Enkät- och intervjubaserad investeringskalkyl

Transkript

1 CAD/CAM-lönsamhet för tandtekniker - Inhouse eller outsourcing? Enkät- och intervjubaserad investeringskalkyl (Av Fadi El-Homsi) Namn: Fadi El-Homsi Datum:

2 Ordförklaringar Grundinvestering: är den utbetalning som görs för att erhålla tillgången för en investering. Grundinvestering görs oftast bara en gång vid en investerings början. Intäkt: är en periodiserad inkomst, det vill säga inkomst hänförd till perioden den avser. En intäkt uppstår när företaget utför en prestation. Kostnad: är en periodiserad utgift, dvs. en utgift som redovisas i den period när värdet av den förbrukats. Avkastning i %: är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur mycket en tillgång har förändrats i värde från en tidigare tidpunkt. Man vill ofta ha en avkastning på ca 10%. Avskrivningstid: sker genom att inköpskostnaden delas upp på ett antal perioder, normalt på ett antal år. Det kan dock ske månadsvis eller mest förekommande årsvis. Det betyder att kostnaden för företaget delas upp under flera perioder/år istället för att kostnaden bokförs direkt vid inköpet. 2

3 Förord Ett stort tack till alla som på något sätt såsom intervju, telefonsamtal eller enkätsvar, bidragit med värdefulla synpunkter och tankar. Ni har lyft fram viktiga delar som den färdiga rapporten och investeringskalkylen nu består av. Jag skulle också vilja tacka alla respondenter som engagerat sig i frågan och tagit sig tid för att besvara enkäten. September, 2015 Fadi El-Homsi 3

4 Kort presentation av mig själv Jag har lång erfarenhet som universitetsadjunkt på tandteknikerutbildningen vid Karolinska Institutet (KI) i roller som programansvarig, kursansvarig, examinator, föreläsare och handledare. Jag har bl.a. varit ansvarig för CAD/CAM-kursen och använt ett flertal CAD/CAM-system sedan Jag är tandtekniker i botten samt doktorand med en licentiatexamen i klinisk oral vetenskap, dentala implantat. Min forskning har lett till en patenterad retentionsmetod för dentala implantatkonstruktioner. Jag har dessutom varit ansvarig för projekt som utfördes i uppdrag av privata företag och är nu deltagare i ett forskningsprojekt mellan KTH och KI. Jag är representant för Lärarförbundet i SIS (Swedish Standards Institute) där jag är expert i tandvårdsgruppen. Jag är även ledamot i Styrelsen för Tandteknikerförbundet. Jag är utbildad Medicinteknisk säljare på Affärshögskolan. För närvarande arbetar jag som Högskolelektor på Høgskolen i Oslo og Akershus. 4

5 Sammanfattning Bakgrund: CAD/CAM-scanner- och frästeknik (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacture) har utvecklats snabbt inom tandteknikeryrket vilket har lett till att stort antal dentala tillverkningsföretag konkurrerar på marknaden. Det råder dock en delad mening om dessa inhouse frästekniker är lönsammare än att använda sig av outsourcing från fräscenter eller produktionsanläggningar. Mål: Syftet med studien är att med hjälp av en enkät- och intervjubaserad investeringskalkyl jämföra lönsamheten mellan inhouse och outsourcing avseende tillverkning av tandtekniska konstruktioner. Metod: För att analysera dessa tillhandahållningssätt utfördes intervjuer och enkätundersökning vars lönsamhetsparametrar sammanställdes. Dessa parametrar bearbetades sedan i en investeringskalkyl. Intervjuerna utfördes antingen som direktintervju eller via telefon med tandtekniker, fräscenter, produktionsanläggning och företrädare för dentaldepåer där syftet med studien presenterades och ett antal frågor ställdes. Enkätundersökningen genomfördes anonymt där enkäten skickades digitalt till 94 verksamma tandtekniker som är medlemmar i tandteknikerförbundet. Resultat: Totalt har 54 av 94 st. laboratorier som har fått enkäten svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 57 %. Resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen visade att inför en investering är det viktigt att analysera frågor som har med verksamheten att göra. De direkta kostnaderna för inhouse är: material, lager, verktyg, kompressor, olja, el, licens, mjukvara, personalkostnad för att sköta scanner och fräs, lokalhyra för scanner, lokalhyra för fräs, tid för utbildning av personal, service, reparation, försäkring, omgörningar och övriga kostnader. Det är viktigt att betona att vissa företag erbjuder full service, support mm helt gratis. Detta framgick i både enkätsvaren och intervjuerna. De indirekta kostnaderna för inhouse är i form av faktorer som är icke finansiella, oförutsedda kostnader, som man inte hade räknat med vid köp av fräs och som kan uppstå vid reparationer eller stopp i produktion etc. Investering i outsourcing innebär köp av endast scanner. Men andra eventuella kringkostnader tillkommer såsom personalkostnad för att sköta scanner, licens, mjukvara, lokalhyra för scanner, utbildning, service, reparation, försäkring och övriga kostnader. Dessa kostnader kan variera mellan olika scannerleverantörer och mellan olika fräscenter. Utöver scanner och kringkostnader så tillkommer post- och/eller budkostnad beroende på hur nära fräscentret eller produktionsanläggningen laboratoriet ligger. Slutsats: Det finns ingen självklarhet i valet mellan inhouse och outsourcing. Det är ett individuellt beslut där laboratoriet avgör om den ena tillverkningstekniken passar bättre eller om den ena är lönsammare än den andra. Min rekommendation är till alla laboratorieägare, som är i färd med att investera i egen fräs eller outsourca sin tillverkning av underkonstruktioner, att innan beslut fattas, genomföra en investeringskalkyl. Är man osäker på denna investeringskalkyl så ska man ta kontakt med en ekonomisk rådgivare som kan hjälpa till att göra kalkylen. 5

