4 875 studenter om studier och studentliv

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Lars Haglund studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007 Karlstad University Studies 2009:3

2 Lars Haglund studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007 Karlstad University Studies 2009:3

3 Lars Haglund studenter om studier och studentliv - Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och 2007 Forskningsrapport Karlstad University Studies 2009:3 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT KARLSTAD SVERIGE vx Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2009

4 FÖRORD 4 STUDENTUNDERSÖKNINGARNAS BAKGRUND OCH UPPLÄGGNING 5 Vikten av student-/kundorientering i högre utbildning 5 Studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema 5 Urval och osäkerhet i undersökningarna 6 Studenterna i undersökningarna 9 STUDENTERNAS INSATSER OCH STUDIEPRESTATIONER 12 Arbetsinsats i utbildningen 12 Studieprestationer och produktivitet 17 STUDENTERNAS ÅSIKTER 21 Vad tycker studenterna om studietempot? 21 Stress i studierna 23 Vad studenterna anser att utbildningen ger 26 Breddad allmänbildning 27 Samarbeta med andra 30 Tänka kritiskt och analytiskt 32 Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter 35 Skriva klart och begripligt 38 Använda datorer och IT 40 Ta del av aktuell forskning 43 Tala klart och begripligt 45 Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? 48 Balans mellan teori och praktik 50 Studentinflytande 53 Studenternas attityder till lärarnas insatser 56

5 Lärarnas insatser enligt Studentspegelundersökningarna 56 Kunniga lärare 59 Tillmötesgående lärare 60 Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen 63 Väl fungerande administration 65 Väl fungerande studievägledning 67 Väl fungerande kursvärderingar 69 Samarbete med andra studenter 70 Väl fungerande datasupport och plattformar 71 Väl fungerande biblioteksservice 72 Vad är viktigast för studenterna? 73 Allmänna attityder gentemot Karlstads universitet och studiemiljön i Karlstad/Arvika 76 Utbildningskvaliteten 76 Studentlivet 79 Studiestaden 81 Atmosfären vid universitetet 84 Rekommendera andra att studera vid universitetet 86 Vad är viktigast för att välja Karlstads universitet - utbildningen, studentlivet eller staden? 88 Översikt över studenternas värdering av kvalitetsfaktorer 90 Studieresultat 91 Kvalitetsfaktorer 95 Helhetsbedömningar 98 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 101 Studenternas insatser och studieprestationer 101 Studenternas åsikter 102 Bilden av våra utbildningar 105 Campusutbildningar i Karlstad 105 Ekonomutbildning 105 Samhällsvetenskapliga utbildningar 106 Utbildningar inom humaniora 106 Lärarutbildning 106 Naturvetenskapliga utbildningar 106 Teknikutbildningar 106 Utbildningar inom hälsa, vård och omsorg 106 2

6 Distansutbildningar 107 Musikhögskolan Ingesund 107 Internationella studenter 107 Några tankar kring tänkbara nyckeltal för utbildningen på Karlstads universitet 107 Vad bör vi dra för slutsatser kring hur vi lägger upp vår utbildning? 110 REFERENSLISTA, KÄLLOR 114 3

7 Förord studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och Karlstad University Studies 2008 Detta är en rapport inom projektet Karlstadstudenter om studier och studentliv. I projektet analyseras studenters syn på studentliv och studier vid Karlstads universitet. Datainsamling har sedan våren 2000 genomförts enkäter bland studenter. I rapporten redovisas i detalj resultat från enkäterna åren 2006 och Jämförelser görs med resultat från de tidigare studentenkäterna. I tidigare rapporter från projektet har resultat från olika enkäter redovisats (Haglund et al, 2003, Haglund 2005 och 2006 a, b, c). Detta är nu den sjätte rapporten från projektet. Redovisningen ligger nära fakta från enkäterna. Vi har redovisat de empiriska resultaten så utförligt att läsaren själv skall kunna dra slutsatser. Resultaten från undersökningarna skall förhoppningsvis kunna utgöra en grund för kvalitetsutveckling och marknadsföring av Karlstads universitet. Om vi skall sammanfatta resultaten kan vi säga att kvaliteten i vår grundutbildning i många avseenden är god, men det finns ändå mycket att göra. Till min hjälp har jag haft studenter som tagit sig tid att svara på våra frågor och av lärare som samlat in enkäterna i samband med sin undervisning. Undersökningar bland internationella studenter har genomförts av Sopheavy Lev, Pattararat Limkhunpong, Wanwisa Chaichannarong, Yllka Krasniqi, Eelco Zijl och Laura Mikelsone som projektarbeten och uppsatsarbeten. Undersökningarna på Campus och på Ingesund har snabbt och effektivt kodats av Charlotte Keeleste. Lena E. Johansson har varit med och utvecklat och genomfört enkäten till Distansstudenter. Tack för all hjälp! Karlstad hösten 2008 Lars Haglund 4

8 Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning Vikten av student-/kundorientering i högre utbildning I ett utbildningssystem där konkurrens mellan studieorter blir allt viktigare kommer studium av studenterna som kunder att alltmer komma i fokus. En viktig nyckel till att utveckla den högre utbildningen är att lyssna på nuvarande och f d kunder. Strävan är att involvera nuvarande och före detta studenter som en aktiv part i kvalitetsarbetet. Inom Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har vi i ett antal projekt studerat hur kvalitet värderas i olika typer av tjänsteverksamhet. Gemensamt för alla studier av tjänstekvalitet är principen att kunden ses som medproducent i tjänsteverksamheten. För att veta hur man kan förbättra kvaliteten i en verksamhet måste man känna till hur kunderna upplever tjänsten som produceras både som konsument av själva tjänsten men också som faktisk medproducent i tjänsteprocessen. Studentundersökningarnas syfte, uppläggning och tema Utvecklingsarbetet inför studentundersökningarna inleddes i en dialog mellan lärare och studenter inom några marknadsföringskurser. Våren 2000 genomfördes den första studentenkäten på Campus i Karlstad med frågor i första hand om hur man söker till högre utbildning. Sedan har vi fortsatt med en enkät per termin till och hösten Efter detta har en större enkät genomförts under hösten Under 2006 och 2007 har denna Campusenkät kompletterats med tre undersökningar där internationella studenters val av lärosäte och åsikter om utbildningen i Sverige analyserats. Två enkäter har genomförts på Musikhögskolan Ingesund och slutligen har en nätenkät genomförts bland universitetets distansstudenter. I föreliggande undersökning redovisas resultat från samtliga enkäter 2006 och Respondenter är studenter vid Karlstads universitet; studenter som läser på distans, 5

