Karriärvägledning på estetiska programmet

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Karriärvägledning på estetiska programmet - En kvalitativ studie i hur elever på estetiska programmet rustas för det eftergymnasiala studie- och yrkeslivet Careerguidance at the Arts programme -A qualitative study about how to prepare students at the arts programme for the post-secondary study- and work life Eleni Katsogiannos Lena Lundblad Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Jonas Olofsson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriärmål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat fyra studie- och yrkesvägledare samt två lärare på gymnasieskolans estetiska program. Vi har därefter analyserat resultatet genom relevanta begrepp tagna från kapitlet tidigare forskning samt Social cognitive career theory och begreppen upplevd självförmåga (self-efficacy), personliga mål (personal goals), och förväntade utfall (outcome expectation. Vidare har vi analyserar resultatet utifrån Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och begreppen verktyg, att konstruera sin egen framtid (future buildning), empowerment och att konstruera tillsammans (joint action). Vi använder även begreppen utvidga (pushing up), begränsa (cooling out) samt institutionell aktör i syfte att analysera resultatet av vår empiri. Vårt resultat visar på att majoriteten av våra respondenter har ett uppmuntrande förhållningssätt mot eleverna och deras karriärmål/drömmar att arbeta inom kulturbranschen. Det samverkas dock inte kring arbetet med att rusta eleverna för vägarna vidare efter gymnasiet men vägledare och lärare kompletterar varandra omedvetet genom att vägledare rustar dem inför eftergymnasiala studier och lärare inför ett kommande arbetsliv. Sammanfattningsvis har vi genom analysen kommit fram till att vi ser att det kan vara en balansgång för vägledare och lärare att vara uppmuntrande mot elevernas val av framtida karriär och samtidigt få dem att drömma realistiskt. Detta utan att uppfattas som institutionella aktörer som begränsar vad eleverna ser som möjligt att uppnå utifrån vad professionerna själva ser som förnuftigt. Nyckelord: valkompetens, institutionell aktör, karriärdrömmar, kulturbranschen, estetiska programmet 3

4 Arbetsfördelning och författarnas tack Detta examensarbete är ett resultat av ett mycket tätt samarbete där vi gemensamt skrivit i ett dokument på Google Docs, där arbetet funnits tillgängligt för båda författarna. Vi som författare har medvetet genomfört examensarbetets delar till största delen gemensamt genom en god dialog och givande diskussioner. Vi har gjort en ansvarsfördelning med hänsyn till tidsutrymmet. Arbetets fördelning ser ut på följande sätt. Examensarbetets inledning, syfte och frågeställningar har arbetats fram och formulerats gemensamt. Avsnitten under tidigare forskning kom vi fram till gemensamt, därefter arbetade vi fram tidigare forskning var och en för sig för att sedan diskutera fram vad vi båda funnit intressant att sammanfatta i detta avsnitt. Vidare har vi gemensamt kommit fram till avsnitten under teoretisk utgångspunkt och därefter sammanfattade Eleni Social cognitive career theory och Lena sammanfattade Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making. Vi intervjuade våra respondenter tillsammans och delade sedan upp efterarbetet i form av transkriberingarna. Vi har gemensamt under diskussion arbetat fram sammanfattning, arbetsfördelning, disposition, resultat-, analys- samt diskussionsdelen i vårt Google Docs dokument. Sammanfattningsvis har vi även i de avsnitt vi valt att dela upp haft en öppen diskussion kring hur det slutgiltigt ska se ut, och under examensarbetets gång sett till att vi båda täcker in samtliga lärandemål. Tack till vår handledare Jonas Olofsson för stöd under arbetet! Tack till respondenterna som gjort vår undersökning möjlig! Tack till varandra för gott samarbete! <3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa vår studie till att enbart gälla det högskoleförberedande estetiska programmet på gymnasiet. Vi såg att det kunde vara en god plattform för undersökningen då arbetsmarknaden inom kulturbranschen kan innebära en större utmaning vad gäller att navigera i. Vi ville undersöka hur eleverna rustas inför övergången från gymnasiet till vidare studier och arbetsliv främst med fokus på det estetiska området. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Disposition Kunskapsbakgrund Styrdokument: Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning Estetiska programmet Utbud och efterfrågan på kulturbranschens arbetsmarknad Gymnasieungdomars etablering efter examen på estetiska programmet Tidigare forskning Gymnasieungdomars övergång från skola till arbetsliv Valkompetens (Career Management Skills) CMS modul Kritik mot begreppet CMS Integration av karriärvägledning i ordinarie undervisning Begreppssammanfattning Teoretiska utgångspunkter Social Cognitive Career Theory Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making Institutionella aktörer Begreppssammanfattning Metod Metodval Urval

6 5.3 Datainsamling Analysmetod Etiska ställningstagande Resultat Vilka verktyg använder studie- och yrkesvägledare och lärare på estetiska programmet för att rusta eleverna inför övergången från gymnasieskolan till vidare studier eller arbetsliv? Sammanfattning Hur tänker och talar studie- och yrkesvägledare och lärare på estetiska programmet om kulturbranschen som arbetsmarknad? Sammanfattning Hur samtalar studie- och yrkesvägledare och lärare med eleverna på estetiska programmet om deras möjligheter att förverkliga sina drömmar om att arbeta inom kulturbranschen? Sammanfattning Arbetsmarknadsanknytning i vägledning och undervisning på estetiska programmet Sammanfattning Analys Vilka verktyg använder studie- och yrkesvägledare och lärare för att ge elever på estetiska programmet förutsättningar som underlättar övergången mellan skola, eftergymnasiala studier och arbetsliv? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare och lärare med verktygen i förhållande hur de ser på till elevernas karriärval/drömmar att arbeta inom kulturbranschen? Sammanfattning av analys Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion

7 Referenslista Bilaga Intervjuguide lärare Bilaga Intervjuguide studie- och yrkesvägledare

8 1 Inledning Estetiska programmet är ett högskoleförberedande program, där tanken är att eleverna som går på programmet i stor utsträckning ska gå vidare till eftergymnasiala studier. Ett yrkesprogram har en tydligare yrkesprofil där tanken är att eleverna kan börja arbeta inom den del av arbetsmarknaden studierna riktar sig till. Antalet elever som söker sig till estetiska programmet har minskat för varje år sedan GY2011. Skolverket (2015) har inte gjort en undersökning över vad det beror på, men skriver i sin uppföljning av gymnasieskolan att samhälleliga signaler om att estetiska kurser inte är viktiga är en stor påverkansfaktor, enligt lärare på Skolverkets programreferensskolor. Vilket även lärare och rektorer på den årliga nationella estetkongressen lyfter fram som en orsak. Ytterligare en orsak till varför antalet elever som söker estetiska programmet i första hand har minskat är, enligt lärare och rektorer, att elever inte känner till vad programmet leder till och att studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas när det gäller information om programmet och dess inriktningar (Skolverket 2015). Det är idag möjligt att gå ett gymnasieprogram med en specifik inriktning för att sedan ändra sig och läsa något annat efter gymnasiet. Det estetiska programmet innehåller ämnen som utbildar eleven inom estetisk verksamhet där en möjlighet är att gå vidare till eftergymnasiala studier inom sitt estetiska område och i framtiden arbeta inom kulturbranschen. Siffror från Arbetsförmedlingens (2015, 26) prognos visar att arbetsmarknaden inom kultur är mycket smal och med en hög arbetslöshet som inte kommer att minska inom det närmsta. Därför anser vi att vårt ämne blir extra intressant att undersöka på det estetiska programmet då elever som kommer att vilja arbeta inom kulturbranschen därav kan stå inför en större utmaning. Vi ser det även som intressant att undersöka hur urvalet av vägledare samt lärare på estetiska gymnasieprogrammet pratar och tänker kring elevernas karriärmål/drömmar om att arbeta inom kulturbranschen. Enligt Sawyer (2006, 189, 196) är cooling out och pushing up begrepp som beskriver hur vägledaren antingen kan utvidga eller begränsa elevers framtida mål gällande exempelvis yrkeskarriär genom att ge förslag på vad de själva ser som förnuftiga val (Sawyer 2006, 196). 8

9 Skolverkets (2013) allmänna råd, som är ett styrdokument för arbete med studie- och yrkesvägledning, lyfter att vägledning är en process som ska påbörjas i tid. Det blir enligt oss därför intressant att se vad vårt urval av vägledare och lärare använder för verktyg i processen för att öka elevens förmåga att navigera vidare till studier och arbetsmarknad. Vi kommer att utgå ifrån vad de Allmänna råden skriver om vägledning samt begrepp som valkompetens (career managment skills) som vår förkunskap i vad eleverna kan dra fördel av att få med sig under gymnasiet för att lättare navigera vidare till studier och arbetsliv. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och med vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare arbetar med att rusta elever på estetiska programmet för framtida studie- och yrkesliv, i förhållande till elevernas karriärmål/drömmar. Karriärmål/drömmar som kan rikta sig mot den, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos, svåretablerade arbetsmarknaden inom kulturbranschen. Skolverket (2015) skriver i sin uppföljning av programmen att antalet elever på estetiska programmet minskar och att det kan bero på samhälleliga attityder mot att estetiska ämnen inte ses som viktiga. Därför vill vi även undersöka hur vårt urval av respondenter talar om vad de ser som förnuftiga karriärval. Vilka verktyg använder vårt urval av studie- och yrkesvägledare och lärare för att ge elever på estetiska programmet förutsättningar som underlättar övergången mellan skola, eftergymnasiala studier och arbetsliv? Hur talar vårt urval av studie- och yrkesvägledare och lärare om vad de ser som förnuftiga framtidsdrömmar i förhållande till elevernas karriärval att arbeta inom kulturbranschen? 9

10 1.2 Disposition Detta examensarbete innefattas vidare av kapitel två till åtta. I kapitel två presenteras en kunskapsbakgrund till estetiska programmet och etablering. I kapitel tre presenteras tidigare forskning som syftar till att ge en övergripande förståelse kring vilka verktyg som vårt urval av studie- och yrkesvägledare samt lärare använder för att underlätta i övergången från skola till vidare studier och arbetsliv. I kapitel fyra redogörs för de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för vidare analys och de begrepp som ämnas användas. Kapitel fem innefattas av ett metodkapitel där val av metod, urval, datainsamling, analysmetod samt hur hänsyn till etiska forskningsprinciper tagits presenteras. Vidare i kapitel sex presenteras studiens resultat. Slutligen redovisas analysen i kapitel sju med efterföljande kapitel åtta innehållande resultat-, metod- och teoridiskussion samt förslag på vidare forskning inom studiens undersökningsområde. 10

11 2 Kunskapsbakgrund 2.1 Styrdokument: Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning I Skolverkets styrdokument, Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013, 11-12), framkommer det att den ständigt pågående samhällsutvecklingen samt den föränderliga arbetsmarknaden skapar svårigheter för elever att förutse arbetsmarknadens villkor. Studie- och yrkesvägledning ses som ett viktigt stöd i elevernas karriärprocess och ska enligt Skollagen erbjudas i alla ålderskategorier i form av en professionell vägledare med kompetenser som kan tillgodose elevernas behov (Skolverket 2013, 12). Vägledning i vid bemärkelse syftar enligt Skolverket (2013, 11) till att ge de studerande exempelvis praktisk arbetslivserfarenhet, arbetslivsrelaterad undervisning, studiebesök samt utbildningsinformation medan vägledning i snäv bemärkelse utgörs av vägledningssamtal såväl enskilt som i grupp. Skolverket (2013, 21) lyfter vikten av att personalen har kompetensen att arbeta med att ge eleverna kunskaper om arbetsmarknad, arbetsliv samt utbildningsvägar och att förmedla hur dessa kunskaper kan sättas i relation till den ständigt föränderliga samhällsutvecklingen och till elevernas individuella mål för framtiden. Detta förutsätter enligt Skolverket (2013, 24) att personalen bör hålla sig uppdaterade på aktuella förändringar gällande arbetsmarknad och utbildning samt att de arbetar tillsammans med studie- och yrkesvägledningen på skolan med vägledaren som ett stöd. Skolverket (2013, 27-28) lyfter vikten av att skolan samverkar med företrädare för utbildnings- samt arbetsliv för att uppnå att eleverna kan fatta välgrundade framtida studie- och yrkesval. I detta arbete ser Skolverket (2013, 27-28) att alla ämneslärare kan bidra med att ge eleverna det som förutsätts för att de ska kunna göra välgrundade studie- och yrkesval och se hur de olika ämnena kan relateras till arbetsmarknad och samhällsliv. Skolverket (2013, 29) menar på att det även är viktigt att studie- och yrkesvägledare och lärare samverkar för att göra eleverna medvetna om vilka konsekvenser olika studie- och yrkesval får i förhållande till dem själva, deras 11

