Aldre i Sormland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2012

Transkript

1 Aldre i Sormland Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2012

2 Innehåll Inledning... 3 Demografi och hälsoutveckling... 4 Befolkningsprognos 75 år och äldre Hälsofrämjande arbete... 5 Fysiska aktiviteter... 5 Bra matvanor... 6 Social gemenskap/stöd... 7 Meningsfull sysselsättning... 8 Vårdpreventivt arbete... 8 Senior alert... 8 Fall Höftfrakturer Nutrition Trycksår Anhörigstöd/nätverk Vård och omsorg i hemmet SSIH Mobila närvårdsteam Antal hembesök av läkare på vårdcentral Hemsjukvård Slutenvård - vårdkedjan Återinläggningar inom 30 dagar Undvikbar slutenvård Informationsöverföring och Samordnad Individuell Plan, SIP Nationell Patientöversikt, NPÖ Äldre och läkemedel Användning av läkemedel Demens Äldres psykiska hälsa Vård i livets slut Slutord... 30

3 Inledning Sörmland har en äldre befolkning än riket i övrigt, detta ställer stora krav på att den gemensamma vårdstrukturen fungerar. Med god kunskap om befolkningsutvecklingen vet vi när i tiden vi kommer att ha en viss andel över 75 år över 80 och så vidare. Det finns numera också goda kunskaper om hur vi ska förebygga sjukdomar och ohälsa i befolkningen. Resultaten synliggörs i olika mätningar och uppföljningar av verksamheter inom hälso- och sjukvård och vård och omsorg. Under senare år har det tillkommit möjligheter till jämförelser mellan olika verksamheter och jämförelser över tid inom den egna verksamheten, s.k. öppna jämförelser. Dessa jämförelser är tillgängliga för alla. För att stimulera användandet av öppna jämförelser har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL erbjudit stöd till de län/regioner som vill utveckla arbetet med att analysera materialet och använda kunskapen i förbättringsarbete. En ökad kvalitet i mätningarna ökar också möjligheterna att använda resultatet som underlag i prioriteringsbeslut och ledning och styrning av verksamheterna. Den länsgemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, VOHJS var tidigt intresserade av att söka stimulansmedel för detta arbete. VOHJS nämnden sökte och fick medel Nämnden beslutade då att pengarna skulle användas för att fördjupa arbetet med öppna jämförelser och att även använda annat tillgängligt underlag för att sammanställa en kvalitetsuppföljning av vård och omsorg för äldre i Sörmland. Den första rapporten omfattade mätningar och uppföljningar från 2011 och efter att ha fått medel för 2012 kommer här en liknande rapport med 2012 års siffror. Ambitionen är att fånga ett antal intressanta områden som speglar kvaliteten inom den hälso- och sjukvård och omsorg som äldre i Sörmland erbjuds. Materialet är inte begränsat till öppna jämförelser utan underlaget är hämtat ur ett flertal källor. Strävan har varit att få en balans mellan hälso- och sjukvård och omsorg. Vidare har inriktningen varit att endast använda befintligt underlag, d.v.s. underlag som finns i olika datainsamlingar. Detta för att undvika manuella mätningar som tar tid ifrån verksamheterna och ger bristfällig kvalitet i underlaget. Det finns många intressanta iakttagelser i denna rapport, en är att antalet samordnade individuella planer för personer som är inskrivna i hemsjukvård har ökat från 6 % 2011 till 22 % för En förhoppning är att en sammanställning på länsnivå ska leda till att ytterligare stärka samarbetet mellan de berörda aktörerna inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ytterligare en förhoppning är att varje verksamhet fördjupar analysen av sina resultat, arbetar med att kvalitetssäkra inlämnade uppgifter och använder resultatet i olika sammanhang för att belysa verksamhetens kvalitet. Äldre i Sörmland, kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av äldre i Sörmland 2012 ska utgöra ett underlag för det fortsatta förbättringsarbetet, för fortsatt samverkan och för fortsatta intressanta samtal om de äldres situation i länet. En förhoppning är att rapporten når såväl allmänhet som de politiska församlingarna, tjänstemän och berörd personal. Britta Bergström (S) Ordförande i nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, VOHJS 3

4 Demografi och hälsoutveckling Sörmland har en högre andel äldre invånare än riket i övrigt. Andelen äldre varierar mellan länets kommuner. TABELL. SCB Antal Antal Antal 75+ (%) 2010 Antal 75+ (%) 2011 Antal Antal Eskilstuna (8,6) 8246 (8) Flen (10,2) 1685 (10) Gnesta (8,3) 837 (8) Katrineholm (10,4) 3396 (10) Nyköping (9,9) 5228 (10) Oxelösund (11,3) 1288 (11) Strängnäs (8,1) 2679 (8) Trosa (7,1) 839 (7) Vingåker (9,7) 858 (10) SUMMA Följande diagram redovisar hur sörmlänningen bedömer sitt hälsotillstånd. Procentandel som svarat Mycket bra / Bra i förhållande till samtliga som svarat på fråga 1. Diagram. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? år, 2012 Källa: Hälsa på lika villkor 2012 Befolkningsprognos 75 år och äldre Befolkningsökningen under de senaste 40 åren har främst bestått av personer i yrkesverksam ålder. Under de kommande 40 åren väntas en mindre andel (ungefär en fjärdedel) av befolkningsökningen vara i yrkesverksam ålder. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet åringar. 4

5 När det gäller utvecklingen av befolkningen 75 år och äldre börjar denna grupp att öka runt år Väljer man en äldre grupp ex. 80 år så kommer ökningen runt Diagram. SCB 2010 Hälsofrämjande arbete Det finns viktiga principiella skillnader mellan att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Medan sjukdomsförebyggande ofta används när syftet är att förebygga specifik sjukdom handlar hälsofrämjande om den process som skapar förutsättningar och ger människan möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den. Grundläggande för hälsa och livskvalitet på äldre dagar är att fortsätta att vara fysiskt, mentalt och socialt aktiv. Därför är de fyra områden som utgör hälsans hörnpelare särskilt viktiga och bör lyftas fram: Fyra hörnpelare för ett gott åldrande o fysisk aktivitet o bra matvanor o social gemenskap o meningsfull sysselsättning. 5

