Svenskt Näringsliv

Transkript

1 Svenskt Näringsliv

2 Högskolekvalitet 2010 Svenskt Näringsliv tar tempen på samverkan vid svenska universitet och högskolor - och hur det går för examinerade studenter på arbetsmarknaden Utbildning måste ses som en investering för både individ och system snarare än att uppfattas som en konsumtionsvara. Detta kommer att leda till högre kvalitet i utbildningen och att fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbare.

3 Högre utbildning för jobb? Utbyggnaden av universitet som en regional motor i kompetensförsörjningen. Högskoleverkets undersökning visar att 80 % av alla studenter väljer högre utbildning i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. För Västerbottens tt konkurrenskraft k k är företagens tillgång till kompetent t arbetskraft avgörande. Alltså bör jobbaspekten ha större betydelse än vad den har idag.

4 Akademins syn på kvalitet Lärarkompetens Utbildningsmiljö Infrastruktur Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmålen Viss uppföljning sker, men det räknas inte till kvalitetsutvärderingen. Och ingen hänsyn tas till om jobbet är kvalificerat eller inte, det vill säga relevant för genomgången g g utbildning.

5 Visst går det att mäta! Kvalificerat jobb är en viktig kvalitetsfaktor, det går att mäta och vi visar hur. Vi har ställt frågan till 420 programansvariga hur samverkan med näringslivet ser ut på deras program Samverkansenkäten. Vi undersökte också vad som hänt med studenterna efter examen när de går ut i arbetslivet. Därmed får vi veta vad studenterna själva tycker och hur de lyckats i karriären Etableringsenkäten, 3800 svar.

6 Två undersökningar - Samverkansenkäten Så här många timmar praktik gör studenterna inom programmet Andel studenter som gör praktik Så här många timmar fadderföretagsuppgifter ingår i programmet Andel av studenterna som har fadderföretag Antal timmar arbetslivsanknutna projekt inom programmet Andel studenter som omfattas av projektarbeten Andel studenter som gör examensjobb (externt) Från 61 svar första året till 420 svar i årets undersökning.

7 Två undersökningar - Etableringsenkäten Möjligheten till jobb efter examen Tid från examen till jobb Möjligheten till kvalificerat jobb Ingångslön

8 Granskade utbildningar Högskolekvalitet har gått från att omfatta 6 huvudområden till att idag omfatta 40 huvudområden inom 1. Biblioteks- och informationsvetenskap 2. Biologi 3. Byggteknik 4. Datateknik 5. Data- och systemvetenskap 6. Elektroteknik 7. Företagsekonomi 8. Industriell ekonomi 9. Juridik 10. Maskinteknik 11. Medie- och kommunikationsvetenskap 12. Miljövetenskap 13. Nationalekonomi 14. Sociologi 15. Statsvetenskap 16. Historisk-filosofiska program

9 Vad fann vi? Det har betydelse vad du pluggar. Utbildningsprogram i ekonomi, systemvetenskap och teknik/ingenjör hamnar högst. Det har betydelse var du pluggar. Stora skillnader mellan och inom lärosäten. Samverkan gör att nyexaminerade: I högre utsträckning får kvalificerade jobb (oddset ökar med 60 %) Förkortar tiden från examen till första jobb (oddset ökar med 30 %) Får högre ingångslön (ökar med 1100/månad)

10 Vad utmärker Mittuniversitetet? Samverkansenkät 2010 Total rankingplacering av 420 program 2 Informations- och PR-programmet 7 Elektronikkonstruktion o t o 13 Civilingenjör i industriell ekonomi 154 Turismprogrammet (service management) 199 Ekonomprogrammet (företagsekonomi) 231 Samhällsvetarprogrammet (sociologi) 281 Civilingenjörsprogrammet i datateknik 327 Ekonomprogrammet (nationalekonomi) 352 Samhällsvetarprogrammet (statsvetenskap)

11 Programjämförelse Samverkansenkät Informations- och PR-programmet (2) Stor spridning bland medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammen i rankingen från plats 2 till 418 (av 420 program). Av totalt 23 MKV-program placerar sig Mittuniversitetet på första plats. Masterprogrammet i elektronikkonstruktion (7) Spridning från plats 7 till 406 i rankingen. Av 30 program, på olika nivåer, som har elektronik som huvudämne placerar sig Mittuniversitetet bäst. Civilingenjörsprogrammet ili i industriell i ekonomi (13) Spridning från plats 1 till 373 i rankingen. Umeå placerar sig på plats 2 av 21program.

12 Programjämförelse Samverkansenkät Turismprogrammet (154) Spridning från plats 36 till 344 i rankingen. Av totalt 12 program med service management som huvudämne placerar sig Mittuniversitetet på plats 3. Ekonomprogrammet företagsekonomi (199) Spridning från plats 6 till 404 i rankingen. Ekonomprogrammet placerar sig på plats 31 av totalt 66 olika program som har företagsekonomi som huvudämne. Samhällsvetarprogrammet sociologi (231) Spridning i rankingen från plats 66 till 416. Av totalt 21 program med sociologi som huvudämne placerar sig Mittuniversitetet på plats 10.

13 Programjämförelse Samverkansenkät Civilingenjörsprogrammet datateknik (281) Spridning från plats 11 till 316 i rankingen. Mittuniversitetet placerar sig på plats 24 av 27. Ekonomprogrammet - nationalekonomi (327) Spridning från plats 23 till 410 i rankingen. Mittuniversitetet placerar sig på plats 20 av 31 av programmen med nationalekonomi som huvudämne. Samhällsvetarprogrammet t statsvetenskap t t (352) Spridning från plats 15 till 410 i rankingen. Mittuniversitetet placerar sig på plats 19 av 26 program.

14 Mittuniversitetet i jämförelse Etableringsenkät Examinerade inom ämnet/huvudområdet: Högst etablering Lägst etablering Data och/eller elektronik (g) 72% Högskolan i Jönköping (82%) Lunds universitet (68%) Företagsekonomi (g) 67% Linnéuniviersitetet/tidigare Kalmar (92%) Linnéuniviersitetet/tidigare Växjö (41%) Statsvetenskap (a) 62% Lunds universitet (67%) Umeå universitet (34%) Sociologi (g) 50% Uppsala universitet (64%) Göteborgs universitet (17%) Medie och Stockholms universitet kommunikationsvetenskap (g) 49% (70%) Högskolan i Gävle (17%) Statsvetenskap t t ()45% (g) Lunds universitet it t(74%) Södertörns högskola (22%) Företagsekonomi (a) 45 % Lunds universitet (87%) Mittuniversitetet

15 Önskade resultat av Högskolekvalitet Vi vill visa på att tid till kvalificerat jobb är ett resultatbaserat kvalitetsmått Motivera studenter till medvetna utbildningsval och till att se utbildning som investering snarare än något man konsumerar. Ge studenter ett verktyg för att kunna jämföra olika utbildningars kvalitet. Visa att samverkan mellan arbetslivet och utbildningarna underlättar övergången från studier till kvalificerat jobb. Samverkan ger högre ingångslön. Studenter som haft en god samverkan är alltså mer konkurrenskraftiga. Visa på goda exempel,

16 Högskolekvalitet h k lit t

17