På mötet framförde miljö- och byggkontoret farhågor om hälsorisker med befintliga enskilda avlopps standard. Planen för beslut om verksamhetsområde meddelades vara september Under hösten 2010 gjorde miljö- och byggkontoret en intresseundersökning om kommunalt avlopp och frågor om fastighetsägarnas uppfattning om de enskilda avloppens standard. Vikersvik-Kuludden tillhör kategori 1 i VA-strategin. Kommunalt VA är utbyggt men verksamhetsområde är ej bildat. Det finns ett antal fastigheter som inte är anslutna.

16 Kommunstyrelsen Forts I ett verksamhetsområde är kommunen skyldig att erbjuda anslutning. De som bygger nytt ska anslutas och inga enskilda avlopp godkänns. Fastighetsägare som önskar ansluta sig i område utanför kommunalt verksamhetsområde riskerar höga kostnader för anslutning. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att avge följande yttrande: VA-verksamhetsområden bör snarast bildas för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Vinarn, Sjövad, Snöån, Flatenberg-Backbyn och Vikersvik-Kuludden. Även i Torrbo bör verksamhetsområde bildas, arbetet har påbörjats. Underlag för verksamhetsområde i Torrbo kommer att bearbetas under våren Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till Smedjebacken Energi AB att påbörja bildandet av VA-verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvattenavlopp i Vinarn, Sjövad, Flatenberg-Backbyn och Vikersvik-Kuludden och det påbörjade versamhetsområdet i Torrbo färdigställas.

17 Kommunstyrelsen Ks 13 Dnr Förslag till taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel Den 1 november 2009 trädde den nya lagen (2009:73) om handel med vissa receptfria läkemedel ikraft. Den lag som reglerade handeln med receptfria nikotinläkemedel upphävdes samtidigt. Dessa regler ingår i den nya lagen. Den nya lagen innebär att förutom receptfria nikotinläkemedel får även vissa andra receptfria läkemedel säljas i detaljhandeln till dem som fyllt 18 år. Tillsynen för lagens efterlevnad har lagts på kommunerna. Brister som framkommer vid tillsynen ska rapporteras till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket beslutar om vissa läkemedel som får säljas i detaljhandeln. Näringsidkare som avser att bedriva handeln med vissa receptfria läkemedel ska anmäla detta till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket meddelar den aktuella kommunen att anmälan gjorts. I maj 2010 har rapporterats nio näringsidkare i kommunen som har anmält försäljning av vissa receptfria läkemedel. Kommunfullmäktige beslutade att tillsynen av försäljning av receptfria läkemedel ska utföras av miljö- och byggnadsnämnden. Kommunen får enligt 23 Lag om handel med vissa receptfria läkemedel ta ut avgift för sin kontroll av den som bedriver detaljhandel. Taxeuttaget ska möjliggöra att kommen har tillräckliga resurser för tillsynen. Miljö- och byggnadsnämndens övriga taxor för kontroll och tillsyn inom miljöbalkens och livsmedelslagstiftningens kontrollområden är utformade som fasta årsavgifter, med tim-debitering för extra tillsyn utöver ett årligt kontrollbesök. Förslag till taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel 1) Avgift enligt denna taxa erläggs för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Avgiftsskyldig 2) Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. 3) Årsavgift inklusive ett årligt kontrollbesök uttas med kronor. För kontrollbesök utöver det tillsynsbesök som ingår i årsavgiften debiteras avgift med 725 kr/timme. Årsavgiften betalas i förskott och avser kalenderår. Timavgift debiteras i efterhand efter utfört kontorollbesök.

18 Kommunstyrelsen Forts Nedsättning av avgift 4) Om det finns särskilda skäl, får miljö- och byggnadsnämnden i det enskilda fallet, med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter, sätta ned eller efterskänka avgiften. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för tillsyn enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta taxa för tillsyn enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel i enlighet med miljö- och byggnadsnämndens förslag.