6 Fysiska aktiviteter Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet minskar också risken för att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. Detta bygger på en amerikansk rekommendation som publicerades 1995 av 20 experter inom områdena epidemiologi, fysiologi och medicin. Fall olyckor i hemmen orsakas ofta av en obalans mellan de krav en viss aktivitet behöver utifrån vad omgivning ställer på den individuella kapaciteten för motorisk kontroll, där bland annat muskelstyrka, balansförmåga men också sensorisk uppfattningsför-måga och den kognitiv förmåga ingår. Förebyggande åtgärder som har visat sig vara effektiva i att reducera antalet fall är multidisciplinära åtgärder som tar hänsyn till ett flertal riskfaktorer. Likaså har styrketräning och balansträning visat sig vara effektiva. TABELL Landstingets statistik Sörmlänningar år kön Kvinno Män r Total Hur mycket har du Stillasittande fritid 14,2% 17,8% 16,1% rört och ansträngt Måttlig motion på 53,1% 53,9% 53,5% dig kroppsligt på fritiden fritiden under de Måttlig, regelbunden 19,8% 16,3% 18,0% senaste motion på fritiden 12 månaderna? Regelbunden 12,8% 12,0% 12,4% motion och träning Total 100,0 100,0 100,0 % % % källa: Landstinget Sörmland, HLV 2012 Det finns evidens för att fysisk aktivitet som enskild åtgärd kan minska risken för fall bland äldre personer i eget boende. Ett tilltalande perspektiv på fallprevention är att öka den individuella kapaciteten och därigenom minska känsligheten för de krav som aktivitet och omgivning ställer på den motoriska kontrollen. 6

7 Bra matvanor Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem som är nära kopplat till människors levnadsvanor, främst fysisk aktivitet och matvanor. Matvanor precis som många andra vanor grundläggs i tidig ålder och det är relativt få interventioner som kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. Den enda långsiktiga lösningen är hälsofrämjande och förebyggande arbete på olika nivåer i samhället. Basen ligger på att ge äldre kunskaper att klara sin matsituation att handla, laga mat så länge som personen själv orkar. TABELL Landstingets statistik Sörmlänningar år kön Män Kvinnor Total Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? 3 gånger per dag eller oftare 4,5% 6,0% 5,3% 2 gånger per dag 18,3% 27,5% 23,1% 1 gång per dag 40,6% 41,8% 41,2% 5-6 gånger per vecka 8,9% 7,3% 8,1% 3-4 gånger per vecka 14,2% 9,5% 11,7% 1-2 gånger per vecka 10,3% 6,1% 8,1% Några gånger per månad eller aldrig 3,2% 2,0% 2,6% Total 100,0% 100,0% 100,0% Källa: Landstinget Sörmland, HLV 2012 Alkoholmissbruk bland äldre ser ut att vara ett växande problem. Vi har en ny generation pensionärer som har högre alkoholkonsumtion än tidigare Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att alkoholkonsumtionen för människor i övre ålder har tendens att öka. Det finns, om än svagt, en tendens till att kvinnliga tjänstemän i åldern år i större utsträckning än kvinnliga arbetare har riskabla alkoholvanor. Kvinnor Antal per Män Antal per DIAGRAM, Landstinget Sörmland, HLV

8 TABELL Landstingets statistik Sörmlänningar år Män kon Kvinnor Total Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4 gånger/vecka eller mer 12,2% 6,7% 9,3% 2-3 gånger/vecka 26,2% 18,9% 22,4% 2-4 gånger/månad 28,9% 23,8% 26,2% 1 gång/månad eller mer sällan 18,5% 27,8% 23,4% Aldrig 14,2% 22,8% 18,7% Total 100,0% 100,0% 100,0% Källa: Landstinget Sörmland, HLV 2012 Särskilt äldre kvinnor verkar dricka mer jämfört med tidigare. Detta är en utmaning för beroendevården som i stort sett saknar behandlingsprogram för äldre, säger Eva Wallin som är chef vid Socialstyrelsen. Social gemenskap/stöd Sociala kontakter och socialt stöd har positiva effekter på hälsan, även i höga åldrar. Föreningar, vänner, kultur är hälsofrämjande. I frågan om du har deltagit i någon aktivitet under de senaste 12 månader blev svaren så här: TABELL Landstingets statistik Sörmlänningar år kön Män Kvinnor Total Studiecirkel/kurs på din fritid Nej 88,1% 78,6% 83,1% Ja 11,9% 21,4% 16,9% Total 100,0% 100,0% 100,0% Offentlig tillställning t.ex. Nej 88,8% 91,4% 90,1% nattklubb, danstillställning Ja 11,2% 8,6% 9,9% eller liknande Total 100,0% 100,0% 100,0% Annat föreningsmöte Nej 63,4% 70,1% 66,9% Ja 36,6% 29,9% 33,1% Total 100,0% 100,0% 100,0% Källa: Landstinget Sörmland, HLV

9 Meningsfull sysselsättning Vad som uppfattas som meningsfullt är individuellt. Det kan exempelvis vara att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner. TABELL Landstingets statistik Sörmlänningar år kö Män Kvinnor Total Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Mer än vanligt 4,2% 5,1% 4,7% Som vanligt 87,5% 85,9% 86,7% Mindre än vanligt 7,2% 7,7% 7,5% Källa: Landstinget Sörmland, HLV 2012 Mycket mindre än vanligt 1,2% 1,2% 1,2% Total 100,0% 100,0% 100,0% 9