6 Innehållsförteckning Inledning... 7 Metod... 8 Resultat... 9 Kostnader och faktorer att ta hänsyn till... 9 Kostnader och faktorer relaterade till inhouse Kostnader och faktorer relaterade till outsourcing Egna reflektioner Tips och råd till laboratorierna Investeringskalkyl Frågor som laboratoriet bör tänka på inför en investering Kostnader och begrepp i investeringskalkyl Mall för investeringskalkyl Slutsats Bilaga 1 - Enkätundersökning Bilaga 2 Investeringskalkyl

7 Inledning Vad är mest lönsamt för en tandtekniker när det gäller CAD/CAM-tillverkningsteknik, att skaffa egen fräs (inhouse) eller att beställa under- eller fullanatomiska konstruktioner från större fräscenter eller produktionsanläggningar (outsourcing)? Det råder stor osäkerhet huruvida man ska satsa på inhouse eller outsourcing. Många laboratorier har svårt att hänga med i CAD/CAM-utvecklingen av tekniska eller ekonomiska skäl och om man har bestämt sig för att köpa en fräs så måste man välja rätt typ och rätt storlek beroende på laboratoriets kapacitet och produktionsvolym. Det finns ingen självklarhet i valet mellan inhouse och outsourcing, eftersom många faktorer såsom antal anställda och produktionsvolym spelar en avgörande roll. Det finns ingen generell regel som kan användas av alla laboratorier vid val av tillverkningsteknik. Hur man än väljer så måste man som tandtekniker göra ekonomiska beräkningar inför ett sådant beslut vilket kan innebära mycket vånda och oro för eventuella konsekvenser. Konsekvenserna kan exempelvis vara försämrad kvaliteten på underkonstruktion eller försvagad ekonomi. Det finns tre läger som förespråkar varsin teori vad gäller tillverkningsteknik och lönsamhet, ett där man rekommenderar att investera i en egen fräs, så kallad CAMteknik, ett annat som förordar att anlita fräscenter eller produktionsanläggning dit man skickar en fil eller en arbetsmodell, och ett tredje som talar för att en kombination av de två är det optimala. Oavsett vad man väljer för typ av investering så innebär det direkta och indirekta kostnader som måste beaktas. Som tandtekniker måste man ställa sig frågan: Vilka parametrar kan påverka lönsamheten och vilka skillnader finns om man jämför tillverkning med egen fräs med inköp av frästa under- eller fullanatomiska konstruktioner från fräscenter eller produktionsanläggning? Vilken tillverkningsteknik för framställning av frästa underkonstruktioner är lönsammast för tandtekniker? Vilka faktorer kan påverka lönsamheten vid tillverkning av frästa underkonstruktioner? Vilka fasta och rörliga kostnader som måste tas med i beräkningen i investeringskalkyl? Vilka direkta och indirekta kostnader måste beaktas? Vilket pris måste man ta för underkonstruktion för att det ska bli lönsamt? Syftet med studien är att med hjälp av en enkät- och intervjubaserad investeringskalkyl jämföra lönsamheten vid användning av egen fräs för tillverkning av under- eller fullanatomiska konstruktioner kontra inköp av tillverkade underkonstruktioner från fräscenter eller produktionsanläggning. 7

8 Metod Bakgrunden till denna undersökning är att många tandtekniska laboratorier i dagsläget saknar underlag för att kunna utvärdera för- och nackdelar med inhouse produktion respektive outsourcing via fräscenter eller produktionsanläggning vid tillverkning av fasta underkonstruktioner. För att analysera inhouse och outsourcing som alternativa tillverkningstekniker och samla in så många åsikter och kostnadsparametrar som möjligt utfördes både intervjuer och enkätundersökning som resulterade i en rapport. Intervjuerna utfördes antingen som direktintervju eller via telefon med tandtekniker, fräscenter, produktionsanläggning och företrädare för dentaldepåer där syftet med studien presenterades och ett antal frågor ställdes. Enkätundersökningen genomfördes anonymt där enkäten skickades digitalt till 94 verksamma tandtekniker som är medlemmar i tandteknikerförbundet. Skälet till att enkäten skickades via Tandteknikerförbundet var för att nå så många laboratorieägare som möjligt på ett effektivt sätt. Medlemmarna fick tillsammans med enkäten ett missivbrev där syftet med undersökningen förklarades. Enkäten utfördes digitalt för att underlätta sammanställning av svaren och för att möjliggöra anonymiteten. Frågorna till enkäten formulerades utifrån intervjuer med verksamma laboratorieägare, företrädare för fräscenter och produktionsanläggningar samt återförsäljare av fräsar. Enkät- och intervjusvaren sammanställdes separat, men användes i denna rapport för att fastställa kostnader och intäkter samt kringkostnader. Dessa bearbetades sedan i en investeringskalkyl. Investeringskalkylen gjordes i form av ett kalkylblad som är avsett att användas av tandtekniker som mall inför ett investeringsbeslut. Kalkylmodellen skulle även kunna användas som säljstöd för företag som säljer fräsar. 8

