Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet

Transkript

1 Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke Lars Haglund Karlstads universitet Karlstad University Studies 2014:37

2 Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke Lars Haglund FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 2014:37

3 Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet - Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke Lars Haglund FORSKNINGSRAPPORT urn:nbn:se:kau:diva Karlstad University Studies 2014:37 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Karlstad Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad

4 1 Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet Gymnasister, campusstudenter, distansstudenter och alumner om att utbilda sig till ett yrke Karlstads universitet Lars Haglund 2014

5 2 Innehåll Förord... 3 Utbildning för ett yrke... 4 Gymnasisters motiv för att läsa vidare... 5 Studenternas åsikter om kopplingen till arbetslivet under grundutbildningen... 7 Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter genom utbildningen... 8 Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? Balans mellan teori och praktik i utbildningen Förvärvsarbete parallellt med studierna Alumnernas åsikter om utbildning och arbetsliv Studier som förbereder inför arbetslivet Användning av utbildningen i arbetet Avslutande funderingar Källor... 30

6 3 Förord Det är många studenter och anställda vid Karlstads universitet som hjälpt till med studierna som presenteras nedan. Här några av de viktigaste medarbetarna. Maude Andersson Elisabeth Berg Monica Björkström Annika Eriksson Lena Fries Maria Hong Sofia Hägglund Bengt Hällgren Monica Jakobsson Lena E. Johansson Britt-Marie Karlsson Gunilla Klinteskog Erik Lindholm Lars Olsson Maria Jansdotter Samuelsson Monica Schagerholm Martin Sundqvist Lotta Svenneling Britt-Inger Thäng Annicka Tigér Anna Pedersén Sist men icke minst måste vi tacka de studenter, alumner och gymnasister som under årens lopp valt att besvara våra omkring 100 olika enkäter. Tack för all hjälp! Lars Haglund

7 4 Utbildning för ett yrke Det finns många åsikter kring universitetsutbildningar och yrkesorientering. Så här tyckte några av våra Campusstudenter på Karlstads universitet i senaste studentundersökningen 2012: Känns uppdaterat och modernt. Bra att man relaterar mycket av studierna till det verkliga arbetslivet. (Kvinna, 20 år). En bra blandning av teoretisk kunskap och praktik att koppla teorin till. (Man, 27 år). Too much focus on theory. I want more practical training. (Man, 28 år). Vi diskuterade balansen mellan teori och praktik på ett seminarium med nya lärare inom universitetet samma år. Underlag var resultat från studentenkäter där många studenter vill ha en mer praktikinriktad utbildning och där näst intill ingen student önskar mer teoretiska studier (resultaten redovisas senare i rapporten mer i detalj). Här några kommentarer från våra nya lärare på universitetet: Dom vet inte vad dom svarar på! Studenterna vet inte bäst! Det är vi som måste få bestämma! Praktiken skall dom få reda på sen! Praktik har dom resten av livet på sig att få! Hur skall det gå till när vi har 150 studenter? Dom kan man ju inte skicka ut sådär bara! Den som vill kan ju skaffa sig praktik själv! Dom kommer ju inte när vi har gästföreläsare! Att hatta runt på en praktikplats lär man sig ju inget på! Våra utbildningsprogram är olika när det gäller dessa frågor. Vissa program är till stor del yrkesinriktade, t ex våra legitimationsutbildning inom vård och omsorg. Andra utbildningar är mer öppna och bildande eller rent av forskningsinriktade. Våra studenter kommer till oss med skiftande förväntningar och mål för sina studier där en del är totalt fokuserade medan andra söker sig fram och väljer mer öppna program. Det är alltså svårt att säga vad som är en lagom kombination av teori och praktik i en utbildning. Nu är det inte antingen eller som gäller här. Det slutliga svaret på frågan om teori eller praktik är väl givetvis både och. Teori som kopplas till verkligheten är det som behövs i alla utbildningar och varken opraktisk teori eller teorilös praktik är något att ha egentligen. Detta gäller både i yrkeslivet och inom akademin. I våra gymnasiststudier, studentstudier och i våra alumnstudier som genomförts under ett antal år på universitetet ingår frågor som kan relateras till frågan om yrkesorientering och balans mellan teori och tillämpning/praktik. Nedan sammanfattar vi enkätsvar från gymnasister på besök på universitetet, våra studenter som läser på campus, våra studenter på distans och från våra alumner.

8 Gymnasisters motiv för att läsa vidare 5 Under vårterminerna 2007 och 2008 genomförde vi vid Karlstads universitet enkäter till gymnasister med frågor om hur man ser på högre utbildning mot slutet av sin utbildning på gymnasium. Enkätformulär delades ut under de Högskoleinformationsdagar vid universitetet dit alla gymnasister från Värmland med omnejd bjuds in. Inbjudan till dessa dagar omfattade såväl gymnasister på studieförberedande som på yrkesförberedande program. I undersökningarna fick vi in svar från praktiskt taget alla som deltog i informationsdagarna. Totalt svarade nästan gymnasister. Frågorna i enkäten 2008 kan delas in enligt följande modell: Bakgrund Kön och ålder? Var kommer du från? Kommer du från en familj med akademisk tradition Har du utländsk eller svensk bakgrund? Vilken utbildning går du på gymnasiet/på folkhögskolan? Planering inför studier Planerar du att gå vidare till högre studier efter dina studier nu? Vill du gå vidare nu eller senare? Vad planerar du att göra före studierna? Hur säkra är dina planer? Vill du studera inom program, enstaka kurser eller KY utbildning? Vilka ämnen/till vilka yrken vill du studera? Var vill du studera? Åsikter om studieort och högre studier Varför vill du studera vidare? Varför vill du inte studera vidare? Vilka fördelar ser du med Karlstad som studieort? Vilka nackdelar ser du med Karlstad som studieort? Finns det något du saknar i utbudet av utbildningar i Karlstad? Finns det något du oroar dig för kring högre studier Här redovisas svar på frågan om motiv för vidare studier. Varför vill du studera vidare? (Procent bland dem som planerar att studera vidare) Utan högre utbildning är det svårt att få ett bra arbete 67 % 58 % Det jag vill bli kräver att jag läser vidare på högre 54 % 49 % utbildning Jag vill bli högavlönad efter avslutad utbildning 35 % 37 % Jag vill få bättre status och mer respekt 10 % 10 %

9 6 Det viktigaste motivet för att studera vidare var enligt gymnasisterna att högre utbildning krävs för att få ett bra arbete. Frågan var kanske inte den mest välformulerade, men tendensen är ändå tydlig. Yrkesinriktningen är mycket viktig för gymnasisterna.