10 Vårdpreventivt arbete Senior alert Under 2010 inleddes ett utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommunerna och landstinget i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert ger möjligheter till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. Mål för är: Med stöd av Senior alert ska individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa bedömas standardiserat och åtgärder vidtas samt följas upp. Mått 50 % av de patienter som är inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert. 90 % av de som bor i SÄBO oavsett driftform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert Av de personer där det föreligger risk ska 100 % erbjudas åtgärd. Av de personer som erbjudits åtgärd ska 100 % följas upp. Samtliga vård- och omsorgsverksamheter i kommuner och Landsting oavsett driftsform ska påbörja registrering TABELL.Vårdprevention för alla riskområden Vald enhet Lt Sörmland KSK Kullbergska sjukhuset Katrineholm Lt Sörmland MSE Mälarsjukhuset Eskilstuna Lt Sörmland NLN Nyköpings lasarett Riskbedömningar * varav risk...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts Riskbedömningar där risk konstaterats och......åtgärd planerats...åtgärd utförts **...händelse uppstått N N N % N % N % N % Vald enhet Eskilstuna kommun Riskbedömningar * varav risk...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts Riskbedömningar där risk konstaterats och......åtgärd planerats...åtgärd utförts **...händelse uppstått N N N % N % N % N % Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun * I urvalet exkluderas personer som avlidit inom 6 månader efter riskbedömning och saknar uppföljning ** För att åtgärder ska räknas som utförda krävs att dessa registrerats senast 6 månader efter aktuell riskbedömning 10

11 Beskrivning Kolumn % % %...teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts åtgärd planerats åtgärd utförts händelse uppstått Fall Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år. Ungefär en tredjedel av alla hemmaboende över 65 år faller någon gång varje år, och hälften av dem som faller gör det mer än en gång. Fall orsakas av många faktorer t.ex. medicinering, synnedsättning, undernäring och balanssvårigheter. Kvinnor drabbas i en högre grad än män. I Sörmland har man sedan 2007 arbetat med minska fall och fallskador bland den äldre befolkningen. Hur kommunerna och landstinget gemensamt ska arbeta med dessa frågor finns i det länsgemensamma programmet för fallprevention i Sörmland (I Alla Fall). DIAGRAM. Landstingets statistik Andelen fallskador som leder till sjukhusinläggning är ett mått som följs som indikator på hur väl det förebyggande arbetet mot fall fungerar. Det nationella kvalitetsregistret Senior alert är ytterligare en indikator på hur kommunerna och landstinget arbetar med bland annat fallpreventiva åtgärder ur ett systematiskt arbetssätt. Alla de aktiviteter som sker ute i kommunerna och i landstinget är bidragande orsaker till att minska fall och fallskador. Andra förebyggande satsningar så som fixartjänster, uppsökande verksamhet och studie cirklar Passion för livet där man riktar sig till invånare som inte har insatser från vård och omsorg är viktiga i sammanhanget. Satsningen på läkemedelsgenomgångar är ännu en faktor som gör skillnad. 11

12 Höftfrakturer Antal höftfrakturer i Sörmland, personer över 65 år DIAGRAM. Landstingets statistik Höftfrakturer är en allvarlig följd av ett fall som medför stort lidande för den som drabbas och ofta stora kostnader för kommuner och landsting. I Sörmland drabbas ca 500 personer av höftfraktur varje år. Målet för fallpreventionsarbetet i Sörmland var att halvera antalet höftfrakturer fram till Det lyckades inte fullt ut. Det är dock så att antalet höftfrakturer är på väg nedåt. I diagrammet ovan visar målvärdet något uppgående, det är en ökning av antal invånare 65 år och äldre som är ca 8500 personer under mätperioden. Nutrition Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet, för att förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka har ökat under de senaste decennierna. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Riskbedömningar gjorda med kvalitetsregisteret Senior alert i landstinget under 2012 visar att i medeltal 71 procent av personer över 65 år bedömdes ha risk för undernäring. I särskilda boenden i Sörmlands nio kommuner varierande risken för undernäring mellan 53 och 80 procent. Nattfasta När äldre personer har svårt att äta tillräckligt med mat för att täcka energibehovet är det särskilt viktigt att maten fördelas på många måltider väl spridda under dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, lunch och middag samt två till tre mindre mål. Tiderna för servering har också stor betydelse. Måltiderna får inte komma för tätt. Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. Rätt mat och rätt näring är en patientsäkerhetsfråga. 12

13 Under vecka genomfördes en nattfastemätning i Sörmlands län på personer över 65 år som bodde på särskilt boende eller var inskrivna i slutenvården på något länets tre sjukhus. Resultatet av nattfastemätningen bygger på 2360 mätningar. Den visar att ca 78,1 procent hade en nattfasta som översteg de av Socialstyrelsen rekommenderade elva timmarna. Resultaten från varje kommun presenteras i tabell 1. TABELL. Landstingets statistik. Genomsnittlig längd på nattfastan i kommunerna i Sörmland. Kommun Antal Medel (timmar) Median (timmar) Eskilstuna ,67 13,08 Flen ,74 12,38 Gnesta 92 12,84 13,33 Katrineholm ,22 13,50 Nyköping ,97 13,00 Oxelösund ,44 13,75 Strängnäs ,23 13,50 Trosa ,90 13,50 Vingåker 79 13,66 13,50 Landstinget ,97 12,50 Totalt ,64 13,25 13

14 Trycksår Personer som har svårt att förflytta sig själva, är rullstolsburna, sängliggande eller stillasittande riskerar att utveckla trycksår. Risken är särskilt stor hos äldre människor. Trycksår innebär ett stort lidande, försämrad livskvalitet och medför ett ökat behov av vård och omsorg. Kunskap finns om prevention av trycksår. Landstinget har en nollvision. Ingen patient ska riskera att utveckla trycksår under vårdtiden. Vårdens mål är att göra allt för att förhindra att trycksår uppkommer. Punktprevalensmätningar har gjorts vid fyra tillfällen under 2011 och 2012 på de tre sjukhusen i länet. Se tabell DIAGRAM. Landstingets statistik Anhörigstöd/nätverk I Sörmland finns ett anhörignätverk med de kommunalt anställda anhörigkonsulenterna samt representanter från Landstinget och FoU i Sörmland. Nätverket har kontinuerligt träffar där olika perspektiv på anhörigkonsulentrollen samt hur samverkan med Landstinget skall bedrivas diskuteras. FoU i Sörmland deltar tillsammans med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och sju andra FoU-enheter i ett nationellt treårigt projekt kring anhörigstöd inom områdena äldre, funktionshinder samt individ- och familjeomsorg. Under dessa tre år följer FoU i Sörmland Strängnäs kommuns utveckling av anhörigstödet. 14