19 Kommunstyrelsen Ks 14 Dnr Ansökan om q-märkning av Arkivhuset samt Prostgården 6 En ansökan om att q-märka Arkivhuset med park (Prostgården 6) i centrala Smedjebacken har inkommit från Jan Axel Nordlander (ordförande i Stiftelsen Arkivbyggnaden) till miljö- och byggnadsnämnden. Följande beskrivning av Jan Axel Nordlander: Den Nordlanderska herrgården är byggd 1812, av vem har ännu inte utforskats. Ägare 1831 var emellertid en patronessa Litström. Gården köptes ca 1850 av brukspatron Axel Nordlander på Hagge, som grundande Smedjebackens Valsverk, numera Ovako. Den ägdes och beboddes sedan av hans son, brukspatron Harald Nordlander och sist av dennes sterbhus, som 1924 sålde till Norrbärke församling. Byggnaden har använts som prostgård och pastorsexpedition, sedan 1980-talet enbart som församlingsexpedition. Församlingens kyrkoherde, bland dem de kända prostarna Ihrmark och Duhne, bebodde alltså gården under 60 år. På den Nordlanderska tiden var egendomen en riktig herrgård, d v s med stora jordbruksarealer, 50 kor, mejeri och sågverk. Allt detta avstyckades Nu återstår trädgården, ca kvm, med körsbärs- och äppelträd och vackra planteringar. Trädgården övergår sedan i Arkivhusparken, ca kvm med stora ädelträd och enligt uppgift rara örter, numera ägd av Smedjebackens kommun och avsedd att bli ett annex till arboretum i Uddparken, som från början är en Nordlandersk donation till kommunen. Under tidigare skeden hölls midsommarfirandet i köpingen alltid i denna park, som också var platsen för det åldriga sädesmagasin, som numera står på Hembygdsgårdens mark. I änden av en axel från mangårdsbyggnadens port ligger det gamla bruksarkivet, uppfört 1917 av Harald Nordlander i klassicistisk stil i sten med mansardtak och vackra detaljer som rundfönster och halvpilastrar. Huset är numera konsthall vars verksamhet drivs av en ideell stiftelse. Församlingsexpeditionen är idag skyddad i en detaljplan med en varsamhetsbestämmelse och omfattas inte av denna ansökan. Arkivbyggnaden kan skyddas med avseende på rivning och förvanskning av byggnadens exteriör genom en varsamhetsbestämmelse enligt plan- och bygglagen (s.k q-märkning). Även arkivhusparken kan ges ett skydd mot förvanskning och större förändringar. Ett sådant skydd förutsätter att en ny detaljplan upprättas för fastigheten.

20 Kommunstyrelsen Forts Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig positiv till en detaljplanläggning av Arkivhuset med park, med avsikten att skydda byggnaden och parken med en varsamhetsbestämmelse (q-märkning), samt att planläggning av området ska bekostas av kommunen. Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig positiv till en detaljplanläggning av Arkivhuset med tillhörande park, med avsikten att skydda byggnaden och parken med en varsamhetsbestämmelse (q-märkning). I beslutet deltar ej Håkan Berggren (M)

21 Kommunstyrelsen Ks 15 Dnr Miljöcertifiering av kommunen Under maj-september 2010 sändes en utvärdering av åtgärdsprogrammet i energi- och klimatstrategin på remiss. Med anledning av remissen beslutade kommunstyrelsen att avge ett yttrande där en av punkterna var att kommunens verksamhet i sin helhet skall miljöcertifieras. Frågan om miljöcertifiering av kommunen är så omfattande att den bör behandlas som ett eget ärende. Klimatgruppen och miljö- och byggkontoret har tagit fram information om vad miljöcertifiering skulle kunna innebära. Här presenteras också information om hur miljöledningsarbetet fungerar idag samt information om vad miljödiplomering är, något som diskuterades i klimatgruppen. 1. Miljöcertifiera hela kommunen i enlighet med kommunstyrelsens förslag Miljöcertifiering innebär att hela verksamheten arbetar utifrån ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt ISO eller EMAS. I ett miljöledningssystem ingår flera delar: att upprätta en miljöpolicy, planera verksamheten med miljömål och miljöprogram, införa programmet, följa upp och kontrollera samt åtgärda och ständigt förbättra arbetet. Idag finns det två miljöcertifierade kommuner i Sverige, Upplands-Väsby och Östersund. Uddevalla kommun är EMAS-registrerad. Processen att miljöcertifiera en verksamhet består av två delar, först att införa ett miljöledningssystem som täcker hela kommunens verksamhet, därefter att certifiera det. Enligt Östersundsmodellen bör ansvaret för miljöledningen ligga hos kommunledningen även om själva arbetet kan utföras av miljö- och byggnadsnämnden. För att förankra miljöarbetet bör inriktningsmål integreras i budgetprocessen. Fördelarna med ett miljöledningssystem: - Strategiskt arbete för att minska verksamhetens miljöpåverkan - Ekonomiska vinster genom att verksamheten kan effektiviseras på alla plan - Kunnig personal - Skapa goodwill - Ledningssystemet kan integrera många aspekter utöver miljö som risk och sårbarhet, hälsa och säkerhet. Kostnaden för en total certifiering är svår att uppskatta. Enligt SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som utför certifieringar) uppskattas kostnaden till ca SEK för att erhålla ett certifikat. Ofta kan dock inte alla delar certifieras samtidigt och kostnaderna sprids då på flera år och blir högre. Den årliga kostnaden för uppföljande revisioner beräknas att ligga runt SEK.

