Mannheimer Swartling i samhället

Transkript

1 44

2 Mannheimer Swartling i samhället En integrerad del av byråns hållbarhetsarbete är Mannheimer Swartling i samhället, ett arbete som är sprunget ur byråns grundvärderingar. Det handlar om anständighet och ansvar, kunskap och engagemang samt koppling till byråns affärsverksamhet. Detta innebär att byrån bidrar med kunskap och engagemang till projekt som rör frågor inom ramen för framför allt Global Compacts tio principer inom fyra olika områden mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Projekten har tydlig koppling till byråns affärsverksamhet, bygger på ideella insatser som ska omfatta så bred krets medarbetare som möjligt, och ska leda till att medarbetarna också utvecklar sin kunskap om och sitt engagemang för samhällsfrågor. Mannheimer Swartling i samhället är inte ett sätt för byrån att idka välgörenhet, inte heller handlar det om sponsorskap eller att bistå finansiellt. Byrån engagerar sig inte heller i pro bono-projekt som rör enskilda individer. ÖVERGRIPANDE MÅL Att dela med oss till samhället av Mannheimer Swartlings unika kunskap och erfarenhet. Att genom denna kunskaps- och erfarenhetsdelning samtidigt öka byråns och medarbetarnas kunskap och engagemang kring samhälleliga frågor, för att därigenom skapa ännu mer värde i vår rådgivning till klienter. AKTIVITETER PLANERADE FÖR Utvärdera befintliga projekt inom ramen för Mannheimer Swartling i samhället mot bakgrund av de nya kriterier och det utvecklade arbetssätt som lanserats genom den nya arbetsordningen. Kontinuerligt utvärdera nya ansökningar inom ramen för det ansökningsförfarande som följer av den nya arbetsordningen. Årligen utvärdera och följa upp respektive projekt, vad gäller resurser, spridningen av medarbetarnas engagemang i olika projekt och projektens förmåga att leverera i enlighet med sina åtaganden och syften. För att uppmuntra till ett så brett engagemang som möjligt bland medarbetare i de olika projekten under Mannheimer Swartling i samhället, ska byrån aktivt verka för tydliga och skriftliga instruktioner som klargör vad som förväntas av medarbetarna i det arbetet och hur det ska värderas internt. hållbarhetsstyrning För Mannheimer Swartling i samhället ansvarar en kommitté (Pro bono-kommittén) bestående av VD, byråns hållbarhetschef, byråns HR-chef samt ordföranden i byråns Juristutskott. Kommittén rapporterar till styrelsen. Styrdokumentet är en av styrelsen antagen Arbetsordning som ska säkerställa ett värdeskapande pro bono-arbete genom transparens och konsistent hantering av såväl ansökningar för nya projekt som den strategiska och operativa hanteringen av godkända projekt. 45