10 7 Studenternas åsikter om kopplingen till arbetslivet under grundutbildningen Sedan 2000 har vi genomfört ett antal studentenkäter vid Karlstads universitet. De senare av dessa mätningar har genomförts med enkäter som delats ut på föreläsningar och seminarier. Den insamlingsmetoden ger för många utbildningsprogram mycket höga svarsandelar. Omkring 3 av 4 studenter svarar på våra frågor. Vi missar i stort sett bara de som inte var med vid det undervisningstillfälle då vi samlade in data. De frågor vi ställt i enkäter till studenter utvecklades ur en enkät till ekonomstudenter vid flera lärosäten som vi genomförde 1991, (Haglund, 1991). Sedan har frågor testats och ändrats i ett antal studier. Några av frågorna har sin bakgrund i Studentspegelundersökningarna som genomfördes av högskoleverket 2001 och Dessa genomfördes med en postenkät där hösten 2001 drygt studenter som läst minst två terminer vid 33 högskolor och universitet kontaktades. I runda tal 500 studenter ingick i urvalet från varje högskola och universitet, inklusive Karlstads universitet. Totalt svarade 69 % av studenterna efter några påminnelser. Enkäten som genomfördes 5 år senare hade ett lite mindre totalt urval och dessutom hade svarsfrekvensen minskat till 59 %. När man 2011 planerade att genomföra en tredje enkäten valde man att ställa in eftersom man inte ansåg att man skulle få tillräckligt med svar. Om man inte fick mer än hälften att svara ansåg man resultaten inte vara användbara. Nedan redovisas resultat från våra egna studentstudier på Campus och bland distansstudenter. I källförteckningen anges dessa olika studier. Några jämförelser görs också med data från Studentspegelundersökningarna. Följande frågor ingår normalt i våra studentenkäter på universitetet.

11 8 Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter genom utbildningen Bland flera olika värderande frågor om utbildningen ingick nedanstående fråga om utbildning och arbetsliv i våra enkäter. Här några resultat från olika år. I vilken utsträckning har du i din utbildning vid Karlstads Universitet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter? Programstudenter Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad Våren ,0 % 45,0 % 31,0 % 10,0 % - Hösten ,0 % 43,0 % 36,0 % 9,0 % ,0 % 46,0 % 39,0 % 8,0 % - Programstudenter I mycket hög grad I hög grad Delvis I liten grad Inte alls ,4 % 38, 6 % 35,3 % 13,3 % 3,4 % ,6 % 39,7 % 33,4 % 10,7 % 1,6 % ,0 % 40,8 % 30,1 % 7,9 % 1,2 % Internationella studenter Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad ,0 % 32,0 % 54,0 % 10,0 % - Internationella studenter I mycket hög grad I hög grad Delvis I liten grad Inte alls ,7 % 35,5 % 31,4 % 19,2 % 5,2 % ,1 % 20,0 % 48,2 % 16,5 % 8,2 % ,8 % 33,3 % 29,4 % 19,6 % 9,8 % G På samma sätt som för andra kompetenser man fått genom utbildningen är det svårt att hitta tydliga förändringar mellan mätningarna de olika åren. Resultaten är ganska stabila. Våra utbildningar och våra studenter är olika och resultaten skiljer sig avsevärt mellan olika utbildningsprogram när man frågar om synen på utbildningen. Här resultat från den senaste mätningen som genomfördes hösten 2012 I vilken utsträckning har du i din utbildning vid Karlstads Universitet uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter? Utbildningsprogram 2012 I mycket hög grad I hög grad Delvis I liten grad Inte alls Speciallärare 64,7 % 29,4 % 2,9 % - 2,9 % Förskollärare 57,4 % 34,4 % 4,9 % 1,6 % 1,6 % Kompletterande pedagogisk 55,6 % 11,1 % 22,2 % 11,1 % - utbildning Lärare Naturkunskap 52,6 % 47,4 % Biovetenskap - Receptarie 46,2 % 23,1 % 26,9 % 3,8 % -

12 9 Utbildningsprogram 2012 I mycket hög grad I hög grad Delvis I liten grad Inte alls Fristående kurser 41,5 % 32,9 % 15,9 % 6,1 % 3,7 % IT, projektledning och 41,4 % 41,4 % 13,8 % 3,4 % - affärssystem Sjuksköterska 41,3 % 49,7 % 8,5 % - 0,5 % Projektledning 38,9 % 38,9 % 16,7 % 5,6 % - Civilingenjör Datateknik 38,5 % 30,8 % 23,1 % - 7,7 % Genomsnitt 37,5 % 38,9 % 17,9 % 3,8 % 1,9 % Distansutbildningar Projektledning 35,0 % 40,0 % 20,0 % 5,0 % - Socionomprogrammet 34,0 % 40,7 % 22,8 % 1,9 % 0,6 % Tandhygienist 30,2 % 41,5 % 24,5 % 1,9 % 1,9 % Vård och 30,0 % 37,1 % 27,1 % 5,7 % - stödsamordnarprogrammet Specialistsjuksköterska 29,7 % 37,8 % 27,0 % 5,4 % - Ämneslärare 7-G 26,7 % 63,3 % 10,0 % - - Annat 24,5 % 44,9 % 22,4 % 4,1 % 4,1 % Grundlärare F-6 24,3 % 45,9 % 29,7 % - - Rättsvetenskapsprogrammet 23,1 % 41,8 % 27,6 % 6,0 % 1,5 % Genomsnitt Program 20,0 % 40,8 % 30,1 % 7,9 % 1,2 % Biologiprogrammet 20,0 % 33,3 % 20,0 % 20,0 % 6,7 % MK visuell kommunikation och 17,9 % 39,3 % 35,7 % 7,1 % - medier Lärare inriktning tidigfritidshem 16,7 % 66,7 % 16,7 % - - Personal och arbetsliv 16,7 % 48,7 % 27,3 % 6,7 % 0,7 % MK globala medier 16,7 % 37,5 % 37,5 % 8,3 % - Hälsa och Wellness 15,6 % 37,8 % 37,8 % 8,9 % - Information & PR 13,6 % 27,3 % 45,5 % 13,6 % - Master of Public Administration 13,3 % 66,7 % 20,0 % - - Yrkeslärare 13,3 % 63,3 % 16,7 % - 6,7 % Fastighetsekonomi 13,2 % 49,1 % 29,2 % 7,5 % 0,9 % IT Design m.fl. 12,8 % 51,1 % 27,7 % 8,5 % - Turismprogrammet 11,8 % 26,5 % 50,0 % 8,8 % 2,9 % Övriga Mastersprogram 11,5 % 26,9 % 30,8 % 23,1 % 7,7 % Civilingenjör 11,1 % 30,2 % 38,1 % 15,9 % 4,8 % Miljövetenskap 10,8 % 18,9 % 45,9 % 24,3 % - Politices kandidat 10,0 % 23,3 % 46,7 % 20,0 % - Civilingenjör Industriell 10,0 % 10,0 % 60,0 % 10,0 % 10,0 % ekonomi Ekonomi 9,8 % 42,3 % 35,0 % 9,8 % 3,3 % Samhällsanalytiker 9,1 % 31,8 % 40,9 % 18,2 % - Marketing and Service 8,3 % 41,7 % 41,7 % 8,3 % - management Genomsnitt Master 7,8 % 33,3 % 29,4 % 19,6 % 9,8 % Webb och multimedia 7,9 % 26,3 % 42,1 % 18,4 % 5,3 % Övriga program 7,1 % 42,9 % 28,6 % 14,3 % 7,1 %