9 Resultat De åsikter och synpunkter som har framförts under intervjuerna med tandtekniker, företrädare för fräscenter och produktionsanläggningar samt återförsäljare av fräsar lyfts fram löpande i denna rapport. Enkätundersökningen är sammanställd separat (Bilaga 1). Tandtekniska laboratorier är utsatta för hård konkurrens i olika former, därför är tillverkningstekniken en avgörande faktor som kan påverka den ekonomiska lönsamheten. Utvecklingen inom CAD/CAM-området är mycket snabb och många tandtekniker ligger redan i framkant vad gäller användning av den digitala tekniken. En stor andel tandtekniska fullanatomiska konstruktioner (fullanatomiska konstruktioner kommer i fortsättningen att benämnas underkonstruktioner), framställs med hjälp av frästa underkonstruktioner, vissa tillverkas direkt på laboratoriet (inhouse) framförallt singelkronor och 3-ledsbroar, medan andra underkonstruktioner beställs från fräscenter eller produktionsanläggningar (outsourcing). Det måste dock påpekas att många av dessa tandtekniker även använder traditionella tillverkningsmetoder parallellt med CAD/CAM. Det finns förstås många fördelar med den digitala tekniken såsom snabb överföring av information mellan tandläkare och tandtekniker, arkivering av fall i form av digitala filer istället för modeller vilket möjliggör för alla involverade att analysera processen från och med preparation till färdig tandteknisk konstruktion mm. Viktigt att nämna är att många tandläkare, speciellt de nyutbildade, är mer intresserade och är mer positivt inställda till användning av CAD/CAM-tillverkade konstruktioner. Skillnaden mellan en industriell produktionsanläggning och ett fräscenter är att en produktionsanläggning är en anläggning dit man beställer industritillverkade konstruktioner som tillverkas med hjälp av större maskiner och där produktionen är storskaligt industrianpassad med säker processtyrning och kontroll. Medan ett fräscenter förekommer i två typer; ett tekniskt enkelt och ett tekniskt utvecklat där det utvecklade centret har fräsmaskiner med koordinerade processer och har material och restaurationer med en högre grad av anpassning till etablerade kontrollsystem. Medan enklare fräscenter kan vara mindre eller större laboratorium med multipla inhouse fräsar som är anpassade till laboratoriemiljö. Den snabba utvecklingen inom tandteknik har även lett till att ett stort antal dentala återförsäljare av CAD/CAM-system konkurrerar på marknaden. Valet för laboratorieägare kan vara svårt och satsningen på antingen inhouse eller outsourcing, eller både och, kan till och med äventyra laboratoriets ekonomi. Intäkterna för laboratorierna är i princip de totala antal led som säljs till tandläkare eller tandtekniska laboratorier. Kostnader och faktorer att ta hänsyn till Laboratorieägare bör väga för- och nackdelarna mot varandra inför ett beslut att outsourca eller tillverka inhouse. En schablonberäkning av kostnaderna för inhousetillverkning kan rent matematiskt visa att tillverkning av egna underkonstruktioner är lönsammare än att outsourca dem. Att investera i CAM-utrustning kan med andra ord generera vinster till tandtekniska laboratorier och snabb avkastning på investeringen. Men frågan är vad en noggrannare beräkning skulle visa? Innan man har utfört en sådan kalkyl så är det svårt att uttala sig om vare sig inhouse eller outsourcing och om den ena eller den andra tillverkningstekniken verkligen löser tandteknikerns problem då denne många gånger brottas med frågor kring pris, tid, kvalitet och kundmarknad. 9

10 Tandteknikerlaboratorierna varierar i storlek och produktionsvolym vilket kan göra valet mellan inhouse och outsourcing avgörande avseende lönsamheten. Man kan definitivt inte generalisera kring vare sig för- eller nackdelar med inhouse eller outsourcing då förutsättningarna ser så olika ut. Kostnaderna kan dessutom variera mellan olika CAMsystem och mellan olika fräscenter. Vissa företag, fräscenter eller produktionsanläggningar erbjuder laboratorierna många olika förmåner beroende på exempelvis produktionsvolym. Denna variation i förmåner gör också att priset på CAM-utrustning och outsourcade underkonstruktioner varierar. De kostnader och aspekter som laboratoriet bör ta hänsyn till och som troligtvis avgör valet mellan inhouse eller outsourcing vid en eventuell investering är bl.a. personalkostnad, tid, material, reparationer och slitage, verktyg, utbildning av personal, frakt, geografisk närhet, kontroll, antal moment i tillverkning, omgörningar, eventuella produktionsstopp, mm. Viktigt är att nämna andra aspekter, mjuka faktorer, som är svåra att värdera i kronor, men som kan kosta laboratoriet både pengar och försämrade arbetsförhållanden. Exempel på sådana aspekter är stress och personal som i vissa situationer måste jobba över. Man kan spekulera och diskutera vilken tillverkningsteknik som är lönsammast men för att få säkrare beslutsunderlag så bör man utföra någon typ av ekonomisk beräkning eller kostnadskalkyl som är specifik för just det laboratoriet som är i färd med att bestämma sig för inhouse och/eller outsourcing. Båda koncepten, inhouse och outsourcing, verkar till en början vara enkla. Det finns både för- och nackdelar med båda tillverkningstekniker. Den första fördelen man tänker på när det gäller inhouse är kontrollen tandtekniker har över hela tillverkningsprocessen. Men att tillverka med egen fräs är, enligt de intervjuade, mycket mer än att trycka på en knapp för att framställa en underkonstruktion och det är inte själva investeringen som är problemet, det är processen före och efter. Oförutsedda problem kan dyka upp senare när exempelvis komplicerade fall måste tillverkas eller utrustningen börjar kräva reparation. Den främsta fördelen man tänker på när det gäller outsourcing är det bekymmerslösa tillverkningsmomentet av underkonstruktion. Men att outsourca underkonstruktioner är mer än att bara skicka en fil till fräscenter, tandtekniker har ingen kontroll över detta moment. Detta betonades av flera tandtekniker. Frakt av underkonstruktion kan fördröja leveransen av färdig konstruktion till tandläkare vid förseningar som uppstår på grund av exempelvis transport. De flesta för- och nackdelarna med båda tillverkningstekniker har därför samlats in från erfarna personer inom branschen och sammanställts i denna rapport. De befintliga kunskaper och erfarenheter av inhouse och outsourcing som redan finns hos många tandtekniker är värdefulla att ta del av och analysera för att undvika fallgropar. Därför krävs det en noggrann planering för det individuella laboratoriet i form av investeringskalkyl och analys av för- och nackdelar med respektive tillverkningsteknik. Lönsamheten är beroende av vilka volymer man producerar i sin egen enhet då detta i slutändan kommer att påverka avkastningen som önskas av investeringen. 10

