FPAs STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Rehabiliteringsgruppen FPAs STANDARD FÖR INSTITUTIONSREHABILITERING Version 14/ gäller från Individuell rehabiliteringsperiod Kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen (Tules) ASLAK-kurser Utredning av rehabiliteringsbehovet Rehabiliteringsundersökning Träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan (Tyk-verksamhet)

2 INNEHÅLL I II ALLMÄNNA PRINCIPER MEDICINSK REHABILITERING III YRKESINRIKTAD REHABILITERING V ORGANISERING AV TJÄNSTERNA VI KVALITETSREVISION VII BEGREPP

3 INNEHÅLL Sida I ALLMÄNNA PRINCIPER 1 1 Standardens användningsändamål och syften 1 2 Principer som skall tillämpas vid rehabiliteringen 1 3 Klientens rättigheter och skyldigheter 2 4 Genomförande av rehabiliteringen 3 II MEDICINSK REHABILITERING 8 1 Individuell rehabiliteringsperiod Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser Serviceproducentens uppgifter Personal Planering Genomförande Initialskede Programmets innehåll Intervjuer och sammankomster i slutskedet Mät- och evalueringsmetoder Rehabiliteringsrapport 17 2 Kurser för personer i arbetsför ålder med sjukdomar i rörelseorganen (Tules) Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser Serviceproducentens uppgifter Personal Planering 23

4 Genomförande Initialskede Programmets innehåll Sammankomster och intervjuer under mellanetapperna Intervjuer och sammankomster i slutskedet Mät- och evalueringsmetoder Rehabiliteringsrapport 31 3 Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering, ASLAK-kurser Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter Planeringsskede Genomförande Informationsmöte Personal Planering Inledande period Fördjupad del (grundperiod) Slutskede (uppföljningsperiod) Mät- och evalueringsmetoder Rehabiliteringsrapport FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser 41

5 3 III YRKESINRIKTAD REHABILITERING 42 1 Utredning av rehabiliteringsbehovet Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser Serviceproducentens uppgifter Personal Planering Genomförande Slutskede Utlåtande 46 2 Rehabiliteringsundersökning Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser Serviceproducentens uppgifter Personal Planering Genomförande Orienterande del Fördjupad del Slutskede Utlåtande 53 3 Träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan (Tyk-verksamhet) Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter Planeringsskede 55 Sida

6 4 3.3 Genomförande Informationsmöte Personal Planering Utredningsperiod Träningsperiod Mät- och evalueringsmetoder Rehabiliteringsrapport FPAs uppgifter Ansökan Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser 66 V ORGANISERING AV TJÄNSTERNA 67 1 Folkpensionsanstalten Fakturering och betalning Förmåner till klienten Övrigt 68 2 Serviceproducenten Säkerhet Genomförande av rehabiliteringen Kontakt Dokumentering och handlingar Övrigt 70 VI KVALITETSREVISION 71 VII BEGREPP 72 BILAGA: MALL FÖR MÅLBLANKETT 79

7 1 I ALLMÄNNA PRINCIPER 1 Standardens användningsändamål och syften Beskrivningarna av servicelinjerna i FPAs institutionsrehabilitering (standarden 1 ) är beskrivningar av och anvisningar om rehabiliteringsprocessen, vilka har godkänts av FPA. Standarden gäller medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering. För införandet och utvecklandet av standarden svarar FPAs rehabiliteringsgrupp vid avdelningen för hälsovård och utkomstskydd. Standarden är indelad i avsnitt om klienten, rehabiliteringsprocessen samt FPAs och serviceproducentens andel i rehabiliteringsprocessen. Servicelinjerna är beskrivningar av genomförandet av och innehållet i respektive rehabiliteringsform. Serviceproducenten genomför servicelinjen i dess helhet för en viss klient eller klientgrupp. Standarden syftar till att garantera FPAs rehabiliteringsklienter god rehabilitering i rätt tid och att se till deras rättigheter. FPA utvecklar och köper rehabiliteringstjänster enligt lagen om FPA-rehabilitering (Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005) och säkerställer kvaliteten på dem. Lagstiftningen och förmånsanvisningarna är primära i förhållande till denna standard i fråga om vem FPA skall ordna rehabilitering för och hurdan rehabilitering som skall ordnas. 2 Principer som skall tillämpas vid rehabiliteringen Den rehabilitering som ordnas av FPA skall basera sig på god rehabiliteringspraxis och påvisade resultat. Rehabiliteringen skall vara tillförlitlig och trygg. Med dess hjälp skall klientens arbets- och funktionsförmåga kunna bevaras och förbättras. Vid rehabiliteringen skall klientens arbets- och livssituation, rehabiliteringsbehov och mål beaktas. För att rehabiliteringen skall ge önskat resultat är det viktigt att alla parter är aktiva och samarbetar för att genomföra rehabiliteringen och eventuella fortsatta insatser. Rehabiliteringen skall vara ett systematiskt och målinriktat samarbete mellan klienten, klientens familj, FPA, den vårdansvariga enheten, serviceproducenten och andra instanser med nära anknytning till rehabiliteringen. I rehabiliteringsprocessen ingår bl.a. planering och bedömning av rehabiliteringsbehovet som görs av den vårdansvariga enheten, ansökan om rehabilitering hos FPA, själva rehabiliteringen vid inrättningen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samråd med vårdenheten. Rehabiliteringsprocessens kvalitet är en helhet som består av bl.a. servicelinjens standardföljsamhet, en med avseende på rehabiliteringen tillräcklig och yrkeskunnig 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som träder i kraft