9 studenter som läser på Campus i Karlstad och studenter på Musikhögskolan Ingesund. Jämförelser med tidigare undersökningar kan göras i tidigare rapporter från projektet (Haglund et al, 2003, Haglund 2005 och 2006 a, b, c). Det enkätformulär som vi utvecklat för Campusundersökningar från 2000 till och med 2005 har lagts till grund för undersökningarna 2006 och Ett standardiserat frågeformulär har använts. Omfattningen har vid varje undersökning varit två A4 sidor, en fram och en baksida på ett blad. Formuläret har relativt enkelt besvarats av studenterna och tiden att fylla i är normalt 3-4 minuter. Huvuddelen av frågorna har varit desamma i alla undersökningarna. Sedan har en hel del anpassningar av frågorna gjorts i undersökningarna riktade till internationella studenter, studenter på Musikhögskolan och distansstudenter. Urval och osäkerhet i undersökningarna Totalt svarade omkring 8000 studenter på våra tidigare enkäter från 2000 till och med Dessa enkäter distribuerades och samlades in av marknadsföringsstudenter som ett projektarbete i grundkursen i marknadsföring. Våren 2006 har vi ändrat urvalsmetod när det gäller Campusenkäterna. Enkätformulären har distribuerats under föreläsningar och seminarier i ett urval av kurser på universitetet. Studierna av internationella studenter har också distribuerats på lektioner. Distansstudenterna har fått en nätenkät som gått ut till samliga på respektive utbildningsplattformar. Slutligen har enkäten till studenterna på Musikhögskolan distribuerats i postfacken till samtliga studenter. Totalt har studenter svarat på frågor om sin utbildning under åren 2006 och Fördelningen av hur många studenter som svarat på de olika enkäterna framgår av följande: Antal studenter som svarat på enkäterna 2006 och 2007 Målpopulation Antal svar Campus våren Campus hösten Campus hösten International students 2007 (två undersökningar) 213 Ingesund hösten Ingesund hösten Distansstudenter hösten

10 Fördelningen av studenternas svar på frågan om vilket område de studerar var i undersökningarna på Campus och bland distansstudenter 2006 och 2007 följande: Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i Campusenkäterna Antal svar per utbildning Våren 2006 Hösten 2006 Hösten 2007 Ekonomi Samhällsvetenskap Humaniora Lärarutbildning Naturvetenskap Teknik Hälsa, vård och omsorg Kombinationer Ej kodat Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i enkäten till Distansstudenter Antal svar per utbildning Hösten 2007 Ekonomi och samhällsvetenskap 106 Humaniora 64 Lärarutbildning 465 Teknik och naturvetenskap 126 Hälsa, vård och omsorg 142 Svarsfördelning mellan utbildningssektorer i enkäten till internationella studenter Antal svar per utbildning Våren 2007 Hösten 2007 Ekonomi Samhällsvetenskap Humaniora 5 3 Lärarutbildning 7 - Naturvetenskap 3 1 Teknik Hälsa, vård och omsorg 1 2 Urvalet gjordes som en typ av klusterurval där hela studiegrupper/kurser inkluderades i 7

11 urvalet. Tillfälligheter kan alltså göra att en stor kurs kommer med i urvalet ett år och inte nästa år. Detta är i förstas hand orsaken till variationer i urvalets fördelning. Vissa av undersökningarna är gjorda med ett totalurval och där finns inget slumpmässigt fel i resultaten. Å andra sidan har vi här ett bortfallsfel som inte är obetydligt. I andra undersökningar har urval gjorts, och alltså finns det en osäkerhet i resultaten beroende på detta. I dessa undersökningar som normalt genomförts genom enkäter på föreläsningar och seminarier är å andra sidan det direkta bortfallet helt marginellt. Praktiskt taget alla studenter som fått enkätformuläret på föreläsningen/seminariet har också svarat. Det interna bortfallet på enskilda frågor är också mycket lågt genomgående. En ungefärlig beräkning av osäkerheten i slutsatserna i urvalsundersökningarna i form av konfidensintervall ger följande bild i urvalsgrupper med olika storlek: Exempel på konfidensintervall vid beräkning av andelar/procenttal Urvalsgrupp Konfidensintervall Urvalet på Campus hösten 2007 (1655) % Urvalet på Campus hösten 2006 (1532) +-2,5 % Urvalet på Campus våren 2006 (682) +-3,8 % Urvalsgrupp om ,2 % Urvalsgrupp om ,8 % Dessa beräkningar gäller med antagande om obundet slumpmässigt urval, medan vi egentligen gjort en typ av klusterurval, samt med signifikansnivån beräknad på 5 % nivån. Vid beräkningarna har vi inte justerat för att vi i urvalet har relativt stora andelar av grundpopulationerna. Felmarginalen minskar då vi har urval som utgör stora delar av grundpopulationen. Om vi antar att ungefär 1/5 till 1/10 av våra studenter har besvarat enkäten, minskar felmarginalen med omkring 10 a 20 procent av densamma ytterligare. Beräkningarna gäller när vi studerar nominalskalor med jämn fördelning, Vid mer olik fördelning minskar felmarginalen. Bedömningar av små och stora procenttal är mer säkra än jämnt fördelade procenttal. Ovanstående beräkningar av felmarginaler gäller andelar, procenttal. Konfidensintervallen för enkäten på Campus när det gäller betyg på olika kvalitetsfaktorer ligger omkring +-0,2 kring genomsnittliga betyg på skalan 1 till 5. 8

12 Slutligen kan man spekulera vilka effekter bortfallsfel har i undersökningen. I distansenkäten och i den distribuerade enkäten på Musikhögskolan har vi ett inte obetydligt bortfall, medan de enkäter som delades ut på föreläsningar/seminarier hade ett obetydligt direkt bortfall. Det kan givetvis vara så att vi får ett urval av de mer positiva studenterna i undersökningarna med större bortfall. Studenterna i undersökningarna Fördelning manliga/kvinnliga studenter i de olika undersökningarna Kön Manliga studenter Kvinnliga studenter Campus våren % 66 % Campus hösten % 67 % Campus hösten % 62 % Ingesund hösten % 62 % Ingesund hösten % 64 % Internationella studenter våren % 50 % Internationella studenter hösten % 51 % Distansstudenter hösten % 80 % Andelen kvinnliga studenter har under perioden då studentundersökningar genomförts, dvs. från 2000 och framåt, ökat i takt med den faktiska andelen kvinnor ökat på universitet och högskolor. Andelen kvinnor och män i våra studentenkäter återspeglar mycket väl de faktiska fördelningarna i de olika studentpopulationerna. Fördelning heltids-/deltidsstudenter i de olika undersökningarna Studietempo Heltidsstudenter Deltidsstudenter Campus hösten % 10 % Campus hösten % 8 % Ingesund hösten % 24 % Ingesund hösten % 26 % Distansstudenter hösten % 48 % 9