3 Mannheimer Swartling i samhället Ansvar, kunskap och engagemang För en byrå som Mannheimer Swartling är det självklart att visa anständighet och ta ansvar, men lika självklart blir det att samtidigt aktivt uppmuntra och skapa förutsättningar för engagemang hos samtliga medarbetare. Byråns engagemang är lika med medarbetarnas engagemang och det ligger därför i byråns intresse att aktivt uppmuntra och underlätta medarbetarnas engagemang eftersom det samtidigt bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutvecklingen hos medarbetarna. Det i sin tur kräver en tydlig koppling till byråns affärsverksamhet. Annars blir inte pro bonoarbetet hållbart i sig själv och inte en integrerad del av byråns totala hållbarhetsarbete. Anständighet och ansvar Koppling till byråns affär Kunskap och engagemang Projekt som uppfyller byråns kriterier för pro bonoengagemang får utnyttja de olika resurser som byrån kan tillhandahålla för ändamålet. För att ett projekt ska kvalificera som pro bono-projekt, så måste projektet uppfylla kriterierna i ett av två nedanstående kategorier: (a) projekt där byråns medarbetare inom olika relevanta verksamhetsområden arbetar direkt med frågor som berör rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö eller anti-korruption och där engagemanget bidrar till samhällelig nytta samt nya kunskaper och erfarenheter hos de engagerade medarbetarna; exempel på denna kategori är byråns engagemang i SOS Barnbyar och Raoul Wallenberg Institutet, (b) projekt som rör rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö eller anti-korruption där byråns bidrag består av juridisk rådgivning i exempelvis bolags- eller avtalsrättsliga frågor, vilket på ett indirekt plan möjliggör projektets fortlevnad och där medarbetarnas engagemang bidrar till professionell utveckling; exempel på denna kategori är byråns engagemang i Centrum för rättvisa och Situation Stockholm. Om en medarbetare vill att byrån ska engagera sig i ett pro bono-projekt så måste medarbetaren först göra en ansökan enligt ett formulär som finns tillgängligt på byråns intranät. Ansökan sker i två steg. Att byrån har denna tvåstegsprocess är för att medarbetarna ska känna sig fria och motiverade att leta efter alla sådana projekt som de tror passar in på något av kriterierna men utan att genast behöva göra en massa bedömningar kring detaljer i projektet. Det första steget är en preliminär ansökan till byråns pro bono-kommitté. Den preliminära ansökan leder till en första grov bedömning av projektet, på basis av hur väl kommittén tror att kriterierna är uppfyllda och vilka resurser som rimligen kommer att tas i anspråk. Har projektet fått preliminärt godkännande så ska därefter en mer komplett ansökan ges in, även den i det format som finns på byråns intranät. Får projektet ett negativt besked så ska skälen kortfattat redovisas på ett sådant sätt att det kan kommuniceras antingen till den interna initiativtagaren eller till den externa aktören på ett sätt som tydliggör byråns bedömningskriterier och som ska manifestera transparensen och konsistensen i byråns bedömning. Den kompletta ansökan ska säkerställa att pro bonoarbetet är värdeskapande genom transparens och likabehandling av alla förslag som fått preliminärt godkännande. För det ändamålet ska varje projekt ges en detaljerad och relevant beskrivning såvitt avser dels vilka konkreta värden som ett engagemang kan skapa för byrån dels vilken koppling det har till just byråns affärsverksamhet, dels vilka resurser som kan beräknas tas i anspråk för projektets två första år. För den mer operativa styrningen av projekten inom ramen för Mannheimer Swartling i samhället delegerar pro bono-kommittén arbetsuppgifter till de olika arbetsgrupper som ska vara organiserade för varje enskilt projekt. Rapporteringen ska innehålla de bedömningselement som framgår av den interna arbetsordningen och som formulerats för att kunna rätt mäta arbetsgruppernas insatser relativt mot det värdeskapande resultatet av byråns engagemang, såväl för projektet som för de engagerade medarbetarna. Dessa arbetsgrupper är de plattformar på vilka medarbetarna engagerar sig i de olika projekten och bidrar därigenom till att byrån kan leva upp till de förväntningar potentiella samt befintliga medarbetare har såvitt avser möjligheterna att engagera sig i olika projekt. 46

4 Robin Oldenstam Partner, ordförande i tvistlösningsgruppen Hur anser du att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Ökade krav på att företag inte bara ska kortsiktigt vinstoptimera utan göra rätt i en bredare, samhällelig bemärkelse innebär att även andra aspekter än de strikt juridiska måste vägas in. Genom att bredda perspektivet i rådgivningen till att också omfatta hållbarhet hjälper vi våra klienter att finna en balans som förhoppningsvis långsiktigt gynnar deras affärer och därmed skapar ett mervärde. På vilket sätt ser du att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom ditt ansvarsområde och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror du det kommer att se ut längre fram? Tidigare har rådgivningen inom mina tre huvudområden tvister inför domstolar och skiljenämnder, korruption och produktansvar nästan uteslutande handlat om vad som kan göras inom lagens råmärken och vad som är mest ekonomiskt effektivt. På senare år har en ytterligare dimension börjat ta allt större utrymme, nämligen vad som är långsiktigt hållbart och etiskt försvarbart. I första hand måste klienten fortfarande få klart för sig vad som rättsligen kan göras. Genom att också lägga till en hållbarhetsdimension, så kan emellertid rådgivningen nyanseras till att också inkludera aspekter om vad som bör göras. Detta breddar rådgivningen och minskar risken för att rådet visserligen blir rättsligt korrekt och kortsiktigt ekonomiskt effektivt, men likväl inte optimalt och i värsta fall långsiktigt skadligt för klienten. Klientens intresse är således fortfarande i skarpt fokus, men perspektivet på vad detta intresse omfattar har breddats. Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Genom mitt arbete kring mutor har jag fått insikt i hur enormt skadlig korruption är och hur viktigt det är att den motarbetas effektivt och på alla nivåer. Att kunna bidra till detta genom generell rådgivning och specifikt biträde när korrup tionsmisstankar uppstår känns väldigt berikande. 47