8 2 personal, lokaler och utrustning som är ändamålsenliga och säkra samt serviceproducentens erfarenhet av rehabiliteringsverksamhet. 3 Klientens rättigheter och skyldigheter Genomförande av rehabiliteringen Klienten har rätt till rehabilitering av god kvalitet. Rehabiliteringen skall ordnas och klienten bemötas med respekt för hans människovärde och integritet. Rehabiliteringen skall vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och vara baserad på särskild sakkunskap och specialkompetens. FPA-byrån och serviceproducenten skall beakta klientens önskemål så att de stöder rehabiliteringen. Klienten har rätt att ge en skriftlig och/eller muntlig utvärdering, och klientens åsikter antecknas under processens olika skeden. Klienten kan, om han så önskar, av serviceproducenten på egen bekostnad köpa behandlingar eller terapier som inte ingår i rehabiliteringsprogrammet. Det förutsätter att serviceproducenten har resurser att erbjuda sådana tjänster och att behandlingarna inte stör genomförandet av den egentliga behandlingen. Lämnande av uppgifter De uppgifter om klienten som behövs för rehabiliteringen får serviceproducenten med klientens skriftliga samtycke begära från (t.ex. hälsovården) och förmedla till andra instanser. Klienten får hos serviceproducenten och/eller på FPA-byrån granska de handlingar som rör honom och rehabiliteringsprocessen. FPA har rätt att få (59 och 60 i lagen om FPA-rehabilitering) och lämna (63 i lagen om FPArehabilitering) uppgifter om klienten i de situationer som avses i dessa lagrum. Serviceproducenten skall inte lämna uppgifter om klienten till utomstående utan dennes samtycke, såvida inte lagen uttryckligen medger rätt att lämna uppgifter såsom enligt 59 i lagen om FPA-rehabilitering. Vid gruppsamtal under rehabiliteringsperioden skall en enskild klients angelägenheter inte behandlas utan klientens samtycke - de saker som hör till programmet behandlas bara på ett allmänt plan. Serviceproducenten skall iaktta lagenliga datasekretessförfaranden i fråga om insamlingen av patient- och personuppgifter, datainnehållen, sin egen verksamhet samt vid lämnande, förvaring, skydd, förstöring och annan behandling av uppgifter. Serviceproducenten har inte rätt att använda sådana sekretessbelagda uppgifter som producerats enligt uppdrag i annat syfte än för rehabiliteringen av FPAs klienter. (se kap. V Organisering av tjänsterna, punkt 2.4). Plan för genomförande av rehabiliteringen För att rehabiliteringen skall ge önskat resultat måste klienten förbinda sig att följa den plan som har gjorts upp för perioden. Klienten skall delta i utarbetandet av planen och uppställandet av målen. Klienten skall diskutera eventuella behov av ändringar i planen med ledaren för perioden.

9 3 Anmälningsskyldighet och avbrott Språk Ifall klienten inte ämnar delta i rehabiliteringen är han enligt 43 i lagen om FPArehabilitering skyldig att efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet anmäla detta till FPAbyrån. Klienten skall lämna återbud till serviceproducenten och FPA-byrån inom sju dygn räknat från det han fått kännedom om tidpunkten för rehabiliteringen eller omedelbart ifall hindret uppkommer senare. Klienten får avbryta rehabiliteringen bara av särskilt vägande skäl, t.ex. om klienten eller en nära anhörig plötsligt insjuknar eller av annat oförutsett vägande skäl. Om godtagbara skäl för avbrottet saknas, beaktas detta när klientens framtida rehabilitering planeras och beslut fattas. Övriga konsekvenser avgörs individuellt. Klienten har rätt att använda sitt officiella modersmål (finska eller svenska, i särfall samiska) i rehabiliteringssituationen och andra situationer i samband med genomförandet av rehabiliteringen. Klienten skall även såvitt möjligt få handlingar, utlåtanden och rapporter om rehabiliteringen på detta språk. Ifall anlitande av tolk i rehabiliteringssituationen är en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen skall framskrida för en invandrarklient, kontaktar serviceproducenten FPA-byrån och överlägger om möjligheterna att anlita tolkservice. 4 Genomförande av rehabiliteringen Rehabiliteringsdagens program och längd Beroende på servicelinje kan rehabiliteringen ordnas antingen i sluten vård eller i öppen vård. Vid rehabilitering i öppen vård motsvarar dagsprogrammet i fråga om innehåll, längd och genomförande programmet för rehabilitering i sluten vård, men inkvartering ingår inte. För att rehabiliteringsdagen vid rehabilitering i öppen vård inte skall bli oskäligt lång och tung för klienterna, bör deltagare i öppenvårdsperioder väljas ut så att reseavståndet blir skäligt eller klienterna har lämpliga trafikförhållanden och -förbindelser. Vid rehabilitering i sluten vård debiteras ankomst- och avresedagen separat om rehabiliteringsdagen är minst 6 timmar och inkluderar minst 4 timmar handledd rehabilitering. Den första rehabiliteringsdagen börjar då rehabiliteringsprogrammet inleds och varar 24 timmar räknat från detta. Om klienten t.ex. på grund av dåliga trafikförbindelser anländer föregående dag och övernattar vid inrättningen, betraktas den dagen inte som en rehabiliteringsdag. Vid periodiserad rehabilitering genomförs korta perioder huvudsakligen under vardagar.

10 Klientsäkerhet Individuella rehabiliteringsperioder och rehabiliteringskurser 4 Vid individuella rehabiliteringsperioder och kurser i sluten eller öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 7 timmar. I denna tid ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Minst 5 timmar per dag skall vara rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen. När rehabiliteringen ordnas under ett veckoslut skall serviceproducenten på lördagen ordna minst 3 timmar rehabilitering under ledning av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen och därtill 2 timmar annat program som stöder rehabiliteringen. Handledd verksamhet i anslutning till rehabiliteringen kan också ske på söndagen. Om en söckenhelg infaller mitt under rehabiliteringsperioden skall serviceproducenten för söckenhelgen ordna motsvarande program som under lördagar. Korta rehabiliteringsperioder kan också ordnas under veckoslut. Då skall lördagens och söndagens rehabiliteringsprogram i fråga om innehåll och längd motsvara det program som ordnas under vardagar. Utredningar av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsundersökningar Vid en rehabiliteringsundersökning i sluten eller öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 5 timmar. I rehabiliteringsdagen ingår undersökningar och intervjuer av personer med yrkesutbildning inom rehabiliteringen samt annat program och programenliga pauser, förflyttningar mellan lokaler samt lunch- och mellanmålspauser. I fråga om utredningar av rehabiliteringsbehovet har dagens längd inte fastställts, utan klienten besöker rehabiliteringsinrättningen enligt en överenskommen tidtabell. En utredning av rehabiliteringsbehovet kan bestå av besök som varar några timmar eller av dagar. Vid behov skall serviceproducenten ordna kost och logi för klienten. En utredning av rehabiliteringsbehovet skall genomföras så snabbt som möjligt. Rehabiliteringsundersökningar och utredningar av rehabiliteringsbehovet genomförs huvudsakligen måndag till fredag. Allmänt program med fritidsaktiviteter Serviceproducenten skall ordna allmänt program med fritidsaktiviteter som stöder rehabiliteringsmålen och -resultaten under dagtid, kvällar och veckoslut (gäller inte utredningar av rehabiliteringsbehovet). Serviceproducenten skall se till klientsäkerheten. Vid rehabilitering i öppen vård skall det vid rehabiliteringsinrättningen finnas personal med utbildning i första hjälpen under rehabiliteringsdagen. Vid rehabilitering i sluten vård skall det vid rehabiliteringsinrättningen finnas personal med utbildning i första hjälpen inte bara under rehabiliteringsdagen utan också kvällstid, nattetid och under veckoslut.