22 Kommunstyrelsen Forts Till detta kommer kostnader för kommunens miljöledningspersonal och tid för kommunen arbetsledare och verksamhetschefer samt för kommunkansliet. 2. Dagsläget, miljöcertifiering och andra former av miljöklassning som Grön Flagg inom skolans verksamheter Inom skola och barnomsorg har åtta enheter av femton, någon form av utmärkelse/registrering/certifiering. Fridhems förskola är både ISO certifierad och EMAS-registrerad (1999). Två skolor är miljöskolor i enlighet med skolverkets kriterier och fem enheter har erhållit Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg. I stort sett alla verksamheter inom kommunen har en utsedd miljösamordnare och lokala miljöprogram. Dessa program revideras kontinuerligt men är i behov av uppdatering. En miljöledningsgrupp med representanter från alla förvaltningar och bolag träffas tre gånger per år. Denna grupp fungerar som nätverk inom kommunen och planerar också vissa av de miljöaktiviteter som ingår i miljöledningsarbetet. För det operativa arbetet ansvarar miljöledningssamordnaren som är knuten till miljö- och byggkontoret. Den tjänsten är på ca 40 %. Under hösten 2010 kommer miljöledningsarbetet att intensifieras något och ytterligare ca 10 % arbetstid kommer att läggas på de lokala miljöprogrammen. Den övergripande visionen för kommunens miljöarbete finns i den miljöpolicy som antogs 1998 och reviderades Klimatstrategin ingår i miljöledningsarbetet liksom hållbarhetsbokslutet som bland annat sammanfattar föregående års miljöpåverkan och miljöledningsarbete. Detta arbetssätt är redan budgeterat för i miljö- och byggkontorets ordinarie verksamhet. 3. Miljödiplomering för kommunens verksamheter Miljödiplomering innebär att införa ett miljöledningssystem som bygger på grundelement i det mer omfattande miljöledningssystemet ISO De olika byggstenarna är att kartlägga betydande miljöaspekter, utbildning för nyckelpersoner och grundutbildning för alla, samt dokumentation av miljöpolicy, miljömål och handlingsprogram. Dessutom ska miljöledningssystemet revideras internt varje år och extern vart tredje år. Miljödiplomering utförs enligt nationella miljöledningsstandarden Svensk Miljöbas. Godkända för att utfärda miljödiplom är kommuner som Göteborgs stad, Stockholms Stad och Järfälla kommun samt Region Värmland och konsultföretaget Sustema. Miljödiplom har framförallt utfärdats till mindre företag men även verksamheter i kommuner som skolor, äldreboenden, bibliotek och fastighetsförvaltningar har blivit diplomerade. En arbetsplats med 20 anställda skulle kunna kosta ungefär