13 Studenter på Campus i Karlstad studerar i mycket hög på heltid, medan studenter som studerar på distans relativt ofta gör detta på deltid. Var kommer studenterna från i de olika undersökningarna Bakgrund bosättning Tidigare/nu bosatta i Tidigare/nu bosatta utanför Värmland Värmland Campus våren % 48 % Campus hösten % 43 % Campus hösten % 43 % Ingesund hösten % 79 % Ingesund hösten % 86 % Internationella studenter våren % 100 % Internationella studenter hösten % 100 % Distansstudenter hösten % 88 % Lägst andel studenter från närregionen finns bland studenter på Ingesund, internationella studenter och bland distansstudenter. Bland studenter på Campus i Karlstad är andelen från regionen något över hälften. Studenternas ålder i de olika undersökningarna Ålder Andel studenter över 28 år Campus våren % Campus hösten % Campus hösten % Ingesund hösten % Ingesund hösten % Internationella studenter våren % Internationella studenter hösten % Distansstudenter våren 2007 (över 29 år) 69 % I takt med att genomsnittsåldern bland våra studenter ökat har också våra undersökningar 10

14 visat detsamma. Andelen studenter från 30 år och uppåt är mycket hög bland distansstudenter och lägst bland våra internationella gäststudenter. 11

15 Studenternas insatser och studieprestationer Arbetsinsats i utbildningen Inför en undersökning av utbildningskvaliteten inom ekonomutbildningar vid fem olika lärosäten i Sverige (Haglund, 1991) testades olika utformning av frågor kring studenternas arbets- och tidsinsats i utbildningen. Genom personliga intervjuer studerade vi hur studenter resonerar när man svarar på frågor om studietiden. Slutsatsen av testerna var att det är ytterligt svårt att ställa enkla frågor kring studenternas arbetstid som ger rättvisande svar. Respondenter tolkar frågor med identisk formulering mycket olika när man beräknar sin arbetsinsats och studietid. Frågeformuleringen påverkar dessutom resultaten mycket markant. Trots svårigheterna att ställa rättvisande frågor kring studietider har vi i terminsenkäterna analyserat studenternas arbetsinsatser. Översiktliga frågor om veckoarbetstid ingår i mätningarna höstterminen 2002, vårterminen 2003 och 2004 samt hösten Frågeformuleringen baseras på den fråga man valt att använda i högskoleverkets undersökning Studentspegeln (2002). Frågan om den normala veckoarbetstiden har formulerats enligt följande: Under en typisk undervisningsvecka (7-dagar), hur många timmar lägger Du på att förbereda och delta i undervisningen (räkna med all tid du lägger på aktiviteter relaterade till Dina kurser)? Den enkla frågan våren 2003 om studieinsatser under en normalvecka visade att våra studenter som läser på heltid i genomsnitt studerar drygt 27½ timmar i veckan. Undersökningen hösten 2005 visar samma genomsnitt. I undersökningen våren 2003 har vi samtidigt gjort mer detaljerade mätningar av tidsinsatser. Vi har här frågat om hur mycket tid man just den dagen undersökningen genomförts lägger ned på föreläsningar och seminarier, egen läsning, grupparbeten och övriga studiemoment. I tillägg till detta har vi frågat om hur mycket tid man lägger på sina studier en normal helg. Baserat på svaren har vi sedan summerat den totala tidsinsatsen 12

16 under undersökningsdagen och multiplicerat denna med en faktor 5 för att komma fram till en total studieinsats under en normal veckas veckodagar. Denna beräkning bygger på att vi antar att dagen är en genomsnittlig studiedag. Sedan har vi för varje individ lagt till studietiden under en normalhelg för att komma fram till en beräknad total veckoarbetstid. I samma undersökning har vi också inkluderat den enkla frågan om hur mycket tid man lägger på sina studier en normalvecka. I undersökningen Vt2003 kan vi alltså direkt för varje individ jämföra resultat från översiktliga och mer detaljerade mätningar av studietid. Totalt är skillnaden mellan de olika frågemetoderna inte mindre än i underkant av 10 timmar per studievecka i genomsnitt på individnivå. Tolkningen av vad som är studietid skiljer sig tydligen mellan den enkla och den mer detaljerade frågan. I undersökningarna 2006 har vi i tillägg till de detaljerade frågorna om dagens studier inkluderat en fråga om denna dag är en normal dag när det gäller studietid? De studenter som inte anger att det är en normal studiedag får sedan svara på hur mycket dagen skiljer sig tidsmässigt från en normal studiedag. Dessa data kan sedan användas för att beräkna den normala studiedagens tidsinsats. Av respondenterna angav våren 2006, 26 % att den dag då enkäten genomfördes var en dag mer studietid än normalt. Motsvarande andel som anger att dagen var en studiedag med kortare studietid än normalt var 12 %. Mellan 2 och 3 timmar anges i genomsnitt som avvikelsen mot den normala studiedagen. Totalt för hela populationen blir avvikelsen från den normala studiedagen lite mindre än en halvtimme. Förhållandet att vi genomfört studien under en dag då man har undervisning, föreläsning eller seminarier gör att vi måste justera ned resultaten när det gäller studietiden något. På dagar med undervisning blir studieinsatsen lite längre än dagar utan undervisning. I beräkningarna av den normala studieveckan har vi justerad studietiden med den avvikelse som studenterna angivit. Den normala studiedagen har vi sedan multiplicerat med 5 och slutligen lagt till den normala studietiden för en helg. Totalt blir våren 2006 den normala studieveckan för våra studenter 37 timmar. Med tanke på att en av de viktigaste resurserna i högre utbildning är våra studenters arbetstid kan det kanske vara av intresse att se lite mer i detalj på resultaten. Vem är mest 13