11 Personal 5 Om inkvarteringen på en rehabiliteringsplats av arbetskliniktyp finns utanför inrättningen skall kvälls- och nattjouren i inkvarteringen ordnas åtminstone i form av telefonjour. Där skall då finnas en telefon och ett telefonnummer där jourhavande personal med kunskaper i första hjälpen kan nås. Vid användningen av bassängutrymmena tillämpas anvisningarna i Konsumentverkets publikationsserie 4/2002 som har utarbetats i enlighet med lagen om produktsäkerhet (914/1986) för att öka säkerheten i simhallar och badinrättningar och definiera minimikraven för säkerheten. De klienter som omfattas av detta avtal hör alltid till de specialgrupper som nämns i avsnitt 8.2. i anvisningarna i fråga. Konsumentverkets anvisningar finns på webbadressen under punkten Publikationer. Brand- och räddningsplanen behandlas under kap. V punkt 2. När grupprogram och individuella program genomförs skall en handledare finnas på platsen för att vägleda och övervaka klienterna. Vid program på egen hand, t.ex. motion utomhus, är en handledare vid behov närvarande. Om olika idrottsgrenar ingår i programmet skall utrustningen motsvara de säkerhetsanvisningar och regler som idrottsförbunden eller motsvarande instanser har utfärdat. Serviceproducenten skall ha en läkare eller specialläkare som är insatt i rehabiliteringen och vården av målgruppen samt möjligheter att vid behov konsultera annan specialiserad medicinsk sakkunskap. För rehabiliteringen svarar ett multidisciplinärt team som har preciserats närmare för de enskilda servicelinjerna. Serviceproducenten skall ha en ordinarie eller vid behov som köptjänster anlitad personal, som yrkes- och storleksmässigt är rätt avvägd i relation till den rehabilitering som ordnas. Serviceproducenten skall se till att personalen har fått utbildning och inskolning. Alla medlemmar i det multidisciplinära teamet och den övriga specialiserade personalen har en officiellt godkänd utbildning som motsvarar yrkesbeteckningen. För gravt handikappade eller svårskötta klienter skall finas ordinarie eller som köptjänster anlitad vårdpersonal eller assistenter med lämplig utbildning. Assistenterna och vårdpersonalen hjälper klienterna under rehabiliteringsperioden med deras normala dagliga aktiviteter, t.ex. med att röra sig, förflytta sig, äta, sköta sin personliga hygien och att klä av och på sig. Serviceproducenten skall dessutom ha ordinarie eller som köptjänster anlitad personal som behärskar olika kommunikationssätt (t.ex. handtecken, symboler) som svårskötta klienter eller andra specialgrupper bland klienterna behöver. I rehabiliteringsperiodens program kan vid behov inkluderas en del som består av stöd från andra personer i samma situation. För att kunna tillgodose särskilda dietbehov skall personalen ha specialkompetens på området. Serviceproducenten skall ha en plan för tillräcklig reservpersonal vid semestrar och i exceptionella situationer så att rehabiliteringen kan genomföras planenligt.

12 6 Rehabiliteringslokaler och utrustning Inkvartering Lokalerna och den utrustning som används för rehabiliteringen skall i fråga om kvantitet och kvalitet vara tillräckliga för att producera de rehabiliteringstjänster som serviceproducenten erbjuder. Lokalerna skall lämpa sig för klienterna med hänsyn till grad av rörlighet, funktionsförmåga, ålder och sjukdom eller handikapp. Lokalernas placering skall motsvara klienternas behov, så att de lokaler som används under rehabiliteringen ligger nära varandra eller har inomhusförbindelse med varandra. Detta gäller inte bassängutrymmena. Utrustningen skall motsvara klientkretsens behov och vara säker att använda. Under rehabilitering i öppen vård skall tillräckliga vilo- och pausrum samt låsförsedda förvaringsutrymmen reserveras för klienterna. Serviceproducenten sköter om utrustningens underhåll och kalibrering samt användarsäkerhet och handledning. Serviceproducenten skall också i enlighet med arbetarskyddslagen (738/2002) i sina egna lokaler sköta om säkerheten hos de arbetsmaskiner och arbetsredskap som används vid rehabiliteringsundersökningar. Serviceproducenten ser till att lokalerna är i snyggt och trivsamt skick. Lokalerna skall vara anpassade efter klientkretsens rörelse- och funktionsförmåga så att klienten klarar sig så bra som möjligt på egen hand (t.ex. vid behov hjälpmedel för omgivningskontroll och för hörselskadade induktions- och larmsystem samt hjälpmedel för att hålla kontakt, såsom förstärkare och texttelefon). De lokaliteter och den utrustning som används vid rehabiliteringen skall motsvara också de svårskötta klienternas behov. Inrättningen har fritidsutrymmen samt hobbyutrymmen och -utrustning. I omgivningen skall klienten också kunna ägna sig åt utomhusaktiviteter på egen hand. Omgivningen bör vara trygg med tanke på handikappet eller sjukdomen. Inkvarteringen skall vara placerad så att klienterna kan vila utan störande moment. För allergiker reserveras separata rum. Rummen för rörelsehandikappade skall finnas i närheten av rehabiliteringslokalerna, eller så skall förflyttningen från rummen till lokalerna kunna ske obehindrat. I slutenvårdsrehabiliteringen ingår inkvartering som ordnas i dubbelrum med beaktande av särskilda behov. I rummen skall finnas låsförsedda skåp till klienternas förfogande. Om det finns rum att tillgå, kan inkvartering i enkelrum i undantagsfall ordnas av serviceproducenten enligt utlåtande av en läkare vid inrättningen. Ifall klienten önskar eget rum skall han själv betala tilläggsavgiften för enkelrum. Serviceproducenten skall ha möjlighet att ordna inkvartering för sådana klienter som medför skolade assistent- eller ledarhundar. För svårskötta klienter skall serviceproducenten ha ett baslager av de allmännaste hjälpmedlen och vårdtillbehören, t.ex. blöjor. Klienterna har med sig sina egna mediciner, förbandsmaterial avsett för långvarigt bruk, katetrar och andra sjukvårdstillbehör och hjälpmedel samt exempelvis inkontinensskydd.

