UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Utkast Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT Del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun, Västra Götalands län PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD Mall skapad ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Detaljplan för UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Det rubricerade förslaget daterat har varit utställt enligt plan- och bygglagen (PBL1987:10 5:23), under tiden på Medborgarservice Mimers hus och på biblioteket i Marstrand Innehåll: SAMMANFATTNING sid 2 STATLIGA MYNDIGHETER sid 2 REGIONALA ORGAN OCH MYNDIGHETER sid 3 KOMMUNALA NÄMNDER sid 3 FASTIGHETS- OCH RÄTTIGHETSÄGARE sid 4 ÖVRIGA sid 4 Till samhällsbyggnad har inkommit nedanstående yttranden vilka sammanfattas och kommenteras. Under samrådet har inkommit 5 st yttrande från statliga organ och kommunala nämnder eller verksamheter. När det gäller de 4 yttrandena från privatpersoner och föreningar så är 2 st underskrivna av män och 2 st underskrivna av kvinnor. SAMMANFATTNING Från remissinstanser har i huvudsak synpunkter rörande risk för ras/blocknedfall och områdets blåsippor inkommit. Blåsippor behandlas också i ytterligare ett yttrande. I övrigt är det synpunkter på gator, trafik och parkering som överväger. Även kring gestaltningen av området och risk för störningar i byggskede och från tekniska anläggningar, liksom det befintliga alkärret har det inkommit synpunkter. Några plantekniska synpunkter har också inkommit. Statliga myndigheter YTTRANDE Länsstyrelsen i Västra Götaland, Synpunkt angående risk för ras/blocknedfall. För flytt av blåsippor krävs dispens från artskyddsförordningen. Länsstyrelsen ser positivt på att trafiksäkerhetshöjandeåtgärder för oskyddade trafikanter ska genomföras inom ramen för planen och noterar att två fornminnesområden kommer att slutundersökas. Länsstyrelsens yttrande biläggs detta utlåtande. KOMMENTAR Aktuella block och rotvältor kommer att åtgärdas i samband med övriga entreprenadarbeten och finns med i det förfrågningsunderlag för entreprenaden som kommunen håller på att formulera. Dispensansökan från artskyddsförordningen har skickats till länsstyrelsen för behandling

3 YTTRANDE Trafikverket Trafikverket noterar att deras synpunkter från samrådet rörande oskyddade trafikanter beaktats. Synpunkt kring ökad trafik på väg 168, särskilt förbi Tjuvkil, och att denna sträcka finns med i regional plan för åtgärder KOMMENTAR Noteras YTTRANDE Statens geotekniska institut Sammanfattningsvis anser SGI att våra synpunkter från tidigare yttrande har beaktas och har inga övriga invändningar på planförslaget. KOMMENTAR Noteras YTTRANDE Skogsstyrelsen Inget att erinra. KOMMENTAR Noteras Regionala organ och myndigheter YTTRANDE Lantmäteriet Inga ytterligare synpunkter KOMMENTAR Noteras Kommunala nämnder YTTRANDE Miljö och byggnadsnämnden