17 flitig och vem är minst flitig? Beräkningarna nedan baseras de detaljerade mätningar bland våra heltidsstudenter. Resultat finns tillgängliga från mätningar våren 2003 och våren och hösten Våren 2003 och hösten 2006 har vi kunnat justera resultaten så att enbart heltidsstudenter ingår. Hösten 2006 har vi som nämnts ett betydligt utökat urval och vi har dessutom möjlighet att både justera för om just undersökningsdagen är en dag med onormal arbetsbelastning eller omvänt och dessutom har vi med en fråga om studenten är heltids- eller halvtidsstudent. Vi kommer alltså rimligen i denna undersökning närmare en korrekt bild av studenternas arbetsinsatser. En möjlig felkälla som återstår är om en uppdelning av studierna i olika typer av aktiviteter medför att avrundningar av tider genomgående görs uppåt av studenterna. Alternativ till vår mätning hösten 2006 är antagligen att genomföra direkta tidsstudier med urval av studenter under en normal vecka. Veckostudietid inom olika utbildningssektorer (ej justerad för skillnad mellan heltids- och deltidsstudenter) Utbildningsområde Veckostudietid våren 2006 Veckostudietid hösten 2006 Ekonomi 35,6 timmar 34,6 timmar Samhällsvetenskap 32,4 timmar 32,3 timmar Humaniora och 33,3 timmar lärarutbildning Humaniora 32,2 timmar Lärarutbildning 38,4 timmar Naturvetenskap och teknik 43,2 timmar Naturvetenskap 42,7 timmar Teknik 40,2 timmar Hälsa och vård 40,9 timmar 38,9 timmar Kombinationer av studier 37,7 timmar Totalt 37,1 timmar 36,9 timmar Hösten 2006 har vi samlat in enkäter från en hel del studenter som läser på deltid och vi kan alltså analysera skillnaderna i studieinsats mellan studenter i heltidsstudier och studenter med deltidsstudier. I mätningen i Karlstad var det 9 % av studenterna som 14

18 studerade deltid. Dessa studenter uppger i genomsnitt att de lägger 23,9 timmar på sina studier under en vecka. Våren hade vi också med en fråga om studenten läser på heltid eller deltid. Den gången läste 8 % av studenterna mindre än 20 poäng under terminen, och bland dessa (med ett mindre urval) var genomsnittliga veckostudietiden 34,5 timmar. Om vi justerar studietiderna så att vi bara analyserar heltidsstudenter blir resultaten följande: Veckostudietid inom olika utbildningssektorer (enbart heltidsstudenter) Utbildningsområde Ekonomi Samhällsvetenskap Humaniora och lärarutbildning Humaniora Lärarutbildning Naturvetenskap och teknik Naturvetenskap Teknik Hälsa och vård Kombinationer av studier Totalt Veckostudietid hösten ,9 timmar 34,4 timmar 33,6 timmar 39,5 timmar 43,3 timmar 40,2 timmar 41,7 timmar 39,9 timmar 38,2 timmar Föga förvånande samvarierar studieinsatsen med hur mycket resurser som läggs inom respektive sektor, vilket också återspeglas i antal undervisningstimmar per vecka. Lägst veckostudietid har samhällsvetar-, humaniora- och ekonomstudenter, som har lägst studieplatskostnad och relativt sett färre timmar med lärarkontakt under en studievecka. Några klara tendenser till förändringar i studieinsatser över tiden hittar vi inte de senaste par åren. De skillnader som vi ser mellan de tre enkäterna med mer detaljerade mätningar kan troligen förklaras av urvalsvariationer och tillfälliga variationer i studiesituationen 15

19 En sammanfattande slutsats är att våra studenter jobbar på relativt väl och att vi inte kan se någon minskning av studenternas insatser hittills under 2000-talet. Studenterna gör en mycket god insats i sina studier med tanke på att antalet timmar som studenterna har kontakt med sina lärare under en normal studievecka minskat kontinuerligt under en längre tid. Våra mätningar visar inga stora skillnader när det gäller studietider i olika åldersgrupper. Möjligen är tendensen att studenter i äldsta åldersgruppen är något mer flitiga. Veckostudietid i olika åldersgrupper Studentens ålder Veckostudietid hösten 2006 Upp till och med 21 år 38,3 timmar år 36.8 timmar år 35,4 timmar över 26 år 37,0 timmar Studentens ålder Veckostudietid hösten 2006 Upp till och med 21 år 38,3 timmar år 37,0 timmar år 35,5 timmar över 28 år 36,5 timmar Totalt 36,9 timmar Slutligen har vi visat något som vi länge misstänkt. Kvinnliga studenter är flitigare än manliga dito. Här visas samma tendens i de båda mätningarna. Veckostudietid för kvinnliga och manliga studenter Kön Veckostudietid våren 2006 Veckostudietid hösten 2006 Kvinnliga studenter 37,9 timmar 37,8 timmar Manliga studenter 35,3 timmar 35,0 timmar 16

20 Studieprestationer och produktivitet Hösten 2006 ingick frågor om hur många poäng man tagit i sina studier vid högskola. Genom att dividera antalet poäng med hur många terminer man uppger att man studerat kan vi beräkna produktiviteten i form av poängproduktion per termin för varje individ. Då undersökningarna genomfördes i starten av en termin har denna påbörjade termin inte räknats in i underlaget för antal terminer. Bland studenter som alltså läst minst en termin är den genomsnittliga poängproduktionen per termin 19,5 poäng. Medianvärde för poängproduktion är 20 poäng. Deltidsstudenterna har en genomsnittlig poäng per termin om 17,6 poäng och har i de flesta fall en kombination av terminer med heltids- och halvtidsstudier bakom sig. Om vi bara tar med de nuvarande heltidsstudenterna blir genomsnittet 19,7 poäng per termin. Vi jämför nedan resultaten mellan de tre enkäterna åren 2004, 2005 och 2006 med frågor kring poängproduktion per antal terminer man studerat. Resultaten för 2006 har baserats på enbart studenter som läser heltid. I övriga enkäter kan man inte göra motsvarande urval. Studenternas produktivitet när det gäller att ta poäng i sina studier verkar i stort oförändrad de tre studerade åren. Mellan manliga och kvinnliga studenter finns en viss skillnad i hur många poäng per termin man lyckas ta. Kanske är skillnaden naturlig då våra kvinnliga studenter faktiskt lägger mer tid på sina studier. Mätningar av studieinsats med detaljerade frågor har gjorts inom tre tidigare enkäter i Karlstad. Det är bara vid enkäten hösten 2006 som vi i samma studentpopulation mätt studieinsats och poängproduktion. Detta år lade, enligt resultaten, kvinnliga studenter 8,0 % mer tid på sina studier och samtidigt tog man 3,6 % mer poäng än sina manliga kollegor. Den större tidsinsatsen lönade sig alltså inte proportionellt, men å andra sidan läser vi inte bara för poäng en utan för kunskapen och för livet. 17