23 Kommunstyrelsen Forts kronor att miljöcertifiera, då ingår grundläggande miljöutbildning för alla och fördjupad utbildning för nyckelpersoner. Två kommuner är på gång med att miljödiplomeras i sin helhet, Lerum och Falköping. Lerums kommun ( invånare, 2000 anställda) har avsatt närmare 1 miljon kronor för miljödiplomering. Detta inkluderar vikarier till personal som deltar i grundläggande miljöutbildning, en halvdag för varje anställd. Falköpings kommun har valt att arbetsplatserna ska miljödiplomeras var för sig. Även här är den största kostnaden utbildning inklusive vikariekostnad. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att föreslå kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsmodell 2, d.v.s att fortsätta miljöledningsarbetet på det sätt det bedrivs idag med en intensifiering bland annat med avseende på de lokala miljöprogrammen. Jan Tholerus (C) yrkar att kommunstyrelsen ska besluta enligt arbetsmodell 1. Ingemar Hellström (S) yrkar bifall till miljö- och byggnadsnämndens förslag att besluta enligt arbetsmodell 2. Ordförande förklarar efter framställd proposition att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med miljö- och byggnadsnämndens förslag. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkännes. Den som biträder Ingemar Hellströms (S) förslag röstar ja. Den det ej vill röstar nej; Vinner nej har kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Jan Tholerus (C) förslag. Vid voteringen avges 11 ja-röster och 2 nej-röster enligt särskild voteringslista Bil Kommunstyrelsen beslutar att arbetsmodell 2 ska tillämpas för miljöledningsarbetet inom kommunen, det vill säga på samma sätt som tidigare, men med en intensifiering bland annat med avseende på de lokala miljöprogrammen. Från Jan Tholerus (C) föreligger reservation.

24 Kommunstyrelsen Ks 16 Dnr Utvärdering av klimatstrategin Vid Miljö- och byggnadsnämndens sammanträde beslutades att anta utvärderingen av åtgärdsprogrammet i energi- och klimatstrategin med gjorda ändringar enligt remissvar. Eftersom det är kommunfullmäktige som beslutar om att anta utvärderingen behöver ett nytt beslut fattas i frågan. På miljö- och byggnadsnämndsmötet den 12 maj 2010 presenterades en utvärdering av åtgärdsprogrammet i energi - och klimatstrategin. Mötet beslöt att utvärderingen av åtgärdsprogrammet skulle sändas ut på remiss. Utvärderingen skickades till Barn- och utbildningsnämnden, Kommunstyrelsen, Kulturnämnden, Miljö- och byggnadsnämnden, Socialnämnden, Bärkehus AB och Smedjebackens Energi och Vatten AB. Remissperioden var från den 31 maj till den 3 september Följande yttranden inkom: Yttranden utan erinran: Kulturnämnden. Yttranden med synpunkter och erinringar: Kommunstyrelsen, Smedjebackens Energi och Vatten AB och Socialnämnden. Yttranden behandlades på klimatgruppens möte den 27 september. Miljö- och byggkontoret har nu sammanställt svar på yttrandena i enlighet med vad som diskuterades på mötet. Utvärderingen med remissvar bifogas. De förändringar i åtgärdsprogrammet som föreslås i remissvaren är följande: Åtgärdsprogrammet, delmål A2 ändras till följande: Användningen av fossila bränslen i kommunala fastigheter skall vara borta senast Åtgärdsprogrammet åtgärd D2, åtgärden leasing av elbilar ändras till följande: Kommunens personbilar skall drivas med förnybara bränslen eller el senast Åtgärdsprogrammet delmål B2, ett nytt delmål läggs till: Kommunen skall ha egen produktion av el från vind, vatten eller biobränsleeldad kraftvärme motsvarande den egna förbrukningen senast Åtgärdsprogrammet under A1: Minskningen eldningsolja i procent år 2009 jämfört med 1990 års nivå, läggs till i utvärderingen av åtgärdsprogrammet.

25 Kommunstyrelsen Forts Åtgärdsprogrammet, åtgärd A1, notering om fjärrvärmeutbyggnad ändras till följande: I den rådande konjunkturen har det inte varit ekonomiskt lönsamt att bygga ut fjärrvärme i villaområden. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att föreslå kommunfullmäktige att besluta anta utvärderingen av åtgärdsprogrammet i energi- och klimatstrategin med gjorda ändringar enligt remissvar. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta utvärderingen av åtgärdsprogrammet i energi- och klimatstrategin med gjorda ändringar enligt remissvar med följande förändring i delmål B2: Kommunkoncernen ska ha egen produktion av förnyelsebar energi motsvarande den egna förbrukningen senast 2020.