15 Vård och omsorg i hemmet En ökande andel av hälso- och sjukvården och alltmer kvalificerade biståndsinsatser utförs i äldres hem. Stöd och hjälp i hemmet från hemtjänsten är en viktig åtgärd för att äldre ska kunna bo kvar hemma. De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet innefattar viktiga värden för den enskilde såsom inflytande, delaktighet, kontinuitet, information, bemötande och trygghet. De sörmländska kommunerna får mycket goda betyg i denna helhetsbedömning. Nyköping, Trosa och Katrineholm tillhör toppskiktet i landet. Där känner de äldre att de är mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet. TABELL. Landstingets statistik De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Hemtjänst i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten Procent Ranking Snitt riket 88 Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa SSIH Specialiserad sjukvård i hemmet Den hemsjukvård som bedrivs av primärvården i samarbete mellan kommunens sjuksköterskor och paramedicinare samt vårdcentralens läkare kompletteras av landstinget team för specialiserad sjukvård i hemmet. Teamen är organiserade i fyra enheter som utgår från länets tre sjukhus samt Strängnäs vårdcentral. Teamen ska genom konsultativa, stödjande insatser och direkta vårdåtgärder bidra till att människor i behov av avancerade sjukvårdsinsatser ska kunna välja att få sin vård i hemmet. I SSIH-teamen finns läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal. Tillsammans har läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal i de fyra teamen utfört besök under Detta är en ökning i förhållande till 2011 då besök gjordes av länets SSIH-team. Besöken fördelades geografiskt enligt nedan. 15

16 TABELL Landstingets statistik 2011/2012 Geografiskt område Antal besök (samtliga yrkeskategorier) 2011 Flen, Katrineholm, Vingåker Eskilstuna Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Trosa Strängnäs Länet Antal besök (samtliga yrkeskategorier) 2012 Tillgången till SSIH är ojämnt fördelad över länet. I förhållande till antalet invånare har Strängnäs mer specialiserad vård i hemmet än övriga kommuners invånare Mobila närvårdsteam Mobila närvårdsteam, bestående av läkare och sjuksköterska, fungerar som komplement till vårdcentralerna och SSIH-teamen. Under dagtid erbjuder läkare och sjuksköterska i länets tre mobila närvårdsteam besök i hemmet för svårt sjuka som ett alternativ till besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Teamen bedömer behov av sjukhusinläggning i hemmet och kan vid behov lägga in patienten utan att denna behöver passera akuten (direktinläggning). I diagrammet nedan ses antalet besök av samtliga yrkeskategorier och antal individer som fått besök av mobila närvårdsteamen. Arbetssätt och bemanning skiljer sig mellan teamen varför siffrorna inte är helt jämförbara. I södra länsdelen fanns under ett närvårdsteam. I samband med uppbyggnaden av SSIH saknades resurser för att båda funktionerna skulle kunna bemannas. Mobilt närvårdsteam i södra har omstartats under hösten 2011 som en organisatorisk delfunktion av SSIH. Fördelningen av de mobila närvårdsteamen är i dagsläget inte jämlik över länet utan når framförallt de tre största orterna. Absoluta merparten av besöken är till personer äldre än 65 år. Gällande besök per personalkategori under 2012 ser fördelningen ut enligt följande: TABELL Landstingets statistik 2012 Mobila Närvårdsteamets placering Antal besök Läkare Antal besök Sjuksköterska Katrineholm KSK Eskilstuna MSE Nyköping NLN Antal besök Undersköterska 16

17 Antal hembesök av läkare på vårdcentral Under 2011 gjordes totalt ca 300 hembesök i ordinärt boende av läkare på vårdcentral. Under 2012 hade antalet ökat med 10 procent. Antalet innefattar samtliga besök som läkare på vårdcentral gjort i ordinärt boende vilket inkluderar vårdintyg, dödsfallsintyg samt enstaka BVC-besök. Ett ökat antal hembesök av läkare till patienter i ordinärt boende bedöms kunna bidra till att minska målgruppens behov av besök på akutmottagning och slutenvård. Antalet läkarbesök fördelar sig ojämnt mellan vårdcentralerna vilket kan bero på olika faktorer som exempelvis bemanning, arbetssätt eller tillgång till mobilt närvårdsteam. Vårdcentralen Flen 78 Vårdcentralen Malmköping 11 Vårdcentralen Strängnäs 7 Vårdcentralen City Eskilstuna 9 Vårdcentralen Fröslunda 4 Vårdcentralen Skiftinge 10 Vårdcentralen Torshälla 11 Vårdcentralen Tunafors 10 Vårdcentralen Mariefred 4 Vårdcentralen Nävertorp 12 Vårdcentralen Linden 4 Vårdcentralen Trosa 9 Vårdcentralen Gnesta 19 Vårdcentralen Oxelösund 5 Vårdcentralen Åsidan 9 Vårdcentralen Bagaregatan 40 Vårdcentralen Ekensberg 8 Vårdcentralen Ekeby 3 Vårdcentralen Centrum Flen 4 Vårdcentralen Kyrkbacken 1 Vårdcentralen Smeden 6 Vårdcentralen Stadsfjärden 18 Vårdcentralen Familjedoktorerna 2 Vårdcentralen Vingåker 53 Vårdcentralen Vår vårdcentral 1 Vårdcentralen Fristaden 1 SAMTLIGA 339 Hemsjukvård För att utveckla och säkra vården i det ordinära boendet överfördes ansvaret för hemsjukvård på primärvårdsnivå för personer över 18 år till länets kommuner den 1 januari Kommunerna utför vård i hemmet både för dem som är inskrivna i hemsjukvård och för dem som mer tillfälligt behöver vård i hemmet (hembesök). Ansvaret för läkarinsatser i hemsjukvården ligger kvar i landstinget och regleras i avtal. Den specialiserade hemsjukvården (SSIH) ges med stöd av team som utgår från sjukhuset. Samarbetet regleras för den enskilda individen genom att en vårdplan upprättas. Enligt nationella beräkningar (Socialstyrelsen 2008) uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter till 3000 i Sörmland. Den faktiska omfattningen av hemsjukvården i Sörmland mäts en dag per år. Antalet Hemsjukvårdspatienter har sedan mätningarna inleddes 2010 legat på lite över 2000 individer För att en patient ska skrivas in i hemsjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas. En sådan plan fanns dock upprättad för endast 21% av hemsjukvårdspatienterna. Detta är en ökning i förhållande till tidigare år. 17