21 Poängproduktion per termin för kvinnliga och manliga studenter Kön Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter) Kvinna 20,0 Man 19,3 Totalt 19,8 De yngsta studenterna tar något färre poäng men i övrigt skiljer det sig inte nämnvärt mellan de olika åldersgrupperna. Märk här att studenter som startat under undersökningsterminen inte är med i dessa beräkningar. Undersökningen görs relativt tidigt på terminen och man har inte haft chans att ta poäng ännu normalt. Poängproduktion per termin för studenter i olika åldersgrupper Åldersklass Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter) - 21 år 18, år 19, år 19,7 29 år - 20,6 Totalt 19,7 Något lägre poängproduktion verkar studenter inom naturvetenskap och inom teknik ha. I studien hösten 2006 kan vi särredovisa naturvetarna och dessa hade då en klart lägre poängproduktion än övriga. Mellan de andra studieområdena finns det inga tydliga skillnader i poängproduktion. 18

22 Poängproduktion per termin bland studenter från olika programområden Studieinriktning Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter) Ekonomi 19,3 Samhällsvetenskap 20,8 Humaniora 18,1 Lärarutbildning 20,2 Naturvetenskap 15,5 Teknik 18,7 Hälsa och vård 20,1 Kombinationer 21,3 Totalt 19,8 Första terminen av sina studier (studenter som startat terminen före själva undersökningen genomfördes) har studenterna normalt en något lägre poängproduktion men efter detta ligger poängproduktionen på genomsnittet i en jämn takt. Poängproduktion per termin bland studenter på olika stadier i sina studier Studiestart Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter) Startat under året 17,5 Läser andra året 20,2 Läser tredje året 20,3 Har läst i fyra år 19,8 eller mer Totalt 19,7 För att se om poängproduktionen varierar med studietimmar per vecka har vi beräknat genomsnittlig produktion uppdelat efter en variabel där vi klassindelat timinsats per vecka efter kvartilerna i denna variabel. Data är som ovan beräknade endast på heltidsstudenter. Skillnaderna är inte stora här. En tolkning kan självfallet vara att de krav som CSN ställer är pådrivande. Studenterna måste anpassa sin studieinsats efter svårighetsen, och de som inte håller takten fullföljer inte sina studier. 19

23 Poängproduktion per termin bland studenter med olika studieinsats Studietid per vecka Poäng per termin 2006 (heltidsstudenter) Upp till 30 timmar 19,7 31 till 37 timmar 20,1 38 till 46 timmar 19,9 Över 46 timmar 19,3 Totalt 19,8 20

24 Studenternas åsikter Vad tycker studenterna om studietempot? När vi i en undersökning av ekonomstudenter i Lund, Växjö, Göteborg, Karlstad och Sundsvall (Haglund, 1991) konstaterade att det var mycket svårt eller näst intill omöjligt att mäta studietider med enkla frågor valde vi istället att formulera en fråga om hur studenterna uppfattade tempot i utbildningen. I undersökningarna 2004, 2005, 2006 och 2007 ställdes motsvarande fråga om hur studenterna uppfattar studietempot. Vad tycker du om tempot hittills i dina studier vid Karlstads universitet? Studietempo Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt Campus våren % 31 % 58 % 6 % 0 % Campus hösten % 30 % 58 % 6 % 1 % Campus hösten % 21 % 66 % 9 % 1 % Ingesund hösten % 70 % 4 % 1 % Ingesund hösten % 21 % 67 % 8 % - Internationella studenter våren % 22 % 59 % 11 % 4 % Distansstudenter hösten % 26 % 67 % 4 % 0 % I samtliga undersökningar var resultaten att de flesta studenterna tycker att tempot är lagom och ett flertal av resterande anser att tempot är lite väl högt. Relativt sett få studenter uppfattar studietempot som lågt. Uppfattningarna om studietempot är relativt likartade inom de olika studentgrupperna. 21

25 Studietempo inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2006) Studietempo Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt Ekonomi 2 % 27 % 67 % 4 % 1 % Samhällsvetenskap 2 % 14 % 70 % 13 % 2 % Humaniora 2 % 29 % 63 % 4 % 3 % Lärarutbildning 2 % 21 % 68 % 8 % 2 % Naturvetenskap 11 % 53 % 35 % 1 % - Teknik 15 % 43 % 38 % 3 % 1 % Hälsa, vård och omsorg 8 % 37 % 52 % 2 % - Studietempo inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2007) Studietempo Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt Ekonomi 1 % 15 % 76 % 7 % 2 % Samhällsvetenskap 1 % 12 % 69 % 15 % 3 % Humaniora - 24 % 69 % 6 % 1 % Lärarutbildning 2 % 19 % 65 % 14 % 1 % Naturvetenskap 2 % 31 % 60 % 7 % - Teknik 2 % 20 % 69 % 9 % 0 % Hälsa, vård och omsorg 6 % 33 % 58 % 2 % 1 % Även inom olika utbildningsområden i Campusutbildningar i Karlstad är de flesta studenter nöjda med tempot. Bland studenter inom Naturvetenskap och Hälsa, vård och omsorg anger en något högra andel att studietempot är för högt. 22

26 Studietempo inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (hösten 2007) Studietempo Distansstudenter Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt Ekonomi och 1 % 16 % 80 % 3 % - samhällsvetenskap Humaniora - 25 % 69 % 6 % - Lärarutbildning 2 % 28 % 65 % 5 % 0 % Teknik och 6 % 20 % 71 % 3 % 1 % naturvetenskap Hälsa, vård och omsorg 2 % 26 % 67 % 4 % 0 % Även bland distansstudenter inom olika utbildningsområden är en majoritet nöjd med studietempot. Skillnaderna i studietempo är inte här heller alltför stor mellan olika studieområden. Stress i studierna I studien hösten 2005 ingick en fråga om studenterna upplever stress i sina studier. Denna fråga har sedan dess ställts i samtliga enkäter. Upplever du stress i dina studier på universitetet? Studiestress Ja, jag upplever Ja, ibland Nej, det är i Nej, jag är en besvärande kan det vara allmänhet inte definitivt inte stress ofta för stressigt stressigt stressad Campus våren % 60 % 24 % 2 % Campus hösten % 64 % 20 % 2 % Campus hösten % 58 % 29 % 3 % Musikhögskolan 17 % 48 % 31 % 4 % Ingesund hösten 2006 Musikhögskolan 12 % 55 % 29 % 4 % Ingesund hösten 2007 Internationella studenter våren % 38 % 37 % 17 % Distansstudenter hösten 8 % 56 % 32 % 5 %