5 Mannheimer Swartling i samhället Pågående pro bono-projekt Varje år kontaktas byrån av organisationer och företag som på olika sätt vill engagera byrån och dess medarbetare i olika projekt. Antalet förfrågningar och ansökningar ökar. Nedan följer några exempel på projekt i vilka byrån och dess medarbetare är engagerade: Raoul Wallenberg Institutet Samarbetet med Raoul Wallenberg Institutet syftar till att föra samman gemensamma erfarenheter från en ledande svensk advokatbyrå med ett engagemang för mänskliga rättigheter, och Raoul Wallenberg Institutets erfarenhet av internationell verksamhet för stärkandet av respekten för mänskliga rättigheter. Under sju år har byrån arrangerat den veckolånga kurs i mänskliga rättigheter som byrån har utvecklat tillsammans med Raoul Wallenberg Institutet. Syftet med kursen har alltsedan starten varit att stötta jurister runt om i världen som arbetar för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, genom att tillsammans med kursens deltagare utforma en verktygslåda som möjliggör och utvecklar deltagarnas arbete med mänskliga rättigheter. Under de år som kursen har pågått har sammanlagt 55 deltagare från 23 länder och fyra världsdelar deltagit i kursen, vars tema har varierat från år till år. Centrum för Rättvisa Sedan ett antal år tillbaka har byrån ett samarbete med Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa är en ideell stiftelse som bildades år 2002 i syfte att värna om enskildas fri- och rättigheter, sådana dessa kommer till utryck i lagar, grundlagar, Europakonventionen och EU-rätten. Stiftelsen gör detta främst genom att driva viktiga principfall i domstol. Centrum för rättvisa tar inte betalt av de människor man hjälper. Flera mål har nått Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) och Europadomstolen. Hittills har stiftelsens klienter vunnit i 90 procent av fallen. Byrån stöttar Centrum för rättvisa främst genom att i enskilda rättsprocesser som stiftelsen driver bidra med juridisk spetskompetens och resurser. Genom åren har byrån varit engagerad i cirka 15 fall. Under år 2014 var elva av byråns jurister på olika sätt engagerade i samarbetet med Centrum för rättvisa, varav två partners och nio biträdande jurister. Omfattningen på samarbetet varierar över tid och omfattade under 2014 cirka 200 timmar. Handelshögskolan (Focus: Aid & CSR) Byrån samarbetar med Handelshögskolan i Stockholm som partner i dess projekt Focus: Aid & CSR. Genom projektet medverkar byrån vid en årlig CSR-mässa samt håller ett antal CSR-relaterade föreläsningar i regi av Handelshögskolan. Situation Sthlm Med tidningen Situation Sthlm som bas vill organisationen Situation Sthlm skapa en verksamhet som genom flera steg underlättar inträde och återinträde på arbetsmarknaden för Stockholms hemlösa. Tidningsförsäljning är första steget och ett fast arbete på ett externt företag är målet. Mannheimer Swartling stödjer organisationen dels med juridisk rådgivning och dels genom rådgivning till projektet Gatujuristerna, ett projekt som drivs av studenter vid Stockholms universitet och som tillhandahåller juridisk rådgivning till hemlösa och utsatta personer i Stockholm. Givesom Givesom, som bildades år 2014, är en online-tjänst som möjliggör för enskilda personer att göra små månatliga donationer till ett antal internationella och väletablerade välgörenhetsorganisationer. De olika organisationerna är grupperade efter ändamål: Fattigdomsbekämpning och humanitärt bistånd, mänskliga rättigheter samt miljö och natur. Mannheimer Swartling bistod Givesoms grundare i juridiska frågor i utvecklingen av konceptet. Under 2014 donerade byrån 131 timmar till Givesom och sex medarbetare, från verksamhetsgrupperna Bank och finans och Corporate Commercial/ITT, har varit engagerade i projektet. Min Stora Dag Mannheimer Swartling arbetar tillsammans med Stiftelsen Min Stora Dag; en insamlingsstiftelse som hjälper barn med svåra sjukdomar till en välbehövlig paus från en vardag fylld av sjukhusrutiner. År 2014 gjorde stiftelsen 279 sjuka barns drömmar till verklighet. Mannheimer Swartlings samarbete med Stiftelsen Min Stora Dag syftar till att stärka stiftelsens organisation genom att bidra med löpande juridisk rådgivning samt att över tid gå igenom och se över stiftelsens policyer, riktlinjer, blanketter och mallavtal. Det arbete som byråns jurister utfört för stiftelsen har varit mycket uppskattat. Det finns möjlighet att utöka byråns engagemang ytterligare genom volontärarbete inom ramen för stiftelsens löpande verksamhet. Byråns medverkan leds av Biörn Riese som är ledamot i Stiftelsen Min Stora Dags styrelse. Under 2014 har byråns jurister bidragit med löpande rådgivning samt revidering och framtagande 48