13 7 Kost Uppföljning Kosten skall vara mångsidig och nyttig. Serviceproducenten skall ordna specialdiet vid behov som konstaterats av en läkare. I helpension ingår frukost, lunch, en lätt middag och ett mellanmål (självbetjäning och vid behov med assistans). I öppenvården ingår en måltid dagligen och behövliga mellanmål. I samband med utredningar av rehabiliteringsbehovet serveras vid behov ett mellanmål eller en enskild måltid. Vid uppföljningsbesök som ingår i en rehabiliteringsundersökning serveras vid behov en enskild måltid. Vid rehabiliteringsundersökningar och utredningar av rehabiliteringsbehovet kan serviceproducenten ordna måltiderna själv eller köpa servicen från ett utomstående matställe. Ifall undersökningen inkluderar arbetspraktik utanför rehabiliteringslokalerna och klienten inte kan anlita den måltidsservice som serviceproducenten ordnar, ersätter serviceproducenten klienten för måltidskostnaderna i form av pengar. Serviceproducenten antecknar klientresponsen och utnyttjar den i utvecklingen av verksamheten.

14 8 II MEDICINSK REHABILITERING 1 Individuell rehabiliteringsperiod 1. 1 Ordnande av rehabilitering Mål Utformning Klienter Målen för en individuell rehabiliteringsperiod är att - klientens arbets- och funktionsförmåga återställs, förbättras eller bevaras - klientens livssituation kartläggs på ett allsidigt sätt - klienten når sina personliga rehabiliteringsmål - klienten tillägnar sig sunda levnadsvanor och egenvård - klienten lär sig och tillägnar sig metoder för rehabilitering på egen hand - klienten lär sig och stärker olika metoder att hantera sitt liv - ett lämpligt stödnätverk kartläggs och hittas - rehabiliteringsprocessen sammankopplas med de fortsatta insatser som genomförs på hemorten och inom företagshälsovården. För att målen skall nås är det viktigt att klienten är motiverad för rehabiliteringen och upplever att den är viktig för att förbättra den egna funktions- och arbetsförmågan. En individuell rehabiliteringsperiod genomförs i sluten eller öppen vård inom 3-9 månader. En individuell rehabiliteringsperiod är tvådelad, men en period för svårskötta klienter kan också genomföras i en följd i en enda period. En tvådelad rehabiliteringsperiod i slutenvård omfattar - 5 dygn och 12 dygn (cirka 2 månaders paus mellan perioderna) eller - 12 och 5 dygn (cirka 6 månaders paus mellan perioderna). En fyrdelad rehabiliteringsperiod i öppenvård omfattar dygn. Rehabiliteringsperioderna genomförs så att högst ett veckoslut ingår i rehabilitering som pågår 12 dygn. Korta perioder (5 dygn) genomförs under vardagar. Individuella rehabiliteringsperioder är avsedda för klienter som har en behörigt diagnostiserad sjukdom eller ett handikapp som medför en nedsättning inom något eller några av funktionsförmågans delområden och som man kan påverka genom multidisciplinär rehabilitering. Begränsningar inom olika delområden av arbets- och funktionsförmågan och behov av individuell rehabilitering kan orsakas av många sjukdomar, sviterna efter dem och komplikationer med åtföljande vårdbehov, i sådana fall då de hänger samman med problem som beror på livssituationen eller någon annan omständighet, såsom åldrandet. Det kan vara fråga om klienter med multiproblematik eller personer som på grund av nedsatt arbets- eller funktionsförmåga har svårigheter att klara av vardagliga

15 1.2 FPAs uppgifter Ansökan 9 aktiviteter, arbete, hobbyer eller människorelationer. För att klara sig kan de behöva olika former av stöd och en individuell allsidig bedömning av sin situation. Rehabiliteringen kan sättas in när undersökningar som är nödvändiga för klienten har utförts inom hälso- och sjukvården, klienten har en diagnos och har fått den behandling som sjukdomen kräver. Terapier i öppenvård eller motsvarande rehabiliteringsmöjligheter har i allmänhet utretts och klienten har använt sig av sådana. Dessutom har behovet av en individuell rehabiliteringsperiod bedömts. Klienten bör också vara motiverad att förbättra sin funktionsförmåga och sin förmåga att klara sig i arbetslivet. Klienterna som deltar i en individuell rehabiliteringsperiod delas in i normalskötta och svårskötta klienter. Normalskötta Funktionsförmågan hos en normalskött klient är begränsad, men i regel klarar klienten av alla sina dagliga aktiviteter på egen hand eller med litet assistans, antingen med eller utan hjälpmedel. Svårskötta En svårskött klient kräver avsevärda extra insatser från rehabiliteringsteamet och den assisterande personalen på grund av svår sjukdom eller multiproblematik. Klienten har behov av individuella insatser och terapi i klart större utsträckning än vanligt. Dessutom behöver klienten personlig assistans i samband med flera dagliga aktiviteter, t.ex. med att äta, sköta sin personliga hygien samt i olika rehabiliteringssituationer, när insatserna genomförs och klienten skall ta sig till rehabiliteringslokalerna. Klienten kan behöva hjälp också nattetid. Handläggningen av rehabiliteringsansökan inleds vid FPA när klienten har lämnat in ett aktuellt läkarutlåtande B och sin ansökan till en FPA-byrå. Rehabiliteringsbehovet skall motiveras i dessa. Rehabiliteringsbehovet kan också ha utretts hos FPA i något annat sammanhang, t.ex. vid handläggningen av sjukdagpenning eller vård- och handikappbidrag. En FPA-tjänsteman skall vid behov intervjua klienten eller kontakta honom på annat sätt. Tjänstemannen skall med klienten diskutera olika rehabiliteringsmöjligheter, målen för rehabiliteringen och klientens intresse för rehabilitering. Med hjälp av de handlingar som finns hos FPA utreder tjänstemannen resultaten av de medicinska undersökningar klienten har genomgått, klientens sjukdagpenningar och tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder. Ifall klienten har intervjuats antecknar FPA-tjänstemannen klientens egen syn på sin helhetssituation och kartlägger hans fysiska, psykiska och sociala resurser samt arbetssituation och bestämmer tillsammans med klienten målen för rehabiliteringen.