12 värderingar och individuella framtida karriärmål. Det är även viktigt med samverkan kring aktiviteter som kan stötta eleverna i deras karriärprocess (Skolverket 2013, 29). Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att tillgodose elevernas behov av att få opartisk och aktuell information om studier och yrken och om hur den aktuella arbetsmarknadens behov av arbetskraft ser ut nu och längre fram i tiden (Skolverket 2013, 33). Studie- och yrkesvägledare ska enligt Skolverket (2013, 35) i vägledningssamtalet stötta eleverna att kunna fatta egna väl underbyggda studie- och yrkesval. 2.2 Estetiska programmet Enligt en rapport från Skolverket (2015) är estetiska programmet det fjärde största programmet av de nationella programmen. Det estetiska programmet genomgick en förändring i och med införandet av den nya gymnasieskolan, GY11, då det övergick till att bli ett högskoleförberedande program med fem inriktningar i form av musik, bild och formgivning, dans, estetik och media samt teater. De största inriktningarna sett från elevantal är musik följt av estetik och media. Det estetiska programmet ges idag av sjutton färre skolenheter i jämförelse med läsåret 2012/13 och förbereder för eftergymnasiala studier främst inom de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena (Skolverket 2015, 105). Programmet har varje år sedan GY11 minskat i elevantal. Från och med läsåret 2011/12 har elevantalet i årskurs ett på estetiska programmet minskat med 25 procent. Andelen elever som hade sökt estetiska programmet som sitt förstahandsval till läsåret 2011/2012 var 9 procent av alla elever som sökte till ett nationellt program. Till läsåret 2014/2015 hade det minskat till 8 procent av alla elever som sökte till ett nationellt program (Skolverket 2015, 104). Då elevsammansättningen sedan GY11 dock är oförändrad är andelen kvinnor större än andelen män på programmet. Läsåret 2010/2011 var andelen kvinnor på programmet 65 procent och andelen män på programmet var 34 procent. Under läsåret 2014/2015 var andelen kvinnor 66 procent och andelen män på programmet 36 procent. Det framkommer enligt Skolverket (2015) att det mellan år har skett en ökning av antalet elever som fullföljer utbildningen då mindre än 10 procent av eleverna lämnar utbildningen efter första läsåret. Av antalet elever som avslutar sina studier på 12

13 estetiska programmet är det enligt Skolverket (2015) ett mindre antal av dem som tar examen i jämförelse med övriga högskoleförberedande program. Nedan presenteras en tabell med statistik på genomströmningen av förstaårselever som påbörjade sina gymnasiestudier år 2011 på något av gymnasiets nationella program (Skolverket 2014b). Estetiska programmet Estetiska programmet Andelen elever som avslutar gymnasiet med examen 69 procent Högskoleförberedande 73 procent Yrkesprogram 67 procent program i stort Andelen elever som efter tre års studier är kvar på gymnasiet 11 procent Högskoleförberedande 11 procent Yrkesprogram 11 procent program i stort 2.3 Utbud och efterfrågan på kulturbranschens arbetsmarknad Vi har studerat Arbetsförmedlingens (2015) ettåriga yrkesprognos med bedömningar om arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov samt Arbetsförmedlingens uppfattning om tillgången på kvalificerade arbetssökande på den regionala arbetsmarknaden. Det framkommer att det råder hård till mycket hård konkurrens om arbetstillfällen inom kultur, media och design vilket resulterar i hög arbetslöshet inom dessa delarbetsmarknader (Arbetsförmedlingen 2015, 26). Arbetsförmedlingen (2015, 7) lyfter att yrkesprognosen tyder på att efterfrågan på arbetskraft inom kultur-, media- och designbranschen fortsatt kommer att minska under år 2016, vilket kommer att beröra studenter från estetiska programmet som vill etablera sig på kulturbranschens delarbetsmarknader. Det ses som fördelaktigt att inneha såväl en spetskompetens som en bredd för att kunna försörja sig inom kulturbranschen (Arbetsförmedlingen 2015, 26). Inom kulturbranschen är det vanligt förekommande med tidsbegränsade anställningar, korta samt flera uppdrag och yrkesverksamma som är egna företagare som frilansar (Arbetsförmedlingen 2015, 26). För att trygga sin försörjning som kulturarbetare är det vanligt enligt Arbetsförmedlingen (2015, 26) att ofta ha en anställning inom en bransch annan än kulturbranschen. För nyutexaminerade inom kulturbranschen kan etablering på arbetsmarknaden komma att vara svår enligt 13

14 Arbetsförmedlingen (2015, 7) då arbetsgivare inom delarbetsmarknaden verkar anställa arbetskraft som redan finns i deras nätverk. 2.4 Gymnasieungdomars etablering efter examen på estetiska programmet Definition av etablerad ställning på arbetsmarknaden med inkomstgränser gäller verksamhetsåret 2012 (Skolverket 2014a). Etablerad ställning på arbetsmarknaden innebär att individen hade en arbetsinkomst på minst kr samt varit sysselsatt utan att ha varit arbetslös eller uppehållit sig inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Skolverket 2014a). Osäker ställning på arbetsmarknaden innebär att individen haft en arbetsinkomst på minst upp till som mest kr eller en arbetsinkomst på minst kr samt varit hel- eller deltidsarbetslös under året men ej studerande (Skolverket 2014a). Svag ställning på arbetsmarknaden innebär att individen haft en arbetsinkomst på upp till eller en arbetsinkomst på upp till samt varit heltidsarbetslös eller varit delaktig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i fler än 274 dagar men ej studerande (Skolverket 2014a). I Skolverkets (2014a) rapport om gymnasieungdomars etablering efter avslutat estetiskt program redovisas vad gymnasieungdomar gör ett, tre och fem år efter avslutade studier på gymnasial nivå. Nedan presenteras en tabell innehållande statistik utifrån rapporter från Skolverket (2014a) samt Skolverket (2014b, 33) gällande etableringsstatus för avgångselever från läsåret 2010/11. Etableringsstatus för avgångselever på estetiska programmet läsåret 2010/11 Etablerad ställning 10 procent Osäker ställning 7 procent Svag ställning 30 procent Etableringsstatus för avgångselever på högskoleförberedande program i stort läsåret 2010/11 Etablerad ställning 14 procent Osäker ställning 7 procent Svag ställning 22 procent Etableringsstatus för avgångselever på yrkesprogram läsåret 2010/11 Etablerad ställning 33 procent Osäker ställning 15 procent Svag ställning 28 procent 14