27 Ungefär två av tre studenter upplever ibland eller ofta stress i sina studier. Lite mer än var tionde student anger att de upplever en besvärande stress ofta. I den Arbetsmiljöenkät (2006) som Studentkåren vid universitetet genomförde på Campus 2006 angav relativt många studenter att stressen yttrat sig i fysisk ohälsa. Minst stressade är våra internationella studenter. Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (våren 2006) Studiestress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Ekonomi 11 % 63 % 24 % 2 % Samhällsvetenskap 7 % 57 % 32 % 4 % Humaniora och 7 % 51 % 38 % 4 % lärarutbildning Naturvetenskap och 23 % 60 % 18 % 2 % teknik Hälsa och vård 20 % 62 % 18 % 0 % Totalt 14 % 60 % 24 % 2 % Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2006) Studiestress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Ekonomi 8 % 68 % 21 % 3 % Samhällsvetenskap 11 % 58 % 26 % 5 % Humaniora 9 % 60 % 28 % 3 % Lärarutbildning 6 % 66 % 26 % 2 % Naturvetenskap 24 % 59 % 14 % 3 % Teknik 23 % 60 % 15 % 2 % Hälsa, vård och omsorg 18 % 62 % 18 % 3 % 24

28 Studiestress inom olika studieområden i undersökningen på Campus i Karlstad (hösten 2007) Studiestress Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Ekonomi 10 % 57 % 27 % 6 % Samhällsvetenskap 9 % 47 % 41 % 2 % Humaniora 6 % 55 % 34 % 6 % Lärarutbildning 9 % 60 % 27 % 4 % Naturvetenskap 15 % 61 % 20 % 4 % Teknik 6 % 60 % 31 % 4 % Hälsa, vård och omsorg 15 % 50 % 35 % - Mest stressade är studenter inom studieområden där man också ansåg att studietempot var högt. Studenter inom naturvetenskap, teknik och hälsa, vård och omsorg är något mer stressade av sina studier än övriga grupper studenter. Skillnaderna verkar ha minskat från 2006 till Studiestress inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (hösten 2007) Studiestress Distansstudenter Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad Ekonomi och 6 % 53 % 38 % 4 % samhällsvetenskap Humaniora 5 % 38 % 52 % 5 % Lärarutbildning 7 % 61 % 29 % 4 % Teknik och 10 % 48 % 34 % 8 % naturvetenskap Hälsa, vård och omsorg 8 % 56 % 32 % 5 % Bland distansstudenter är de som läser humaniora minst stressande och bland övriga studieområden är stressnivån ganska likartad. 25

29 Vad studenterna anser att utbildningen ger Studenterna har i studentenkäter ht2002 och vt2004 angivit vad de anser att de lärt sig under sin utbildning. Begreppen och definitionerna i frågorna är ett urval från det enkätformulär som användes i Studentspegeln (2002). Värdering av vad utbildningen givit för kunskaper och färdigheter universitetet som helhet. Aritmetiskt medelvärde på en betygsskala från 1 (bästa värde) till 4. Utbildningen har bidragit till: Att du uppnått en breddad allmänbildning Att du lärt dig samarbeta med andra Att du kan tänka kritiskt och analytiskt Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Att du lärt dig skriva tydligt och klart Att du lärt dig tala tydligt och klart Att du stimulerats att ta del av aktuell forskning Att du kan använda datorer och IT Campus Campus våren våren Campus hösten 2007 Distansutbildning 2007 Internationella studenter 2007 Ingesund 2006 Ingesund ,1 2,1 2,2 2,1 2,5 2,5 2,5 2,3 2,2 2,2 2,4 2,2 2,2 2,4 2,2 2,3 2,3 2,2 2,7 2,3 2,4 2,3 2,3 2,3 2,0 2,7 1,8 1,8 2,6 2,5 2,5 2,4 2,6 2,9 3,2 2,9 2,7 2,7 2,8 2,5 2,7 2,9 2,8 2,7 2,8 2,3 2,7 2,8 2,9 2,8 2,7 2,8 2,5 3,0 2,8 2,9 26

30 Den rangordning som visas i våra studier på Campus i Karlstad är i stort densamma som resultaten från Studentspegelundersökningarna 2002 och Dessa har genomförts med urval av studenter från alla lärosäten i Sverige. Det som våra campusstudenter anger att de tillägnat sig i sina studier är främst en allmän bildning, en träning att samarbeta och förmåga till kritiskt tänkande. Färdigheter som skrivförmåga, förmåga att tala klart, träning att använda datorer och stimulans att ta del av aktuell forskning kommer längre ner på studenternas lista över ting man lärt sig i sina studier. Våra gäststudenter från andra länder anger att de fått mycket träning att samarbeta. De som studerar musik på Ingesund tycker att de fått en mycket tydlig yrkesinriktad utbildning, men samtidigt upplever dessa att de inte har fått lika mycket av allmänbildning och av träning i att skriva väl. Distansstudenter ger något bättre betyg åt att de fått yrkesrelaterade kunskaper och dessutom anger de att de fått stimulans att ta del av aktuell forskning. Breddad allmänbildning I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning Att du uppnått en breddad allmänbildning Mycket hög Hög Liten Mycket liten Campus våren % 54 % 24 % 3 % Campus hösten % 55 % 24 % 2 % Campus hösten % 57 % 27 % 2 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 43 % 36 % 12 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 48 % 37 % 9 % Internationella studenter våren % 39 % 45 % 6 % Distansstudenter hösten % 51 % 24 % 3 % Studenter vid Musikhögskolan och internationella gäststudenter anser att de i något mindre än övriga studenter fått en allmänbildning genom sina studier. 27