18 TABELL. Uppföljning av hemsjukvårdsväxlingen. Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Antal inskrivna 2012 Antal vårdplaner 2012 Antal inskrivna 2011 Antal vårdplaner 2011 Antal inskrivna 2010 Antal vårdplaner 2010 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Sörmland ! Slutenvård - vårdkedjan I Sörmland finns sjukhus i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping som tillsammans har 600 vårdplatser. Under 2012 producerade sjukhusen tillsammans vårdtillfällen om sammanlagt vårddagar. Eftersom underlaget för 2012 års siffror har förändrats jämfört med 2011 finns ingen jämförelse. Nedan visas vårdtid på klinik fördelat på olika åldersgrupper DIAGRAM Landstingets statistik

19 DIAGRAM Landstingets statistik 2012 Från 2011 har medelvårdtiden minskat i alla åldersgrupper. Den största minskningen återfinns i gruppen 85 år och äldre. Återinläggningar inom 30 dagar Svårigheterna att erbjuda sjuka äldre en samordnad vård och omsorg är väl kända och beskrivna Det finns många orsaker till detta. Problem med läkemedel, bristande uppföljning, inga eller fel hjälpmedel i hemmet, dålig kontakt mellan primärvård, sjukhus och kommunens omsorg är några. Återinläggningar inom 30 dagar används som ett mått på att mäta sammanhållen vård. Andel återinläggningar inom 30 dagar 65 år och äldre DIAGRAM Statistik från SKL Återinläggningar 30 dagar 65 år och äldre uppföljningsdatum Undvikbar slutenvård En indikator som används för att spegla effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet som helhet är undvikbar slutenvård. Tanken är att belysa omhändertagandet inom den öppna vården, som till exempel förebyggande insatser och primärvård inom såväl kommunerna som landstinget. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God vård. Måttet undvikbar slutenvård består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser. 19

20 Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. Andel undvikbar slutenvård 65 år och äldre DIAGRAM Statistik från SKL uppföljningsdatum Informationsöverföring och Samordnad Individuell Plan, SIP För att de äldre ska kunna få en trygg och säker vård och omsorg krävs att information tillgängliggörs mellan huvudmännen och att vårdaktörerna tydliggör ansvarsfördelning samt samordnar insatserna. Vid utskrivning från sjukhus är slutenvården skyldig att kalla till samordnad vårdplanering om det finns behov av fortsatta insatser från öppen vård och omsorg. Från slutenvård Ett IT-system, Prator används sominformationsöverföringssystem från slutenvården till samtliga kommuner i länet. Under 2012 genomfördes samordnade planeringar från sluten vården Sörmland fördelade på länets kommuner enligt nedan. Antalet samordnade planeringar ökade med 44 st från TABELL Landstingets statistik 2011/2012 År Eskilstuna Flen Gnesta K-holm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Tot Det föreligger då och då brister i den informationsöverföring som sker mellan vårdnivåerna vilket medför risk för merarbete, slöseri med resurser och i värsta fall risker för patienterna. Ett ständigt förbättringsarbete pågår för säkra rutiner vid överföringen av information. Hemsjukvård 2011 hade 6 % av patienter inskrivna i hemsjukvården en Samordnad Individuell Plan hade antalet Samordnade Individuella Planer ökat till 21 %. 20

21 Nationell Patientöversikt, NPÖ NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Kommunernas personal som kan läsa i landstingets journaldokumentation Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Endast Nyköpings kommun levererar material till NPÖ, så att Landstingets personal kan läsa. Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen hos äldre är ett viktigt område och två indikatorer som speglar detta område visas i diagrammen 13 och 11nedan. (Källa: Öppna jämförelser 2012 Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet ) Båda indikatorer ingår i Socialstyrelsens nationella Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och återfinns även i Öppna jämförelser 2012 Vård och omsorg om äldre. Användningen av olämpliga läkemedel till äldre speglar behandling med läkemedel som bör undvikas hos äldre. Preparaten som avses ger en hög risk för biverkningar hos äldre. Sörmland har med 9,3 % den lägsta andelen av befolkningen 80 år och äldre som använder dessa olämpliga läkemedel. (Diagram 13). DIAGRAM Öppna Jämförelser

22 Kommunresultat: Bland kommunerna i Sörmland skiljer sig värdena och ligger mellan 8 % (Strängnäs) och 12, 3% (Oxelösund). Ingen av kommunerna i Sörmland ligger inom det röda området, fyra kommuner ligger i det gröna området. (Källa: Öppna jämförelser 2012 Vård och omsorg om äldre ). Många äldre har ett stort antal läkemedel som intas regelbundet. Detta leder till högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner, biverkningar och läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Jämfört med föregående år är värdet för Sörmland så gott som oförändrat. Sörmland har näst lägst andel av befolkningen 80+ med 10 eller fler läkemedel. (Diagram 11) DIAGRAM Öppna Jämförelser 2012 Kommunresultat: Bland kommunerna i Sörmland skiljer sig värdena och ligger mellan 9,4 % (Strängnäs) och 15,63 % (Vingåker). Vingåker ligger som enda kommun i Sörmland i det röda området, 4 kommuner ligger i det gröna området. (Källa: Öppna jämförelser 2012 Vård och omsorg om äldre ). Psykofarmaka är läkemedel som ordineras vid ångest, oro, sömnbesvär, depressioner etc. Behandling med tre eller flera psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i övrig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Indikatorn ingår i Socialstyrelsens nationella Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. På nationell nivå är andelen äldre 80+ med tre eller fler psykofarmaka i stort sett oförändrat sedan föregående år och ligger som lägst på 3,21% och som högst på 5,98 %. Värdet för Sörmland är 4,24 % vilket är det tionde lägsta värdet i landet. Även för Sörmland gäller att värdet är så gott som oförändrat, dock är placeringen bland övriga landsting sämre jämfört med föregående år. (Källa: Öppna jämförelser 2012, Hälso- och sjukvårdens effektivitet) 22