15 Enligt Skolverket (2014a) hade 23 procent av avgångseleverna som avslutat estetiska programmet en etablerad till osäker ställning på arbetsmarknaden inom försäljar- och detaljhandel medan 17 procent av avgångseleverna arbetade inom vård och omsorg samt 6 procent av avgångseleverna arbetade som köks- och restaurangbiträden. Nedan presenteras en tabell innehållande statistik över andelen studenter som avslutade estetiskt-, högskoleförberedande- i stort samt yrkesprogram läsåret 2010/11 och tre år efter avslutat program studerade på högskola/universitet (Skolverket 2014a, 2014b, 33). Estetiska programmet 38 procent Områden inom högskolestudier för elever som avslutade estetiska programmet Inom humaniora och teologi Inom juridik och samhällsvetenskap Inom undervisning Inom konstnärligt område Högskoleförberedande program i stort Yrkesprogram 25 procent 25 procent 19 procent 11 procent 44 procent 13 procent Definition av övriga studier innefattar att individen erhållit någon form av studieersättning under år 2012 men ej varit etablerad på arbetsmarknaden eller som högskolestuderande (Skolverket 2014a). Inom kategorin övriga studier kan det utläsas att studenterna från estetiska programmet till största delen uppehöll sig med vidare studier inom kommunal vuxenutbildning samt Folkhögskolan (Skolverket 2014a). Av avgångseleverna som tog examen från högskoleförberedande program i stort läsåret 2010/11 så uppehöll sig 10 procent av eleverna i övriga studier ett år efter avslutade gymnasieutbildning i jämförelse med 8 procent av eleverna som tog examen från ett yrkesprogram (Skolverket 2014b, 33). Andelen elever som varken hade anställning eller studerade ett år efter avslutade studier läsåret 2010/11 på estetiska programmet var 4 procent av eleverna (Skolverket 2014a). På de högskoleförberedande programmen i stort var andelen 3 procent av eleverna i jämförelse med 4 procent av eleverna som ett år efter avslutade gymnasiestudier varken hade anställning eller studerade (Skolverket 2014b, 33). 15

16 3 Tidigare forskning I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning som vi ser relevanta för ämnesområdet. Vi har som avsikt att undersöka vilka verktyg vårt urval av respondenter använder för att öka elevernas valkompetens, underlätta övergången från skola till arbetsliv samt hur de förhåller sig till deras karriärval/drömmar. I detta kapitel presenteras ett avsnitt gällande ungdomars övergång från skola till arbetsliv (Löfbom & Sonnerby 2015). Därefter presenteras ett avsnitt kring valkompetens (Bridgstock 2009) och vidare presenteras Taylor & Hooleys (2014) studie kring CMS-moduler vilket vi ser som relevant att ha med i tidigare forskning som en förkunskap i hur vårt urval av respondenter arbetar med att öka elevernas valkompetens. Detta för att underlätta elevernas övergång från skola till eftergymnasiala studie- och yrkesliv. Vidare presenteras ett avsnitt om kritik kring användandet av begreppet CMS, avslutningsvis följer ett avsnitt gällande integration av studie- och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen (Frenette 2010). 3.1 Gymnasieungdomars övergång från skola till arbetsliv I Löfbom & Sonnerbys (2015, 145) utredning kring gymnasieelevers övergång från skola till arbetsliv beskrivs begreppet humankapital i mycket generella termer som individens kunskaper och färdigheter. Vidare beskrivs även begreppet avkastningen på humankapitalet i mycket generella termer som hur väl individers etablering på arbetsmarknaden löper ut och hur de hittar användningsområden för sina färdigheter samt kunskaper. Vidare nämner Löfbom & Sonnerby (2015, 145) att det är på arbetsmarknaden som individer i praktiken får omsätta det de lär sig på sina respektive utbildningar. Ett annat relevant begrepp i sammanhanget är anställningsbarhet som Löfbom & Sonnerby (2015, 152) benämner som hur väl individen är förberedd på övergången från skola till arbetslivet. Vidare nämner Löfbom & Sonnerby (2015, 152) att elever som utbildar sig inom branscher där det råder ett överskott på utbildad arbetskraft bör ta i beaktande att de kan behöva ta arbete i en annan bransch än den de studerat inom. Det är av vikt för elever inom alla utbildningsområden att förbereda sig för arbetslivet (Löfbom & Sonnerby (2015, 152). Detta blir särskilt viktigt för elever 16

17 vars programinriktning riktar sig mot en svåretablerad arbetsmarknad (Löfbom & Sonnerby (2015, 152). Arbetsgivare efterfrågar karaktärsförmågor som innefattar samarbetsförmåga, initiativförmåga samt förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift hos såväl examinerade gymnasiestudenter som högskolestudenter då de ska anställa personal (Löfbom & Sonnerby 2015, 152). Det framkommer att arbetsgivarna oftast var belåtna med studenternas förmåga att uttrycka sig i tal och skrift men att de upplevde att studenterna hade sämre kännedom om praktiska-, bransch- samt ledarkunskaper (Löfbom & Sonnerby 2015, 152). Vidare lyfter Löfbom & Sonnerby (2015, 153) att arbetsgivarna efterlyser arbetslivserfarenheter vilket de ser som meriterande när studenterna söker jobb. Stöd för karriärplanering och att ha tillgång till lättillgänglig information om förväntat utfall av individens utbildningsval saknas på såväl grundskolan, gymnasieskolan som högskolan, enligt flera andra studier (Löfbom & Sonnerby 2015, 166). Det visar på att gymnasieskolor generellt inte har en utvecklad arbetsmarknadsanknytning i sina olika utbildningar (Löfbom & Sonnerby 2015,166). 3.2 Valkompetens (Career Management Skills) I Bridgstocks (2009) artikel definieras begreppet Career managment skills, CMS (valkompetens) som förmågor som krävs för den enskilda individen att aktivt navigera i arbetslivet och framgångsrikt utveckla sitt yrkesliv, vilket baseras på egenskaper såsom livslångt lärande och anpassningsförmåga (Bridgstock 2009, 35). Valkompetens (CMS) bidrar även till att individen skapar en större förståelse för samhälle, arbetsmarknad samt ökar förmågan att välja ett arbete där ens färdigheter och personliga kunskaper stämmer överens. Dessutom leder utvecklingen av valkompetens (CMS) till att skapa och ta tillvara på lärotillfällen i livet för att utvecklas och hantera sin roll både på arbetsmarknaden och i livet, vilket innefattar att skapa realistiska och personligt meningsfulla karriärmål (Bridgstock 2009, 36). 17