31 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (våren 2006) Att du uppnått en breddad allmänbildning Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 28 % 40 % 23 % 9 % Samhällsvetenskap 23 % 65 % 13 % - Humaniora 16 % 54 % 30 % - Lärarutbildning 11 % 75 % 14 % - Naturvetenskap 21 % 44 % 28 % 7 % Teknik 4 % 30 % 61 % 4 % Hälsa, vård och omsorg 20 % 61 % 19 % - I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2006) Att du uppnått en breddad allmänbildning Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 12 % 58 % 27 % 3 % Samhällsvetenskap 31 % 52 % 16 % 1 % Humaniora 25 % 50 % 23 % 2 % Lärarutbildning 17 % 63 % 19 % 1 % Naturvetenskap 20 % 40 % 37 % 3 % Teknik 10 % 40 % 44 % 7 % Hälsa, vård och omsorg 18 % 55 % 25 % 2 % 28

32 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2007) Att du uppnått en breddad allmänbildning Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 13 % 60 % 26 % 1 % Samhällsvetenskap 17 % 66 % 17 % - Humaniora 11 % 60 % 25 % 4 % Lärarutbildning 12 % 64 % 23 % 1 % Naturvetenskap 13 % 44 % 40 % 2 % Teknik 5 % 41 % 47 % 7 % Hälsa, vård och omsorg 18 % 60 % 21 % 1 % De bland våra campusstudenter som tycker att de fått mycket allmänbildning är samhällsvetare och de som anger att de i mindre utsträckning bildat sig genom studierna är naturvetare och tekniker. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du uppnått en breddad allmänbildning (hösten 2007) Att du uppnått en breddad allmänbildning Mycket hög Hög Liten Mycket liten Distansstudenter Ekonomi och 27 % 51 % 21 % 2 % samhällsvetenskap Humaniora 40 % 44 % 14 % 2 % Lärarutbildning 8 % 48 % 37 % 7 % Teknik och naturvetenskap 5 % 52 % 34 % 9 % Hälsa, vård och omsorg 9 % 45 % 40 % 6 % Bland distansstudenter är det humanisterna som anger att de i utbildningen får en allmän bildning. Även studenter inom ekonomi och samhällsvetenskap anger att bildningen är en del av utbildningen. Studenter inom lärarutbildning, inom teknik och naturvetenskap samt inom hälsa, vård och omsorg anger i mindre utsträckning att bildning varit central i utbildningen. 29

33 Samarbeta med andra I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra? Att du lärt dig samarbeta med andra Mycket hög Hög Liten Mycket liten Campus våren % 51 % 25 % 10 % Campus hösten % 52 % 27 % 4 % Campus hösten % 52 % 29 % 4 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 47 % 23 % 6 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 46 % 32 % 8 % Internationella studenter våren % 44 % 25 % 7 % Distansstudenter hösten % 42 % 32 % 10 % Lite paradoxalt anger distansstudenter, studenter som normalt inte har direktkontakt med varandra, att de fått mest träning i att samarbeta under sina studier. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(våren 2006) Att du lärt dig samarbeta med andra Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 19 % 32 % 25 % 25 % Samhällsvetenskap 15 % 61 % 22 % 3 % Humaniora 7 % 47 % 23 % 23 % Lärarutbildning 18 % 50 % 25 % 7 % Naturvetenskap 11 % 50 % 33 % 5 % Teknik 16 % 69 % 12 % 2 % Hälsa, vård och omsorg 16 % 49 % 27 % 8 % 30

34 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(hösten 2006) Att du lärt dig samarbeta med andra Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 10 % 53 % 31 % 6 % Samhällsvetenskap 21 % 51 % 24 % 4 % Humaniora 11 % 49 % 33 % 7 % Lärarutbildning 21 % 51 % 25 % 4 % Naturvetenskap 17 % 49 % 26 % 9 % Teknik 14 % 50 % 29 % 8 % Hälsa, vård och omsorg 15 % 55 % 27 % 4 % I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(hösten 2007) Att du lärt dig samarbeta med andra Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 13 % 51 % 34 % 2 % Samhällsvetenskap 17 % 49 % 29 % 6 % Humaniora 9 % 45 % 42 % 4 % Lärarutbildning 21 % 56 % 21 % 2 % Naturvetenskap 13 % 53 % 27 % 7 % Teknik 11 % 55 % 31 % 3 % Hälsa, vård och omsorg 13 % 54 % 29 % 4 % Träning av att samarbeta med andra får studenter på lärarutbildningen mycket av. Studenter som läser humaniora ligger här lägst. Skillnaderna är dock inte stora. 31

35 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig samarbeta med andra?(hösten 2007) Att du lärt dig samarbeta med andra Mycket hög Hög Liten Mycket liten Distansstudenter Ekonomi och 10 % 24 % 40 % 26 % samhällsvetenskap Humaniora 11 % 37 % 43 % 10 % Lärarutbildning 21 % 46 % 28 % 5 % Teknik och 9 % 41 % 29 % 21 % naturvetenskap Hälsa, vård och omsorg 15 % 42 % 32 % 10 % Även bland distansstudenter som läser lärarutbildningar anger att de får mycket träning i samarbeta med andra i sin utbildning. Tänka kritiskt och analytiskt I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Campus våren % 52 % 25 % 7 % Campus hösten % 52 % 30 % 4 % Campus hösten % 52 % 29 % 5 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 48 % 31 % 7 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 44 % 31 % 11 % Internationella studenter våren % 38 % 39 % 17 % Distansstudenter hösten % 52 % 27 % 5 % 32

36 De internationella studenterna anger i minst utsträckning att de i sin utbildning fått träning i att tänka kritiskt och analytiskt. I denna grupp anger över hälften att de liten eller mycket liten fått denna träning i sina studier. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? (våren 2006) Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 14 % 45 % 20 % 21 % Samhällsvetenskap 25 % 61 % 13 % 1 % Humaniora 21 % 54 % 23 % 2 % Lärarutbildning 25 % 54 % 18 % 4 % Naturvetenskap 17 % 49 % 30 % 4 % Teknik 11 % 41 % 37 % 11 % Hälsa, vård och omsorg 8 % 53 % 33 % 6 % I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? (hösten 2006) Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 9 % 51 % 36 % 4 % Samhällsvetenskap 24 % 62 % 12 % 2 % Humaniora 17 % 50 % 28 % 5 % Lärarutbildning 13 % 58 % 27 % 3 % Naturvetenskap 11 % 40 % 38 % 11 % Teknik 7 % 43 % 42 % 9 % Hälsa, vård och omsorg 13 % 46 % 35 % 5 % 33