4 Ingen erinran KOMMENTAR Noteras Fastighets- och rättighetsägare YTTRANDE Leif Blomberg Synpunkt angående risk för buller från pumpstation. Synpunkter rörande risk för skador på fastigheten (Marstrand 6:94) i samband med arbete i direkt anslutning till denna. KOMMENTAR Pumpstationen kommer att isoleras för att minimera risk för bullerstörning, utrymme för ytterligare isolering finns om störning ändå skulle uppstå. Fastigheten kommer att besiktigas innan arbete i närområdet startar och följas upp efter det. YTTRANDE Myrenvägens samfällighetsförening (ga:9 och ga:8) och bostadsrättsföreningen Myren i Marstrand I yttrandet poängteras vikten av gästparkeringarna för Myren. Förrättning för skötsel av kassettmagasin under parkeringen och avgränsning mot Marstrand 6:94 ska samrådas med samfälligheten. Synpunkt på vägbredd på Långedalsvägen då antalet bostäder inom plan har utökats. En trafikräkning bör göras. KOMMENTAR I förrättningen kommer samråd att ske med samfälligheten. Även om antalet bostäder har ökat inom planen så har antalet parkeringar inte gjort det i samma utsträckning. I samrådet var utgångspunkten att i stort sett hela området skulle bebyggas med småhus i rad- parhusform men det faktiska utfallet blir ett större inslag av lägenheter i området. Vanligtvis räknar man med högre p-tal för småhus än för lägenheter och så har gjorts också i detta fall. Vi har därför gjort bedömningen att antalet fordonsrörelser inte kommer öka nämnvärt jämfört med samrådsförslaget. Så som Långedalsvägen föreslås utformas så har fokus lagts på att i första hand skydda och förbättra för de oskyddade trafikanterna. Tillgängligheten med bil blir inte sämre än idag och förutsättningarna för att hastigheterna hålls låga är goda. Önskemålet om trafikräkning vidarebefordras till enheten trafik/gata/park. Övriga YTTRANDE Kerstin Johansson Synpunkter angående gestaltningen av området och att området inte förutsätts byggas ut i etapper. Synpunkter på gator och trafik samt redovisning av dessa på plankartan. Synpunkt angående föreskrivna 4

5 plushöjder på gatorna. KOMMENTAR Gestaltningen av området har av förklarliga skäl ändrats en del då samrådsförslaget innebar att i stort sett hela exploateringen skulle vara i form av småhus i rad- parhusform. För att i nu aktuellt förslag ha ett större inslag av lägenheter i mindre flerbostadshus. Även en gård som vänder sig mot gata kan i någon mening sägas vara en social sida, även om det täta gaturummet naturligtvis inte skapas. Parkeringssituationen blir svårare att hantera gestaltningsmässigt när den inte kan brytas upp i mindre enheter, samtidigt som det är önskvärt att samla bilarna så att något bli över till gårdsytor. Det är en avvägning och ett ställningstagande vad som är mest socialt och barnvänligt. En etappvis utbyggnad är trolig av rent marknadsmässiga skäl, även om den kanske inte kommer att sträcka sig över en så lång tidsperiod som 10 år. Vägen mellan idrottsplanen och Myren är idag inte allmän väg. Den del av vägen som ingår i planområdet kommer i samband med planens laga kraftvinnande bli allmän väg och få en avsevärt höjd standard. Resterande del av vägen förblir enskild väg som stängs för genomfartstrafik (utom för utryckningsfordon). Angående Långedalsvägen se svar till Myrenvägens samfällighetsförening. Plankartorna kompletteras med föreskrivna plushöjder inför antagandet. Anslutningsvägen in till campingen har rätats upp samt har gjorts underordnad och med ett vilplan vilket ökar tydligheten och trafiksäkerheten. Kommunen bedömer att det inte är nödvändigt att redovisa gång- cykelväg som egenskaper på plankartan, utan att beskrivningen i planbeskrivningen och redovisningen på illustrationen är tillräcklig. YTTRANDE Naturskyddsföreningen Synpunkter på att de områden som hyser blåsippor och ett alkärr inte undantas i planen och hur flytt av blåsippor och utformning av ny damm bör göras. KOMMENTAR Att undanta områdena med blåsippor och alkärr skulle innebära mycket stora sprängningsarbeten och kraftigt påverka områdets utseende och också innebära att den exploaterbara ytan blir alltför liten för att projektet ska vara ekonomiskt genomförbart. Blåsipporna är tänkta att flyttas inom planområdet till platser utpekade av sakkunnig som lämpliga. (se även svar till länsstyrelsen) Delar av alkärret kommer att kvarstå. Dammen kommer i första hand att utformas för den tekniska funktionen dagvattenrening. Då inga groddjur har hittats i befintligt kärr kommer den inte att utformas som en groddamm (även om groddammar och dagvattendammar båda är relativt svaglutande och i huvudsak grunda) och av vattenskyddsskäl måste den ha tät botten, varför den inte kan planteras med al och därmed inte floramässigt efterlikna ett alkärr. I de översilningsytor som finns i planen kan däremot finnas förutsättningar för att al etablerar sig. Med detta föreslås att kommunstyrelsen / samhällsbyggnadsutskottet godkänner det upprättade utställningsutlåtandet, samt hemställer att kommunfullmäktige låter antaga det rubricerade planförslaget. SAMHÄLLSBYGGNAD