13 10 Utbildningsprogram 2012 I mycket I hög Delvis I liten Inte hög grad grad grad alls Samhällelig Riskhantering 6,7 % 26,7 % 46,7 % 20,0 % - Civilekonomprogrammet 5,1 % 30,3 % 48,5 % 16,2 % - Samhällsplanerarprogrammet 4,9 % 53,7 % 34,1 % 7,3 % - Accounting - 38,5 % 15,4 % 23,1 % 23,1 % En hel del av våra utbildningsprogram ligger högt i svar på frågan om utbildningens relation till yrkeslivet. Här finner vi många av våra olika program inom vård och omsorg. Frågan är hämtad från Studentspegelundersökningarna (Studentspegeln, Högskoleverket 2002 och 2007). Här resultat från den senaste mätningen, där data samlades in I vilken utsträckning har din utbildning bidragit till att uppnå yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Högskola/universitet Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad Karolinska institutet 64,7 % 29,8 % 4,7 % 0,8 % Gymnastik- och 49,2 % 41,9 % 8,9 % idrottshögskolan Blekinge tekniska 46,9 % 34,4 % 16,7 % 2,1 % högskola Umeå universitet 45,1 % 40,2 % 13,7 % 1,0 % Luleå tekniska universitet 44,3 % 39,2 % 13,9 % 2,5 % Handelshögskolan i 44,0 % 43,1 % 11,9 % 0,9 % Stockholm Göteborgs universitet 43,9 % 38,1 % 14,4 % 3,6 % Högskolan i Kalmar 40,9 % 49,0 % 8,1 % 2,0 % Linköpings universitet 40,2 % 42,1 % 13,8 % 3,9 % Malmö högskola 40,2 % 43,8 % 13,4 % 2,6 % Högskolan i Borås 39,3 % 45,5 % 15,2 % Lärarhögskolan i 39,2 % 49,0 % 9,3 % 2,6 % Stockholm Uppsala universitet 39,1 % 37,6 % 19,2 % 4,1 % Sveriges 38,1 % 49,0 % 12,1 % 0,9 % lantbruksuniversitet Växjö universitet 37,6 % 38,3 % 19,1 % 5,0 % Högskolan Kristianstad 37,3 % 45,8 % 12,4 % 4,6 % Hela riket 37,1 % 42,9 % 16,2 % 3,8 % Lunds universitet 36,3 % 37,6 % 20,0 % 6,1 % Mittuniversitetet 35,9 % 37,8 % 21,2 % 5,1 % Högskolan i Skövde 35,3 % 48,9 % 12,9 % 2,9 % Högskolan Väst 33,8 % 46,0 % 15,1 % 5,0 % Mälardalens högskola 32,6 % 50,6 % 12,4 % 4,5 %

14 11 Högskola/universitet Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad Högskolan på Gotland 32,4 % 41,4 % 18,0 % 8,1 % Karlstads universitet 32,4 % 41,6 % 19,7 % 6,4 % Chalmers tekniska 32,2 % 51,0 % 16,8 % högskola Högskolan Dalarna 30,1 % 51,7 % 13,3 % 4,9 % Högskolan i Jönköping 29,9 % 50,9 % 16,8 % 2,4 % Örebro universitet 28,6 % 48,0 % 18,4 % 5,1 % Kungl. Tekniska 26,0 % 45,8 % 21,9 % 6,2 % högskolan Högskolan i Halmstad 25,8 % 50,3 % 20,1 % 3,8 % Högskolan i Gävle 23,4 % 52,4 % 18,6 % 5,5 % Södertörns högskola 19,6 % 29,7 % 39,2 % 11,4 % Stockholms universitet 18,6 % 40,3 % 30,3 % 10,9 % Lärosäten med en tydlig yrkesorienterad profil som exempelvis Karolinska och GIH ligger av naturliga skäl högt här. Om vi ser på enbart studenter från Karlstad och använder den mer omfattande enkäten från 2001 så får vi följande resultat. I vilken utsträckning har din utbildning bidragit till att uppnå yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter Studieinriktning Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad Vårdutbildning och 53,6 % 43,3 % 3,1 % receptarie Annan teknisk 30,7 % 53,9 % 15,4 % utbildning Hela universitetet 27,1 % 44,9 % 23,7 % 4,3 % Lärarutbildning 27,0 % 46,3 % 23,3 % 3,3 % Samhällsvetenskap 26,6 % 41,8 % 27,3 % 4,3 % och juridik Övriga utbildningar 22,7 % 27,1 % 41,0 % 9,2 % inkl. YYTEH Humaniora och teologi 22,6 % 33,7 % 33,7 % 10,0 % Matematik och naturvetenskap 17,2 % 55,6 % 20,6 % 6,6 % Yrkesinriktade legitimationsutbildningar ligger högt här och mer allmänt orienterade utbildning har motsatta resultat. Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? I enkätundersökningarna på campus och bland distansstudenter har vi inte ställt frågor om vilka typer av kunskaper som studenterna värderar som viktigast i sina studier. Däremot finns det frågor som summerar studenternas upplevelse av sina

15 12 studier. En analys av samband mellan vad man säger att man lärt sig och hur man värderar sin utbildning totalt kan ge indicier som visar vad studenter i realiteten värderar högst i sin utbildning. Vi använder en enkel multipel regressionsanalys för att hitta samband mellan kompentens och totalupplevelse av utbildning och har gjort analyserna de senaste två undersökningarna. Nedan redovisas de senaste studentstudierna från Signifikanta betakoefficienter i fetstil. Vad man lärt sig? Utbildningskvalitet (2012) Campusstudenter Beta Yrkesrelaterade kunskaper och,168 färdigheter Lärt sig samarbeta med andra,146 Lärt sig tänka kritiskt och analytiskt,088 Lärt sig tala klart och begripligt,081 Uppnått breddad allmänbildning,057 Stimulerats att ta del av aktuell,000 forskning Lärt sig skriva klart och begripligt -,039 Vad man lärt sig? Utbildningskvalitet (2012) Internationella studenter 2012 Beta Yrkesrelaterade kunskaper och,598 färdigheter Lärt sig tänka kritiskt och analytiskt,248 Uppnått breddad allmänbildning -,013 Lärt sig tala klart och begripligt -,018 Lärt sig samarbeta med andra -,028 Lärt sig skriva klart och begripligt -,114 Stimulerats att ta del av aktuell -,136 forskning Vad man lärt sig? Utbildningskvalitet (2012) Distansstudenter 2012 Beta Breddad allmänbildning,296 Yrkesrelaterade kunskaper och,230 färdigheter Aktuell forskning,084 Skriva klart och begripligt,077 Tala klart och begripligt,053 Samarbeta med andra -,048 Tänka kritiskt och analytiskt -,060 Det som studenter förknippar med god kvalitet i utbildningen är en tydlig yrkesorientering, träning i samarbete, bred allmänbildning och forskningsanknytning. Om man anser sig ha tränat färdigheter som kritiskt tänkande, retorik och skrivförmåga relateras inte i fullt lika stor grad till utbildningskvalitet.