11 Kostnader och faktorer relaterade till inhouse Det finns många olika CAD/CAM-system på marknaden, därför är det viktigt att kontrollera alla kostnadsparametrar och faktorer, både de ekonomiska och de kvalitativa faktorer, innan man bestämmer sig för ett system. En investering i inhouse-teknik innebär inköp av scanner och fräs. Laboratorieägare erbjuds i vissa fall billigare fräsmaskiner i utbyte att köpa fräsblock från en viss leverantör. Utöver investeringen tillkommer andra eventuella direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna är exempelvis sintringsugn för presintrade keramiska material, material, lager, verktyg, olja, el, licens, mjukvara, personalkostnad för att sköta scanner och fräs, lokalhyra för scanner, lokalhyra för fräs, tid för utbildning av personal, service, reparation, försäkring, omgörningar och övriga kostnader. Det är viktigt att betona att vissa företag erbjuder full service, support mm helt gratis. Detta framgick i både enkätsvaren och intervjuerna. De indirekta kostnaderna är i form av faktorer som är icke finansiella, oförutsedda kostnader, som man inte hade räknat med vid köp av fräs och som kan uppstå vid reparationer eller stopp i produktion etc. Sådana kostnader uppdagas ofta med tiden, understryker flera av de intervjuade. Beräkningar av kostnader utifrån det bästa scenariot utan att ta hänsyn till kringkostnader eller eventuella kostsamma problem som kan uppstå, kan vara felaktiga. Vanligtvis fokuserar laboratorierna främst på utrustning och material vid beräkning av kostnader, men några av de kostnader som förbises är arbetskraft, verktyg och extra arbetstid som uppstår på grund av oförutsedda situationer. Utöver dessa kostnader utgör andra små kostnader en viktig del i kostnadsberäkningen. Tandtekniker måste ta med i beräkningen den tid som går åt att utbilda, hantera, driva, serva, reparera CAM-utrustningen och den arbetskraft som måste avsättas för det ändamålet. De fortlöpande kraven på bl.a. kostnadseffektivitet och personaleffektivisering leder alltid till nya tillverkningstekniker måste tillämpas. Även kraven på CAM-utrustning kommer alltid att öka för att uppnå bättre kvalitet vilket leder till att systemen måste antingen uppdateras eller bytas ut. Det är också viktigt att tänka på att marknadsförutsättningarna kan förändras med tiden, både material och tillverkningsteknik kommer därmed att förändras. Det är därför av vikt att uppdatera sig på vad tandläkare vill använda för material och tillverkningsteknik i framtiden. Tekniken förändras så snabbt att vissa system är föråldrade redan innan de har hunnit komma ut på marknaden. Marknaden har redan börjat gå över till nya material istället för zirkoniumdioxid. Och vissa material kräver våta skärmiljöer eller en kombination av tryck- och laserteknik. Det finns även risk att vissa tandtekniker kan bli pressade av sina tandläkare som begär en specifik produkt på marknaden och som inte accepterar den alternativa produkten laboratoriet erbjuder, oavsett hur lika den är den som har beställts. Detta kan göra det svårt för laboratoriet att använda sin egen fräs och därmed bli tvungen att outsourca arbetet. Allt detta kräver kontinuerlig utbildning av personal. Att hantera CAM-utrustning kräver en viss utbildning vilket betyder att minst en person måste ha kompetens, en person som både är lite mekaniskt och tekniskt lagd för att kunna hantera utrustningen. Ju färre personer som ansvarar för utrustningen desto sårbarare blir verksamheten. Har man väl köpt utrustningen så har man ansvar under bindnings- eller avskrivningstiden. 11