37 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? (hösten 2007) Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 15 % 48 % 34 % 4 % Samhällsvetenskap 22 % 55 % 21 % 2 % Humaniora 13 % 55 % 23 % 10 % Lärarutbildning 15 % 62 % 21 % 2 % Naturvetenskap 9 % 62 % 29 % - Teknik 7 % 43 % 41 % 9 % Hälsa, vård och omsorg 12 % 51 % 31 % 6 % Studenter inom samhällsvetenskap anger i högst utsträckning att de tränat sig att tänka kritiskt och analytiskt under sina studier. Teknikstudenterna ligger här lägst. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt? (hösten 2007) Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Distansstudenter Ekonomi och 14 % 49 % 30 % 7 % samhällsvetenskap Humaniora 26 % 50 % 21 % 3 % Lärarutbildning 18 % 54 % 27 % 2 % Teknik och naturvetenskap 5 % 50 % 34 % 11 % Hälsa, vård och omsorg 13 % 52 % 27 % 8 % Bland distansstudenter ligger teknik- och naturvetarstudenter lägst när det gäller träning i kritiskt tänkande. Humanister ligger här högt. 34

38 Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter? Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög Hög Liten Mycket liten och färdigheter Campus våren % 50 % 24 % 8 % Campus hösten % 48 % 32 % 7 % Campus hösten % 50 % 32 % 7 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 57 % 8 % 1 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 49 % 10 % 3 % Internationella studenter våren % 32 % 54 % 10 % Distansstudenter hösten % 51 % 19 % 5 % Studenter vid Musikhögskolan ligger i topp när det gäller att få yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter i sin utbildning. Distansstudenter ligger som god två här. Därefter kommer vanliga och slutligen anger våra internationella gäststudenter att det i mycket liten utsträckning fått direkta yrkeskunskaper. Det är stora skillnader mellan de olika utbildningarna. 35

39 I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?(våren 2006) Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög Hög Liten Mycket liten och färdighet Ekonomi 18 % 36 % 25 % 21 % Samhällsvetenskap 14 % 47 % 34 % 5 % Humaniora - 35 % 49 % 16 % Lärarutbildning 18 % 64 % 11 % 7 % Naturvetenskap 16 % 51 % 26 % 7 % Teknik 8 % 46 % 40 % 6 % Hälsa, vård och omsorg 20 % 67 % 11 % 2 % I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?(hösten 2006) Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög Hög Liten Mycket liten och färdighet Ekonomi 9 % 45 % 38 % 8 % Samhällsvetenskap 17 % 43 % 32 % 8 % Humaniora 8 % 30 % 45 % 17 % Lärarutbildning 10 % 60 % 27 % 3 % Naturvetenskap 10 % 38 % 36 % 17 % Teknik 9 % 48 % 35 % 9 % Hälsa, vård och omsorg 26 % 51 % 21 % 2 % 36

40 I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?(hösten 2007) Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög Hög Liten Mycket liten och färdighet Ekonomi 6 % 50 % 40 % 4 % Samhällsvetenskap 7 % 51 % 36 % 6 % Humaniora 7 % 38 % 43 % 13 % Lärarutbildning 14 % 64 % 20 % 2 % Naturvetenskap 9 % 40 % 40 % 11 % Teknik 7 % 41 % 41 % 12 % Hälsa, vård och omsorg 21 % 53 % 22 % 5 % Yrkesmässig träning får lärarstudenter och studenter inom hälsa, vård och omsorg i hög utsträckning. Även här finns relativt stora skillnader mellan de olika utbildningarna. I vilken utsträckning har Du i Din utbildning här på universitetet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter?(hösten 2007) Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper Mycket hög Hög Liten Mycket liten och färdighet Distansstudenter Ekonomi och 17 % 55 % 22 % 7 % samhällsvetenskap Humaniora 22 % 41 % 25 % 11 % Lärarutbildning 29 % 52 % 18 % 2 % Teknik och naturvetenskap 18 % 50 % 24 % 7 % Hälsa, vård och omsorg 29 % 48 % 16 % 7 % Även bland distansstudenter är yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter prioriterade inom lärarutbildning och inom utbildningar i hälsa, vård och omsorg. 37

41 Skriva klart och begripligt I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig skriva klart och begripligt? Att du lärt dig skriva klart och begripligt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Campus våren % 38 % 38 % 15 % Campus hösten % 41 % 37 % 10 % Campus hösten % 40 % 41 % 10 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 23 % 47 % 26 % Musikhögskolan Ingesund hösten % 9 % 51 % 37 % Internationella studenter våren % 35 % 35 % 20 % Distansstudenter hösten % 45 % 32 % 9 % Träning i att skriva ges våra distansstudenter i relativt sett hög omfattning. Studenterna vid Musikhögskolan ligger lägst här. I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig skriva klart och begripligt?(våren 2006) Att du lärt dig skriva klart och begripligt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 8 % 28 % 33 % 32 % Samhällsvetenskap 15 % 53 % 29 % 3 % Humaniora 5 % 42 % 44 % 9 % Lärarutbildning 21 % 25 % 43 % 11 % Naturvetenskap 3 % 29 % 46 % 22 % Teknik 6 % 34 % 47 % 13 % Hälsa, vård och omsorg 8 % 39 % 39 % 14 % 38

42 I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig skriva klart och begripligt?(hösten 2006) Att du lärt dig skriva klart och begripligt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 5 % 39 % 46 % 11 % Samhällsvetenskap 21 % 46 % 28 % 6 % Humaniora 10 % 36 % 38 % 16 % Lärarutbildning 17 % 48 % 28 % 7 % Naturvetenskap 7 % 30 % 48 % 15 % Teknik 7 % 41 % 39 % 13 % Hälsa, vård och omsorg 11 % 38 % 39 % 12 % I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till att Du lärt Dig skriva klart och begripligt?(hösten 2007) Att du lärt dig skriva klart och begripligt Mycket hög Hög Liten Mycket liten Ekonomi 7 % 44 % 41 % 8 % Samhällsvetenskap 14 % 38 % 42 % 8 % Humaniora 7 % 47 % 38 % 7 % Lärarutbildning 13 % 49 % 31 % 7 % Naturvetenskap 7 % 22 % 71 % - Teknik 6 % 31 % 49 % 14 % Hälsa, vård och omsorg 7 % 42 % 37 % 14 % Lärarstudenter anger att de fått träning i att skriva i sin utbildning. Naturvetarstudenter ligger här lägst, närmast följt av teknikstudenter. 39