18 3.3 CMS modul I Taylor och Hooleys studie från 2014 undersöker de CMS-moduler vars syfte är att öka universitetsstudenternas valkompetens. Studenterna som studien följt upp hade antingen (1) ingått i en grupp som valt att läsa ytterligare ett år med en CMS-modul samt praktik ute i relevant verksamhet för utbildningen, (2) endast ingått i CMS-modulen eller (3) inte ingått i någon åtgärd alls. I CMS-modulen ingick övningar i CV-skrivning, intervjuträning samt ytterligare tester och övningar för att öka studenternas valkompetens (Taylor & Hooley 2014, 490). Undersökningen ser inom en 6-månaders period efter avslutad utbildning hur det gått för studenterna att finna arbete. Studien visar av den grupp studenter som ingick i första gruppen, som både ingick i CMSmodulen samt var ute på praktik, fick 79 procent anställning och av dem hade 91 procent fått ett jobb som låg i linje med deras utbildning eller motsvarande akademisk nivå. I den andra gruppen av studenter, som ingått i CMS-modulen men inte varit ute på praktik, hade 70 procent fått en anställning och av dem hade 57 procent fått ett jobb som låg i linje med deras utbildning eller motsvarande akademisk nivå. I den tredje gruppen av studenter, som varken deltagit i CMS-modulen eller varit ute på praktik, hade 39 procent fått anställning och av dem hade 30 procent fått ett jobb som låg i linje med deras utbildning eller motsvarande akademisk nivå (Taylor & Hooley 2014, ). Resultatet visar att det kan ha bidragit en betydande del att under studietiden deltagit i både CMS-modulen samt haft praktik. 3.4 Kritik mot begreppet CMS Valkompetens (CMS) kan enligt Sultana (2012, 225) ses som ett nödvändigt inslag för såväl ungdomar som vuxna med tanke på hur dagens arbetsmarknad samt yrkesliv ser ut. Detta då vi lever i ett kunskapssamhälle där livslångt lärande blir en del i individers karriärprocess (Sultana, 2012, 225). Studien undersöker även hur olika europeiska länder definierar, arbetar med samt lär ut begreppet CMS. Det som talar emot CMS kan enligt Sultana (2012, 229) vara att begreppet till stor del fokuserar på individers yrkesprocess. Sultana (2012, 229) lyfter att begreppet CMS skulle kunna ha en bredare mer livsomfattande innebörd som inte är begränsad till individers yrkesprocess utan även behandlar PSE (personlig och social utbildning). I Sverige ses CMS som ett 18

19 begrepp som i stor utsträckning innefattar såväl individens yrkesprocess som personlig och social utbildning (PSE) (Sultana 2012, 228). Vidare nämner Sultana (2012, 233) att det finns en fara med att använda CMS i avsikt att dessa färdigheter ökar anställningsbarhet, rättvisa samt social integration vilket oavsiktligt kan peka mot att individer som inte kommer ut i arbete främst har sig själva att skylla för detta. 3.5 Integration av karriärvägledning i ordinarie undervisning Frenettes (2010) studie är baserad på intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt enkäter med elever gällande karriärvägledning på gymnasiet. Frenettes (2010) studie lyfter hur vägledares ansvarsområde i förhållande till elevers låga initiativtagande tyder på ett behov av nya metoder för arbetet med att hjälpa elever att planera sina eftergymnasiala studie- och yrkesvägar. Då dagens gymnasieelever har många olika vägar att gå vad gäller eftergymnasiala studier samt ingångar till yrkeslivet blir de eftergymnasiala valen mer komplexa (Frenette 2010, 3). Att integrera karriärvägledning i den ordinarie undervisningen skapar enligt Frenette (2010, 3) en samverkan som synliggör relevansen mellan eftergymnasiala studier och karriärplanering. Betoning på karriärvägledning i gymnasieskolans ämneskurser kan enligt Frenette (2010, 3) vara effektivt då gymnasieelever troligtvis är intresserade av sina möjligheter till olika karriärvägar. Eleverna på gymnasiet har även enligt Frenette (2010, 3) en bättre bild av vart de vill i livet. 3.6 Begreppssammanfattning Vi ser begreppen humankapital, i generella termer individens kunskaper och färdigheter, samt anställningsbarhet, hur väl förberedd individen är för övergången från skola till vidare studier och arbetsliv, som användbara i vår studie då vi undersöker hur vårt urval av respondenter rustar eleverna till en framtida etablering på arbetsmarknaden och till vidare studier. Förvaltar eleverna sitt humankapital under sina eftergymnasiala studier så kan det i förlängningen öka deras anställningsbarhet. Begreppet verktyg inom vägledning i både vid och snäv bemärkelse ser vi som ett relevant begrepp i analysen då de kan beskriva vilka verktyg respondenterna arbetar med för att underlätta övergången 19

20 mellan skola, vidare studier och arbetsliv. Valkompetens (CMS), förmågor som underlättar för individer att navigera mot framtida studie- och karriärmål, tillsammans med exempel från CMS-modulen ser vi som användbart i vår studie då det visar på hur man kan arbeta med att utveckla elevers valkompetens som i förlängningen kan hjälpa dem i övergången till studier och yrkesliv. Personlig och social utbildning (PSE) ger begreppet CMS en vidare betydelse genom att förmågorna att navigera kan gälla såväl yrkeskarriär som övriga livet. Samt karaktärsförmågor, förmågor i form av att uttrycka sig i tal och skrift, initiativförmåga samt samarbetsförmåga, vilka efterfrågas av arbetsgivare vid anställning. 20