12 Frågan är: Vad gör man med all utrustning om man inte vill fräsa underkonstruktioner längre? Konsekvenserna av att göra ett dåligt köp av fräs resulterar i att man antingen får sälja sin CAM-utrustning eller att ha den kvar och använda enstaka gånger. En del utrustning kan bara stå där utan att användas. Vissa tandtekniker inser efter att ha använt CAMutrustningen ett tag att pengarna är bundna i investeringen och tycker att man hellre skulle ha använt dem för att täcka andra kostnader. Detta poängterades vid intervjuerna. En investering innebär även eventuella risker såsom tekniska problem eller komplikationer vilket kan leda till produktionsstopp. Lösningen blir då att man måste vända sig till fräscenter, därför är det fördelaktigt att alltid ha kontakt med fräscenter eller industriell anläggning ifall det uppstår problem vid inhouse-tillverkning. Inhouse fordrar egen kompetens, dator- och maskinoperatör, för att bl.a. kunna hantera programvara och CAD/CAM-relaterade processer. För att optimera kvaliteten på tillverkningsleden oavsett vilken kompetens laboratoriet har så måste man optimera hela processen från scanning till färdig konstruktion. Varje tandtekniker vill göra en lönsam affär vid investering i CAM-system och man vill maximera sin avkastning på kort tid. Att köpa utrustning och finansiera den nya investeringen kräver stora tillverkningsvolymer. Små laboratorier med få anställda kan ha svårt att nå upp till minsta möjliga produktionsvolym, så kallad Nollpunktsvolym, därför ska man tänka noga inför valet av inhouse eller outsourcing. Laboratorierna vill ha ett system som är öppet/kompatibelt med andra scanner-/ frässystem och intraorala scannrar, för att kunna skicka och ta emot filer från tandläkare eller andra laboratorier utan att behöva lägga ned mycket tid på bearbetning av datafiler. CAD/CAM-system ska vara enkla och användarvänliga, man ska inte behöva ha en lång utbildning för att kunna hantera denna teknik och man ska samtidigt ha kompetent personal och snabb fjärrsupport. En av fördelarna med inhouse-tillverkning är den förkortade framställningstiden, det underlättar leverans och ger kontroll över ledtider från avtryck till färdig konstruktion. Detta kan dock innebära, vid tekniska krångel, att tandtekniker får betala ett högre pris i form av tid, stress och oro för hantering av CAM-utrustning. En av nackdelarna med att använda egen fräs är att slutprodukten kan variera i kvalitet eller passform. Det är flera parametrar som kan påverka kvaliteten på slutprodukten, några av dessa parametrar är fräsningsprocessen, sintringen och slipningen av underkonstruktionen. Det finns möjlighet att driva CAM-utrustningen obemannat speciellt nattetid vilket är bekvämt, men det finns alltid en överhängande risk att utrustningen står still när tekniska fel uppstår i systemet. Dessa fel måste åtgärdas omedelbart annars försenas produktionen av underkonstruktion. Skulle det behövas experthjälp för att reparera utrustningen så kan detta i vissa fall ta mycket längre tid beroende på hur snabb support leverantören kan erbjuda. CAM-utrustning har, som vilken utrustning som helst, en begränsad livstid och kan när som helst börja krångla eller haverera, därför är serviceavtal, support och garantiavtal viktiga delar vid inköp. Fräspriser kan variera från leverantör eller återförsäljare till en annan. Vad som ingår i priset kan även det skilja sig mellan leverantörerna. Vissa erbjuder gratis service, support, uppgradering etc. medan andra tar betalt för dessa tjänster. 12

13 Tandtekniker står ofta, om inte alltid, för omgörningar jämfört med majoriteten fräscenter eller produktionsanläggningar som erbjuder omgörningen helt gratis, en omgörning kostar laboratoriet både tid och pengar. Men räknar man ihop materialkostnaderna för en underkonstruktion inklusive en omgörning så är den totala kostnaden billigare för laboratoriet med inhouse jämfört med den kostnad som laboratoriet betalar till fräscenter för en underkonstruktion. En viktig faktor som man bör ta hänsyn till vid införskaffning av ny tandteknisk utrustning är miljön och hur den påverkas av all maskinpark som byts ut med korta och jämna mellanrum allt eftersom utrustningen slits ut eller för att man är så illa tvungen att köpa det senaste för att hålla sig uppdaterad. Dessutom slänger laboratorierna mycket överskott/svinn som blir över efter fräsning. Kostnader och faktorer relaterade till outsourcing Investering i outsourcing innebär köp av endast scanner. Men andra eventuella kringkostnader tillkommer såsom personalkostnad för att sköta scanner, licens, mjukvara, lokalhyra för scanner, utbildning, service, reparation, försäkring och övriga kostnader. Dessa kostnader kan variera mellan olika scannerleverantörer och mellan olika fräscenter. Utöver scanner och kringkostnader så tillkommer post- och/eller budkostnad beroende på hur nära fräscentret eller produktionsanläggningen laboratoriet ligger. Logistik i form av post eller bud är en väsentlig faktor som tandtekniker måste ta hänsyn till. Posten är ett förekommande problem som kan uppstå beroende på var laboratoriet ligger geografiskt i relation till fräscentret/produktionsanläggningen. Likaså är stopp eller störningar i vägtrafiken, om än mindre, ett problem som i vissa fall kan försena leveransen. En nackdel med att anlita ett fräscenter eller en produktionsanläggning är leveransen som tar ett visst antal timmar. En annan risk med outsourcing är posten där arbetet kan försenas, försvinna eller skadas. I vissa fall erbjuds möjlighet att själv kunna följa och spåra den aktuella leveransen på väg från tillverkaren till laboratoriet. Tillverkning av tandtekniska underkonstruktioner med hjälp av produktionsanläggningar har funnits i många år. Detta skapar säkerhet och garanti för de tillverkade produkter. En nackdel med outsourcing är att tandteknikern inte har kontroll över tillverkningsmomentet av underkonstruktion och att processen från beställning till leverans tar längre tid jämfört med inhouse-tillverkning. En lång väntetid kan ifrågasättas av vissa tandläkare som ofta kräver en leveranstid på 5 arbetsdagar, understryker några av de intervjuade. Frakttransport av modell eller underkonstruktion sker med bil, tåg eller flyg vilket påverkar miljön negativt. Därför halveras miljöpåverkan om digitala filer skickas istället för arbetsmodeller. Ju längre avstånd det är mellan laboratoriet och fräscentret desto större är miljöpåverkan och desto större är tidsvinsten med digitala filer. Vid en eventuell omgörning, som fräscenter eller produktionsanläggningar ofta står för, kan tandteknikern inte längre göra om konstruktionen på kort tid som man gjorde förr i tiden när man gjöt. Detta medför tidskostnader som kan påverka kalkylen. 13

