Studentbostäder i Uppsala

Transkript

1 Studentbostäder i Uppsala Slutrapport

2 Innehåll Uppdraget Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder Slutsatser om hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan 2

3 Uppdraget Evidens har tidigare genomfört analyser av behov och efterfrågan på bostäder för unga vuxna inklusive studenter i Uppsala. Uppsalahem önskar nu komplettera och fördjupa den tidigare studien med ytterligare fokus på just gruppen studenter och forskarstuderande. Syftet med denna fördjupning är att resultatet ska kunna ligga till grund för olika aktörers bedömning av efterfrågan på nyproducerade student- och forskarbostäder. Med en sådan bedömning blir det lättare för olika aktörer att få en realistisk bild av behov, efterfrågan och vilka volymer av nyproducerade bostäder som troligtvis kan komma att tillföras marknaden under överskådlig tid. För att svara på dessa frågor måste ett antal olika förutsättningar kartläggas. De viktigaste är: 1. Bedömning av hur antalet studenter och forskare kommer att utvecklas över tid 2. Befintligt och planerat utbud av nya bostäder till målgruppen 3. Efterfrågan på nya student- och forskarbostäder, givet krav på hyresnivå i nyproduktionen, lägesegenskaper och andra bostadsegenskaper som storlek mm. En central del i denna analys är att få kunskap om hur stor andel av målgruppen som föredrag en studentbostad framför en bostad på den reguljära bostadsmarknaden i Uppsala 4. Analysen avslutas med en bedömning av hur antalet planerade nya student- och forskarbostäder möter efterfrågan. Kommer det att bygga tillräckligt många? 3

5 Totalt studenter i Uppsala inklusive SLU. Hur antalet studenter förändras över tid påverkas framförallt av andra faktorer än demografin främst konjunktur och statlig finansiering Antal studenter och åringar Chalmers tekniska högskola 10,0 Samband mellan antal studenter, demografi och BNP, årlig procentuell förändring Göteborgs universitet Karolinska institutet 8, Kungl. Tekniska högskolan 6, Stockholms universitet (inkl Lärarhögskolan) 4,0 Antal Linköpings universitet 2, Luleå tekniska universitet Lunds universitet Umeå universitet 0,0-2, Uppsala universitet -4, Källa: SCB och Evidens 0 Örebro universitet Befolkning år riket -6,0 Befolkning år riket BNP Riket studenter 5

6 Men också det demografiska trycket väntas minska. Antalet i åldern förväntas minska med upp till 600 personer per ålderskohort till 2018 och Befolkning efter ålder Uppsala kommun Förändring av befolkning efter ålder i Uppsala kommun (idag jmf 2018/2023) Antal Antal Ålder Ålder Källa: SCB och Evidens 6

7 Marginell förändring av antalet studenter. Bland utbytesstudenter och betalande studenter förväntas en ökning, men från relativt sett låga nivåer Kategori Antal Prognos Kommentar Helårsstudenter Svenska och europeiska. Ingen hjälp med bostäder Studenter med behov av bostadsgaranti: * Liten ökning? Troligen liten ökning av antal platser/ statliga anslagen. Samtidigt utfasning av överproduktion, varför totalökning blir liten Utbytesstudenter inresande Erasmus Mundus studenter Betalande Masterstudenter Ca 1 000** Ca Exakta siffror saknas Ökning Dessa grupper har bostadsgaranti. För närvarande disponeras ca 1000 bäddar, men dessa räcker inte till Betalande Under graduatestudenter (kandidatnivå) Finns ej idag, men kommer inom kort Troligen stort intresse Denna grupp är troligen mycket yngre än Masterstudenterna, ~17 år, och har därmed andra behov. * Sammantaget helårsstudenter varav på Uppsala universitet och på SLU Uppsala **Totalt inresande utbytesstudenter per år som stannar 1-2 terminer. Uppskattningsvis omkring samtidigt. Tillkommer utbytesstudenter vid SLU, antalet är dock litet i förhållande till övriga volymer Källa: Intervjuer 7