21 4 Teoretiska utgångspunkter I följande kapitel presenteras de teorier och begrepp som vi valt att använda för att analysera vårt empiriska material. Lent, Brown och Hackets socialkognitiva teori Social Cognitive Career Theory med de begrepp vi lyfter fram i detta kapitel ser vi som relevanta för analysen av vårt empiriska material. De teoretiska begreppen beskriver hur olika faktorer kan påverka en individs upplevda självförmåga samt förväntade utfall mot sitt personliga mål, där vårt urval av vägledare samt lärare kan rusta individen i övergången till studie och yrkesliv. Peavys karriärteori Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making, med teoretiska begrepp som presenteras nedan, ser vi som relevant för att analysera vilka verktyg vårt urval av vägledare och lärare använder i arbetet med att gemensamt med eleverna bygga en framtid med realistiska karriärmål. Vidare kommer vi även att använda begreppen utvidga (pushing up) och begränsa (cooling out) och institutionell aktör från Sawyers (2006:40) rapport för att analysera vårt empiriska material. 4.1 Social Cognitive Career Theory En av de teoretiska utgångspunkterna vi har valt till vår uppsats är Lent, Brown och Hackets Social Cognitive Career Theory eller SCCT. Teorin består av tre huvudsakliga teoretiska begrepp. Det första är self efficacy (tron på den egna förmågan) för individen (Lent 2002, 262). När individen har lyckats komma över en barriär får hen ett stärkt förtroende för sin egen förmåga. Begreppet syftar även till att förklara hur uppfattningen om omvärlden, fördomar om andra individers upplevda misslyckanden eller framgångar påverkar tron på förmågan hos individen (Lent 2002, 262). Ett annat begrepp är outcome expectation (det förväntade utfallet) som individen tror är möjligt och kan vara kantat av en känsla av stolthet men även likgiltighet vilket kan forma hur individen kommer att agera (Lent 2002, 262). Ett tredje begrepp är personal goals (personliga mål) som individen sätter upp eller ser framför sig och därmed även hur gärna individen vill uppnå detta mål och vad hen är villig att lägga ner för arbete för att nå dit (Lent 2002, 263). 21

22 SCCT som teoretisk utgångspunkt till vårt ämne lämpar sig då samspelet mellan dessa tre begrepp kan förklara vad som kan påverka händelseförloppet hos en ung individ i sina karriärplaner. Exempelvis kan låg tilltro till sin egen förmåga göra att individen tror mindre på sin förmåga att genomföra ett karriärmål, alternativt se hinder i vägen för mäktiga att ta sig över trots att det ligger en stor talang hos individen att nå upp till sagda karriärmål. Därför krävs det att en individ med talang även får ett positivt stöd av omgivningen för att uppnå målet samt att individen lägger ner arbete och träning för att uppnå målet. Detta anser vi vara en bra utgångspunkt när vi undersöker just vilket stöd i form av vägledning eleverna på estetiska programmet får under sin utbildning (Lent 2002, 262). 4.2 Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making En annan teoretisk utgångspunkt vi använder oss av är Vance Peavys Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making, Begrepp som är användbara i förhållande till vår problemformulering samt syfte är: Vägledarens verktyg i form av vägledning i vid och snäv bemärkelse innefattande exempelvis språket i samtal och i information (Peavy 2014, 49). Empowerment som syftar till individens kapacitet att konstruera lösningar på sina problem (Peavy 2014, 41). The joint action (att konstruera gemensamt) där elev och vägledare samt lärare tillsammans konstruerar svar på frågor som vad eleven behöver förstå, lära, veta och göra för att komma framåt i livet samt future building (att konstruera sin egen framtid) där individen konstruera sin egen framtid (Peavy 2014, 39, 89). Studie- och yrkesvägledare har enligt Peavy (2014, 25) många olika verktyg att använda för att hjälpa individen att utvidga sin förmåga och att göra val. Exempel på verktyg är: kommunikation, information, vidga perspektiv, lärande aktiviteter samt självkännedom (Peavy 2014, 25). Verktygen bör enligt Peavy (2014, 39) användas i syfte att individen och studie- och yrkesvägledaren tillsammans ska lyssna, tänka, känna samt konstruera lösningar på presumtiva problem. Studie- och yrkesvägledare bör visa respekt för att varje sökande är en unik individ med individuella perspektiv på saker som händer i livet, vilket formar individens sätt att agera i olika situationer (Peavy 2014, 40). 22

23 En utgångspunkt i teorin är empowerment som innefattar att alla individer ses som kreativa och aktiva personer med potential att konstruera lösningar och svar på sina egna dilemman (Peavy, 2014, 40). Enligt teorin är individens karriär dennes liv och Peavy (2014, 44) lyfter att all vägledning kan ses som karriärvägledning då det handlar om individens liv. Vägledningsuppdraget sätter en kurs för den sökanden att ta sig fram i livet och blir en personlig metod för livsplanering. Begreppet att konstruera sin egen framtid syftar till att den sökande får bygga sin egen framtid genom att föreställa sig den och engagera sig i handlingar, aktiviteter och projekt som bygger framtiden (Peavy 2014, 39, 89). Det måste dock finnas en möjlighet för sökanden att bygga en realistisk framtid och tanken på framtiden kan enligt Peavy (2014, 89-90) ge individen kraften att ta sig framåt i livet. 4.3 Institutionella aktörer Sawyer (2006:40) lyfter i sin rapport att studie- och yrkesvägledare, liksom många andra samhälleliga professioner, riskerar att agera som institutionella aktörer där det råder en obalans mellan den enskilda individens frihet att välja och hur arbetsmarknadens behov ser ut (Sawyer 2006, 195). Vägledares uppdrag har utvecklats i takt med hur samhället förändrats och med samhälleliga regleringar (Sawyer 2006, 193,198). Vägledare har makten i ett samtal med den sökande att antingen begränsa (cooling out) eller utvidga (pushing up) den sökandes drömmar och mål utifrån vad vägledaren själv anser vara förnuftigt (Sawyer 2006, 189, 196). Studie- och yrkesvägledare tenderar att vara begränsande mot elever de anser kan komma att möta en besvikelse om de fortsätter på den första önskade banan. Studie- och yrkesvägledaren försöker istället att hitta nya mer realistiska och förnuftiga vägar åt eleven (Sawyer 2006, 196). Detta tänker vi kan vara användbara begrepp att ha med i undersökningen då vissa program och yrkesbanor kan ses som mindre viktiga än andra (Skolverket 2015) och kan därför även ses som olika förnuftiga utifrån ett individperspektiv (Sawyer 2006, 196). 23