16 13 Balans mellan teori och praktik i utbildningen I de tidigare studentenkäterna våren och hösten 2004, hösten 2005 och vid båda enkäterna 2006 ingick en fråga om hur studenterna uppfattar balansen mellan de teoretiska och de praktiska inslagen i utbildningen. Denna fråga ställdes första gången i den kartläggning av ekonomstudenter (Haglund, 1991) vid ett antal olika lärosäten som genomfördes i början av 1990-talet. Resultaten den gången blev följande. Ett vanligt diskussionsämne bland studenter och lärare på ekonomlinjer är hur man skall balansera praktiska och teoretiska moment mot varandra i utbildningen. Om lärarnas ståndpunkt är given, dvs. det finns inget mer praktiskt än en god teori, så tycks studenternas åsikt likaså vara relativt entydig. En betryggande majoritet, 97 procent av ekonomstudenterna vill inte få en mer teoretisk utbildning, och inte mindre än 51 procent anser att utbildningen i nuläget är för teoretisk. Någon nämnvärd skillnad finns inte i inställningen till balansen mellan teori och praktik mellan studenter på basblock och fördjupning. På universitetsorterna är studenterna något mindre nöjda med balansen än på högskoleorterna. I Växjö är studenterna mest nöjda med andelen teori i studierna. Liksom många av de i undersökningen konstaterade skillnaderna och samvariationerna finns många tolkningsmöjligheter. Har man i Växjö en torftig och teorilös utbildning eller har man där å andra sidan verkligen lyckats att marknadsföra sina teorier till sina studenter? En förklaring till en del av skillnaderna i studenternas syn på balansen teori/praktik kan vara att en större andel av lärarna på universitetsorter har forskarbakgrund och därmed kanske en mer teoretisk inriktning av sin undervisning. Som helhet måste tyvärr en slutsats vara att lärarna generellt i alltför liten grad lyckats övertyga studenterna om att den goda teorin också är praktiskt användbar. Frågan ingick också den longitudinella studie som vi genomförde under 1990-talet, (Andersson m.fl., 2000). Vi följde där kullar av studenter från studiestart till några år efter de flesta tagit sin examen. Studiernas inriktning Procent Mer teori Bra balans Mer praktik Ekonom Int. ekonom Kulturvetare Kemiekonom I diagrammet syns en skillnad i uppfattning för de olika utbildningarna. Det är främst kulturvetarna och kemiekonomerna som anser att det är en bra balans mellan teori och praktik. Ekonomer och internationella ekonomer vill genomgående ha mera av

17 14 praktik i utbildningen. Att kemiekonomerna anser att det finns en bra balans mellan teori och praktik kan möjligen förklaras av ämnets karaktär, där konkreta laborationer utgör ett viktigt inslag. Att studenterna vill ha mer praktiska inslag i sin utbildning kommer tillbaka även bland de rekommendationer som de har angivit i enkäten. De vill ha mer studiebesök, mer kontakt med arbetslivet och verkligheten. Respondenterna anser även att det ska vara fler övningar och praktikfall än vad det varit i utbildningen de gått. Resultaten har sedan under 2000-talet varit i stort sett identiska med dem som vi fann år tidigare. Balans mellan teori och praktik Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Campus våren % 42 % 55 % Campus hösten % 49 % 50 % Campus hösten % 45 % 52 % Internationella studenter våren 10 % 70 % 30 % 2007 Campus hösten ,1 % 53,6 % 43,3 % Program Campus hösten ,6 % 36,2 % 55,2 % Internationella Masterprogram Campus hösten 2010 Fristående kurser 6,5 % 59,1 % 34,4 % Sammanfattningsvis efterlyser en mycket stor andel av studenterna mer praktiskt orienterade inslag i utbildningen. Som student ställer man sig frågan om det man lär sig är praktiskt användbart? Tydligen är vi inom akademin inte helt övertygande när vi försöker besvara denna fråga. Skillnaderna är stora mellan olika studieprogram. Här resultat från studentstudien på Campus Detta är den senaste mätning då frågan ingick. Balans mellan teori och praktik - Programstudier Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Program 2011 Skatterätt och Ekonomi Magister 22,7 % 77,3 % Personal och Arbetsliv 1,6 % 40,3 % 58,1 % Politices Kandidat 42,1 % 57,9 % Fastighetsekonomi 4,1 % 41,3 % 54,5 % Maskiningenjör 47,6 % 52,4 % Matematikekonomi 8,7 % 39,1 % 52,2 % Elektroingenjör 7,4 % 40,7 % 51,9 % Sjuksköterska 1,8 % 47,4 % 50,9 % Innovation och Designingenjör 50,0 % 50,0 % Ekonomi 2,2 % 49,3 % 48,5 % Webb och Multimedia 2,4 % 50,0 % 47,6 %

18 15 Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Program 2011 Energi- och Miljöingenjör 55,2 % 44,8 % Byggingenjör 55,6 % 44,4 % Mekatronikingenjör 55,6 % 44,4 % Lärare 1,7 % 55,0 % 43,3 % Genomsnitt program 3,1 % 53,6 % 43,3 % IT-Design 7,1 % 50,0 % 42,9 % Hälsa och Wellness 3,8 % 53,8 % 42,3 % Övriga program 5,3 % 52,6 % 42,1 % MKV Visuell och Design 59,3 % 40,7 % Information 7,9 % 52,6 % 39,5 % Projektledning 60,7 % 39,3 % Biovetenskap 4,2 % 58,3 % 37,5 % Vård- och Stödsamordnare 1,1 % 62,5 % 36,4 % MKV Globala Medier 8,8 % 55,9 % 35,3 % Civilingenjör 3,2 % 64,4 % 32,4 % Dataingenjör 68,8 % 31,3 % Rättsvetenskap 7,3 % 61,8 % 30,9 % Naturvetenskapligt Basår 4,3 % 80,4 % 15,2 % Det finns praktiskt taget ingen programutbildning där en större grupp studenter efterlyser mer teoretiska studier. I de flesta av utbildningarna är majoriteten av studenterna nöjda med balansen i studierna. En handfull av programmen har en majoritet studenter, som vill ha en mer praktisk utbildning. Högst andel som önskar mer praktik finns bland de som läser det svenska magisterprogrammet inom Skatterätt och Ekonomi. Här vill tre av fyra studenter ha mer praktiska inslag i utbildningen. Balans mellan teori och praktik - Internationella Masterutbildningar Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Masterprogram MBA Marketing 26,7 % 73,3 % MBA Management 9,1 % 18,2 % 72,7 % Master Global Media Studies 20,0 % 10,0 % 70,0 % MBA Services Management 7,1 % 28,6 % 64,3 % Master Electrical Engineering 8,3 % 31,3 % 60,4 % MBA Accounting and Finance 8,7 % 34,8 % 56,5 % Genomsnitt Masterutbildningar 8,6 % 36,2 % 55,2 % Övriga Masterutbildningar 4,0 % 52,0 % 44,0 % MBA 8,3 % 58,3 % 33,3 % Master Industrial Management 18,8 % 56,3 % 25,0 % Bland våra internationella Masterprogram har MBA programmen högst andel studenter som efterlyser mer praktik i utbildningarna. Balans mellan teori och praktik - Fristående kurser