14 Egna reflektioner Min erfarenhet och de erfarenheter och synpunkter jag har fått in från verksamma tandtekniker, fräscenter, produktionsanläggningar och dentaldepåer tillsammans med enkätsvaren har gett mig en helhetsbild om den situation som råder på marknaden vad gäller CAD/CAM. Det är oerhört viktigt att tänka långsiktigt oavsett valet man gör, inhouse eller outsourcing. En investering i egen fräs innebär en investering i mer än utrustning, man måste ta hänsyn till andra faktorer och kringkostnader som kanske fås gratis i början av investeringen men som blir en dyr kostnad senare. Det handlar i slutändan om ett vägval för ett laboratorium inför framtida satsningar. Sannolikt kommer inom en inte alltför avlägsen framtid en stor del av underkonstruktioner till singelkronor och 3-ledsbroar att tillverkas mestadels med hjälp av CAD/CAM-teknik direkt på laboratoriet, men de större underkonstruktionerna kommer att tillverkas med hjälp av fräscenter eller produktionsanläggningar. Produktionsanläggningar och stora fräscenter har lång historik och mer kontrollerade processer. Några har dessutom direkt kontakt med tandläkare och kan påverka dem vad gäller material- och konstruktionsval. Fånga upp framtida kliniska behov som kan påverka framtida produktutveckling. Fördelen med outsourcing är att fräscenter/produktionsanläggningar har bättre kapacitet att stödja laboratorierna vid behov. De kan snabbt utveckla en ny produktion vid behov, exempelvis när nya material lanseras, och de kan ha bättre kvalitetskontroll på underkonstruktioner. Det finns dessutom möjlighet till forskning och kunskap i form av vetenskapliga studier eller dokumentationer, något som inhouse-tillverkare än så länge saknar. Kvaliteten på inhouse-tillverkade underkonstruktioner kan variera på grund av variation i inställningar av parametrar under tillverkningsprocessen. Denna variation gör det svårt att få en jämn kvalitet och därmed kunna vetenskapligt bevisa. Priset på dessa konstruktioner kan sänkas procentuellt för tandtekniker om tillverkningsvolymen ökar. Inhouse-tillverkning är att betrakta i vissa fall som konkurrent till fräscenter och vice versa. Det finns dock i dagsläget inget intresse hos varken fräscenter eller produktionsanläggningar att leverera underkonstruktioner/färdiga konstruktioner direkt till tandläkare. Både fräscenter och produktionsanläggningar är måna om kvaliteten på slutprodukt till patient, och vill därför ha tandtekniker som tillverkare. Däremot finns ju redan idag aktörer på marknaden som säljer chairside-system där det produceras protetiska lösningar direkt på tandläkarmottagningar till patient. Dessa system tas inte upp i denna rapport. Keramiska konstruktioner verkar enligt majoriteten av enkätsvaren vara framtidsmaterialet, därför kan det vara lönsammare att tillverka enkla keramiska underkonstruktioner inhouse, men underkonstruktioner av metall kan vara lättare och bättre att outsourca. Underkonstruktioner i metall kan antingen fräsas eller lasersintras. Miljövänlig tillverkning är en viktig faktor att ta hänsyn till. Man måste överväga miljöpåverkan vad gäller framställning och livslängd av såväl scannrar som fräsar. Vissa har, pga. ständig teknikutveckling, oftast en relativt kort livslängd och både framställning och skrotning utgör en relativ viss miljöpåverkan beroende på hur stor tillverkningsvolym man har. 14