23 Kommunresultat: När det gäller kommunerna i Sörmland, har Flen med 3,4 % det bästa värdet och Gnesta med 5,9 % det sämsta. Gnesta ligger som enda kommun i Sörmland i det röda området och endast Flen ligger i det gröna området. (Källa: Öppna jämförelser 2012 Vård och omsorg om äldre ). Tabell användning av läkemedel på kommunnivå I tabellen nedan redovisas på kommunnivå andelen äldre personer som använder tio eller fler läkemedel samtidigt, läkemedel som bör undvikas till äldre samt andelen som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Tabell. Läkemedelsanvändning Källa: Läkemedelsanvändning, kommunresultat, Öppna Jämförelser 2012, Vård och omsorg om äldre. Läkemedelsgenomgångar I Sörmland har man under flera år gjort läkemedelsgenomgångar (LMG) inom ramen för Läkemedelsgenomgångsribban i nära samarbete mellan vårdcentraler, särskilda boenden, hemsjukvården och apotekare från Läkemedelskommittén. Målsättningen har varit att sprida arbetssättet till samtliga verksamheter har man på alla 26 vårdcentraler, 56 äldreboenden samt hemsjukvårdsområden i varierande omfattning gjort LMG enligt Läkemedelskommitténs metod. Drygt 1000 läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd har genomförts och 905 av dessa ingår i en årsredovisning. Bland resultaten i redovisningen kan noteras att betydligt färre patienter hade olämpliga läkemedel efter LMG jämfört med före (ca 50%). Jämfört med föregående år har antalet genomförda LMG fördubblats. Fördelningen av antalet LMG på kommunnivå redovisas i tabellen nedan. Resultaten återkopplas till verksamheterna under (Källa: Läkemedelskommittén) 23

24 Det långsiktiga arbetet med äldre och läkemedel i Läkemededelskommitténs regi har sannolikt bidragit till de goda resultaten som Sörmland uppvisar i Öppna Jämförelser, läkemedelsindikatorerna. För att nå ännu bättre resultat bör Läkemedelskommitténs arbete knytas ihop med Bättre liv för sjuka äldre. En gemensam aktivitetsplan för läkemedel tas därför fram för Tabell. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar 2012 Påbörjade LMG 2012 varav säbo Uppföljda 2012 Oxelösund Trosa Gnesta Nyköping Katrineholm Flen Vingåker Strängnäs Eskilstuna Totalt Tabell: Sammanställning antal Läkemedelsgenomgånger per kommun (Källa: Läkemedelskommittén) Från och med 2013 görs LMG i två former, enkel och fördjupad, enligt Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland som bygger på Socialstyrelsen föreskrifter om läkemedelsgenomgångar (SOSFS 2012:19). 24

25 I samverkan med apotekare (LMK) har under 2012 ca 1800 LMG gjorts för äldre patienter på sjukhus. LMG har gjorts i samband med inläggning på sjukhus (apotekare finns på en avd per medicinklinik på länets tre sjukhus). Demens Antalet personer i Sörmland med demenssjukdom uppskattas till personer och 700 personer beräknas insjukna varje år. I en ordinär grupp 65-åringar har 1 % någon form av demenssjukdom, bland 80-åringar 20 % och bland 90-åringar 50 %. Alzheimers sjukdom utgör ca 60 % av fallen. TABELL Landstingets statistik Kommun Skattat antal personer med demenssjukdom (prevalens) Skattat antal nyinsjukna på ett år (incidens) Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Gnesta Sörmland Skattat antal personer med demenssjukdom beräknat på kommunernas åldersfördelning dec. 2012(SEB) Kommunerna och landstinget i Sörmland arbetar enligt ett länsgemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom som reviderades 2011 efter nationella riktlinjer. Ett länsgemensamt demensnätverk bildades under 2012, vars uppgift är att sprida programmet och vara drivande i utvecklingen av länets demensvård. En god demensvård bygger på tidig diagnos, ett strukturerat arbete mellan landstingets och kommunernas verksamheter samt kunnig personal genom hela vårdkedjan. Vårdcentralerna ska erbjuda tidig upptäckt, utredning och diagnostisering för adekvat medicinsk behandling och fortsatta stödinsatser. Specialistkliniken ansvarar för komplicerade utredningar eller när primärvården inte kunnat fastställa diagnos. Efter utredning ska patienten och dennes anhöriga erbjudas kontakt med kommunens biståndshandläggare och demensverksamhet. Genom registrering i det nationella kvalitetsregistret SveDem kvalitetssäkras utredningen och en möjlighet till uppföljning och jämförelse skapas. Länets vårdcentraler registrerade 369 nya patienter 2012 mot 150 året innan. SveDem anger målvärdet från utredningens start tills den ska vara klar till 30 dagar. I Sörmland är utredningstiden i genomsnitt 60 dagar. 25

26 I nationella riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom anges att patienter med Alzheimers sjukdom bör få behandling med demensläkemedel. Efter att de patienter som av olika skäl inte kan äta läkemedlen räknats bort är det enligt SveDem rimligt att 80 % av patienterna får sådan behandling. I Sörmland behandlas ca 74 % av dessa patienter. TABELL. Antal dagar från utredningsstart till diagnos per län primärvård SveDem tom dec 2012 TABELL. Antal personer med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel per län i primärvården, SveDem tom dec