19 16 Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Fristående kurser HRM Development 8,3 % 33,3 % 58,3 % Övriga kurser 6,2 % 52,3 % 41,5 % Hälsans Psykologi 10,0 % 50,0 % 40,0 % Genomsnitt kurser 6,5 % 59,1 % 34,4 % Juridisk Översiktskurs 6,3 % 62,5 % 31,3 % Konflikter och Konflikthantering 8,7 % 65,2 % 26,1 % Psykologi A 3,6 % 82,1 % 14,3 % I de flesta av våra fristående kurser är studenterna ganska nöjda med balansen mellan teori och praktik. I våra enkäter till distansstudenter har också frågan om balansen mellan teori och tillämpning ingått. Distansstudenter är mer tillfreds med balansen än studenter på Campus. Säkerligen varierar detta med vilka studier vi ger på distans men också distansstudenternas mer omfattande bakgrund i yrkeslivet spelar säkert en roll. Vad tycker du om studiernas balans mellan teori och tillämpning? Balans teori/praktik Mer teori Bra balans Mer praktik Distansstudenter 2011 Spec. sjuksköterska distrikt 42,9 % 57,1 % Spec. sjuksköterska intensiv 50,0 % 50,0 % Tandhygienist 3,4 % 50,8 % 45,8 % Lärare Natur 4,9 % 49,4 % 45,7 % Lärare Svenska o Engelska 7,1 % 53,6 % 39,3 % Lärare Svenska o Matematik 4,8 % 57,1 % 38,1 % Lärare Hälsa 65,4 % 34,6 % Grundlärare 65,5 % 34,5 % Kompletterande lärare yrke 4,2 % 67,6 % 28,2 % Annat 2,8 % 70,8 % 26,4 % Projektled 60 hp 6,9 % 69,0 % 24,1 % Genomsnitt för 2,9 % 75,0 % 22,1 % distansstudenter Biovetetenskap 8,9 % 73,4 % 17,7 % Förskollärare 210hp 4,2 % 79,2 % 16,7 % Biolog 83,3 % 16,7 % Spec. sjuksköterska operation 85,7 % 14,3 % Fristående kurser 1,4 % 84,8 % 13,8 % Uppdragsutbildning 87,5 % 12,5 % Master risk 88,2 % 11,8 % Speciallärare 1,4 % 87,8 % 10,8 % Komplettering lärare allmänt 6,5 % 83,9 % 9,7 % Receptarie 92,3 % 7,7 % Master Vård o stöd 6,9 % 86,2 % 6,9 % Utbildningsledning och skolutveckling 100,0 %

20 17 Analyserar vi tendenserna i svar på frågan under utbildningen från studiestart till examensår får vi en tydlig trend. Syn på balans teori/praktik under utbildningen Balans teori/praktik Campusstudenter EKI Mer teori Bra balans Mer praktik Startår ,1 % 60,1 % 34,8 % ,9 % 49,8 % 48,4 % ,4 % 35,4 % 61,2 % 2007 eller tidigare 3,6 % 45,4 % 51,0 % Studenternas önskemål om praktiska moment i studierna ökar från studiestarten. Bland förstaårsstudenter anger en av tre att de vill ha med praktiska moment i studierna, medan motsvarande andel bland de som läser sitt tredje år är två av tre. Väljer vi att enbart studera ekonomerna finner vi följande tydliga trend. Mot slutet av utbildningen efterlyser praktiskt taget alla studenter mer koppling till praktik och tillämpare kunskaper. Balans teori/praktik Campusstudenter Ekonomprogram Mer teori Bra balans Mer praktik Startår ,4 % 67,8 % 28,7 % ,3 % 66,7 % ,1 % 90,9 % 2007 eller tidigare 8,3 % 91,7 %

21 18 Förvärvsarbete parallellt med studierna En fråga som engagerar lärare är om och vilken utsträckning studenterna arbetar parallellt med studierna. Om vi får tro diskussionen på kafferasterna jobbar alla studenter alldeles för mycket, vilket i sin tur gör att de inte är så flitiga i sina studier som lärarna önskar. Vi har ställt frågor om studenters förvärvsarbete i flera enkäter. Fakta är inte riktigt som den bild vi ofta får i diskussioner. Här resultat från senaste enkäten 2012 där denna frågeställning ingick. Ungefär var tredje student förvärvsarbetar parallellt med sina studier. Detta visades i studentenkäten hösten 2005 och motsvarande resultat ser vi nu I genomsnitt arbetar dessa studenter hösten 2012 omkring 10 timmar per vecka. Utslaget på alla studenter blir den genomsnittliga förvärvsarbetstiden omkring 4 timme i veckan. Det är ungefär en halvtimme mer än vi fick som resultat Förvärvsarbete parallellt med studierna Programstudenter 2012 Ja Genomsnitt i timmar per vecka (alla studenter) Master of Public Administration 100,0 % 41,1 Socionomprogrammet 55,0 % 6,2 Vård och stödsamordnarprogrammet 50,7 % 5,2 Projektledning 50,0 % 5,9 Övriga program 50,0 % 5,0 Personal och arbetsliv 48,4 % 5,0 Rättsvetenskapsprogrammet 45,1 % 5,2 Hälsa och Wellness 41,3 % 3,6 Sjuksköterska 41,3 % 3,9 Civilingenjör Industriell ekonomi 40,0 % 6,5 Samhällsanalytiker 39,1 % 5,5 Ekonomi 39,0 % 4,0 Genomsnitt Program 37,7 % 4,1 Fastighetsekonomi 36,7 % 3,6 Samhällsplanerarprogrammet 32,6 % 3,4 Civilingenjör Datateknik 30,8 % 2,4 Webb och multimedia 26,3 % 2,7 Information & PR 26,1 % 2,0 MK visuell kommunikation och medier 25,0 % 1,6 Turismprogrammet 23,5 % 1,6 MK globala medier 22,2 % 2,8 Civilekonomprogrammet 19,8 % 1,4 Miljövetenskap 16,2 % 1,9 IT Design m.fl 14,6 % 1,3 Politices kandidat 13,8 % 1,0 Civilingenjör 6,1 % 0,3