16 10 Tjänstemannen informerar klienten om rehabiliteringsperiodens mål, innehåll och genomförande. I samband med en eventuell intervju eller annan kontakt skall tjänstemannen - informera om betydelsen av egen aktivitet från klientens sida och klientens skyldigheter under rehabiliteringen samt utreda klientens engagemang i rehabiliteringen och dess mål - informera om klientens utkomst och reseersättningar under rehabiliteringen samt hur man ansöker om dem - be klienten bifoga behövliga utlåtanden och andra handlingar till sin ansökan - informera om vilka handlingar som FPA skickar till serviceproducenten och vilka handlingar serviceproducenten skickar till FPA. Byrån skall fatta beslut om ansökan så snabbt som möjligt, så att rehabiliteringen kan inledas utan dröjsmål. Vid behov kan kompletterande utredningar till ansökan begäras. Klienten skall få ett rehabiliteringsbeslut med bifogade anvisningar om rehabiliteringen. Om byrån avslår rehabiliteringsansökan skall den i enlighet med behovet hänvisa klienten till den remitterande instansen eller någon annan instans som ordnar rehabilitering Kontakt med klienten och inrättningen Fortsatta insatser För genomförandet av rehabiliteringen skall FPA-byrån sända serviceproducenten rehabiliteringsbeslutet och behövliga kopior av medicinska utlåtanden och andra utlåtanden och utredningar med direkt anknytning till rehabiliteringen samt kopior av utvärderingar av öppenvårdsterapin och rehabiliteringsansökan undertecknad av klienten. Av ansökan och dess bilagor skall framgå klientens mål, bakgrundsuppgifter och byråns motiveringar för att ordna rehabilitering. Byrån skall med klientens tillstånd sända rehabiliteringsbeslutet för kännedom till överenskomna instanser, t.ex. vårdinstansen eller företagshälsovården. FPA-byrån skall under rehabiliteringsperiodernas gång följa upp hur rehabiliteringsprocessen framskrider, gå igenom de rapporter som rör klienten och utreda frågor som gäller rehabiliteringen efter kontakt från rehabiliteringsinrättningen. Av särskilda skäl kan det vara nödvändigt att avbryta rehabiliteringen. Efter kontakt från klienten och rehabiliteringsinrättningen samt på basis av rehabiliteringsrapporten och de handlingar som finns på FPA-byrån skall byrån bedöma behovet av eventuella andra fortsatta insatser och förmåner. Efter rehabiliteringens slut svarar FPA för sin del för de fortsatta åtgärderna och hänvisar vid behov klienten till andra tjänster. Handläggningen av rehabiliteringsprocessen fortsätter hos vårdinstansen eller företagshälsovården, om det inte är motiverat att fortsätta rehabiliteringen med andra insatser hos FPA. Faktureringen och betalningen utreds under punkt V, Organisering av tjänsterna.

17 Serviceproducentens uppgifter Personal Multidisciplinärt team* Rehabiliteringen grundar sig på ett multidisciplinärt teams arbete. I teamet ingår - en läkare - en fysioterapeut - en psykolog - en socialarbetare eller socionom - en sjukskötare (svårskötta klienter). Perioden skall ha en läkare eller specialläkare som är förtrogen med rehabiliteringen och vården av målgruppen eller sjukdomsgruppen. Under perioden skall det finnas möjlighet att konsultera behövliga specialister, t.ex. neurolog vid neurologiska sjukdomar, reumatolog vid reumatiska sjukdomar och fysiater vid rörelseorganens sjukdomar. Personlig handledare* Teamet skall för klienten utse en personlig handledare med yrkesutbildning inom rehabiliteringen, t.ex. en fysioterapeut. Handledaren vägleder klienten under rehabiliteringens gång och sörjer för hans specialbehov och förverkligandet av rehabiliteringens mål och innehåll. Klienten skall ha möjlighet att kontakta sin personliga handledare under rehabiliteringens gång om han behöver extra råd. Specialiserad personal* Behovet av annan specialiserad personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen bedöms utifrån klientens individuella behov. Det kan vara fråga om t.ex. - en ergoterapeut, talterapeut, musikterapeut, neuropsykolog, näringsterapeut, sjukskötare, företagshälsovårdare och arbetslivskonsult - en idrottsinstruktör, fotterapeut. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan rehabiliteringspersonal kan delta i rehabiliteringen, t.ex. en massör, konditionsskötare, fotvårdare, fritidsledare, sysselsättningsledare och dietist. Assistenter* För svårskötta klienter skall serviceproducenten ha tillräckligt med assisterande och handledande personal för perioden, t.ex. en sjukskötare, primärvårdare och närvårdare, vilka stöder klienten och ger honom handledning i att ta hand om sig själv. *) Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, den specialiserade personalen, den personliga handledaren samt annan personal finns i kapitel VII Begrepp i standarden.

18 Planering Rehabiliteringen skall inledas senast inom fyra månader efter det att serviceproducenten har fått rehabiliteringsbeslutet. På basis av remissuppgifterna från FPA skall en läkare vid rehabiliteringsinrättningen ensam eller i samråd med medlemmarna i det multidisciplinära teamet försäkra sig om att den beviljade rehabiliteringen och tidpunkten för den är lämpliga för klienten. Om rehabiliteringen inte är lämplig skall inrättningen kontakta FPAbyrån och komma överens om förfarandet. Läkaren och teamet försäkrar sig om att perioden genomförs vid den tidpunkt som är bäst med tanke på klientens hälsotillstånd. Tidpunkten för genomförandet av rehabiliteringen kan avpassas så att rehabiliteringsinrättningen på basis av de remisser som har kommit kan bilda en grupp av klienter av samma typ (t.ex. sjukdom, ålder eller arbetssituation). Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet skall rehabiliteringsinrättningen sända klienten en kallelse av vilken framgår: - rehabiliteringsperiodens innehåll (t.ex. en broschyr), program och allmänna mål - tidpunkten för perioden och anvisningar om ankomsten inklusive tider - information om försäkringsskyddet under perioden (se punkt V i standarden) - information om rehabiliteringsinrättningen samt kontaktuppgifter, bl.a. till klientens personliga handledare - anvisningar om personliga tillbehör, utrustning och läkemedel som skall tas med. - information om uppgifter mellan perioderna - information om kostnader för eventuell inkvartering natten innan rehabiliteringsperioden inleds (se kapitel V, punkt 1.2 i standarden) - omständigheter som påverkar genomförandet av rehabiliteringsperioden, t.ex. renoveringar (se punkt V i standarden). Rehabiliteringsinrättningen skall med hjälp av en förhandsförfrågan begära uppgifter av klienten om bl.a. följande helheter: - målen för rehabiliteringen - det fysiska och psykiska hälsotillståndet - den sociala livssituationen, t.ex. familjerelationer och andra människorelationer - fritidsintressen - arbete och arbetsrelaterade frågor - hjälpmedel - förväntningar på perioden - särskilda behov (t.ex. allergier och specialdiet). Rehabiliteringsinrättningen kan samtidigt med blanketten med förhandsförfrågan sända klienten också andra mät- och evalueringsblanketter. Klienten skall returnera frågeformuläret till rehabiliteringsinrättningen innan perioden börjar. På basis av förhandsuppgifterna skall det multidisciplinära teamet planera ett preliminärt program och bestämma vilken specialiserad personal som behövs för att genomföra perioden.