6 Lisa Strandberg-Werlenius Tf Samhällsbyggnadschef Mikaela Ranweg Planarkitekt 6

7 PLANBESKRIVNING Antagandehandling Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT Del av Marstrand 6:7 Kungälvs kommun, Västra Götalands län PLANERING SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

8 Innehåll HANDLINGAR 4 BAKGRUND OCH SYFTE 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 5 BEHOVSBEDÖMNING AV MKB ENLIGT PBL 5 KAP 18 5 PLANDATA 5 Lägesbestämning 6 Areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Översiktliga planer 6 Översiktsplan 6 Delöversiktsplan 6 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden 6 Bostadsförsörjningsprogram 6 Program för planområdet 7 Miljökonsekvensbeskrivning 7 Kommunala beslut i övrigt 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 7 Riksintressen 7 Natur 7 Mark och vegetation 7 Geotekniska förhållanden 9 Stabilitet 10 Grundläggning 10 Förorenad mark 10 Radon 10 Risk för skred/blockutfall 10 Fornlämningar 11 Bebyggelseområden 12 Bostäder 12 Byggnadsgestaltning 12 Arbetsplatser, övrig bebyggelse 13 Offentlig service 14 Kommersiell service 14 Tillgänglighet 14

9 Friytor 15 Lek och rekreation 15 Naturområden 17 Vattenområden 17 Gator och trafik 17 Befintliga vägar 17 Tillfart och vägar 18 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik 19 Gångstigar 19 Kollektivtrafik 20 Parkering, utfarter 21 Belysning 21 Störningar 21 Buller 21 Teknisk försörjning 22 Vatten och avlopp 22 Dagvatten 22 Släckvatten 23 Brandsläckning 23 Värme 23 El 23 Avfall 24 Räddningstjänsten 24 Administrativa frågor 25 Konsekvenser av planens genomförande 25 Miljökonsekvenser 25 Kulturmiljö och gestaltning 25 Naturmiljö 26 Friluftsliv 27 Dagvatten 27 Sociala konsekvenser 28 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 29

10 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta med tillhörande bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Illustrationskarta Gestaltningsprinciper Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Övriga handlingar i ärendet är: Miljökonsekvensbeskrivning, Melica , reviderad Geoteknisk undersökning, COWI Geotekniska och ingenjörsgeologiska förhållanden Norconsult MUR från projekteringsunderlag Norconsult Arkeologisk utredning RAÄ 109 och RAÄ 110, Västarvet kulturmiljö, Lödöse museum 2012:9 och 2012:41 VA- och dagvattenutredning, WSP, , reviderad och Geohydrologisk utredning, WSP PM Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar Norconsult VA-utredning Marstrand, Tyréns, PM från vägprojektering Norconsult Behovsbedömning, BAKGRUND OCH SYFTE Planens syfte är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse norr om Myren på norra Koön i enlighet med intentionerna i delöversiktsplanen Idealbild Marstrand. Bostäderna ska placeras in varsamt i landskapet och anpassas till terrängen så att det mycket kuperade området har kvar så mycket som möjligt av sin karaktär av orörd natur. Sprängning, sprängkanter och slänter ska undvikas i största mån. Motivet är att tillmötesgå efterfrågan på nya bostäder med ett varierat utbud vad gäller upplåtelseformer och bostadstyper och öka helårsboendet och få ett levande samhälle året runt på Marstrand. Detaljplanen gör det möjligt att bygga totalt ca 100 bostäder varav 6 på enskilda tomter. Inom planområdet lämnas stora sammanhängande grönytor kvar för att öka tillgängligheten för allmänheten till naturen och utsiktsplatsen. Planen omfattar dessutom Långedalsvägen som förses med gång-och cykelbana vilket ger en mer trafiksäker väg för de boende på Hareslätt, Myren och campingplatsen. 4