22 19 Förvärvsarbete parallellt med studierna Internationella studenter 2012 Ja Genomsnitt i timmar per vecka (alla studenter) Övriga Mastersprogram 22,2 % 6,7 Accounting 14,3 % 2,0 Genomsnitt Master 11,4 % 2,5 Marketing and Service Management - -

23 20 Alumnernas åsikter om utbildning och arbetsliv Våren 2008 beslutade ledningen för Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT vid Karlstads universitet att på ett systematiskt sätt samla in information om Fakultetens utbildningar genom enkäter till alumner, dvs. f d studenter. Målet med studierna är att ta fram ett informationsunderlag som kan läggas till grund för utveckling av våra utbildningsprogram. Tanken med studierna är att alumnerna skall ha något eller några års erfarenhet av livet efter studierna innan de är med i våra undersökningar. De som får svara på våra frågor är alltså tillräckligt nära sina studier för att komma ihåg detaljer men de har ändå en del erfarenhet från arbetslivet. De urval av alumner som vi gjort omfattar de som avslutat sina studier några år före enkätens genomförande. Sedan 2008 har praktiskt taget alla utbildningsprogram på universitetet studerats genom alumnenkäter. I alla dessa igår frågor om hur man såg på arbetslivet när man tog sin examen och också hur man ser på saken ett par år efter examen. I källförteckningen finns en lista över dessa olika alumnstudier. Följande frågor ingår normalt i alumnenkäterna.

24 21 Studier som förbereder inför arbetslivet Klart mest väl förberedda för arbetslivet efter sin utbildning kände sig de alumner som läst utbildningar inom vård- och omsorgssektorn, men också några tekniska utbildningar och fokuserade utbildningar inom samhällsvetenskap ligger relativt väl till här. Utbildningar med mer otydlig och osäker arbetsmarknad har klart mindre andel studenter som kände sig väl förberedd inför arbetslivet. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Specialist SSK - Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt Distriktssköterska % 3 % 13 % 40 % 43 % Biovetenskap, - 14 % 14 % 35 % 38 % Receptarie 2013 Socionom % 7 % 14 % 40 % 36 % Civilingenjör % 15 % 20 % 30 % 30 % Specialist SSK - Ambulanssjukvård % 13 % 29 % 25 % 29 % Tandhygienist % 8 % 45 % 27 % Biovetenskap, - 9 % 15 % 50 % 27 % analytiker 2013 Skatterätt och ekonomi - 3 % 13 % 59 % 26 % 2009 Maskinteknik, % 22 % 50 % 25 % Skatterätt och ekonomi % 6 % 65 % 24 % Projektledning % 8 % 21 % 46 % 24 % program Specialist SSK - Intensivvård % 9 % 48 % 22 % GIS ingenjör % 64 % 21 % Vård- och stödsamordning kandidat % 63 % 21 % Fastighetsekonomi - 7 % 21 % 51 % 21 % 2009 Politices kandidat % 44 % 31 % 19 % Specialist SSK - Operationssjukvård % 23 % 14 % 41 % 18 % Projektledning % 6 % 34 % 41 % 18 % kurser Biovetenskap % 12 % 65 % 15 % Datateknik % 19 % 54 % 14 % Sjuksköterska % 13 % 15 % 57 % 14 % Energi- och miljöteknik % 20 % 28 % 38 % 13 %

25 22 Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Civilingenjör hela programmet 2013 Civilingenjörsprogramm Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt - 17 % 39 % 30 % 13 % % 33 % 13 % et Kemiteknik 2013 Fastighetsekonomi % 11 % 23 % 53 % 11 % Datateknik % 58 % 11 % Informationsprogrammet 4 % 15 % 22 % 48 % 11 % 2009 Informationsprogrammet % 7 % 23 % 58 % 10 % Energi- och miljöteknik 5 % 5 % 15 % 65 % 10 % 2013 Personal och arbetsliv 2 % 14 % 26 % 49 % 9 % 2009 Maskinteknik % 11 % 29 % 47 % 9 % Elektroteknik % 36 % 36 % 9 % Biologiprogrammet - 31 % 46 % 15 % 8 % 2013 Ekonom Redovisning och finansiering 3 % 24 % 25 % 41 % 7 % Innovation och design, - 29 % 18 % 47 % 6 % 2013 Elektroteknik % 3 % 40 % 46 % 6 % Ekonom 2008 Marknads-föring och tjänster 6 % 25 % 35 % 29 % 6 % Byggteknik % 19 % 31 % 42 % 4 % Innovation och design 4 % 23 % 28 % 42 % 4 % 2010 Matematikekonomi - 3 % 41 % 52 % 3 % 2009 Byggteknik % 34 % 50 % 3 % Personal och arbetsliv % 28 % 29 % 32 % 3 % Ekonom Övriga 10 % 13 % 36 % 42 % - inriktningar Hälsa och Wellness % 10 % 20 % 40 % - Turismprogrammet % 39 % 30 % 17 % -

26 23 Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Musiklärarprogrammet 2013 inte alls till viss grad till stor grad till mycket stor grad 6 % 40 % 42 % 11 % De flesta utbildningarna där vi har upprepade mätningar visar relativt oförändrade resultat över tiden på frågan. En klar ökning av andelen som känner sig förberedd inför arbetslivet visar programmen i biovetenskap och maskinteknik. Jämförelser över tiden mellan olika mätningar Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt Biovetenskap % 12 % 65 % 15 % Biovetenskap, - 9 % 15 % 50 % 27 % analytiker 2013 Biovetenskap, - 14 % 14 % 35 % 38 % Receptarie 2013 Byggteknik % 19 % 31 % 42 % 4 % Byggteknik % 34 % 50 % 3 % Civilingenjör % 15 % 20 % 30 % 30 % Civilingenjör hela - 17 % 39 % 30 % 13 % programmet 2013 Datateknik % 19 % 54 % 14 % Datateknik % 58 % 11 % Elektroteknik % 3 % 40 % 46 % 6 % Elektroteknik % 36 % 36 % 9 % Energi- och miljöteknik 2 % 20 % 28 % 38 % 13 % 2010 Energi- och miljöteknik 5 % 5 % 15 % 65 % 10 % 2013 Fastighetsekonomi - 7 % 21 % 51 % 21 % 2009 Fastighetsekonomi % 11 % 23 % 53 % 11 % Informationsprogrammet 4 % 15 % 22 % 48 % 11 % 2009 Informationsprogrammet % 7 % 23 % 58 % 10 % Innovation och design % 23 % 28 % 42 % 4 %