24 4.4 Begreppssammanfattning Utifrån empirin vill vi besvara våra frågeställningar och använder teoretiska begrepp för att analysera vår empiri. För att analysera det empiriska materialet används teoretiska begrepp med utgångspunkt i Lent, Brown och Hackets (2002) Social Cognitive Career Theory. Uppfattad självförmåga, vilket innebär att en individ kan ha hög eller låg upplevd självförmåga som påverkar synen på hur individen kan klara av uppsatta mål. Förväntat utfall, är vad individen tror är möjligt när det kommer till att genomföra uppsatta mål eller drömmar. Personliga mål som individen sätter upp eller ser framför sig. Därutöver använder vi Peavys (2014) Sociodynamic Counselling: a practical approach to meaning making och de teoretiska begreppen vägledarens verktyg i form av exempelvis språket i samtal, gruppvägledning och information. Empowerment, tron på individens egen kapacitet att konstruera lösningar. Att konstruera gemensamt, där vägledare och lärare konstruerar lösningar på situationer tillsammans med eleven i samtal. Att konstruera sin egen framtid, att framtiden får konstrueras av individen själv (Peavy 2014, 39-40, 49, 90). Institutionell aktör tillsammans med utvidga (pushing up) och begränsa (cooling out) är begrepp som vi ser användbara i analysen för att försöka förklara hur studie och yrkesvägledare i samtal med eleverna kan utvidga eller begränsa elevens tro på sin förmåga att förverkliga sina karriärmål/drömmar. Vidare vill vi med dessa teoretiska begrepp analysera vilka verktyg vårt urval av studie- och yrkesvägledare samt lärare använder sig av för att rusta eleverna på estetiska programmets inriktningar inför vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden inom kulturbranschen. 24

25 5 Metod 5.1 Metodval Vi har undersökt vilka verktyg vårt urval av studie och yrkesvägledare samt lärare använder för att underlätta övergången mellan skola till vidare studier och arbetsliv på gymnasiets estetiska program. Detta samt hur det arbetas med verktygen i förhållande till eleverna på estetiska programmets karriärval/drömmar om att arbeta inom kulturbranschen. Då vi önskade att vår studie kunde ge oss en fördjupad förståelse av vårt syfte samt våra frågeställningar har vi likt Larsen (2009, 23) förespråkar använt oss av en kvalitativ metod. Vi ser att en kvalitativ metod är ett naturligt val av metod för vårt syfte som inte är att uppnå ett mätbart, generaliserbart resultat (Larsen 2009, 27). Vi ser att en kvalitativ metod kan ge oss den förkunskap vi saknar genom att empirin i form av genomförda intervjuer med respondenterna kommer att ge oss relevant kunskap för att besvara våra frågeställningar samt uppfylla syftet med vårt examensarbete. Vi är väl medvetna om att resultatet av en kvalitativ intervjumetod inte kan generaliseras till att vara representativt för fler än de respondenter vi intervjuat (Larsen 2009, 27). Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod i syfte att låta respondenterna få möjlighet att formulera sina egna svar på våra frågor som utgår ifrån en intervjuguide nära kopplad till syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 83, 84). Vi valde att använda en ostrukturerad intervjuteknik med en intervjuguide (se bilaga 1-2) i syfte att ge möjligheten för respondenterna att prata fritt om vårt undersökningsområde samt att denna intervjuteknik lämnade det öppet för oss som intervjuade att kunna ställa följdfrågor (Larsen 2009, 84). Detta kan möjliggöra att vi får en mer fördjupad kunskap om vårt undersökningsområde samt att god validitet kan säkerställas (Larsen 2009, 27). Vi är medvetna om att en kvalitativ intervjumetod har en svaghet i form av intervjueffekten vilken innebär att vetskapen om vår studie- och yrkesvägledarutbildning kan färga informanternas svar (Larsen 2009, 87). 25

26 5.2 Urval Vi har använt ett icke-sannolikhetsurval som enligt Larsen (2009, 77) syftar mer till att resultera i att uppnå mesta möjliga kunskap kring vårt undersökningsområde utan att behöva gälla för andra än de respondenter som deltog. Vi valde ett godtyckligt urval som är ett strategiskt urval där vi medvetet har valt ut respondenter som vi ser kan passa till vårt undersökningsområde (Larsen 2009, 77-78). Urvalsgruppen har valts ut efter kriterierna utbildning då vi kommer att intervjua fyra vägledare och två lärare som arbetar på gymnasieskolor som erbjuder estetiska programmet. Vi ville med valet av vårt urval av både vägledare och lärare som respondenter uppnå att få båda professionernas perspektiv på hur de rustar eleverna på estetiska programmet för det eftergymnasiala studie- och yrkeslivet. Därutöver har vi valt ut urvalsgruppen inom ett geografiskt rätt läge i förhållande till där vi bor i syfte att underlätta möjligheterna att utföra intervjuerna (Larsen 2009, 77-78). Samtliga respondenter kontaktades via telefon där vi förklarade syftet med vår studie samt där vi lyfte de forskningsetiska principerna. Vilket vi även lyfte på nytt väl på plats innan varje intervju startade. Undersökningen är därför genomförd i olika kommuner inom Göteborgsregionen. Vi är medvetna om att urvalet dock ej är representativ för hela populationen och att vi inte kan generalisera resultatet av denna undersökning (Larsen 2009, 78). Detta då vi kan komma att möta respondenter som speglar en helhetsbild som inte kan ses som representativ för hela populationen. 5.3 Datainsamling Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer, som utgår från en intervjuguide med nära koppling till frågeställningarna, i syfte att ge möjligheten för respondenterna att prata fritt om vårt undersökningsområde. Denna intervjuteknik gjorde det möjligt för oss som intervjuade att ställa följdfrågor (Larsen 2009, 84). Detta kan enligt Larsen (2009, 27) möjliggöra att vi som utför studien får en mer fördjupad kunskap om vårt undersökningsområde samt att det kan underlätta att uppnå en god validitet. Som registreringsmetod dokumenterade vi intervjuerna via ljudinspelningar på respondenternas arbetsplatser, detta gav friheten att fokusera på det respondenten berättade och på dynamiken i intervjun (Kvale & Brinkmann 2009, 194). Därefter transkriberade vi vår inspelade 26