11 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Hela Kungälvs kustzon ingår i ett område med särskilda geografiska hushållningsbestämmelser enligt Miljöbalken (MB) 4 kap. Ny exploatering får inte påtagligt skada natur- eller kulturintressena och fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse. Området ligger även inom riksintresse för naturvård och friluftsliv. Detaljplanen innebär nybyggnation av bostäder med ambition att de ska bli åretruntbostäder för att bidra till ett levande kustsamhälle. Natur- och kulturintressen i området bedöms inte skadas. Bebyggelsen avses att varsamt placeras in i landskapet och stora naturområden sparas för att naturen även fortsättningsvis ska vara tillgänglig för allmänheten. Möjligheten att promenera genom området förbättras delvis genom utbyggnationen. Detaljplanen innebär därför ingen konflikt med riksintresset. BEHOVSBEDÖMNING AV MKB ENLIGT PBL 5 KAP 18 Ett EU-direktiv om miljöbedömning av planer och program är infört i svensk lagstiftning. Kommunen ska i varje enskild plan avgöra om planen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om ett förfarande med miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras. Enligt PBL 5 kap 18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om planen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållningen med naturresurser. Om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas ska kraven i 6 kap 12 och 13 Miljöbalken tillgodoses. Kungälvs kommun har utfört en behovsbedömning och resultatet av denna visar att ett genomförande av detaljplanen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 5 kap 18 PBL erfordras. PLANDATA KOÖN MARSTRAND Planområdet 5

12 Lägesbestämning Planområdet är beläget i Marstrand, på norra Koön, och ligger ca 0,5 km öster om färjeläget, norr om fiskhamnen och ca 27 km från Kungälv centrum. Areal Planområdet är 450 m långt och som mest 300 m brett plus ett vägområde i söder som är ca 450 m med m bredd. Planområdet omfattar totalt ca 10 ha. Markägoförhållanden Marken ägs av Kungälvs kommun och är del av fastigheten Marstrand 6:7. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplan Kungälv/Ytterby/Kareby är kommunens huvudort medan Marstrand, Kode, Diseröd och Kärna definieras som serviceorter i Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun. Serviceorterna ska utvecklas för att stärka underlaget för kollektivtrafik och service. En blandad bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseformer ska eftersträvas i kommunens olika områden. Tillskottet av nya bostäder ska utgå från lokala förutsättningar och ta hänsyn till orternas karaktär, skala och identitet. Det är viktigt att komplettera med det som saknas på orten. I översiktsplanen har den fördjupade översiktsplanen Idealbild Marstrand inarbetats. Delöversiktsplan Området har i Idealbild Marstrand En vision om ett hållbart Marstrandssamhälle som är mindre säsongsberoende och med möjlighet till framtida utveckling Delöversiktsplan för Marstrandsområdet antagen i april 2008 pekats ut som intressant för nybyggnation för bostäder. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande detaljplan saknas för huvuddelen av området. Planområdet ansluter i söder till en detaljplan för Myren, fastställd 1992 och ersätter delar av den. Den södra delen av planområdet avseende Långedalsvägen medför planändring för en del av angränsande Stadsplan för område vid Kyrkogårdsviken, Bostadsförsörjningsprogram I Styrdokument för bostadsförsörjningen i Kungälvs kommun framgår bland annat att planeringsberedskapen för nya bostäder framförallt ska inriktas på kollektivtrafikstråket Kungälv, Ytterby och Kode samt övriga serviceorter Kärna, Diseröd och Marstrand. För att verka för en hållbar utveckling ska kommunen sträva efter att få en blandad bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseform i alla kommunens delar. 6