27 24 Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Innovation och design, 2013 Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis - 29 % 18 % 47 % 6 % helt Maskinteknik % 11 % 29 % 47 % 9 % Maskinteknik, % 22 % 50 % 25 % Personal och arbetsliv 2 % 14 % 26 % 49 % 9 % 2009 Personal och arbetsliv % 28 % 29 % 32 % 3 % Skatterätt och ekonomi % 13 % 59 % 26 % De få studierna i Uppsala (Lundmark, 2008 och Björnermark, 2008) som vi kan jämföra med visar ungefär likartade resultat som våra studier i Karlstad Uppsala universitet Förberedd för arbetslivet Studier till inte alls helt och hållet Civilingenjör 4 % 18 % 31 % 32 % 14 % Studier i 14 % 23 % 24 % 20 % 19 % Nationalekonomi. Användning av utbildningen i arbetet Inom många utbildningar anger ungefär 9 av 10 att de helt eller delvis har stor nytta av sin utbildning i sitt nuvarande jobb. Utbildningar inom vård och omsorg liksom teknik är de program som ligger högst här. Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt Tandhygienist % - 2 % 31 % 65 % Sjuksköterska % 7 % 34 % 56 % Socionom % 5 % 9 % 28 % 53 % Biovetenskap, 3 % 12 % 9 % 32 % 50 % analytiker 2013 Datateknik % % 47 % Specialist SSK - Distriktssköterska % - 10 % 40 % 45 %

28 25 Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt Specialist SSK - Intensivvård % 48 % 44 % Datateknik % 22 % 32 % 43 % Skatterätt och ekonomi % 18 % - 35 % 41 % Specialist SSK - Operationssjukvård % 5 % 5 % 46 % 41 % Biovetenskap, 7 % 7 % 14 % 31 % 41 % Receptarie 2013 Politices kandidat - 13 % 13 % 33 % 40 % 2013 Biovetenskap % 4 % 54 % 39 % Skatterätt och 10 % 5 % 10 % 36 % 39 % ekonomi 2009 Vård- och stödsamordning kandidat % - 11 % 42 % 37 % GIS ingenjör % 7 % 14 % 36 % 36 % Specialist SSK - Ambulanssjukvård % - 21 % 38 % 33 % Maskinteknik, % - 19 % 47 % 31 % Fastighetsekonomi - 7 % 20 % 43 % 30 % 2009 Personal och arbetsliv 6 % 10 % 16 % 40 % 29 % 2009 Fastighetsekonomi % 13 % 13 % 45 % 28 % Informationsprogram 6 % 11 % 11 % 46 % 27 % 2009 Projektledning % 8 % 25 % 38 % 27 % lång utbildning Elektroteknik % 9 % 9 % 46 % 27 % Informationsprogram % 3 % 13 % 48 % 26 % Projektledning kort utbildning Energi- och miljöteknik 2013 Ekonom Redovisning och finansiering 4 % 7 % 18 % 47 % 25 % 5 % 5 % 5 % 60 % 25 % 3 % 10 % 12 % 53 % 23 % Civilingenjör % 15 % 55 % 20 %

29 26 Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning Civilingenjörsprogram met Kemiteknik 2013 Energi- och miljöteknik 2010 Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt - 13 % 13 % 53 % 20 % 4 % 15 % 15 % 48 % 19 % Byggteknik % 19 % 56 % 19 % Matematikekonomi 3 % 10 % 24 % 45 % 17 % 2009 Ekonom Övriga 10 % 3 % 26 % 45 % 16 % inriktningar Biologiprogrammet % 62 % 15 % 2013 Civilingenjör hela 4 % 13 % 13 % 58 % 13 % programmet 2013 Ekonom Marknadsföring och tjänster 4 % 20 % 18 % 45 % 12 % Innovation och design, 6 % 6 % 29 % 47 % 12 % 2013 Innovation och design 8 % 17 % 19 % 45 % 11 % 2010 Hälsa och Wellness % 10 % 20 % 30 % 10 % Maskinteknik % 11 % 20 % 58 % 9 % Elektroteknik % 17 % 29 % 40 % 9 % Personal och arbetsliv % 17 % 11 % 57 % 9 % Byggteknik % 18 % 20 % 49 % 8 % Turismprogrammet % 22 % 30 % 26 % 4 % Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning Musiklärarprogrammet 2013 inte alls till viss grad till stor grad till mycket stor grad 5 % 29 % 41 % 26 % I några av de utbildningar där vi har två mätningar ser vi en klart positiv trend i svaren på frågan om man har användning för sin utbildning i arbetet. Detta gäller t ex ingenjörsutbildningar inom elektroteknik och maskinteknik.

30 27 Jämförelser över tiden mellan olika mätningar Jag har stor användning av min utbildning med min nuvarande sysselsättning Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Varken eller delvis helt Biovetenskap % 4 % 54 % 39 % Biovetenskap, 3 % 12 % 9 % 32 % 50 % analytiker 2013 Biovetenskap, 7 % 7 % 14 % 31 % 41 % Receptarie 2013 Byggteknik % 18 % 20 % 49 % 8 % Byggteknik % 19 % 56 % 19 % Civilingenjör % 15 % 55 % 20 % Civilingenjör hela 4 % 13 % 13 % 58 % 13 % programmet 2013 Datateknik % 22 % 32 % 43 % Datateknik % % 47 % Elektroteknik % 17 % 29 % 40 % 9 % Elektroteknik % 9 % 9 % 46 % 27 % Energi- och miljöteknik 4 % 15 % 15 % 48 % 19 % 2010 Energi- och miljöteknik 5 % 5 % 5 % 60 % 25 % 2013 Fastighetsekonomi - 7 % 20 % 43 % 30 % 2009 Fastighetsekonomi % 13 % 13 % 45 % 28 % Informationsprogrammet 6 % 11 % 11 % 46 % 27 % 2009 Informationsprogrammet % 3 % 13 % 48 % 26 % Innovation och design 8 % 17 % 19 % 45 % 11 % 2010 Innovation och design, 6 % 6 % 29 % 47 % 12 % 2013 Maskinteknik % 11 % 20 % 58 % 9 % Maskinteknik, % - 19 % 47 % 31 % Personal och arbetsliv 6 % 10 % 16 % 40 % 29 % 2009 Personal och arbetsliv % 17 % 11 % 57 % 9 % Skatterätt och 10 % 5 % 10 % 36 % 39 % ekonomi 2009 Skatterätt och ekonomi % 18 % - 35 % 41 %

31 28 När det gäller denna fråga finns mer jämförelser med alumnstudierna i Uppsala. Allmänna resultat från Alumnstudierna vid Uppsala universitet (Lundmark, 2006): Omkring 40 % av alumnerna från Uppsala instämmer helt i frågan om de har stor användning av utbildningen i sitt arbete. Frågans utformning och summeringarna i utbildningsgrupper skiljer sig för de data vi har från Karlstads alumner. Det är alltså inte helt lätt att jämföra de olika studierna. Möjligen ligger vi i Karlstad något under resultaten från Uppsala.