15 Tips och råd till laboratorierna Det finns ingen självklarhet i valet mellan inhouse och outsourcing. Det är ett individuellt beslut där laboratoriet avgör om den ena tillverkningstekniken passar bättre eller om den ena är lönsammare än den andra. Framtidsutvecklingen kommer att påverka valet som tandtekniker gör. Vissa tandtekniker strävar efter karriär, andra drivs av att utvecklas medan för tredje gruppen är pengar viktigast. Men oavsett vad man vill välja för tillverkningsteknik och oavsett vad drivkraften är så bör man tänka på följande om man är i färd att fatta beslut om någon av tillverkningsteknikerna: Inhouse: Innan man skaffar egen fräs så ska man först prova att skicka några arbeten till laboratorier som har egen fräs, besöka laboratoriet för att bilda sig en egen uppfattning om hur verkligheten när det gäller tillverkningsprocessen ser ut och själv kontrollera kvaliteten på slutprodukt. Man får räkna med felkällor i början när man har skaffat fräsutrustning och att man måste lägga ner mycket tid för att få allt från scanning, design, fräs etc. att fungera optimalt. Handhavande av maskiner och underhåll i form av rengöring, smörjning, etc. är också viktigt att beakta. Viktigt att tänka på vad laboratoriet har för ambitioner och vilken kapacitet laboratoriet klarar av. Personal måste avsättas för CAM-ändamål, personalen bör vara lite mekaniskt och tekniskt lagd samt ha intresse för CAD/CAM. Det är viktigt att välja rätt frässtorlek. Ett litet laboratorium med få anställda ska tänka extra noga innan man satsar på en egen fräs. Man ska helst starta i mindre skala och fokusera på ett material i taget för att sedan expandera verksamheten. Det är onödigt att köpa alla tillbehör såsom extra verktyg och material om de inte ska användas. Laboratoriet måste tillverka ett visst antal kronor i relation till antal anställda och de totala kostnaderna som måste täckas. Är tillverkningsvolymen inte tillräckligt stor så måste intäkterna ökas på annat sätt. Fräsen måste helst köras för fullt samtidigt med så många led som möjligt, annars finns det risk för mycket spill eller väntetid för att samla ihop flera arbeten vilket påverkar lönsamhetskalkylen. Viktigt att teckna ett bra serviceavtal med återförsäljare av CAM-utrustning. Full service inom 24 timmar och snabb support är en viktig förutsättning att få hjälp när det behövs. Tillverkare av fräsutrustning finns ofta i ett annat land och därmed troligtvis deras support, därför bör man säkerställa att supporten är på svenska. Man ska följa med i utvecklingen och etablera nya samarbeten så att man kan ta del av den teknik som passar för den egna verksamheten. Små laboratorier kan klara av en liten fräs för tillverkning av enkla konstruktioner såsom singel kronor. Men större och mer komplicerade konstruktioner skall skickas till fräscenter eller produktionsanläggningar. Oavsett vad man väljer för fräs så ska man alltid ha en reservplan ifall inhousetillverkningen inte skulle fungera. Att skicka arbeten till fräscenter eller produktionsanläggningar är en bra lösning. Flera små laboratorier kan gå ihop och skaffa egen fräs som kan användas av alla. 15

16 Outsourcing: Man ska överväga att skicka digital fil istället för att skicka modell till fräscenter. Skickar man fil så sparar man tid. Man ska ha egen scanner dels för att ta emot filer från tandläkare och dels för att själv kunna designa underkonstruktionen. Väljer man att anlita fräscenter eller produktionsanläggning så ska man förhandla om ett bra prisavtal. Posten fungerar för det mesta, men vill man ha snabbare leverans så kan man anlita snabbare post eller budfirma som kostar lite mer jämfört med vanlig post. Investeringskalkyl Investeringar är långsiktiga beslut som kan ge konsekvenser långt in i framtiden. Under investeringstiden måste företaget kalkylera alla kostnader och uppskatta framtida in- och utbetalningar för att få fram ett eventuellt restvärde på investeringen. Beroende på vilka kriterier företaget använder gäller det att komma fram till om investeringen är lönsam att göra eller inte utifrån dessa kriterier. När företag skall besluta om en investering och välja mellan flera investeringsalternativ så använder man sig av olika investeringskalkyl. Därför är det viktigt att ha tänkt igenom ett antal frågeställningar innan en investering görs. Vissa frågor bör klargöras så tydligt som möjligt är. Frågor som laboratoriet bör tänka på inför en investering Inför en investering i inhouse eller outsourcing, är det viktigt att laboratoriet analyserar frågor som har med verksamheten att göra. Några av dessa frågor är: Är lönsamheten god eller dålig? Vad är viktigast för laboratoriet; tillverkningskapaciteten eller kvaliteten på konstruktion? Har laboratoriet problem med tillverkning? Är marknaden i tillväxt så att verksamheten behöver expandera? Vilka produktionsalternativ finns och vilka faktorer påverkar dessa alternativ? Behöver befintlig personal utbildas eller ska man anställa nya med rätt kunskap? Vilka är kostnaderna för de olika investeringsalternativen? Vilket investeringsalternativ passar laboratoriet bäst? Kan en investeringskalkyl visa vilka ekonomiska konsekvenser investeringen medför? Kostnader och begrepp i investeringskalkyl För att ha tillräckligt med underlag bör man innan man bestämmer sig för inhouse eller outsourcing utföra en investeringskalkyl. Investeringskalkylen är arbetet med att göra bedömningar av långsiktiga investeringars lönsamhet. Företag använder kalkylen för att planera inköp av ny utrustning bedöma nya produkter, jämföra olika tillverkningsmetoder, och så vidare. De kostnader som bör ingå i en investeringskalkyl utöver investeringskostnaden är kostnader för inhouse eller outsourcing: För inhouse-tillverkning ingår följande kostnader: licens, lokalhyra för scanner, lokalhyra för fräs, material, verktyg, kompressor, utbildning, olja och el, service, reparation, försäkring, personalkostnad för att sköta scanner, personalkostnad för att sköta fräs, kostnad/led, omgörningar och övriga kostnader. 16