13 Program för planområdet Planprogram bedöms inte vara nödvändigt för området, då planområdet ansetts lämpligt att pröva för bostadsbebyggelse i Översiktsplan 2010 och delöversiktsplan Idealbild Marstrand Miljökonsekvensbeskrivning Melica har utfört en miljökonsekvensbeskrivning (november 2010). Miljökonsekvensbeskrivningen har reviderats inför utställning (mars 2014) Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas under Konsekvenser av planen. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade att Förvaltningen får i uppdrag att påbörja planarbete för Hareslätt, inom del av Marstrand 6:7. Detaljplanen upprättas därför enligt den då gällande plan- och bygglagen (1987:10). FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Riksintressen Planområdet ingår i Marstrands område av riksintresse både för naturvård och för friluftsliv. Förslag till upprättande av naturreservat finns. Föreslagen gräns för detaljplan ligger utanför gränsen för planerat naturreservat. Natur Mark och vegetation Hareslätt ligger högt beläget på Koön med de centrala delarna lägre än omgivningen och därför utan större utsikt. I sydväst ligger en högre bergsrygg med vattentornet och rakt i söder en populär platå med utsikt över skärgården. De omgivande bergknallarna överstiger 42 meter längs områdets östra och västra kanter och delvis mot söder. 7

14 Alkärr De centrala delarna av detaljplaneområdet består av en del med gles skog och en del med ett alkärr. Skogsdelen med tall, björk och ek är nyröjd och gles. Några stora relativt gamla träd finns (främst ek och tall). Denna centrala plats ska fungera som allmän plats och samling för lek och rekreation i planen. Härifrån går den befintliga stigen förbi en blåsippsbacke och vidare ut i naturen mot nordväst. Det finns ett ganska litet alkärr som består av klena klibbalar. Alkärret har inventerats för att undersöka eventuell förekomst av groddjur, några sådana hittades dock inte. Planområdet är kuperat med mycket berg i dagen och den nya bebyggelsen ska i största möjliga mån anpassas efter topografin. 8

15 Vackra berg i dagen Geotekniska förhållanden COWI har gjort en geoteknisk undersökning med fältundersökningar inklusive radonmätning och laboratorieanalys. (november 2010). Denna har kompletterats med PM kring geotekniska och ingenjörsgeologiska förhållanden (Norconsult ) Området består till 75-80% av berg i dagen eller av område med mycket litet jordtäcke på berg. Utefter lokalgatan (Smörsundsvägen) löper en jordtäckt svacka av fast torrskorplera och sand till ett djup av ca 0,5 2 meter. Områdena i norr och i sänkan i det centrala partiet i väster utgörs av vattensjuka sänkor (gölar) i bergsformationen, där lösa sandblandade organiska jordlager bildats. Djupet till berg eller block har uppmätts till ca 0,6 4 meter. Längs Långedalsvägen finns större jorddjup och bla områden med lera, som har en mäktighet på ca 9 m. 9

16 Våtmark i norr Stabilitet Områdets totalstabilitet är tillfredsställande. Gölarna är inte stabila. Alla lösa jordlager i det området måste grävas ur vid eventuell exploatering och återfyllas med packad friktionsjord i samband med dränering av gölarna. I samband med förprojektering och projektering av Långedalsvägen och lokalgatorna inom området har ytterligare geotekniska utredningar gjorts. Utförda stabilitetsberäkningar för befintliga förhållanden visar att stabiliteten för nuvarande förhållanden är tillfredsställande. Grundläggning Grundläggning ska ske på berg, plintar till berg eller på packad fyllning efter bortschaktning av de lösa jordlagren. Förorenad mark Inom planområdet finns inga kända markföroreningar som kräver saneringsåtgärder. Radon Uppmätta värden över berg räknas i huvudsak som lågradonmark, med enstaka momentana värden överskridande den nedre gränsen för normalradonmark. Nya byggnader skall utföras radonskyddade enligt Boverkets rekommendationer. Risk för skred/blockutfall Två områden inom planområdet bedöms behövas åtgärdas med avseende på risk för ras/blockutfall, ett löst block och en rotvälta med mindre block i rotsystemet. De ligger båda 10