32 Avslutande funderingar 29 Våra utbildningar har olika inriktning när det gäller kopplingen till arbetsmarknaden. Våra studenter har olika förväntningar och krav när det gäller yrkesinriktning. I våra enkäter visas mycket skiftande svar på frågor om hur man på relationen mellan utbildning och arbetsmarknad. Det är inte helt lätt att säga hur en lagom yrkesinriktning av studier bör vara. En akademisk grundutbildning är mer än yrkesutbildning. Givetvis innebär detta inte att frågan och utbildningens koppling till arbetslivet är ointressant. Vi utbildar för arbetsmarknaden utanför akademin. Några få procent av våra studenter går vidare till forskarutbildning och av dessa stannar några kvar inom akademin under sitt yrkesliv. Det finns mycket vi kan göra för att ge våra utbildningar en bättre koppling till arbetslivet. Om vi ser på studenters och alumners svar på de öppna frågor som ingår i våra enkäter både till nuvarande och före detta studenter så dominerar kommentarer om hur utbildningarna relaterar till arbetsmarknaden. Önskemålet är att man som student skall se en tydlig koppling mellan var man lär sig och vad som kommer att krävas på arbetsmarknaden. Frågor i student- och alumnenkäter: Vad anser du har varit särskilt bra i dina studier vid Karlstads universitet? Vad anser du har varit mindre bra, har saknats och vad skulle du vilja ändra i dina studier vid Karlstads universitet? o Mindre bra o Saknats o Förslag till förändringar Det finns mycket att lära av goda exempel på universitetet. Många lärare är mycket bra på att koppla erfarenheter från arbetslivet till undervisningen och vi andra som inte alltid är lika bra på det kan lära oss att bli bättre. Sedan är det kanske ändå så att studenter alltid kommer att vara något missnöjda med kopplingen utbildning och arbetsliv. Kanske måste det vara så. Ett kritiskt förhållningssätt till utbildning är inte alltid helt fel. Ett utbildningsprogram som har många nöjda studenter och alumner i våra studier är Projektledarprogrammet. Där säger studenter och alumner att det bästa med utbildningen är den tydliga kopplingen till yrkesrollen. Det sämsta med utbildningen är brister i kopplingen till arbetsmarknaden och de förslag man har om hur utbildningen kan utvecklas handlar om hur arbetslivsanknytningen kan bli ännu bättre. Slutsatsen är väl helt enkelt att arbetslivskoppling av utbildningsprogram är viktig men inte alltid helt lätt att genomföra. Om vi arbetar aktivt kan vi förbättra våra utbildningar när det gäller denna viktiga aspekt. Student- och alumnstudier kan ha en viktig roll här.

33 30 Källor Andersson, Nina m.fl. (2000). Studenter om studier och arbete Hur var det att läsa till ekonom, kemiekonom och kulturvetare vid högskolan i Karlstad på 90-talet och vad hände sedan? Arbetsrapport vid Karlstads universitet Björnermark, Maria, (2008). Men en examen från Uppsala universitet: Nationalekonomi en enkätundersökning riktad till före detta studenter med en examen från med nationalekonomi som huvudämne. Enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet. Haglund, L. (1991), Vad tycker Ekon. Stud. om ekonomistudierna Resultat från en studentenkät vid ekonomlinjerna i Göteborg, Karlstad, Lund, Sundsvall och Växjö. Forskningsrapport vid högskolan i Karlstad 91:5 Haglund, L. (2005), Karlstadstudenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter 2000 till Karlstad University Studies 2005:32 Haglund, L. (2006), studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter våren och hösten Karlstad University Studies 2006: Haglund, L. (2006), Studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter våren och hösten Karlstad University Studies 2006:3 Haglund, L. (2006), Studenter om studier och studentliv vid Musikhögskolan Ingesund. Karlstad University Studies 2006: Haglund, Lars (2008) studenter om studier och studentliv Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2006 och Karlstad University Studies 2008 Haglund, L. (2010) Med en examen från Karlstads universitet 778 alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet Haglund, L. (2011) Med en examen från Karlstads universitet - alumner inom teknik och naturvetenskap om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet Haglund, L. (2012) Med en doktorsexamen från Karlstads universitet - alumner om forskarstudier och arbete Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet Haglund, L. (2014) Med en examen från Karlstads universitet - Alumner inom humaniora och samhällsvetenskap. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstad University Studies 2014:8 Haglund, L. (2014) Med studier och examen från Musikhögskolan Ingesund. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstad University Studies 2014:18

34 31 Haglund, L. och Lena E Johansson (2011) Studenter om studier på distans - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2007 och Karlstad: Universitetsbiblioteket, Karlstads universitet Haglund, L. och Lena E Johansson (2012) Studenter om studier på distans - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011 Karlstad: Lärstöd, Karlstads universitet Haglund, L. och Lena E Johansson (2013) Studenter om studier på distans - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Karlstad: Lärstöd, Karlstads universitet Haglund, L. och Maria Hong (2011) Studenter om studier och studentliv - resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2010 Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Karlstads universitet Haglund, L. och Maria Hong (2012) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet Haglund, L. och Maria Hong (2012) Studenter om studier och studentliv - resultat från studentenkäter vid fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Karlstads universitet Haglund, L. och Maria Hong (2013) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Karlstad University Studies 2013:16 Haglund, L. och Maria Hong (2013) Studenter om studier och studentliv. Karlstad University Studies. Haglund, L. och Martin Sundqvist (2014) Med en examen från Karlstads universitet - alumner om studier och arbete. Karlstad: Fakulteten för hälsa, naturvetenskap och teknik, Karlstads universitet Haglund, L., Eriksson, H. och Vikström E. (2003), Karlstadsstudenter om studier och studentliv. Karlstad University Studies 2003:22 Lundmark, Annika, (2006). Med en examen från Uppsala universitet - Drygt 4000 studenters åsikter om sina studier vid Uppsala universitet och värdet av studierna på arbetsmarknaden. Enheten för kvalitet och utvärdering Lundmark, Annika, (2008). Vad tycker utexaminerade civilingenjörer? Åsikter om studierna och värdet av dessa på arbetsmarknaden. Enheten för kvalitet och utvärdering. Uppsala universitet Studentspegeln, Högskoleverket (2002 och 2007), inkl databaser från undersökningarna

35 Högskoleutbildning som förbereder för arbetslivet Det finns många åsikter kring universitetsutbildningar och yrkesorientering. Frågan om hur man hittar en god balans mellan teori och praktik är ett vanligt diskussionsämne i föreläsningssalar, seminarierum och kaffehörnor på högskolor och universitet. Under ett antal år har vi vid Karlstads universitet genomfört olika enkätundersökningar där vi ställt frågor som kan relateras till yrkesorientering och balans mellan teori och tillämpning/praktik i studierna. I denna rapport sammanfattas svar från gymnasister på besök på universitetet, våra studenter som läser på Campus, våra studenter på distans och från våra alumner på frågor om utbildning och yrkesliv. urn:nbn:se:kau:diva ISBN ISSN Karlstad University Studies 2014:37