27 intervjudata för att lättare kunna analysera materialet (Larsen 2009, 97). Vi använde oss av datareduktion för att sålla bort information irrelevant för vårt undersökningsområde (Larsen 2009, 98). Vi är medvetna om att en kvalitativ intervjumetod har en svaghet i form av intervjueffekten vilken innebär att vetskapen om vår studie- och yrkesvägledarutbildning kan färga informanternas svar (Larsen 2009, 87). 5.4 Analysmetod Vi använde oss av innehållsanalys i syfte att koda texten och identifiera mönster, samband och skillnader för att finna det relevanta i materialet samt den röda tråden (Larsen 2009, 101). Kodad data klassificerades och sorterades därefter utifrån teman samt utvärderades mot tidigare forskning samt teorier i syfte att ny kunskap om undersökningsområdet skulle kunnas formuleras (Larsen 2009, 102). Att koda data är enligt Kvale & Brinkmann (2009, 214) den vanligaste formen av dataanalys av inspelade intervjuer. 5.5 Etiska ställningstagande Vi följer de fyra huvudkraven i de Forskningsetiska principerna. Vi tar hänsyn till Informationskravet genom att tydligt ha påtalat syftet med undersökningen, (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckeskravet tas hänsyn till genom att vi tydligt påtalat att medverkan är frivillig och att respondenterna har rätten att avbryta medverkandet (Vetenskapsrådet 2002, 9-10). Vi tar hänsyn till Konfidentialitetskravet genom att säkerställa att materialet om respondenterna anonymiseras och förvaras oåtkomligt för obehöriga (Vetenskapsrådet 2002, 12). Nyttjandekravet följs genom att försäkra att det insamlade materialet inte skall brukas till annat än vårt fördjupningsarbete och att inspelningarna och transkriberingar kommer att förstöras efteråt (Vetenskapsrådet 2002, 14). 27

28 6 Resultat Resultatdelen presenteras utifrån våra vägledar- samt lärarrespondenters svar på vår intervjuguide som är kopplad till våra frågeställningar. De frågeställningar vi lyfter är vilka verktyg studie- och yrkesvägledare och lärare på gymnasiet använder för att underlätta övergången för esteteleverna från skola till eftergymnasiala studier och arbetsliv. Vidare frågar vi oss hur vårt urval av studie- och yrkesvägledare och lärare talar om vad de ser som förnuftiga framtidsdrömmar i förhållande till elevernas karriärval att arbeta inom kulturbranschen. Respondenterna representeras av fyra studieoch yrkesvägledare samt två lärare på estetiska programmet. Vilket innebär ett något större fokus på vägledarrespondenter än lärarrespondenter på estetiska programmet. 6.1 Vilka verktyg använder studie- och yrkesvägledare och lärare på estetiska programmet för att rusta eleverna inför övergången från gymnasieskolan till vidare studier eller arbetsliv? Verktyg som vägledarrespondenterna på estetiska programmet ger eleverna för att underlätta övergången från gymnasiet till vidare studier eller arbetsmarknaden består främst av information om eftergymnasiala studier, generellt med störst fokus på vägar vidare specifikt inom estetiska inriktningar. Detta då de högskoleförberedande programmen, estetiska programmet inkluderat, enligt våra respondenter inte ger de direkta förutsättningarna för eleverna att kliva direkt in på arbetsmarknaden efter avklarade gymnasiestudier. En av vägledarrespondenterna brukar påtala för eleverna att det alltid går att ändra sig och att välja nya vägar inte ska ses som ett misslyckande. Samtliga vägledarrespondenter brukar träffar eleverna ute i helklass och informera om exempelvis antagningskrav, grundläggande behörigheten och olika webbsidor där eleverna själva kan söka information om utbildningar. Detta för att dörren till eftergymnasiala studier ska kunna hållas öppen. Folkhögskolor lyfts fram i något större 28

29 utsträckning då studie- och yrkesvägledarrespondenterna menar att det inom den skolformen finns utbildningar riktade till de estetiska ämnena. Olika skolformer lyfts även vid dessa informationstillfällen. En av vägledarrespondenterna lyfter att eleverna har behovet av information kring vikten av att de bör medverka i så många olika sammanhang som möjligt för att på den vägen skapa nätverk. I viss mån är det några av studie- och yrkesvägledarrespondenterna som även informerar om Arbetsförmedlingen som ett nästa steg för examenseleverna i syfte att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden efter avslutat estetiskt gymnasieprogram. I enskilda samtal med eleverna kan även information om vägar vidare lyftas vid behov. Några av vägledarrespondenterna på gymnasiet diskuterar CSN med eleverna och vilka utbildningar som berättigar till CSN stöd. Lärarrespondenterna på gymnasiet lyfter vilka färdigheter som enligt dem kan komma att efterfrågas av arbetsgivarna när eleverna kommer ut på arbetsmarknaden. På en av skolorna jobbar de mycket med yrkesverksamma mentorer som fungerar som ett stöd för eleverna att få en inblick i hur kulturbranschen samt arbetsmarknaden kan se ut. Vidare ges eleverna möjligheten att arbeta på ett sätt som de förväntas kunna göra när de kommer ut i arbetslivet. En av lärarrespondenterna berättar att eleven inte bara ska kunna vara artist utan hen ska också klara av att vara låtskrivare, skriva text och musik, producera musik, spela in musik, kunna koppla sladdar och lära sig att bygga nätverk och bli en entreprenör. Det krävs att man jobbar mycket och hårt för att kunna vara yrkesverksam i branschen. Vår andra lärarrespondent berättar för eleverna hur viktigt det är att skapa nätverk och få med sig en social kompetens då detta kan komma att behövas för att jobba i kulturbranschen. Till viss mån tränar de sig på detta i och med vissa uppgifter de får i skolan som i sin tur kräver att de exempelvis söker efter en inspelningsplats eller kontaktar teatrar för att få låna rekvisita. Vidare menar respondenten att ett körkort kan var en god väg in i branschen då hen ser att en i många fall börjar som chaufför i kulturbranschen. 29