17 på naturmark i direkt anslutning till kvartersmark och kommer att åtgärdas av kommunen innan planen antas. Vid schaktning bör alla uppkomna bergskärningar besiktigas av bergsakkunnig. Detta krav kommer att finnas med i kommande markanvisningsavtal mellan kommunen och exploatörer. Fornlämningar inom planområdet Fornlämningar Västarvet kulturmiljö, Lödöse museum har utfört en arkeologisk utredning (RAÄ 109, RAÄ :9) som resulterade i två nyupptäckta fornlämningar i form av boplatslämningar. Fynd av slagen flinta gjordes i de två indelade boplatsområdena. En arkeologisk förundersökning (RAÄ 109, RAÄ :41) har genomförts med syfte att datera, avgränsa och statusbestämna stenåldersboplatserna. Fältarbetet har resulterat i fyra avgränsade områden inom planområdet av vilka de två södra behöver slutundersökas innan områdena kan exploateras. Dessa båda områden bedöms ha hög vetenskaplig och pedagogisk potential, även om fynden snarare är kvantitativa än kvalitativa. Av de båda andra områdena kommer ett undantas från exploatering (området söder om Smörsundsvägen). Det stora, norra området har i förundersökningen bedömts ha låg vetenskaplig potential då antalet fynd är av allmän karaktär, glest förekommande på ett stort utredningsområde. Dessa båda områden kommer inte att slutundersökas, områdena markeras som fornlämningsområden i planen. Eftersom plangränsen inte var fastställd vid tiden för förundersökning kan det innebära att ytterligare undersökningar måste göras. 11

18 Bebyggelseområden Bostäder Planområdet saknar idag bebyggelse. På vägen upp till området passeras bostadsområdet Myren med ett tjugotal grupphus från 1990-talet i ljusa färger byggda i skärgårdsstil. Planen gör det möjligt att bygga ca 100 bostäder med varierande upplåtelseform. På väg upp mot området planeras 6 villatomter för självbyggeri. Bredvid lekplatsen är det planerat för ca 16 bostäder med hyresrätt. Övrig bebyggelse förutsätts uppföras som grupphusbebyggelse med bostadsrätt eller äganderätt i form av friliggande hus och mindre flerbostadshus (fyra lägenheter/hus). Planen ger möjlighet att bygga två våningar som där naturen eventuellt kräver får byggas i souterrängform. Fyrbostadshus, rad- och parhus kan behöva delas upp vid höjdskillnader så att volymerna inte upplevs som alltför stora och för att ta upp höjdskillnader där topografin så kräver. Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun gäller för flerbostadshus och gruppbyggda småhus i området. För de styckebyggda småhusen (villatomterna) är miljöprogrammet inte krav, utan istället en rekommendation. Överskottsmassor som uppkommer vid exploateringen kommer att användas som utfyllnad med en strävan mot massbalans. Inom planområdet tillåts inte hus med källare av tillgänglighetsskäl och för att undvika onödig sprängning då berg går i dagen eller har ett mycket litet jordtäcke på % av området. Byggnadsgestaltning Planens rekommendationer och bestämmelser anger riktning mot en sammanhållen bebyggelse som från håll inte utmärker sig utan snarare ligger lite gömt inne i skogen. Byggnadernas karaktär bör inspireras av skogen och den färgsättning och de materialval som återfinns i viss äldre fritidshusbebyggelse, inte av skärgårdsbebyggelsen. De angivna kulörerna, liksom omålat trä som tillåts gråna, ansluter till naturens färgskala, Det är viktigt att övergången mellan tomt och natur är mjuk och succesiv varför så lite avgränsning i form av murar eller staket som möjligt ska anläggas. Låga nivåupptagande naturstensmurar, planteringar, häckar eller glesa genomsiktliga staket är att föredra för att tomterna ska upplevas som en del av det gröna rummet. All sprängning och annan förändring av marknivån bör undvikas och ska prövas i marklov/bygglov. Det är av stor vikt att bebyggelsen ritas speciellt för platsen så att en anpassning kan ske till platsen både med avseende på placering i terrängen och på utformning av byggnader. Att anlita en arkitekt är ofta inte dyrare än att välja ett kataloghus och i synnerhet på tomter som lutar är ett platsanpassat hus som tar upp nivåskillnader att föredra. Då planområdet är ganska kuperat kommer det bli nödvändigt med viss sprängning/fyllning, det är då att föredra att tex ta bort en mindre bergsknalle och placera huset där än att göra skärningar i berget som blir synliga också efter bebyggelse kommit på plats. På samma sätt ska slänter undvikas, särskilt mot naturmark. Där fyllning är nödvändig ska slänter utformas så att de kan bli en del i landskapet, dvs få en organisk form som tar stöd i landskapet och inte som en mer teknisk, rak slänt med samma lutning längs hela sin längd. 12