8 Uppsala Universitet tog emot omkring 900 gästforskare under 2014* Antal gästforskare inom respektive kategori** Antal Hur länge stannar gästforskarna?** 1-3 månader 4-12 månader månader >24 månader Under 2014 hade universitetet uppskattningsvis omkring 900 gästforskare* I en undersökning som tidigare gjorts av UUHO visar att gästforskarnas familjesituation ser ut enligt nedan: Ensamma: 63% (motsvarar 567 st om 900 totalt) Medföljande partner: 19% (motsvarar 171 st om 900 totalt) Medföljande barn: 18% (motsvarar 162 st om 900 totalt) Över hälften av gästforskarna stannar 1 år eller längre. En fjärdedel stannar tre månader eller kortare * Enkätundersökning samt intervjuer med institutioner genomförd av IFSS i maj 2015 ** Enkätundersökning av UUHO VT 2015 samt intervjuer. Räknat på 900 gästforskare totalt 8

9 Av studenter är ca forskarstuderande (helårsdoktorander) Kommun Doktorander tot (helårs) Doktorander tot (individer) Utl doktorander (individer) Svenska doktorander (individer) Personal Forskande/ undervisande helårspersoner* Utl Gästforskare (individer, bostadsort) Stockholm (län) Göteborg Lund Uppsala** Linköping Umeå Luleå Örebro * Med doktors- eller annan forskarexamen (ej Lic.) ** Alla siffror för SLU ligger i Uppsala, vilket ger något för höga siffror i Uppsala och något för låga Alnarp/Lund och Umeå. Antal helårsdoktorander i Uppsala skall därför minskas med 160 stycken. Källa: Universitetskanslerämbetet, Migrationsverket och Evidens 9

10 Huvudsakliga observationer om utvecklingen av antalet studenter i Uppsala Antalet helårstudenter på Uppsala universitet och Lantbruksuniversitetet uppgår år 2015 till ca Förändringen av antalet studenter påverkas av flera faktorer men så länge söktrycket är större än antalet studieplatser bestäms antalet studenter av hur många studieplatser som staten avser finansiera Den demografiska förändringen av unga vuxna i studieåldrar pekar mot att söktrycket inte ökar av demografiska skäl, antalet åringar minskar fram till och med år 2023 Däremot förväntas antalet studenter som omfattas av bostadsgarantier som exempelvis utbytesstudenter och betalande masterstudenter öka. Denna grupp består i dagsläget av ca studenter Sammanfattningsvis visar analysen av hur antalet studenter utvecklas de närmaste åren att studentanatalet kommer vara relativt konstant med en mindre ökning av antalet studenter med bostadsgaranti 10

12 Det finns ca studentbostäder till totalt ca helårsstudenter i Uppsala. Nästan en bostad till varannan student. Det är ett relativt stort utbud av studentbostäder jämfört med andra orter Antal studenter och studentbostäder i utvalda kommuner Antal studentbostäder i kommunen (januari 2014) Antal registrerade studenter HT 2013 Antal studentbostäder i kommunen per 100 registrerade studenter Antal helårsstudenter Antal studentbostäder i kommunen per 100 helårs studenter Stockholms län OBS! Län GU+Chalmers Lunds Universitet Uppsala Universitet* Umeå Universitet Malmö högskola Högskolan i Jönköping Karlstad Universitet Linköpings universitet * Dessutom ca studenter på SLU, Ultuna Källa: Universitetskanslerämbetet, Boverket och Evidens. 12

13 Stor pipeline av planerade studentbostäder drygt studentlägenheter med planerad inflyttning senast under 2018 på gång på lång sikt Byggherre Adress Inflytt år Student Ungdom Studentstaden Blåsenhus/ von Kraemers allé Studentstaden Hans & Greta/ Dag Hammarskjölds väg Uppsala University Housing Office Hotell Uppsala Östgöta nation Döbelnsgatan Norrlandsgården m.fl. Studentvägen Studentstaden Döbelnsgatan (Fältläkaren) V-dala nation Flogstavägen Studentstaden Ultuna/ Bäcklösa Östgöta nation Banérgatan Rikshem Kantorsgatan Studentstaden Rackarberget? nationer Flogsta? 800 Studentkårer Uppsala kommun Ulleråker/Södra staden ink Ulltuna och Rosendal? 100? ca lägenheter, odefinierad användning Uppsalahem Rosendal Uppsalahem Bäcklösa Uppsalahem Kåbolunden Studentstaden Kapellgärdet 500 Studentstaden Rosendal Studentstaden Vänortsgatan 13

14 Pipeline i Uppsala stor jämfört med andra universitetsorter. Planerade studentbostäder sammanställning av intervjusvar från kommunernas planavdelningar samt företrädare för Akademiska Hus Kommun Antagna planer och pågående byggnation Pågående planer Idé1 Totalt Stockholm (län) Göteborg Lund Totalt Mycket stor osäkerhet beroende på bedömningar som görs av uppgiftslämnare. Planerad volym nya studentbostäder i Uppsala är i paritet med Göteborg och större än i Lund. I Stockholm finns mycket omfattande planer på att bygga nya studentbostäder de närmaste åren totalt omfattar dessa drygt nya bostäder. Förverkligas dessa planer fördubblas nästan utbudet av studentbostäder i Stockholm om man också räknar in de som byggts de senaste två åren (se nästa sida) 14

15 I Stockholms län finns studentbostäder i pågående projekt (maj 2015). Mer än 800 byggdes Prognos inflyttning Antal studentbostäder/ kommun Summa Huddinge Nacka Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Täby Upplands Väsby Totalsumma Huvuddelen av de planerade nya studentbostäderna i Stockholm planeras byggas i Stockholm och Huddinge Av planerna framgår att huvuddelen ska vara klara för inflyttning åren

16 Huvudsakliga observationer om nuvarande och planerat utbud av studentbostäder i Uppsala Det finns ca studentbostäder i Uppsala. Med helårsstudenter betyder det att det finns studentbostäder till knappt hälften av alla helårsstudenter. Det är ett relativt stort utbud vid en jämförelse med andra universitetsorter Det finns planer på att bygga ca nya studentbostäder i Uppsala de närmaste åren, vilket är mer än i Lund och paritet med Göteborg. Men det finns samtidigt omfattande planer på nyproduktion längre fram. Totalt summerar alla planer till minst ca nya studentbostäder I Stockholm finns mycket omfattande planer på nyproduktion av studentbostäder, nästan nya studentbostäder har tillförts eller planeras tillföras marknaden Det betyder att nuvarande utbud (som tillkommit under de senaste 50 åren) i det närmaste fördubblas på mycket kort tid, givet att planerna förverkligas 16

18 Behov och efterfrågan på studentbostäder I analysen skattas efterfrågan på nyproducerade studentbostäder med hjälp av en frågeundersökning bland studenter. Med efterfrågan menas hur många nyproducerade studentbostäder som med största sannolikhet kommer att efterfrågas givet den hyresnivå som nyproduktion kräver. Den grundläggande frågan i analysen är därmed hur många studenter som kan, och vill, hyra en nyproducerad studentbostad med tillhörande hyresnivå. Med dagens mark- och byggkostnader samt avkastningskrav bland producenterna är hyresnivån högre i nyproducerade bostäder än i successionsbeståndet. Studenter som inte vill eller kan betala nyproduktionshyra kan då istället om möjligt välja att efterfråga en äldre, och billigare, studentbostad eller en bostad på den reguljära bostadsmarknaden Analysen svarar därmed inte på frågan om hur många nya bostäder som behövs. Svaret på frågan om hur stort behovet är kräver ett normativt ställningstagande till hur snabbt det är rimligt att en student får tillgång till en studentbostad och till frågan om vem som ska betala mellanskillnaden mellan studentens betalningsvilja och producentens kostnad Den frågeteknik som tillämpats för att analysera efterfrågan och betalningsvilja kallas för Willingness To Pay (WTP) och innebär att respondenterna får ta ställning till väl specificerade boendealternativ med tillhörande hyresnivåer som varieras enligt ett förfarande som kan liknas vid en auktion. 18

19 Enkätundersökning Totalt 660 intervjuer i maj 2015 SP-studie (Stated preference) Metoden innebär att man med en särskild frågeteknik vänder sig med frågor till hushållen i den relevanta marknaden. Hushållen får genom ett auktionsförfarande avslöja sina preferenser och betalningsvilja. Urval Personer studerande på Uppsala Universitet i åldern år (medelålder 24 år), rekryterade på plats. Frågor Preferens Område urval enligt uppdragsgivarens önskemål Bostadstyp Betalningsvilja Nuvarande och önskad bostadssituation 19

20 Resultatet visar att ca häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad, yngre studenter överrepresenterade i korridorsrum Hur bor du idag? Hur bor du idag? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 25 år eller yngre Över 25 år 20

21 Tydligt att det finns en preferens för att bo centralt I vilket/vilka områden kan du tänka dig att bo? % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal Antal svarande 21

22 Ingen entydlig bild vad gäller bostadssituationen, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation men tror att andra har det svårt Jag är nöjd med min boendesituation Det är lätt för studenter att hitta en bostad i Uppsala 50% 30% 45% 40% 76 % 25% 35% 30% 20% 25% 15% 20% 15% 8 % 10% 10% 5% 5% 0% Ja absolut Nej absolut inte 0% Ja absolut Nej absolut inte 22

23 Studenterna i Uppsala ungefär lika nöjda med sitt studentboende som på andra universitetsorter Andel boende per bostadstyp (staplar på vänster axel) och NKI-betyg (punkter på höger axel) per studieort Enkätundersökning med ett urval studenter på flera orter visar att studenterna i Uppsala ger ett genomsnittligt NKI-betyg på sitt studentboende. Andel boende per bostadstyp Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar Studentbostad Reguljärt 2:a hand/inneboende/föräldrar NKI-betyg Lund redovisar ett NKI på 73, Göteborg 79 medan Uppsala redovisar 73. Samtliga betyg får betraktas som relativt goda. Studenter som bor på den reguljära bostadsmarknaden i Uppsala är mest nöjda med sitt boende och redovisar ett NKIbetyg på 88. Detta är det högsta uppmätta värdet bland de studerade studieorterna. Stockholm Göteborg Lund Uppsala Linköping Umeå Luleå Örebro Totalt Källa: Evidens och Akademiska hus 23

24 Jämförelse med år 2011: något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och fler är nöjda med sin boendesituation Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern uppgav ungefär 40 procent att det är mycket svårt att få tag på bostad. Resultaten kommer ifrån en fyrgradig skala. Jämförs resultaten med den nyligen genomförda undersökningen är det inget som direkt tyder på att situationen har förändrats dramatiskt. På frågan Det är lätt för studenter att hitta en bostad i Uppsala var det drygt 40 procent som svarade mycket svårt (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). Däremot är det fler som anser det är lätt att hitta bostad drygt 5 procent angav att det är mycket lätt att hitta bostad (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). Att jämföra med 1 procent uppgav knappt 50 procent att de är mycket nöjda med sitt boende. Resultaten kommer ifrån en fyrgradig skala. På frågan Jag är nöjd med min boendesituation var det cirka 60 procent som svarade att de var mycket nöjda (givet att den niogradiga skala som användes räknas om till en fyrgradig skala). 24

25 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder 60% Hur lång tid tog det för Dig att få en bostad där Du hade möjlighet och kunde tänka Dig att bo under minst ett år? 60% Hur lång tid tog det för Dig att få en bostad där Du hade möjlighet och kunde tänka Dig att bo under minst ett år? 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Under första Under andra Under tredje terminen terminen terminen Under fjärde terminen Under femte terminen eller senare Har ingen egen bostad 0% Under första Under andra Under tredje terminen terminen terminen Under fjärde terminen Under femte terminen eller senare Har ingen egen bostad Under 25 år Över 25 år 25

26 Boende i studentbostad inte mer nöjda med sin boendesituation jämfört med övriga, vilket framförallt beror på att de som bor i korridor inte är lika nöjda Jag är nöjd med min boendesituation Jag är nöjd med min boendesituation 70% 50% 60% 45% 40% 50% 35% 40% 30% 25% 30% 20% 20% 15% 10% 10% 5% 0% Ja absolut Nej absolut inte 0% Ja absolut Nej absolut inte Boende i studentbostad Reguljärt boende Korridorsrum Studentlägenhet Vanlig hyresrätt 26

27 Ingen tydlig skillnad i ålder, de under 25 och de äldre är ungefär lika nöjda. De yngstas höga andel korridorsboende drar ner den gruppens nöjdhet något 60% Jag är nöjd med min boendesituation 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja absolut Nej absolut inte 25 år eller yngre Över 25 år 27

28 Knappt hälften bor i studentbostad men bara ca 30 procent vill bo i studentbostad. Reguljärt boende mer efterfrågat bland studenter 40% 35% 30% 25% Hur bor du idag? Hur skulle Du vilja bo i Uppsala? Utgå ifrån det liv och den privatsituation Du har idag. Jag vill helst bo i 30% 25% 20% 20% 15% 15% 10% 5% 0% 10% 5% 0% 25 år eller yngre Över 25 år 25 år eller yngre Över 25 år 28

29 Boende på den reguljära marknaden efterfrågar också i många fall fortsatt boende på reguljära marknaden men ca 15 % vill hellre bo i studentbostad 30% Hur vill de som idag bor på den reguljära marknaden bo 30% Hur vill de som idag bor på den reguljära marknaden bo 25% 25% 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% 25 år eller yngre Över 25 år 29

30 Fler på den reguljära marknaden ser sitt boende som det man faktiskt föredrar, vilket troligen förklaras av att de är äldre 70% Hur väl stämmer ditt boende med hur du skulle vilja bo? 45% Hur väl stämmer ditt boende med hur du skulle vilja bo? 25 år eller yngre 60% 40% 35% 50% 30% 40% 25% 30% 20% 20% 15% 10% 10% 5% 0% Ja absolut Nej absolut inte 0% Ja absolut Nej absolut inte Reguljärt boende Boende i studentbostad Reguljärt boende Boende i studentbostad 30

31 Betalningsvilja för olika områden och bostadsalternativ Områden studien har fokuserat på Område Antal svar Centrala Staden 180 Kapellgärdet/Kvarngärdet 83 Flogsta 81 Ultuna 45 Rosendal 59 Rackarberget 130 Eriksberg 82 Respondenterna har fått välja vilka områden de skulle kunna tänka sig att bo på för att sedan få frågan om betalningsvilja för olika boendeformer i just det området Tänk dig att Du blir erbjuden en nybyggd studentbostad i form av en/ett: Studentrum på 20 kvm Studentbostad i form av en 1:a på 25 kvm 3:a på 45 kvm som delas med någon Du känner 2:a på 40 kvm Hyresrättslägenhet på den vanliga bostadsmarknaden i form av en 1:a på 25 kvm 1:a på 25 kvm som Du dessutom kommer kunna bo kvar i efter att du avslutat dina studier Bostadsrättslägenhet på den vanliga bostadsmarknaden i form av en 1:a på 25 kvm 1:a på 25 kvm som ligger på Ditt campusområde Skulle Du acceptera erbjudandet om hyran blir 31

32 Studenterna känsliga för bostadsstorleken och nästan 30 procent inte villiga att betala kr/kvm/år för rum i korridor. Premie för att få bo kvar Betalningsvilja mätt som kr/kvm/år för samtliga områden Kronor per kvm/år % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Procent villiga att betala angivet pris Rum 20 kvm Student-lgh 25 kvm Student-dou 45 kvm Student-lgh 40 kvm Hyres-lgh 25 kvm Bo-kvar-lgh 25 kvm Bostadsrätt 25 kvm Campus-lgh 25 kvm 32

33 Högst betalningsvilja för bostad i centrala staden och lägst i Flogsta Betalningsvilja mätt som kr/kvm/år centrala staden Betalningsvilja mätt som kr/kvm/år Flogsta Kronor per kvm/år Kronor per kvm/år % 25% 50% 75% 100% 0 0% 25% 50% 75% 100% Procent villiga att betala angivet pris Procent villiga att betala angivet pris Rum 20 kvm Student-lgh 25 kvm Rum 20 kvm Student-lgh 25 kvm Student-dou 45 kvm Student-lgh 40 kvm Student-dou 45 kvm Student-lgh 40 kvm Hyres-lgh 25 kvm Bo-kvar-lgh 25 kvm Hyres-lgh 25 kvm Bo-kvar-lgh 25 kvm Bostadsrätt 25 kvm Campus-lgh 25 kvm Bostadsrätt 25 kvm Campus-lgh 25 kvm 33

34 Det är endast i centrala staden och i Rosendal som betalningsviljan är högre för en 1:a på 25 kvm än på campus Betalningsvilja mätt som kr/kvm/år för studentlägenhet om 25 kvm Kronor per kvm/år % 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Procent villiga att betala angivet pris Centala staden Kappelgärdet Flogsta Ultuna Rosendal Rackarbergen Eriksberg Campus-lgh 25 kvm 34

35 Finns tydliga fördelar med att producera bostäder på campus ur ett intäktsperspektiv Betalningsvilja i kr/ mån Betalningsvilja i kr/kvm/ år Campus-lgh 25 kvm Prisdifferens i kr/kvm/ år Prisdifferens i % Centrala staden ,6 Kapellgärdet/Kvarngärdet ,3 Flogsta ,1 Ultuna ,9 Rosendal ,8 Rackarberget ,4 Eriksberg ,2 35

36 Sammanfattning: Högst betalningsvilja i centrala lägen Betalningsvilja i kr/ mån per bostadstyp Centrala staden Kapellgärdet /Kvarngärdet Flogsta Ultuna Rosendal Rackarberget Eriksberg Samtliga Rum 20 kvm Student-lgh 25 kvm Student-dou 45 kvm Student-lgh 40 kvm Hyres-lgh 25 kvm Bo-kvar-lgh 25 kvm Bostadsrätt 25 kvm* Campus-lgh 25 kvm *Betalningsvilja uttryckt i kr/kvm vid en avgift till föreningen om 650 kr/kvm/år 36

37 Beräkning av möjlig nyproduktion steg 1: hur många kan tänka sig att bo i studentbostad Beräkningen baseras på de 660 enkäter som genomförts Den hyra som krävs för att möta produktionskostnaderna och gällande avkastningskrav sätts till kr/mån för en lägenhet om 25 kvm Som underlag för beräkningen används antagandet att antalet helårsstudenter och doktorander uppgår till En stor andel av studenterna uppger att de gärna bor i studentlägenhet Hur många av dessa kan vara intresserade av att flytta till studentlägenhet? 50% Preferens för att bo i studentlägenhet 72 % 40% 30% 20% 10% 0% Ja absolut Nej absolut inte 37

38 Steg 2 Antal som både vill bo i studentbostad och har betalningsvilja. Knappt 20 procent av studenterna har preferens och tillräcklig betalningsvilja för att efterfråga nyproduktion Trots att många har preferens för studentbostad är det inte alls lika många som har en betalningsvilja som motsvarar en nyproduktionshyra om kr/månad Knappt 20 procent av studenterna har sådana preferenser Samtidigt är det svårt att tro att samtliga av dessa skulle vara intresserade av nyproduktion bara de fick möjlighet att flytta En betydande del av dessa är nämligen nöjda med sitt nuvarande boende, vilket gäller både de som bor i studentbostad och de som bor i reguljärt boende 19% 53% 28% Ej preferens för studentboende Ej betalningsvilja för nyproducerat studentboende Preferens och betalningsvilja för nyproducerat studentboende 38

39 Inte inkomstnivåerna som avgör om man är en del av målgruppen utan snarare nuvarande hyresnivå 100% Inkomster/månad och hyra för olika målgrupper, med preferens för studentboende % Andel av studenterna i inkomstgrupp 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Medelhyra, kr/mån 10% % Betalningsvilja på 5 000, missnöjd Betalningsvilja på 5 000, nöjd Betalningsvilja på 4 250, missnöjd Betalningsvilja på 3 500, missnöjd eller mer Medelhyra (höger axel) 39

40 Steg 3. Hur många är missnöjda idag? En stor andel av de studenter som efterfrågar nyproduktion är idag nöjda med sitt boende Av de knappa 20 procent som både hade preferens för nyproduktion och tillräcklig betalningsvilja är det en stor andel som redan idag är nöjda med sitt boende Antagandet för hur mycket nyproduktion som kan tillskapas bygger på att det är de som är missnöjda med sin boendesituation idag som kommer att agera när nyproduktion finns tillgänglig 40% 35% 30% Nöjd med sitt nuvarande boende Studenter med preferens och betalningsvilja för nyproduktion Boende i reguljärt boende är i denna grupp mindre missnöjda med sitt nuvarande boende jämfört med boende i studentbostad vilket innebär att det sannolikt främst är från boende i det existerande beståndet som svarar för den största efterfrågan på nyproduktion 25% 20% 15% 10% Målgruppen 24 % 5% 0% Ja absolut Nej absolut inte 40

41 Uppskattningsvis uppgår efterfrågan till nya bostäder vid en hyresnivå om kr/månad Räknas enkätsvaren upp mot det totala antalet helårsstudenter (som har antagits till ) kommer det antagna nyproduktionstalet uppgå till cirkla bostäder Efterfrågan från det existerande beståndet Efterfrågan från reguljärt boende personer personer bostäder frigörs? Exempelvis studenter med lägre betalningsvilja men preferens för studentbostad nyproducerade bostäder 1 Efterfrågan på nya studentbostäder baseras på att 24 procent av respondenterna med preferens för studentbostäder och betalningsvilja på minst kr/månad, är missnöjda med sitt nuvarande boende och därför utgör en målgrupp baseras på att målgruppen ökar med 25 procent. 41

42 Stor effekt på efterfrågan om produktionskostnader och avkastningskrav kan hållas låga men stora risker för fall i efterfrågan om hyresbehovet ökar En känslighetsanalys visar att efterfrågan på nyproduktion kan möjliggöra produktion av drygt till nya studentbostäder om hyran för 1 rok på 25 kvm kan begränsas till ca kr/ månad Samtidigt visar känslighetsanalysen att efterfrågan på nyproducerade studentbostäder nästan faller bort helt om hyresnivån ökar till kr/månad för 1 rok på 25 kvm. Slutsatsen är att studenter är mycket priskänsliga och har tydliga budgetrestriktioner när hyresnivåen börjar överstiga kr/månad. Dessutom börjar andra alternativ på den reguljära marknaden bli konkurrenskraftiga vid dessa hyresnivåer. 42

43 Risk för vakanser i befintligt bestånd liten om nyproduktionen uppgår till ca bostäder Uppskattningsvis lämnar 630 personer sin studentbostad till förmån för nyproduktion. Finns inga frågor i enkäten om efterfrågan för det existerande beståndet. Finns dock många på den reguljära marknaden som idag är missnöjda med sitt boende och är beredda att betala för nyproduktion dock inte de kr/månad som här krävs Uppskattningsvis personer beredda att betala kr/månad Uppskattningsvis ytterligare 670 personer beredda att betala kr/månad 43

44 Samtliga i den potentiella målgruppen kan tänka sig att bo centralt men en stor andel kan även tänka sig att bo i Rackarberget 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Föredraget bostadsområde bland den potentiella målgruppen 0% 44

45 Huvudsakliga observationer om efterfrågan och betalningsvilja Bilden av studenternas bostadssituation är inte entydlig, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation samtidigt som man uppfattar att andra har svårt att få en bra bostad 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder. En jämförelse med resultat från liknande undersökning år 2011 indikerar att det blivit något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och att fler är nöjda med sin boendesituation idag jämfört med år 2011 Resultatet av enkätundersökningen visar att ungefär häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad. Samtidigt visar svaren att bara ca 30 procent helst vill bo i en studentbostad. Det betyder att den reguljära bostadsmarknaden är attraktiv också för studenter och att en väsentlig del av boende i en studentbostad gärna byter bostad när möjligheten finns. Det är tydligt att det finns en preferens för att bo centralt och ha närhet till campus. Att ha nära campus ger normalt något högre betalningsvilja liksom möjligheten att bo kvar i bostaden efter studietiden Resultatet av enkäten visar att efterfrågan på nyproducerade studentbostäder uppgår till nya bostäder vid en hyresnivå om kr/månad. Men det finns en stor effekt på efterfrågan om produktionskostnader och avkastningskrav kan hållas låga. Då ökar möjligheterna att producera fler nya bostäder. Men om hyresbehoven ökar och hamnar över kr/månad finns påtagliga risker att efterfrågan blir mycket begränsad 45

47 Huvudsakliga observationer Sammanfattningsvis visar analysen av hur antalet studenter utvecklas de närmaste åren att studentanatalet kommer vara relativt konstant med en mindre ökning av antalet studenter med bostadsgaranti Med helårsstudenter finns det studentbostäder till knappt hälften av alla helårsstudenter. Det är ett relativt stort utbud vid en jämförelse med andra universitetsorter Det finns planer på att bygga ca nya studentbostäder i Uppsala de närmaste åren, vilket är mer än i Lund och paritet med Göteborg. Dessutom planeras minst lika mycket till efter år 2018 Bilden av studenternas bostadssituation är inte entydlig, men de allra flesta är nöjda med sin boendesituation samtidigt som man uppfattar att andra har svårt att få en bra bostad 7 av 10 har löst sitt boende under första läsåret oavsett ålder. En jämförelse med resultat från liknande undersökning år 2011 indikerar att det blivit något lättare att hitta en bostad 2015 än 2011 och att fler är nöjda med sin boendesituation idag jämfört med år 2011 Resultatet av enkätundersökningen visar att ungefär häften av studenterna idag bor i någon form av studentbostad. Samtidigt visar svaren att bara ca 30 procent helst vill bo i en studentbostad. Det betyder att den reguljära bostadsmarknaden är attraktiv också för studenter och att en väsentlig del av boende i en studentbostad gärna byter bostad när möjligheten finns. Det är tydligt att det finns en preferens för att bo centralt och ha närhet till campus. Att ha nära campus ger normalt något högre betalningsvilja liksom möjligheten att bo kvar i bostaden efter studietiden Skattningen av efterfrågan och betalningsviljan för nyproducerade studentbostäder visar att det är möjligt att tillföra ca nya studentbostäder, givet att hyresnivån för dessa är ca kr/månad. Kan hyresnivån hållas under kr möjliggörs produktion av fler studentbostäder uppemot till Efterfrågan är störst i centrala Uppsala, inklusive Rackarberget. Om hyresnivåerna ökar till mer än kr/månad faller efterfrågan dramatiskt Nuvarande planer förefaller mycket omfattande i förhållande till efterfrågan. Det blir därför särskilt viktigt att prioritera flexibilitet så att planerade projekt vid behov kan ställas om till små och yteffektiva bostäder för den reguljära marknaden samtidigt som en väsentlig del av produktionen bör möjliggöra boende för två studenter och därmed för två kostnadsbärare i varje bostad. 47