27 Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens, BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom men även för närstående och personal. BPSD registret är ett relativt nytt register som gett ökad livskvalitet för stort antal personer med demenssjukdom. Allt fler särskilda boenden, dagverksamheter och hemtjänstgrupper inom kommuner och privata vårdgivare i Sörmland har under året gått med i registret, så gott som alla kommuner har någon verksamhet med. Registret ger ett strukturerat stöd för att kunna skatta och värdera symtom och analysera bakomliggande orsaker. Vanligaste är att BPSD-problematiken beror på faktorer i personens omgivning eller att personen befinner sig i en livskris. Förstahands alternativet vid behandling är därför olika omvårdnadsåtgärder. En vårdplan för omvårdnadsåtgärder planeras därför i registret. Vilka omvårdnadsåtgärder som ger bäst resultat för den enskilde går sedan att följa i form av stapeldiagram före och efter insatta åtgärder. Arbetssättet gör att personalen får ett gemensamt synsätt och arbetssätt. Utbildningar pågår på olika håll i länet för att verksamheter ska kunna gå med i registret. Målet är att alla verksamheter som ger direkt vård och omsorg till personer med demens ska gå med i BPSD-registret. Äldres psykiska hälsa Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre. Psykisk ohälsa hos äldre kan debutera under åldrandet, men kan också ha börjat tidigare i livet och inneburit en långvarig funktionsnedsättning. Äldre personer med psykisk ohälsa kan ha upplevt svårigheter tidigare i livet där åldrandet blir den utlösande faktorn. Depression och ångest Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas. Orsakerna bakom depressioner hos äldre är både biologiska och psykosociala. De biologiska orsakerna är kopplade till åldrandet och förändringar i hjärnan. De psykosociala orsakerna handlar om att äldre av naturliga skäl blir utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, försvagad kropp, svåra sjukdomar, social identitet och existentiell ångest. Ångest är ofta både vanligt och långvarigt och förekommer många gånger tillsammans med depression och är också vanligt vid en begynnande demenssjukdom. Psykotiska tillstånd Psykotiska tillstånd kännetecknas av förekomsten av vanföreställningar, vantolkningar och hallucinationer. Studier redovisar en frekvens av psykotiska tillstånd hos äldre på 1 2 procent. När det gäller paranoida vanföreställningar visade en befolkningsbaserad studie en förekomst på 4 procent. 27

28 Demenssjukdomar Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar initialt och vice versa. Demenssjukdomar kan även leda till annan psykisk ohälsa som depression, psykos och beteendeförändringar. Självmord I Sverige sjunker antalet personer som tar sitt liv, jämfört med tidigare år var det 1100 personer som tog sitt liv jämfört med 1140 personer år Ungefär hälften av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården under sin sista månad i livet. I många fall hade förebyggande vårdinsatser kunnat förhindra självmordet. En rimlig uppskattning är att omkring personer per år gör självmordsförsök. Det är vanligast att män mellan begår självmord. 25 procent av de som tar sitt liv i Sverige varje år, är pensionärer. Socialstyrelsens statistikdatabas Antal självmord, avsiktlig destruktiv handling År Region Kön Totalt 2011 Riket Män Riket Kvinnor Sörmland Män Sörmland Kvinnor Riket Män Riket Kvinnor Sörmland Män Sörmland Kvinnor

29 Vård av äldre med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa kan behöva hjälp att komma igång på morgonen, organisera sin tid och bryta isolering. Hemtjänstpersonalen som arbetar med äldre med psykisk ohälsa behöver gott om tid för att motivera dem. Det kan ta tid för äldre med psykisk ohälsa att få förtroende för personalen. För personalen kan det ta tid att förstå att den äldre personen är drabbad av psykisk ohälsa eftersom många äldre inte uttrycker det själva. Besöksstatistik Måttdatabasen Landstinget Sörmland Besök hos psykolog, kurator, psykoterapeut på Psykiatrisk klinik och på Vårdcentral helår Öppenvård Antal Besök Antal individer Kvinna Man Psykiatrisk klinik NLN/KSK Psykiatrisk klinik MSE Vårdcentraler Antal Besök Antal individer Kvinna Man Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Totalt Sörmland Att förebygga äldres psykiska ohälsa Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre ska må bra. Dessa fyra områden är social gemenskap delaktighet och meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor 29

30 Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under de senaste tre månaderna, år DIAGRAM Liv och Hälsa 2008 Vård i livets slut Alla personer har rätt att förvänta sig en god och värdig vård i livets slut. God vårdkvalitet handlar om att den enskilde får information om sin situation, får adekvat lindring av symptom, inte behöver vara ensam i dödsögonblicket och att närstående får stöd. Palliativ vård definieras som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående genom att förebygga och lindra lidande som kan uppkomma i sambandmed en livshotande sjukdom. Den palliativa vårdens inriktning är inte att bota utan att lindra symtom. Palliativ vård ska ges med hög kvalitet oavsett vårdhuvudman eller driftsform. Palliativa insatser i det ordinära boendet är en del av hemsjukvården och fördelas enligt samma principer som övrig hemsjukvård. I de fall sjukhusets kompetens och resurser krävs för patientens hälso- och sjukvård ska patienten kunna välja att vårdas i hemmet med stöd av sjukhusansluten specialiserade sjukvård i hemmet (SSIH) Svenska Palliativregistret är ett kvalitetsregister där kvalitet i den palliativa vården kan följas. I diagrammet nedan visas i vilken utsträckning dödsfallen registreras i Svenska Palliativregistret samt i vilken vårdform patienten vårdats vid dödsögonblicket. DIAGRAM. Svenska palliativregistret

31 Det är fortfarande få som vårdas i basal hemsjukvård sista tiden. Möjligheten att få vårdas i hemmet med hjälp av sjukhusansluten hemsjukvård (SSIH) finns men antalet platser är begränsat. I flera kommuner finns ett samarbete mellan SSIH och den kommunala hemsjukvården. En svårighet i den kommunala hemsjukvården är att det saknas samordning, ställningstaganden och gemensam planering huruvida patienten ska utredas/ behandlas eller att det är god omsorg och palliativ vård som ska ges. Målet under 2012 var att 70% av dödsfallen skulle registreras i Svenska palliativ registret oavsett var dödsfallet inträffade, ålder och både när det var väntat och oväntat. Registreringen sker där dödsfallet inträffat men redovisas nedan utifrån den kommun som personen är mantalsskriven i. TABELL. Landstingets statistik Kommun Andel registrerade dödsfall Andel registrerade dödsfall Förändring Oxelösund 67,77 75,57 7,8 Trosa 74,07 74,8 0,73 Vingåker 66,67 69,61 2,94 Strängnäs 73,54 68,62-4,92 Nyköping 66,02 68,05 2,03 Gnesta 63,64 66,04 2,4 Katrineholm 67,62 62,97-4,65 Flen 71,35 62,94-8,41 Eskilstuna 62,84 65,22 2,38 I Svenska Palliativ registret tittar man på tolv olika kvalitetsindikatorer. I nedanstående diagram visas en sammanställning från hela Sörmland, samtliga vårdgivare. Målet är att diagrammet ska bli helt grönt. I nedanstående diagram är urvalet män och kvinnor över 65 år, oavsett diagnos och dödsplats DIAGRAM. Svenska palliativregistret Resultaten kan mätas på flera nivåer, nationellt, regionalt, lokalt och även per enhet. I nedanstående diagram redovisas samtliga indikatorer per kommun. Måluppfyllelsen är skiftande mellan olika kommuner. 31