19 Tak och takavvattning (hängrännor och stuprör) av metall tillåts inte inom vattenskyddsområdet för att minimera risken att förorena dricksvattnet. Rekommendationer och krav är redovisade i Utformningsprinciper på plankartan, i Gestaltningsprinciper för Hareslätt och kraven säkerställs genom Planbestämmelser på plankartan. Föreslagen utbyggnad Arbetsplatser, övrig bebyggelse Arbetsplatser är inte lämpliga att lokalisera i bostadsområdet uppe i bergen. Ingen extra biltrafik ryms i naturmiljön. Det är dock möjligt med eget kontor och liknande småskalig verksamhet som inte genererar någon extra biltrafik. Området har tidigare använts av militären och det finns igenfyllda (betong) värn och en betongbunker i sydöstra delen. 13

20 Offentlig service Skola (t o m åk 6) finns på Marstrandsön med viss undervisning i Ytterby för bl a språkval i de övre klasserna. Ca 20 minuters gångväg till färjeläget för resa med båt till Marstrands skola som ligger nära kajen. Närmaste högstadium finns i Ytterby och gymnasieskola i Kungälv. Skolskjutsar trafikerar väg 168. Förskola finns på Koön. Äldreomsorg i form av servicehus finns på Marstrandsön där även hemtjänsten har sin bas. Bibliotek finns på Marstrandsön och vårdcentral (filial) finns på Koön med ett par dagars öppettider i veckan. Kommersiell service Livsmedelsaffär finns på Koön vid färjeläget och på Marstrandsön. Viss småskalig handel och restaurangverksamhet håller öppet under hela året och under sommarsäsongen ökar serviceoch kulturutbudet betydligt. Tillgänglighet Mark och bebyggelse ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den omfattning som framgår av Plan- och bygglagen och BBR. I Kungälv finns riktlinjer för anpassning av bostäder för personer med funktionsnedsättning, Basutformning av nya bostäder i Kungälvs kommun, antagen De ska ligga till grund för den nya bostadsbebyggelsen. Riktlinjerna innebär att kraven på anpassning skärps i förhållande till lagen. Syftet är att göra det möjligt för fler att bo kvar i sin bostad, att underlätta för eventuell vårdpersonal och att öka tillgängligheten för besökande. Tillgängligheten till och inom byggnader prövas vid bygglov. Tillgängliga entréer i backe. 14

21 I Hareslätt ska vägarna ligga minst 30 cm lägre än bostädernas entréplan vilket innebär att den höjdskillnaden måsta kunna tas upp för tillgänglig entré. Plats för en ramp med max lutning 1:12, gärna flackare, innebär minst 3.6 m längd plus plant utrymme vid dörren. För att undvika ramper i efterhand är det viktigt att husen anpassas efter terrängen och entrén placeras så det blir mest gynnsam gångväg från gatan. Friytor Lek och rekreation Planområdets läge på Koön och dess natur innebär goda förutsättningar för rekreation och naturupplevelser. Redan idag används vägar och stigar inom området för promenader. En ambition finns att stigar och gator genom bostadsområdet kommer att binda ihop befintliga stigar på Koön och därigenom förbättra det befintliga stigsystemet. Naturområde med plats för lek I plankartan avsätts ett centralt beläget område som naturmark. I området finns idag ekar som ska sparas. Vid ekdungen finns möjlighet för lekplats inom kvartersmark. Denna ska utformas så att den blir tillgänglig även för barn och vuxna med funktionsnedsättningar. I den norra delen av bostadsområdet ska friyta för lek avsättas med möjlighet för en mindre lekplats för närboende. Lekplatsen ska utformas som naturlekplats. Den ska alltså anpassas efter naturen så att ekdungen i huvudsak behålls. Lekredskap och fallskydd som passar in i miljön väljs så att platsen också fortsatt andas skog. 15