6 av stiftelsens riktlinjer, policydokument och en effektrapport. Sammanlagt har en partner, fyra jurister och en administratör under 2014 lagt ner uppskattningsvis cirka 110 timmar (varav 76,4 timmar registrerade) på arbete för stiftelsen. Under 2013 bestod vårt arbete huvudsakligen av löpande råd givning samt framtagande av nya mallar för sponsrings- och samarbetesavtal. Två partners, tio jurister och en administratör lade under 2013 ner uppskattningsvis cirka 160 arbetstimmar (varav 148,65 timmar registrerade). SOS Barnbyar SOS Barnbyar arbetar för att ge föräldralösa barn ett hem, utbildning och en stabil uppväxt. Mannheimer Swartling är sedan flera år en samarbetspartner till SOS Barnbyar. Partner Michael Karlsson är ordförande i styrelsen för SOS Barnbyar Sverige, och arbetar tillika i SOS Barnbyars internationella styrelse samt dess verkställande utskott. Byråns bidrag till SOS Barnbyar består av såväl ett ekonomiskt bidrag som ett bidrag i form av juridisk rådgivning rörande bland annat avtalsrättsliga frågor. Byrån erbjuder också sina medarbetare ett matchningsprogram, genom vilket byrån matchar varje medarbetares privata åtagande som fadder hos SOS Barnbyar med motsvarande summa. Samtliga bidrag från Mannheimer Swartling går till barnbyn Tamale i norra Ghana, vilket också är den fattigaste delen i landet. I barnbyn finns en skola och en hälsoklinik som är tillgänglig även för de familjer som bor utanför barnbyn. 49

7 Mannheimer Swartling i samhället Att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen Det finns en stark koppling mellan affärsjuridik, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Vårt långsiktiga perspektiv, vår true partnership-modell, samt våra kärnvärden skapar ett arbetsklimat som uppmuntrar medarbetarna att engagera sig ideellt med kunskap och tid i sociala frågor. Byråns grundinställning till pro bono-arbete är att Mannheimer Swartling ska bidra till sådana sociala projekt där byrån kan göra en betydande insats. Vi har båda två under lång tid på olika sätt arbetat med hållbarhet, till och med långt innan hållbarhetsfrågorna fick den ställning och uppmärksamhet som frågorna har idag. Båda har vi sett värdet av att anbringa det mer holistiska och långsiktiga perspektiv som hållbarhetskonceptet kräver, och vi har positiv erfarenhet av att integrera hållbarhetsperspektivet i vår rådgivning. Michael: Dessutom ledde de insikterna till att jag började driva frågan om pro bono i mer organiserad värdeskapande form internt inom byrån. Jag hade fördelen med att arbeta på en byrå vars grundvärderingar är kvalitet, laganda och affärsfokus, så byrån gav mig det stöd som gjorde att vi kunde mer strategiskt engagera oss i projekt som till exempel Raoul Wallenberg Institutet och dess Human Rights Tool Box, som vi organiserat under sju år vid det här laget. Thomas Lagerqvist Senior Counsel Hur anser ni att Mannheimer Swartling skapar ett mervärde för sina klienter genom att integrera hållbarhet i den affärsjuridiska rådgivningen? Thomas: I mitt fall var det erfarenheten av att verka i den utmanande och komplexa miljö som Kina utgör och där jag verkade i nästan 20 år. Där gällde det att skapa legalt hållbara men kreativa lösningar för att driva affärer i en kultur som inte alltid stämde överens med den som svenska företag bar med sig. Det gav mig å andra sidan möjligheten att se på vår rådgivning 50