26 Kommunstyrelsen Ks 17 Dnr Landsbygdsutveckling i strandnära områden En ny strandskyddslag trädde i kraft 1 juli En av de största förändringarna är att kommunen kan peka ut särskilda områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS-områden. Dessa områden ska pekas ut i översiktsplanen och ger möjligheter att ge strandskyddsdispens för att bygga hus eller anläggningar som gynnar utveckling av landsbygden. Miljö och byggnadsnämnden beslutade 21 september 2010 att genomföra utställning om förslaget till Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Utställning skedde från 4 oktober till 4 december. Ett flertal synpunkter kom in från både myndigheter och enskilda. Med anledning av inkomna synpunkter har ett område tagits bort från lämpliga landsbygdsutvecklingsområden och ett har ökat något i storlek. Dessutom har planen kompletterats med ett antal förtydliganden. Det omarbetade planförslaget och utställningsredogörelse finns i bilaga. De ändringar som gjorts efter utställningen är små. Förändringarna föranleder därför ingen ny utställning. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt att föreslå kommunfullmäktige att anta tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - med ovan redovisade revideringar. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen-med ovan redovisade revideringar.

27 Kommunstyrelsen Ks 18 Dnr Motion om hemsjukvård Från Göran Engström (C) föreligger motionsskrivelse om införande av förebyggande hembesök för kommunens äldre samt att kommunen tar kontakt med Landstinget Dalarna för att diskutera ett överförande av ansvaret för hemsjukvården till kommunen. Bil Kommunstyrelsen beslöt att remittera motionsskrivelsen till socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslöt att ställa sig bakom förvaltningschef Lennart Ströbergs yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. Yttrande: Förebyggande hembesök Socialstyrelsen har beviljat socialnämnden utvecklingsmedel för ett projekt med förebyggande hembesök under år Projektet vänder sig till alla personer som är 80 år och äldre och inte har några insatser idag från äldreomsorgen. Dessa personer får ett brev från projektledaren som följs upp med ett telefonsamtal där man erbjuds ett personligt besök. Syftet med hembesöken är att nå ut med information om vilken hjälp äldreomsorgen kan erbjuda och att samtidigt få kunskap om gruppens behov av framtida hjälp. Projektet upphör 2010 och går därefter in i den ordinarie verksamheten som en del i äldreomsorgens verksamhet. Att fortsätta med uppsökande verksamhet bland äldre finns även med som ett fokusmål i omsorgsnämndens verksamhetsmål för Överförande av hemsjukvården Kommunfullmäktige beslutade att kommunens ambition ska vara att överta hemsjukvården från Landstinget Dalarna. Socialnämnden arbetar för att förverkliga ambitionen och har därför i olika sammanhang lyft frågan med Landstinget Dalarna. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till socialnämndens yttrande anse motionsskrivelsen besvarad och att till Landstinget Dalarna överlämna skrivelse och framföra önskemålet att överta hemsjukvården

28 Kommunstyrelsen Ks 19 Dnr Medborgarförslag: Lokaltrafik i Smedjebacken, Morgårdshammar och Söderbärke Från SPF, Sveriges Pensionärsförbund, föreligger medborgarförslag om införande av lokaltrafik i områdena Smedjebacken, Morgårdshammar och Söderbärke. Bil Kommunfullmäktige beslöt att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för handläggning. Kommunstyrelsen beslutar att remittera medborgarförslaget till kansliavdelningen för yttrande.

29 Kommunstyrelsen Ks 20 Dnr IKT i skolan Bil IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolan avser alla barn från förskola, fritidshem till år 9. En ny läroplan kommer att gälla från 2011 med genomförande och tankeinsatser från personal och ledning. I kursplanerna kan man utläsa att IKT ska vara en del i skolans arbete. Detta tillsammans med de indikatorer, som mer och mer framkommer från modern forskning om att IKT i sig självt har skapat ett annat sätt att förhålla sig till lärande och kunskap. Detta gör att en modern skola ser annorlunda ut än den har gjort och gör i dagsläget. Lika möjligheter för alla barn är en demokratisk nyckelfaktor. Alla som arbetar i förskola och skola inom Smedjebackens kommun ska verka för att förändringsarbetet genomförs i enlighet med läroplanens intentioner men också ha fokus på hur IKT kan påverka och förstärka kunskapsutveckling och lärande. Barn- och utbildningsnämnden beslöt att hos kommunstyrelsen ansökan om årliga medel för åren utöver lagda budget, för att kunna genomföra nya läroplanens intentioner om kunskapsutveckling enligt nämnda strategiska plan. Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till familje- och utbildningsnämnden för ytterligare handläggning och komplettering med redovisning om hur införande och uppföljning planeras att ske.