17 För outsourcing ingår följande kostnader: licens, lokalhyra för scanner, utbildning, frakt, service, försäkring, personalkostnad för att sköta scanner, kostnad/led och övriga kostnader. Mall för investeringskalkyl Man kan med hjälp av en mall för investeringskalkyl i Excel (Bilaga 2) själv räkna ut om den investering man vill göra är lönsam eller inte. Genom att räkna ut pris per underkonstruktion (hätta) så kan man jämföra det totala priset som tandtekniker bör ta för en hätta jämfört med den totala kostnaden man får betala för inhouse-tillverkning eller outsourcing för underkonstruktionen. Denna mall kan dock inte visa hela sanningen, men den ger en vägledning för att komma så nära sanningen man kan och en fingervisning om investeringen är bra för det specifika laboratoriet eller inte. För att förenkla kalkylen så har scannerkostnaden inte tagits med, eftersom samma kostnad utgår till båda, vare sig om man arbetar med inhouse eller outsourcing. Mallen beräknar en totalkostnad per hätta baserad på laboratoriets tillverkningsvolym per år, utifrån fasta och rörliga kostnader. Denna kalkyl hjälper laboratoriet att enkelt kunna jämföra tillverkningskostnad per hätta vid inhouse kontra inköpskostnad vid outsourcing. Det är viktigt att notera att vissa laboratorier kanske har andra kostnader som inte finns med i denna beräkning, dessa kan läggas in under övrigt. Det är också viktigt att betona att investeringskalkylsmallen kan förändras med åren och att den inte utgör en färdig lösning för alla laboratorier. Investeringskalkylen finns publicerad på tandteknikerförbundets hemsida i form av Excel-fil där du själv kan fylla i alla värden och själv komma fram till den investering som är lämplig för just ditt laboratorium. Genom att räkna ut pris per hätta så vet man om den investering man ska göra eller har gjort är lönsam. Slutsats Det finns ingen självklarhet i valet mellan inhouse och outsourcing. Det är ett individuellt beslut där laboratoriet avgör om den ena tillverkningstekniken passar bättre eller om den ena är lönsammare än den andra. Min rekommendation till alla laboratorieägare som är i färd med att investera i egen fräs eller outsourca sin tillverkning av underkonstruktion är att innan beslut fattas; om man är osäker på denna investeringskalkyl ta kontakt med en ekonomisk rådgivare som kan hjälpa till att göra kalkylen. 17

18 Bilaga 1 - Enkätundersökning Totalt har 54 av 94 st. laboratorier som har fått enkäten svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 57 %. Anledningen till att svarsfrekvensen inte var högre kan bero på antingen ett lågt intresse bland respondenterna eller att enkäten skickades till laboratorierna under semestertid. Svarsfrekvensen räcker dock för att kunna sammanställa ett statistiskt säkerställt resultat och ge en tydlig bild om verkligheten när det gäller tandteknik i Sverige. Enkätsvaren sammanställdes och presenterades på ett övergripande sätt utan någon djupare statistisk analys. Enligt respondenterna så består majoriteten av laboratorierna av 1-5 anställda där de flesta tillverkar sina underkonstruktioner med hjälp av CAD/CAM-teknik. Många använder sig av egen scanner och en del har både scanner och fräs. Det finns dock några laboratorier som fortfarande använder gjutteknik. Många laboratorier väljer att skicka filer eller arbetsmodeller till fräscenter, men majoriteten skickar sina filer till produktionsanläggningar. 3-Shape och Nobel Biocare scanner verkar vara de populäraste scannrarna som används på laboratorierna. Keram verkar vara det populäraste materialet till underkonstruktioner följd av koboltkrom-legering. Frästiden för att tillverka en hätta i keram, exklusive scanningstiden, tar ca minuter. En färdig krona kostar i snitt, oavsett val av material till underkonstruktion, ca SEK till tandläkaren. Majoriteten av de tillfrågade tandtekniker skulle rekommendera sina tandläkare zirkoniumdioxid som material till underkonstruktion följd av e-max. De flesta laboratorier ger 2 års garanti för sina konstruktioner, men vissa ger 5 års garanti, speciellt för underkonstruktionen. Det råder delad mening bland tandtekniker om vilken framställningsteknik som är lönsammast; inhouse, fräscenter eller produktionsanläggning. Lika många i varje grupp tycker att en av dessa tekniker är lönsammast. Men många är kluvna mellan att välja använda egen fräs eller skicka till fräscenter, resten skulle helst vilja skicka till produktionsanläggning. Gjutteknik verkar fortfarande användas av vissa tandtekniker som tycker att det är den lönsammaste framställningstekniken. De flesta tycker att den fräs man använder behöver service eller reparation några gånger per år, men vissa anger att de aldrig behöver göra det. De flesta laboratorier betalar inte licensavgift för CAD/CAM-systemet, medan vissa betalar för sin licens. I genomsnitt utgör frästa konstruktioner 56 % av den totala tillverkningsvolymen av fast protetik enligt enkätsvaren. Många laboratorier fräser dock upp till 90 % av sin tillverkningsvolym av fast protetik. Enligt respondenterna så måste man i snitt byta ut fräs-/borrverktyget efter 75 led, men majoriteten byter ut dessa efter att ha tillverkat 100 led. På frågan om vilken framställningsteknik och vilket material som kommer att användas mest i framtiden så tycker majoriteten att frästeknik är den tillverkningsteknik som kommer att vara ledande och att fräst keram/zirkoniumdioxid/e-max är de material som kommer att vara framtidsmaterialen. Majoriteten av laboratorierna skickar varken filer, avtryck eller modeller utomlands för tillverkning av underkonstruktion/ konstruktion, men det förekommer dock att vissa laboratorier gör det. Enstaka svar som respondenterna har lämnat in har inte redovisats i denna sammanställning. Exempel på dessa är namn på nya material, det beror på svar, etc. Anledningen till att enkäten inte har publicerats i sin helhet är att man i vissa svar kan man härleda vilket laboratorium som har svarat. Av denna anledning valdes att presentera enkäten på ett mer populärvetenskapligt sätt. 18

19 Bilaga 2 Investeringskalkyl 19