32 TABELL. Landstingets statikstik Kvalitets-indikator Målvärde Eskilstuna Trosa Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Vingåker Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patient Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning Lindrad från smärta Lindrad från illamående Lindrad från ångest Lindrad från rosslig andning Läkarinformation till närstående Antal vårdtillfällen

33 Slutord Denna rapport är en sammanställning av olika mätningar för att belysa kvaliteten inom hälso- och sjukvård och omsorg om äldre i Sörmland Materialet bör betraktas som ett diskussionsunderlag och inte som en sammanställning av en absolut sanning. En ojämn kvalitet i inrapporterade data gör att resultaten på vissa områden måste betraktas som osäkra även Under 2012 bildades ett nätverk i Sörmland för de tjänstemän som arbetar med att rapportera in data. Nätverket har till uppgift att fortlöpande kvalitetssäkra den data som rapporteras in. Detta kommer på sikt att betyda en minskad osäkerhet och ökad jämförbarhet av utdata. Rapporten omfattar datainsamlingar som belyser olika variabler allt från befolkningsstruktur och befolkningsutveckling till olika delar av hälso- och sjukvård och omsorg. I det inledande avsnittet om befolkningsutveckling visar prognosen att från år 2015 kommer gruppen 75 år och äldre öka markant. Avsnittet om hälsofrämjande insatser visar att främjande arbete kan förebygga sjukdom, ett exempel är att fysiskt aktiva personer löper hälften så stor risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Andra viktiga områden inom hälsofrämjande är matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. Inom det förebyggande arbetet har kvalitetsregistret senior alert inneburit att det utförs strukturerade riskbedömningar på äldre. Riskbedömningarna visar om personer har risk för fall, trycksår, dålig munhälsa eller om det finns risk för undernäring. För de personer som har konstaterad risk finns kunskap om vilka åtgärder som ska erbjudas. I Sörmland har det sedan 2007 pågått arbete för att förebygga fall, antalet fall har minskat även om antalet inte har halverats som var målet. En nattfastemätning har genomförts i Sörmland under I mätningen ingick personer över 65 år som bodde på särskilt boende eller var inskrivna i slutenvården på något av länets tre sjukhus. Resultatet visar att ca 78,1 procent hade en nattfasta som översteg de av Socialstyrelsen rekommenderade elva timmarna. En ökande andel av hälso- och sjukvården och alltmer kvalificerade biståndsinsatser utförs i de äldres hem. De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet innefattar viktiga värden för den enskilde såsom inflytande, delaktighet, kontinuitet, information, bemötande och trygghet. De södermanländska kommunerna får mycket goda betyg i denna helhetsbedömning. Ingen kommun ligger under värdet för riket. För en del personer är sjukhusvistelse en del av vårdkedjan. Från 2011 har medelvårdtiden minskat för gruppen äldre, störst är minskningen i gruppen 85 år och äldre. För att vården ska fungera på ett tryggt och säkert sätt måste de ske informationsöverföringar mellan huvudmännen. Vid utskrivning från sjukhus ska samordnade planeringar ske om det finns behov av insatser utanför sjukhuset. Antalet samordnade planeringar ökande med 44 stycken från 3055, 2011 till 3089, För de personer som är inskrivna i hemsjukvård har antalet som har en samordnad individuell plan ökat från 6 % 2011 till 22 % Ett annat viktigt verktyg är NPÖ, nationell patientöversikt som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. I Sörmland har 5 kommuner påbörjat arbetet med att använda det verktyget. 33

34 I Sörmland har arbetet med läkemedelsgenomgångar pågått under många år. Under 2012 har man på alla 26 vårdcentraler, 56 äldreboenden samt hemsjukvården i varierande omfattning gjort läkemedelsgenomgångar enligt läkemedelskommitténs metod. Sörmland uppvisar nu goda resultat avseende läkemedelsindikatorerna i öppna jämförelser. I Sörmland insjuknar ca 700 personer i någon demenssjukdom varje år. En strävan är att utredningstiden ska vara kort högst 30 dagar, Sörmland hade 2012, 63 dagar. Med ekonomiskt stöd av socialstyrelsen pågår arbetet med att höja kvaliteten i demensvården. För personer med demenssjukdom är det mycket viktigt att kommunerna och Landstinget har ett nära samarbete. Åldrandet medför ökad risk för psykisk ohälsa Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas. Kvalitetsregistret för vård i livets slut, palliativ registret innebär att man kan följa kvaliteten i vården i livets slut. En strävan är att 70 % dödsfallen ska vara registrerade i registret. Registrets 12 indikatorerna redovisas i sk spindeldiagram där målsättningen är att rött ska bli grönt. Arbetet med sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre innebär att takten i förbättringsarbetet har ökat. I en jämförelse med 2011 har resultaten inom ett flertal områden tagit kliv i rätt riktning. Analysarbetet av insamlade data ökar kunskapen om vad siffrorna står för och vad det beror på. Med den kunskapen kan vi styra insatserna och resurserna dit de gör mest nytta.. Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av: Monika Agnedal, Regionförbundet Sörmland Inger Eklind, Landstinget Sörmland Carina Forsman-Björkman, FoU i Sörmland Mats Henningson, Landstinget Sörmland Anita Hjelmberg-Frisk, Nyköpings kommun Mia Kihlstrand, Trosa kommun Tina Källberg, Landstinget Sörmland Tomas Svensson, Landstinget Sörmland Arbetsgruppen har haft stöd av utvecklingsledarna för äldre, processledaren för demensvården i Sörmland samt läkemedelskommittén Anita Segring, FoU i Sörmland Marie Håkansson, FoU i Sörmland Ann-Kristin Mellgren, FoU i Sörmland Annika Sjöberg, FoU i Sörmland Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 34

35 35

36