19 1.3.3 Genomförande Initialskede 13 Serviceproducenten skall dessutom be om klientens skriftliga samtycke till att kompletterande uppgifter som behövs med tanke på rehabiliteringen får begäras från t.ex. tidigare rehabiliterings- och vårdplatser. En grupp kan bildas av klienter som skall inleda individuella perioder, om det på rehabiliteringsinrättningen samtidigt finns klienter i t.ex. motsvarande ålder och sjukdomssituation, vilka deltar i individuella perioder och har motsvarande mål för rehabiliteringen. Då kan en planmässig gruppbildning utnyttjas som stöd för rehabiliteringsprocessen. Inledande information Rehabiliteringsinrättningen skall under den första dagen ordna tillräckligt med inledande information för klienten. Rehabiliteringsperiodens personal informerar klienten om periodens mål, innehåll, genomförande och program. Dessutom får klienten bekanta sig med eventuella andra klienter som deltar i samma period och med personalen, inrättningens lokaler och säkerhetsanvisningar. Under initialskedet skall teamets medlemmar informera klienten om de tjänster som den specialiserade personalen och inrättningens övriga personal kan erbjuda. Intervjuer och sammankomster under initialskedet - Läkaren gör en klinisk undersökning av klienten under den första eller andra rehabiliteringsdagen. Tillräckligt med tid för att få en helhetsbild reserveras för besöket. - Fysioterapeuten undersöker klienten under den första eller andra rehabiliteringsdagen. - Psykologen och socialarbetaren intervjuar klienten individuellt vid en intervju under den första perioden. Vid samtalen avtalas om eventuella nya behövliga sammankomster. - Sjukskötaren intervjuar klienten individuellt vid en intervju under den första perioden (svårskötta klienter). - Undersökningar och bedömningar av annan specialiserad personal kan genomföras under den första perioden utifrån klientens individuella behov och vid behov under mellanetapperna. Precisering av klientens mål och plan Klienten preciserar sina egna konkreta mål, vilka beaktas i det slutliga programmet för perioden. Målen kan preciseras t.ex. med hjälp av en målblankett. Klienten och det multidisciplinära teamet samt den övriga specialiserade personalen skall ha tillräckligt med tid för att bedöma klientens rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Målet är att få en god helhetsbild av situationen och att nå samförstånd om klientens resurser och behov.

20 14 Efter de inledande undersökningarna och bedömningarna för det multidisciplinära teamets nyckelpersoner (i allmänhet 2 4 personer) och klienten en diskussion, där en rehabiliteringsplan för perioderna utarbetas med beaktande av klientens mål, hälsotillstånd, funktionsförmåga och livssituation. Planen upprättas i skriftlig form. I planen antecknas klientens mål och förväntningar, helhetsplanen, det preliminära rehabiliteringsprogrammet, behovet av specialiserad personal och de insatser som behövs. Planen justeras vid behov under rehabiliteringens gång, t.ex. i fråga om behovet av specialiserad personal Programmets innehåll Det multidisciplinära teamet utarbetar ett rehabiliteringsprogram och ett individuellt veckoschema, där man strävar att beakta klientens behov. Rehabiliteringsperioderna skall i enlighet med det program som planerats för klienten under vardagarna innehålla tillräckligt med olika slag av individuell verksamhet, terapi samt bedömningar av och individuella besök hos den specialiserade personalen. Gruppverksamhet kan också ingå i klientens program. Om klienten är svårskött, skall hans särskilda behov beaktas. I rehabiliteringsperiodens program skall utifrån klientens individuella behov ingå bl.a. följande teman eller aktiviteter: Fysisk aktivering och handledning Den fysiska aktiveringen syftar till att aktivera klienten till egenvård och till att ta i bruk sina resurser för att främja det egna välbefinnandet, att utarbeta en plan för fortsatt rehabilitering och att motivera klienten för den samt att genomföra ett eget motionsprogram. En allsidig träning innehåller bl.a. följande element: - olika motionsformer och möjligheter att bekanta sig med dem - funktionella fysiska övningar - rörlighets-, motorik- och koordinationsövningar - muskelstyrke- och uthållighetsträning - kroppskännedom och -gestaltning - träning av rätta ställningar (ergonomi) - träning i att använda gymapparater samt tillägnande av principerna för och handledning i gymträning - stretchnings- och avslappningsövningar - individuell fysioterapi eller fysioterapi i grupp. Psykosocial handledning och rådgivning Klienten skall få handledning och rådgivning i frågor som gäller hans psykiska välbefinnande och resurser samt stöd för att precisera och strukturera sina individuella mål. Temana och metoderna rör - samtal om hur sjukdomar påverkar en människa, de nära relationerna och vardagslivet. - stöd för familjerelationerna - bedömning av livssituationen och behovet av att förändra levnadsvanorna - funktionella övningar som stöd för den psykiska funktionsförmågan och regleringen av belastningsfaktorer

21 15 - förbättring av stresståligheten - faktorer som stöder humöret/välbefinnandet och behövliga stödåtgärder - strukturering av de individuella förändringsmålen. Social aktivering Klienten skall ges stöd och aktiveras till social interaktion och t.ex. olika fritidsintressen. Temana och metoderna rör bl.a. - betydelsen av socialt deltagande för välbefinnandet - kartläggning av hobbymöjligheter och möjligheter att sköta ärenden - vägledning i att använda social-, hälsovårds- och idrottsväsendets tjänster samt kulturella tjänster - funktionella övningar som aktiverar den sociala interaktionen - kartläggning och uppbyggnad av ett stödnätverk - information om sociala förmåner - annan individuell vägledning utifrån klientens behov. Information och vägledning i hälsorelaterade frågor Klienten skall ges information och vägledning i frågor som rör hälsa och välbefinnande. Temana rör bl.a. - information om sjukdomar och behandlingsmöjligheter inklusive rätt användning av läkemedel - information om sunda levnadsvanor och hälsoeffekterna av motion - information om smärthantering - handledning och information om olika egenvårdsmöjligheter. Kostrådgivning Klienten skall ges information och vägledning i frågor som rör kost och hantering av övervikt. Temana rör bl.a. - instruktioner om hälsosam kost och grunderna för en god kost - beaktande av särskilda behov i dieten Vägledning i att klara sig i vardagen (betonas i rehabiliteringen av svårskötta klienter) Klienten skall ges information om och vägledning i att klara sig i vardagen. Temana rör bl.a. - betydelsen av egen aktivitet för att främja och bevara funktionsförmågan - träning i att klara sig så självständigt som möjligt - kartläggning av boendeformen och bostadens utrustningsnivå - frågor som rör skötseln av ärenden, bl.a. assistent- och färdtjänster - möjlighet att bekanta sig med och pröva apparater som underlättar kommunikationen och förmågan att klara sig i sin omgivning. Vägledning i att klara sig i arbetslivet En klient som deltar i eller är på väg att återvända till arbetslivet skall ges information och vägledning om arbete och arbetsrelaterade frågor: - vägledning som gäller arbetet (ergonomi)

22 16 - hantering av problem som skadar klientens förutsättningar att klara sig i arbetslivet - metoder och instanser som stöder förmågan att klara sig i arbetslivet - metoder att anpassa sig till förändringar i arbetet. Nätverksarbete Med tanke på processens kontinuitet är det viktigt att rehabiliteringsperioderna inte utgör lösryckta insatser. Under rehabiliteringens gång skall teamet och klienten utarbeta en konkret plan för fortsatta insatser. För att planen skall förverkligas kontaktar teamet med klientens tillstånd samarbetsparter som är viktiga för rehabiliteringen, t.ex. vårdinstansen, FPA och andra behövliga instanser. Uppgifter mellan perioderna Den träning på egen hand som skall utföras mellan perioderna utgör en central del av rehabiliteringen. Dessa uppgifter gås igenom under följande period. De teman som behandlas under rehabiliteringen bearbetas med hjälp av uppgifterna som ges för tiden mellan perioderna. Klienten skall under rehabiliteringsperioden ges skriftliga instruktioner om de uppgifter som skall genomföras mellan perioderna. Uppgifterna består av - fysiska övningar, motion o.d. - bedömning av förändringarna i levnadsvanorna samt utnyttjande av de egna resurserna - kartläggning och testning av de möjligheter som erbjuds på hemorten (t.ex. hobbyer, organisationer) - en rehabiliteringsdagbok där klienterna antecknar de fysiska övningarna. I rehabiliteringsdagboken antecknas också andra saker, t.ex. hur de psykiska, sociala och arbetsrelaterade målen har förverkligats. - uppföljning av en eventuell målblankett Intervjuer och sammankomster i slutskedet Slutskedet av den sista rehabiliteringsperioden omfattar - en individuell undersökning av fysioterapeuten - ett besök hos psykologen och/eller socialarbetaren utifrån klientens individuella behov - ett besök hos sjukskötaren (svårskötta klienter) - besök hos annan specialiserad personal och teamets medlemmar utifrån klientens individuella behov - ett individuellt läkarbesök, då sammandrag gjorda av den övriga specialiserade personalen också finns att tillgå. I slutskedet av den första perioden ordnas sammankomster med teamets medlemmar och den specialiserade personalen utifrån klientens individuella behov. Under rehabilitering i öppen vård som genomförs i flera etapper skall under mellanetapperna ordnas behövliga individuella besök hos teamets medlemmar och/eller annan specialiserad personal utifrån klientens individuella behov. Klienten och teamets nyckelpersoner skall hålla till ett avslutande möte där de utvärderar uppfyllelsen av de mål som har ställts upp (målblankett) och

23 17 fortsättningsplanerna. Under den första perioden eller mellanetapperna håller de också ett kort avslutande möte. Vid de avslutande mötena säkerställs i samråd med klienten att rehabiliteringsprocessen fortsätter och de frågor som skall antecknas i rehabiliteringsrapporten gås igenom Mät- och evalueringsmetoder Teamets medlemmar och den specialiserade personalen utvärderar rehabiliteringsresultatet med hjälp av kliniska bedömningar och evalueringsmetoder. De mått som används vid bedömningen skall vara allmänt etablerade eller ansedda mått som har befunnits adekvata. Måtten visar närmast förändringar i fråga om funktions- och arbetsförmågan samt symptomen. Vid bedömningen används följande mätningar i början av rehabiliteringen och under den sista perioden: - ändamålsenliga muskeltest, mätning av greppstyrka - gång- eller cykelergometertest - livskvalitetstestet 15 D / RAND Oswestry eller HAQ - smärtskalan VAS och smärtteckning - DEPS eller Beck - FIM eller motsvarande test (svårskötta klienter) - målblankett - samt vid behov andra behövliga test Testen skall göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekterna. Läkaren eller en medlem av teamet bedömer vilka test som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna skall ha god erfarenhet och utbildning Rehabiliteringsrapport Efter periodens slut skall teamet avfatta en klientspecifik rapport. Om rehabiliteringen genomförs i öppenvård kan rapporten för mellanetappernas del ersättas med en mera kortfattad bedömning av klientens situation. Rehabiliteringsrapporten skall omfatta bl.a. - periodens allmänna mål och innehåll - utredning om periodens multidisciplinära team och specialiserade personal - klientens egna uppfattningar om rehabiliteringen och om hur målen har förverkligats - en klinisk bedömning av situationen med tyngdpunkt på de saker som är viktiga för klinten - klientens utgångsläge, förväntningar och behov - målen och planerna under rehabiliteringen - målblanketten - genomförandet av rehabiliteringsprocessen - de mät- och evalueringsmetoder som använts vid bedömningen av klienten - en bedömning av hur klientens funktions- och arbetsförmåga har utvecklats - andra saker som har framkommit i uppföljningen - en slutlig bedömning av klientens situation vid rehabiliteringens slut

24 18 - observationer eller eventuella separata utlåtanden av den specialiserade personalen - slutsatser och rekommenderade fortsatta insatser och fortsättningsplaner - eventuella nätverkskontakter Rapporten skall inom två veckor efter periodens slut sändas till klienten, FPA-byrån och andra instanser som har avtalats med klienten, t.ex. företagshälsovården eller vårdinstansen. Till rapporten fogas en kopia av den ifyllda målblanketten. Av rapporten skall framgå namn och yrkesposition för teamets medlemmar och annan specialiserad personal som deltagit i rehabiliteringsprocessen och deras andel i genomförandet av perioden. Läkaren undertecknar rehabiliteringsrapporten.