30 Kommunstyrelsen Ks 21 Dnr Lokalhistoriskt arkiv Över tiden skapas dokumentation om vad som hänt i en offentlig verksamhet, i en förening eller i en offentlig verksamhet. I arkiven ges möjlighet att ta del av historien genom brev, kartor, fotografier, protokoll och annat material och arkiven är en viktig del av vårt kulturarv. För den offentliga verksamheten är dokumentationen i de flesta fall allmän handling och måste vara tillgänglig för alla som önskar ta del av den och varje kommun ansvarar för sina allmänna handlingar. Genom arkivreglementen och dokumenthanteringsplaner beslutas om vilka regler som ska tillämpas förutom arkivlag och andra lagar och förordningar. Smedjebackens kommuns allmänna handlingar är idag samlade dels i förvaltningshusets arkiv och dels på Bergaskolan. På respektive avdelning finns utrymmen för närarkiv. Kulturnämnden har via donationer erhållit samlingar som förvaras i Folkets Hus. Skrivelser om behov av arkiv för lokala historiska samlingar har inlämnats och kulturnämnden har beslutat att till kommunstyrelsen framföra behovet av ett ändamålsenligt lokalhistoriskt arkiv för byalagen, hembygdsföreningar, kultur- och idrottsföreningar samt kulturförvaltningens historiska material. Nämnden påpekar även vikten av att en utbildad arkivarie knyts till ett eventuellt kommunarkiv innehållande lokalhistoriskt material. Norrbärke Hembygdsförening har inlämnat skrivelse med önskemål om arkivlokal i närheten av Norrbärke Hembygdsgård. Föreningen hyr idag lokaler i Norrbärkegården som Norrbärke Församling har för avsikt att sälja. Idag finns möjlighet för distrikts- och regionorganisationer att via medlemskap i Dalarnas Folkrörelsearkiv få tillgång till arkivutrymme i Falun. De tar emot alla typer av föreningsarkiv och lagrar och bearbetar materialet som därefter registreras i deras databas. Dalarnas Folkrörelsearkiv är en förening som har till uppgift att bl.a bevara handlingar som tillhör eller tillhört föreningslivet i Dalarna. I arkivet finns handlar från över olika föreningar. Kostnaden är relaterad till storleken på distrikt och är 700:--/år om medlemsantalet överstiger 500 eller årsomsättningen är över :-- och 250:--för övriga. Därtill kommer kostnaden per hyllmeter första metern gratis därefter 75:-- upp till 25 meter. Även Riksarkivet har möjlighet att ta emot enskilda arkiv om de bedöms ha ett riksintresse.

31 Kommunstyrelsen Forts Utöver de redovisade möjligheterna erbjuds en mängd alternativ från specialorganisationer. Iordningsställande av ett lokalhistoriskt arkiv för material från Smedjebackens kommun kräver resurser både att iordningsställa och driva. Kostnaderna för tillskapande av funktionella lokaler kan bli höga utifrån de krav som ställs på den sortens lokaler. Lokalerna ska bl a vara skyddade mot vatten, fukt, brand, stöld och ställer krav på elektriska installationer, belysning m.m. Skyddsrum får ej användas som arkiv. Därtill kommer kostnader för inredning, adekvat teknisk utrustning, drift och personal. Kommunstyrelsen beslutar att påtala möjligheterna att nyttja Dalarnas Folkrörelsearkiv för föreningarnas behov.

32 Kommunstyrelsen Ks 22 Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 2010:69 Hyreshöjning fr.o.m för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI 2010:70 Ny lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder (Arbetsgivarpolitik nr ). 2010:71 Ersättningar till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år :72 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år :73 Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år :74 Arbetsdomstolens dom 2010 nr 45 angående avsked av vårdbiträde (Arbetsgivarpolitik nr ) 2010:75 Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare, skolledare och syofunktionärer som inte fått försäkringsskydd enligt AGS-KL (Arbetsgivarpolitik nr ) 2010:76 Kommunala ansvarsåtanganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform