Betydelse av färg vid insamling av pollinatörer med färgskålsmetoden. Angelica Wilhelmsson

Transkript

1 Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete 16 hp Betydelse av färg vid insamling av pollinatörer med färgskålsmetoden Angelica Wilhelmsson LiTH-IFM- Ex-14/2885-SE Handledare: Dennis Jonason, Linköpings universitet Examinator: Anders Hargeby, Linköpings universitet Institutionen för fysik, kemi och biologi Linköpings universitet Linköping

2 Institutionen för fysik, kemi och biologi Department of Physics, Chemistry and Biology Datum/Date Språk/Language Svenska/Swedish Rapporttyp 1 Report category Examensarbete C-uppsats ISBN LITH-IFM-G-EX 99/1111 SE ISRN Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN Handledare/Supervisor Dennis Jonasson URL för elektronisk version Ort/Location: Linköping Titel/Title: Betydelse av färg vid insamling av pollinatörer med färgskålsmetoden The importance of trap color when collecting pollinators using the pan-trap method Författare/Author: Angelica Wilhelmsson Sammanfattning/Abstract: During the last century, the industrialization of agriculture has led to changes in the landscape and many important habitats have disappeared. Habitat loss and fragmentation and an increased use of agrichemicals have led to biodiversity declines in the agricultural landscape. The negative impacts on pollinators, in particular, must be taken serious because they provide an important ecosystem service when they pollinate crops. Monitoring of pollinators is therefore important to examine the factors that affect pollination. The pan trap method is commonly used in the monitoring of pollinating insects, but few studies have evaluated the effect of trap color on the collection of different groups of pollinators. Pollinators were collected using the pan trap method with blue, yellow and white bowls to examine if there were difference in the attraction to traps of different colors among different groups of pollinators. Lepturine beetles (Lepturinae spp.), bee beetles (Trichius spp.) and the bumblebees (Bombus spp.) preferred the blue traps while rose chafers (Cetoniidae spp.) and hoverflies (Syrphidae spp.) preferred the yellow traps. Hence pan traps of different colors may be specific for different groups of pollinators. Nyckelord/Keyword: Bumblebees, bee beetles, hoverflies, lepturine beetles, pan trapping, pollinators, rose chafers, UV-light 1 Denna rapport är ett examensarbete på kandidatnivå (16 hp) som har genomförts i samarbete med en studentkollega, Hilda-Linn Berglund. Samarbetet har omfattat projektetplanering samt insamling och bearbetning av data, medan studenterna var för sig har författat och strukturerat rapporten i alla dess delar.

3 1 Sammanfattning Introduktion Material & metoder Undersökningslokaler Insamling av pollinatörer Analys och artbestämning Statistik Odds-kvoter Resultat Blombockar Humlor Humlebaggar Blomflugor Guldbaggar Diskussion Samhälleliga & etiska aspekter Tack Referenser

4 1 Sammanfattning Under det senaste århundradet har det skett en industrialisering av jordbruket som har lett till att landskapet har förändrats och många viktiga småbiotoper har försvunnit. En minskning av antalet habitat, fragmentering, samt en ökad användning av bekämpningsmedel har lett till att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet har minskat. Detta har påverkat pollinatörer negativt vilket är allvarligt då de förser oss med en viktig ekosystemtjänst genom att de pollinerar grödor. Övervakning av pollinatörer är därför viktig för att undersöka vilka faktorer som påverkar ekosystemtjänsten pollinering. Färgskålsmetoden är en vanlig metod som används vid övervakning av blombesökande insekter, men det finns få studier som utvärderar effekten av olika färg vid insamling av olika grupper av pollinatörer. Pollinatörer samlades in med skålar målade med UV-reflekterande färg (blå, gul och vit) för att se om det fanns skillnader i attraktion till färgskålar av olika färg mellan olika grupper av pollinatörer. Blombockar, humlebaggar och humlor föredrog de blå färgskålarna medan blomflugor och guldbaggar föredrog de gula. Färgskålar av olika färg kan vara selektiva för olika grupper av pollinatörer. 2 Introduktion Under det senaste århundradet har det skett en industrialisering av jordbruket vilket har lett till att markanvändningen i Europa har förändrats. Denna förändring tros vara en viktig anledning till att arter minskar både lokalt och globalt (McLaughlin & Mineau 1995, Krebs et al. 1999). Även det svenska jordbrukslandskapet har förändrats. Intensifieringen av jordbruket, med fokus på ökad skörd, har inneburit att fälten har ökat i storlek medan småbiotoper såsom diken, åkerholmar, våtmarker och gräsmarker har minskat (Björklund et al. 1999). Eftersom småbiotoperna är viktiga för den biologiska mångfalden, innebär förlusten av dem en minskning av många arter knutna till jordbrukslandskapet (Klein et al. 2003, Saunders et al. 1991). En ytterligare faktor som spelar in när det gäller varför den biologiska mångfalden minskar är ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel (ex. herbicider, pesticider och fungicider) (Björklund et al. 1999, Potts et al. 2010). Herbicidanvändningen har lett till att blomrikedomen minskar, vilket i sin tur kan leda till ett minskat antal blombesökande insekter då dessa är beroende av blommor för sitt födointag av pollen och nektar. Mindre intensiva jordbruksmetoder och en minskad användning av bekämpningsmedel leder till en högre mångfald. Exempelvis har det visat 3

5 sig att ekologisk odling, där konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är förbjudna, hyser en större art och individrikedom bland pollinatörer (Hole et al. 2005, Jonason et al. 2011) Hög artrikedom av pollinatörer är viktigt då de spelar en central roll i terrestra ekosystem, eftersom de säkerställer fortplantningen hos många vilda växter. Pollineringen är även en viktig ekosystemtjänst när det gäller produktion av grödor då mer än en tredjedel av världens matproduktion tros vara beroende av pollinering (Klein et al. 2007). Eftersom jordbrukets intensifiering påverkat pollinatörerna negativt (Kremen et al. 2002) är övervakning av dem viktigt. Övervakning säkerställer att förändringar i artsammansättning och artrikedom över tid upptäcks. Om förändringarna verkar bero på mänsklig påverkan kan man sedan sätta in lämpliga bevarandeåtgärder. En viktig del i miljöövervakningen är att utvärdera olika metoder för datainsamling. För pollinatörer finns flera olika metoder att tillgå. Bland annat används håvning eller insamling med hjälp av fällor (Östrand 2011). En vanlig metod för insamling av pollinatörer med hjälp av fällor är färgskålsmetoden (Campbell & Hanula 2007, Westphal et al. 2008) där fällor med olika färg används för att locka till sig insekter (Douwes et al. 2004). Syftet med denna studie är att utvärdera färgskålsmetoden och se om det finns skillnader i pollinerande insekters attraktion till färgskålar av olika färg. 3 Material & metoder 3.1 Undersökningslokaler Data samlades in på 24 hyggen i södra Östergötland under 2013 (Figur 1). Landskapet i regionen karaktäriseras av barrskog med ett litet inslag av gräsmarker och åkrar. Hyggena valdes ut för att vara så lika som möjligt med avseende på flera faktorer såsom storlek, ålder, trädslagssammansättning, avstånd till närliggande gräsmark, exponerad mineraljord och död ved (Ibbe et al. 2011). Före avverkningen, som skedde för mellan 6-8 år sedan datainsamlingen, dominerades hyggena av barrträd. 4

6 Figur 1. Hyggen för insamling av pollinatörer i Östergötlands län, södra Sverige. Figuren härstammar från Ibbe et al Insamling av pollinatörer Insamlingen av pollinerande insekter gjordes med färgskålsmetoden som innebär att skålar med olika färg innehållande vätska sätts ut och till vilka insekterna söker sig eftersom de lockas av färgen, såsom de attraheras av färgen på blommor. På varje hygge placerades totalt nio färgskålar (8,7 cm i diameter) ut, tre av vardera blå, gul och vit färg. Färgskålarna fästes på en stålpinne så att skålarna hamnade i höjd med övrig vegetation och fördelades på tre provpunkter innehållandes tre färgskålar, en per färg. Skålarna var målade med UV-reflekterande färg (Soppec, SylvaMark fluomarker, Nersac, Frankrike) och innehöll 50%-ig propylenglykol (glytherm 20) för att bryta ytspänningen och för att pollinatörerna skulle konserveras. Färgskålarna satt ute under två veckor och tömdes samt Fältmaterialet från en insamlingsomgång slogs ihop per färg och hygge och förvarades i burkar med 70%-ig etanol. 3.3 Analys och artbestämning Totalt 144 fällfångster, 48 av varje färg analyserades. Fem pollinerande insektsgrupper sorterades ut, humlor (Bombus spp), blomflugor (Syrphidae spp), guldbaggar (Cetoniidae spp), blombockar (Lepturinae spp) samt humlebaggar (Trichius spp). Humlorna och blomflugorna identifierades till art medan för resterande grupper noterades enbart antalet individer. Artbestämningen gjordes med hjälp av Cederberg & Mossberg (2012), Bartsch (2009), Holmström (2007), Söderström (2013) och Douwes et al. (2004) och nomenklaturen följer Cederberg & Mossberg (2012) och Bartsch (2009). 5

7 3.4 Statistik Resultatet analyseras och utvärderas på gruppnivå för alla fem organismgrupper men även på artnivå för humlor och blomflugor. Ett medelvärde i individrikedom beräknades för varje organismgrupp per färg och jämfördes med konfidensintervall. Skillnader i färgval mellan arter av blomflugor och humlor och för de andra organismgrupperna som helhet testades med odds-kvoter (medcalc) på fällor med förekomst Odds-kvoter Oddskvoter används för att beräkna oddset att något inträffar mot att det inte inträffar och går bra att använda på stora som små stickprov. När man beräknar oddskvoter får man fram ett estimat med konfidensintervall. Oddskvoterna logaritmerades (ln(oddskvot)), där värden mindre än noll innebär ett mindre odds och värden större än noll ett större odds att en viss art/grupp hamnar i en specifik färg. Oddskvoter beräknades för alla olika arter av blomflugor och humlor, samt för övriga organismgrupper som helhet. Detta gjordes på fällor med förekomst inom respektive färg. Ett viktat medelvärde beräknades på oddskvoterna för arter av blomflugor och humlor samt för övriga organismgrupper. Detta medelvärde är ett genomsnitt för alla arter/grupper där mer vikt läggs på de vanligare arterna så att inte arter med få antal tar för mycket plats eftersom dessa arter är mer statistiskt osäkra (d.v.s. har större konfidensintervall). Oddskvoterna beräknades enligt: Odds= (a/b)/(c/d) a= antal fällor av specifik färg med förekomst (art 1) b= totala antalet fällor av de övriga färgerna med förekomst (alla arter) antalet fällor av specifik färg med förekomst (art1) c=antal fällor av de övriga färgerna med förekomst (art 1) d= totala antalet fällor av de övriga färgerna med förekomst (alla arter) antalet fällor av de övriga färgerna med förekomst (art 1) 4 Resultat Totalt samlades 7866 individer från fem grupper av pollinatörer in, 6725 blombockar, 560 humlor, 304 humlebaggar, 143 blomflugor och 134 guldbaggar. Antalet individer av de olika grupperna varierade mellan de olika färgerna (Tabell 1). 6

8 4.1 Blombockar De blå färgskålarna fångade signifikant fler individer av blombockar än de gula och vita färgskålarna (Figur 1a). Då blombockarna återfanns i alla fällor kunde inga oddskvoter beräknas för dessa. 4.2 Humlor De blå färgskålarna fångade in fler individer av humlor följt av de gula och vita (Figur 1c). Resultatet från fällor med förekomst för alla humlearter visade en signifikant preferens för blått (Figur 4). Antalet fällor med förekomst av humlor var relativt lika mellan färgkategorierna, trots att antalet individer var högre i de blå fällorna (Tabell 1). 4.3 Humlebaggar De blå färgskålarna fångade signifikant fler individer av humlebaggar än de gula och vita färgskålarna (Figur 1b). Även resultatet från analyserna på förekomst visade att humlebaggarna föredrog blått medan de undvek de gula fällorna (Figur 3). Det fanns flest blå fällor med förekomst följt av få vita och inte en enda gul (Tabell 1). 4.4 Blomflugor De gula färgskålarna fångade fler individer av blomflugor än de blå och vita färgskålarna (Figur 1d). Resultaten från fällor med förekomst visade en signifikant preferens för gult (Figur 3). Flertalet utav arterna av blomflugor och även det viktade medelvärdet för alla arter av blomflugor visar en signifikant preferens för gult (Figur 2). Antalet fällor med förekomst var relativt lika mellan färgerna, trots att antalet individer var betydligt högre i de gula fällorna än i de blå och vita (Tabell 1). 4.5 Guldbaggar Det fanns en effekt att de gula färgskålarna fångade fler individer än de blå och vita färgskålarna (Figur 1e). Resultatet från fällor med förekomst visade en signifikant preferens för gult (Figur 3). Antalet fällor med förekomst var relativt lika mellan färgerna, trots att antalet individer var högst i de gula fällorna (Tabell 1). 7

9 Tabell 1. Totalt antal individer i varje färg samt antal fällor med förekomst (B=blå, G=gul, V=vit) antal individer Blombockar Humlor Humlebaggar Blomflugor Guldbaggar B G V totalt antal fällor med förekomst B G V totalt

10 9 Figur 1. Medelvärden och 95% konfidensintervall för det totala antalet individer per färg insamlade under två veckors tid.

11 Figur 2.Logaritmerade oddskvoter med konfidensintervall för blomflugearter, beräknade på färgskålar med förekomst visar preferens för färgerna blått, gult och vitt. Varje arts odds representeras av en punkt för respektive färg. Ett negativt värde innebär ett mindre odds och ett positivt värde innebär ett högre odds att en viss blomflugeart hamnar i en specifik färg. Okänd art = Obestämd art. 10

12 Figur 3. Logaritmerade oddskvoter med konfidensintervall för grupper, beräknade på fällor med förekomst visar preferens för färgerna blått, gult och vitt. Varje grupps odds representeras av en punkt per färg. Ett negativt värde innebär ett mindre odds och ett positivt värde innebär ett högre odds att en viss grupp hamnar i en specifik färg. Inga oddskvoter beräknades för blombockarna på grund av att de förekom i alla fällor. Figur 4. Logaritmerade oddskvoter med konfidensintervall för humlearter, beräknade på fällor med förekomst visar preferens för färgerna blått, gult och vitt. Varje arts odds representeras av en punkt per färg. Ett negativt värde innebär ett mindre odds och ett positivt värde innebär ett högre odds att en viss humleart hamnar i en specifik färg. 5 Diskussion Den här studien visar att det finns skillnader i attraktion hos olika grupper av pollinatörer vad gäller färg på färgskålsfällor. Det var signifikant fler individer av blombockar, humlebaggar och humlor i de blå färgskålarna. Även resultaten från fällor med förekomst visar en tydlig preferens för blått för både humlor och humlebaggar. Tidigare studier har visat att vissa insektsarter föredrar en viss växtart 11

13 som sin huvudsakliga födokälla, tex så har man sett att jordhumlor föredrar skogsklöver (Jansson 2004). Preferensen för blå skålar skulle därför kunna bero på en preferens för blå blommor (Dyer & Chittka 2004). Till skillnad mot blombockar, humlor och humlebaggar så fanns det fler individer av blomflugor och guldbaggar i de gula färgskålarna, vilket även detta skulle kunna bero på att deras huvudsakliga födokälla är från en växt med gula blommor. Även resultaten från fällor med förekomst visar en tydlig preferens för gul färg. Alla grupper återfanns i alla färger men med betydande skillnader mellan de respektive färgerna förutom humlebaggarna som aldrig återfanns i de gula fällorna. Humlebaggarna använder då troligtvis inte någon gul blomma som sin primära födokälla. Även om en färgpreferens skulle kunna tänkas bero på insekternas preferens av blommor med samma färg, så är det kanske inte alltid fallet. Vissa arter av humlor ses ofta på blommor av en viss färg; haghumla och trädgårdshumla besöker ofta blå blommor medan ljunghumla ofta besöker gula och hushumla vita (Cederberg & Mossberg 2012), vilket alltså inte stämmer överens med färgen på färgskålarna som de dras till. Detta skulle kunna bero på att insekter uppfattar färg på ett annorlunda sätt än vi människor gör. Insekterna reagerar på blommornas reflektion av UV-ljus och det är därför svårt att veta vilka färger dom uppfattar, eller om de bara dras till olika nyanser av mörkt och ljust. I den här studien användes färgskålar som var målade med UV-reflekterande färg för att effektivisera fällornas attraktion. I många andra studier används visserligen skålar av olika färg, men utan ett lager av UV-reflekterande färg (Leong & Thorp 1999, Gollan et al. 2011, Cane et al. 2000). Även om dessa skålar ändå avger visst UV-ljus, är det troligt att de gör det i mindre omfattning. Detta skulle kunna påverka resultatet från en insamling och därför borde jämförande studier göras mellan färgskålar med och utan UV-reflekterande färg. Även fast det eventuellt finns skillnader mellan resultat från färgskålsmetoden med respektive utan UV-reflekterande färg så är just färg en viktig del vid insamlingen. Studier har visat att färgen på färgskålar har stor betydelse vid insamling av olika grupper av insekter (Barker et al. 1997, Kirk 1984, Vrdoljak et al. 2010). Det har tex visat sig att gul är en bra färg vid insamling av blomflugor (Bowie et al. 1999, Laubertie et al. 2006). Den vanligaste färgen som används i färgskålsmetoden är just gul, men även blå och vit förekommer ofta (Östrand 2011), vilket kanske inte alltid är det bästa alternativet eftersom olika grupper föredrar olika färger. Man bör därför utvärdera färgskålsmetoden men även andra övervakningsmetoder eftersom det finns ett behov av att övervaka pollinatörer. Detta bl.a. för att förstå hur ekosystemtjänsten pollinering påverkas av olika faktorer. Innan detta är 12

14 gjort kan man behöva använda sig av flertalet metoder samtidigt för att få en så bra bild som möjligt av hur diversiteten av pollinatörer ser ut i ett område. Man kan exempelvis kombinera håvning med färgskålsmetoden eftersom dessa metoder har visat sig passa olika grupper/arter (Östrand 2011). Vid övervakning med hjälp av färgskålsmetoden bör man se över vilken färg man använder sig av vid insamlingen. Den här studien visade att det fanns tydliga skillnader mellan grupperna i attraktion till färgskålar av olika färg och även andra studier pekar på att dessa skillnader finns. Därför bör man vidare undersöka skillnader i olika gruppers färgpreferens så att man kan använda sig av rätt färg vid övervakning av specifika grupper och arter. Man kanske även borde använda sig av fler färger än just blå, gul och vit. Man har tex sätt att ljusgrön färg kan vara attraktivt för bladbaggar (Östrand 2011). Det finns idag få studier gjorda på detta område och det behövs fler undersökningar. Med större kunskap kring olika gruppers färgpreferenser så kan man minska bifångster som innebär onödig avlivning samt reducera efterarbetet med sortering och artbestämning. 5.1 Samhälleliga & etiska aspekter Den här typen av forskning bedrivs för att utvärdera olika insamlingsmetoder för övervakning av pollinatörer. Övervakning av pollinatörer är viktigt för att pollinering bibehåller biodiversitet genom att säkerställa fortplantning hos många vilda växter. En annan viktig del är pollineringen av grödor som är viktig för vår matproduktion. Resultatet från denna studie skulle kunna användas för övervakning av pollinatörer som sedan kan leda till att man kan sätta in lämpliga åtgärder för att bevara dem och därmed ekosystemtjänsten pollinering. En etisk aspekt kring insamlingen av insekter är att man faktiskt avlivar dem. En annan aspekt kan vara att man även samlar in sällsynta arter vilket kan innebära att dessa minskar ytterligare. Men samtidigt så vill man få in dessa arter för att veta att dem finns där så att man sedan kan sätta in lämpliga åtgärder för att bevara dem. Eftersom fällorna satt ute en relativt kort tid och i litet antal är påverkan på den totala artsammansättningen troligtvis begränsad. 6 Tack Tack till handledargruppen, Dennis Jonason, Karl-Olof Bergman och Per Milberg för pedagogisk handledning genom projektet, hjälp med statistik och tips gällande rapportskrivning. Stort tack till min handledare Dennis Jonason för allt stöd, hjälp med redigering av text samt svar på otaliga frågor. Tack till Björn Cederberg, Jens Montelius Risberg och Erik 13

15 Sjödin för hjälpfulla tips via mail och telefon till artbestämningen av humlor och blomflugor. Särskilt tack till Erik Sjödin som artbestämde flertalet humlor och blomflugor. Tack Hilda-Linn Berglund för ett mycket trevligt och väl fungerande sammarbete och tack Björn Eriksson för hjälp med alla möjliga problem som uppstått under tidens gång. 7 Referenser Barker AM, Sanbrooke KJ, Aebischer NJ (1997) The water trap colour preferences of farmland sawflies. Entomologia Experimentalis et Applicata. 85, Bartsch H (2009) Nationalnyckeln Tvåvingar: blomflugor del 1. Artdatabanken vid SLU, Uppsala Bartsch H (2009) Nationalnyckeln Tvåvingar: blomflugor del 2. Artdatabanken vid SLU, Uppsala Björklund J, Limburg KE, Rydberg T (1999) Impact of production intensity on the ability of the agricultural landscape to generate ecosystem services: an example from Sweden. Ecological economics. 29, Bowie MH, Gurr GM, Hossain Z, Baggen LR, Frampton CM (1999) Effects of distance from field edge on aphidophagous insects in a wheat crop and observations on trap design and placement. International journal of pest management. 45, Briscoe AD, Chittka L (2001) The evolution of colour vision in insects. Annual Review of Entomology 46, Cane JH, Minckley RL, Kervin LJ (2000) Sampling bees (Hymenoptera: Apiformes) for pollinator community studies: pitfalls of pan-trapping. Journal of the Kansas entomological society 73, Campbell JW, Hanula (2007) Efficiency of Malaise traps and colored pan traps for collecting flower visiting insects from three forested ecosystems. Insect Conservation 11, Cederberg B, Mossberg B (2012) Humlor i Sverige: 40 arter att älska och förundras över. Bonnier fakta, Stockholm Douwes P, Hall R, Hansson C, Sandhall Å (2004) Insekter en fälthandbok. Interpublishing AB, Stockholm 14

16 Dyer AG, Chittka L (2004) Fine colour discrimination requires differential conditioning in bumblebees. Naturwissenschaften 91, Gollan JR, Ashcroft MB, Batley M (2011) Comparison of yellow and white pan traps in surveys of bee fauna in New South Wales, Australia (Hymenoptera: Apoidea: Anthophila). Australian journal of entomology 50, Hole DG, Perkins AJ, Wilson JD, Alexander IH, Grice PV, Evans AD (2005) Does organic farming benefit biodiversity? Biological Conservation 122, Holmström G (2009) Humlor Alla Sveriges arter. Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm Ibbe M, Milberg P, Tunèr A, Bergman KO (2011) History matters: Impact of historical land use on butterfly diversity in clear-cuts in a boreal landscape. Forest Ecology and Management 261, Jansson N (2004) Test av metodik för övervakning av humlor. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Rapport 2004:16 Jonason D, Andersson GK, Öckinger G, Rundlöf M, Smith HG, Bengtsson J (2011) Assessing the effect of the time since transition to organic farming on plants and butterflies. Journal of Applied Ecology 48, Kirk WDJ (1984) Ecologically selective colored traps. Ecological Entomology 9, Klein AM, Vaissière BE, Cane JH, Dewenter IS, Cunningham SA, Kremen C, Tscharntke (2007) Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. Proceedings of the Royal Society B 274, Klein D & Sutherland WJ (2003) How effective are European agrienvironment schemes in conserving and promoting biodiversity? Journal of Applied Ecology 40, Krebs JR, Wilson JD, Bradbury RB, Siriwardena GM (1999) The second silent spring? Nature 400, Kremen C, Williams NM, Thorp RW (2002) Crop pollination from native bees at risk from agricultural intensification. Proceedings of the National Academy of Sciences 99,

17 Laubertie EA, Wratten SD, Sedcole JR (2006) The role of odour and visual cues in the pan-trap catching of hoverflies (Diptera: Syrphidae). Annals of Applied Biology 148, Leong J, Thorp RW (1999) Colour-coded sampling: the pant rap colour preferences of oligolectic and nonoligolectic bees associated with a vernal pool plant. Ecological entomology 24, McLaughlin A, Mineau P (1995) The impact of agricultural practices on biodiversity. Agriculture Ecosystems & Environment 55, Potts GS, Biesmeijer JC, Kremen C, Neumann P, Schweiger O, Kunin WE Global pollinator declines: trends, impacts and drivers. Trends in Ecology and Evolution. 25 (6) Saunders DA, Hobbs RJ, Margules CR (1991) Biological consequenses of ecosystem fragmentation: A review. Conservation Biology 5, Söderström B (2013) Sveriges humlor en fälthandbok. Entomologiska föreningen, Stockholm Vrdoljak SM, Samways MJ (2010) Optimising coloured pan traps to survey flower visiting insects. Insect Conservation 16, Westphal C, Bommarco R, Carre G, Lamborn E, Morison N, Petanidou T, Potts SG, Roberts SPM, Szentgyorgyi H, Tscheulin T, Vaissiere BE, Woyciechowski M, Biesmeijer JC, Kunin WE, Settele J, Steffan- Dewenter I (2008) Measuring bee diversity in different European habitats and biogeographical regions. Ecological Monographs 78, Östrand F (2011) Jämförelse av gulskål och frihåvning för att fångablombesökande insekter: vilka faktorer kan påverka fångsten i gulskålar? Entomologisk tidskrift 132,