8 Varför valde du att arbeta med hållbarhetsfrågor och hur har det påverkat dig och ditt arbete? Finns det någon fråga som du brinner extra för? Michael Karlsson Partner, ordförande i Mannheimer Swartlings pro bono-verksamhet i ett annat sken och utveckla den till att inkludera kulturskillnader och grundläggande värderingar, inom ramen för Global Compacts principer. På vilket sätt ser ni att hållbarhet blivit en del av den affärsjuridiska rådgivningen inom era ansvarsområden och vilken effekt har hållbarhet idag på rådgivningen - kan man se förändringar i trender, då och nu? Vilka är de vanligaste frågorna som klienterna efterfrågar och hur tror ni det kommer att se ut längre fram? Vår erfarenhet under många år var att det bara var ett fåtal klienter som såg värdet i att analysera den egna värdekedjan utifrån något så fluffigt som hållbarhet. Samtidigt byggde vi stadigt på våra best practices när klienter av olika skäl, ofta krisdrivet, anlitade oss för att hantera inträffade incidenter samt reducera deras hållbarhetsrisker. Båda har vi idag flera exempel på hur hållbarhetsprocessen resulterat i mer hållbara affärsmodeller och dessutom till ökad lönsamhet i många bolag. Michael: Jag växte upp med föräldrar med starkt socialt engagemang. Vi hade alltid utsatta barn eller vuxna hemma hos oss. Då kunde jag tycka att det var jobbigt men det födde samtidigt en stark inspiration att göra en insats för andra. Under hela min yrkeskarriär har jag arbetat inom olika forum vars syfte har varit att främja mänskliga rättigheter, som till exempel Advokater utan gränser i Sverige, Amnesty Business Group och SOS Barnbyar. Det var också det engagemanget som drev mig att ta initiativet inom byrån att satsa mer strukturerat på det vi idag kallar Mannheimer Swartling i samhället och som inrymmer bland annat vår pro bono-verksamhet. Det är viktigt att vi i vår ledande roll tar ansvar att driva även samhälleliga frågor. Thomas: När jag ser tillbaka på mina dryga 40 år som advokat så ser jag en tydlig röd tråd genom allt jag professionellt engagerat mig i. Relationer och mänskliga möten. Båda kräver genuint intresse, fokuserad uppmärksamhet, insikter om beteenden och förståelse kring kulturella skillnader. Dessutom empati och den grundläggande insikten att ingen människa är en ö!, vilket i sin tur leder till slutsatsen att hållbarhet handlar om konsten att göra affärer i en värld där alla är beroende av varandra på det ena eller andra sättet. Arbetet som affärsjurist under 20 år i ett land under stark utveckling som Kina, med sina mycket speciella utmaningar och möjligheter, ledde till en mer konceptuell förståelse och fördjupade mitt intresse till den grad att jag började föreläsa om hållbarhet på kinesiska universitet och andra liknande institutioner i Asien. Den resan fick jag sedan tillfälle att fortsätta inom byrån när jag återvände till Sverige 2011 och tillsammans med Michael började arbeta med hållbarhetsfrågorna i den riktning och mot de mål som idag hela byrån strävar mot. 51