25 2 Kurser för personer i arbetsför ålder med sjukdomar i rörelseorganen (Tules) 2.1 Ordnande av rehabilitering Mål Kurserna för personer med sjukdomar i rörelseorganen har följande mål: - att klientens arbets- och funktionsförmåga återställs, förbättras och bevaras - att klienten förstår rehabiliteringens betydelse som stöd för det egna välbefinnandet - att klienten lär sig och tillägnar sig metoder för rehabilitering på egen hand - att klienten tillägnar sig sunda levnadsvanor och egenvård - att klienten får information om uppkomsten och hanteringen av smärta - att klienten lär sig och stärker olika metoder att hantera sitt liv - att klienten får stöd i att klara sig i arbetslivet - på kurser för överviktiga med sjukdomar i rörelseorganen dessutom: viktminskning och viktkontroll Utformning Klienter För att målen skall nås är det viktigt att klienten är motiverad för rehabiliteringen och upplever den som viktig för att förbättra den egna funktions- och arbetsförmågan. Kurserna för personer med sjukdomar i rörelseorganen genomförs i öppen eller sluten vård. Kurserna indelas på följande sätt: - kurs för personer med sjukdomar i rörelseorganen (symptom i rygg, nacke och leder) - kurs för överviktiga med sjukdomar i rörelseorganen - livshanteringskurs för personer med symptom i rörelseorganen - smärthanteringskurs för personer med symptom i rörelseorganen Kurserna i sluten vård omfattar högst 17 dygn och är periodiserade på följande sätt: - tvådelad ( dygn eller dygn) - tredelad ( dygn eller dygn). Kurserna i öppen vård omfattar dygn. De kan genomföras i flera etapper (t.ex dygn). En enskild period pågår ändå minst 2-3 dagar i veckan. Tvådelade kurser skall genomföras inom 6-8 månader från det att kursen har inletts. Flerdelade kurser och kurser för överviktiga genomförs inom månader från det att kursen har inletts. Kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen har 8 10 deltagare. Alla kurser för personer med sjukdomar i rörelseorganen är avsedda för klienter som har nytta av multidisciplinär aktiverande rehabilitering, funktionell träning och grupprehabilitering. Klienten har förutom symptom på en behörigt diagnostiserad nack-, rygg-, led-, och bindvävssjukdom eventuellt psykiska, sociala eller funktionella störningar. Den försämrade funktionsförmågan gör det svårare för klienten att klara av sitt arbete och sina dagliga aktiviteter.

26 FPAs uppgifter Ansökan Kurserna för personer med sjukdomar i rörelseorganen är avsedda för klienter som har omfattande symptom i nacken, skulderregionen, ryggen och i de övre och/eller undre extremiteterna. Klienterna har ett långvarigt smärtsyndrom som pågått över tre månader eller återkommande symptom som försämrar arbets- och funktionsförmågan. De kan också ha symptom som strålar ut i extremiteterna. Dessutom kan arbetet förorsaka fysisk överbelastning, ergonomiska problem och psykisk belastning som hänger samman med symptomen. Kursen kan vara koncentrerad på personer med nack- och ryggproblem eller allmänt på personer med ledproblem. Kurserna för överviktiga med sjukdomar i rörelseorganen är avsedda för klienter som förutom sjukdomar i rörelseorganen har övervikt. Klientens viktindex (BMI) skall i allmänhet vara Klienterna kan också ha psykiska symptom. Livshanteringskurserna för personer med symptom i rörelseorganen är avsedda för klienter som har psykosociala livshanteringsproblem som hänger samman med symptomen i rörelseorganen. Smärthanteringskurserna för personer med symptom i rörelseorganen är avsedda för klienter som lider av ett långvarigt smärtsyndrom som orsakas av en sjukdom i rörelseorganen. Klienterna kan också ha psykiska problem. Rehabiliteringen kan sättas in när undersökningar som är nödvändiga för klienten har utförts inom hälso- och sjukvården, klienten har en diagnos och har fått den behandling som sjukdomen kräver. Terapier i öppenvård eller motsvarande rehabiliteringsmöjligheter har i allmänhet utretts och klienten har använt sig av sådana. Dessutom har behovet av rehabilitering i kursform bedömts. Klienten bör också vara motiverad att förbättra sin funktionsförmåga, och sin förmåga att klara sig i arbetslivet samt att göra förändringar i sitt liv. Handläggningen av rehabiliteringsansökan inleds vid FPA när klienten har lämnat in ett aktuellt läkarutlåtande B och sin ansökan till en FPA-byrå. Rehabiliteringsbehovet skall motiveras i dessa. Rehabiliteringsbehovet kan också ha utretts hos FPA i något annat sammanhang, t.ex. vid handläggningen av sjukdagpenning eller vård- och handikappbidrag. En FPA-tjänsteman skall vid behov intervjua klienten eller kontakta honom på annat sätt. Tjänstemannen skall med klienten diskutera olika rehabiliteringsmöjligheter, målen för rehabiliteringen och klientens intresse för rehabilitering. Med hjälp av de handlingar som finns hos FPA utreder tjänstemannen resultaten av de medicinska undersökningar klienten har genomgått, klientens sjukdagpenningsperioder och behandlingar samt tidigare genomförda rehabiliteringsåtgärder. Ifall klienten har intervjuats antecknar FPA-tjänstemannen klientens egen syn på sin helhetssituation och kartlägger hans fysiska, psykiska och sociala resurser samt arbetssituation och bestämmer tillsammans med klienten målen för rehabiliteringen.