22 Exempel på naturlekplats med fågelbogunga och fallskydd av bark Utsikt mot söder och grannarna på Myren Platån mellan Hareslätt och Myren ska även fortsättningsvis kunna användas som rekreationsområde och planläggs som allmän plats - natur, man når området via en enkel gångväg (ej vinterväghållen). I detta område finns möjlighet att på sikt anordna sittplatser, grillplats eller liknande. Denna plats riktar sig främst till helårsboende i området och har höga rekreationsvärden med sin fina utsikt. Idrottsplats med fotbollsplan finns inom 300 meter. 16

23 Naturområden Vattenområden Vattenskyddsområdets gräns är markerad på plankartan Enligt vattenskyddsföreskrifterna får inga infiltrationsanläggningar för kommunalt dagvatten anläggas utan medgivande från miljö- och byggnadsnämnden. Vid utformning av vägarna inom vattenskyddsområdet beaktas att dagvattnet inte ska ges möjlighet att rinna ut i omgivande naturmark. Inom bostadsområdet föreslås en väglösning med lågpunkt mellan vägbana och gångbana vilket gör att vägdagvattnet kan avledas via brunnar utan att rinna ut på omkringliggande naturmark. En del av markytan där dagvatten före exploatering avrann via alkärret och västerut, kommer att bebyggas. Dagvatten från detta område kommer enligt förslaget att avledas österut istället, för att förhindra utsläpp i vattenskyddsområdet. Detta medför att vattentillförseln till alkärret troligtvis minskar och att hydrologin för kärret riskerar att ändras. Det kommer dock anläggas en ny damm i området vars syfte är att fördröja dagvatten och som även skulle kunna bli lokal för groddjur. Rent takdagvatten ska infiltreras på de enskilda fastigheterna och kommer från vissa fastigheter att tillsammans med naturmarksdagvatten att avledas till lågpunkter på naturmark och till alkärret. Gator och trafik Vägen är färdigprojekterad. I PM för vägutformning (Norconsult ) visas valda sektioner samt sammanfattas vägbredder och resonemang. Befintliga vägar Från Södra Strandgatan (väg 168) når man Hareslätt via Långedalsvägen mot campingen och därefter en lokalgata (Smörsundsvägen) till Myrens bostadsområde. Därifrån går idag en enkel grusväg genom området. Alla vägar i området är avsedda för blandtrafik. 17

24 Vägen från Myren till Hareslätt Tillfart och vägar De enskilda tomterna får tillfarter, antingen direkt från lokalgatan (Smörsundsvägen), eller från en ny vägslinga genom området med ytterligare tillfartsvägar till de hus som ligger utanför slingan. Principskiss utformning av lokalgator (Norconsult) 18

25 Principskiss utformning av Långedalsvägen (Norconsult) Långedalsvägen och vägen till Myrenområdet föreslås breddas med gång- och cykelbana. Gång- och cykelbanan längs Långedalsvägen följer den befintliga kanten utefter kyrkogården och vägen breddas åt väster. Vägen kommer att ha samma bredd som dagens väg, men förses med mötesplatser, i de fall två stora fordon behöver mötas på vägen är det också möjligt att i låg hastighet köra upp på gång/cykelbanan som har en rundad kantsten. Det vägområde som avsatts i planen innebär att det finns planstöd för att bredda Långedalsvägen längs hela sträckan mellan korsningen med Södra strandgatan (väg 168) och avfarten mot Myren. Initialt kommer vägen dock att utformas med mötesplatser. Det är en utformning som innebär god standard för möte personbil personbil och också innebär mervärdet att ingreppen i natur, och då framförallt sprängningsarbeten, kan minimeras. Förutom ekonomiska skäl, är alltså hänsyn till topografin skälet till att det smalare vägalternativet valts. Vid besöksparkeringen intill Myren föreslås parkeringarna och vägen byta plats så att den nya gång- och cykelvägen inte hamnar i konflikt med parkerande bilar och så att parkeringen nås direkt från Myren. Den befintliga detaljplanen ger byggrätt för uthus/garage på parkeringen som dock inte har byggts ut. Detaljplanen för Hareslätt ersätter i denna del gällande plan för Myren, vilket också innebär att byggrätten tas bort. Till Myren kommer en upphöjd övergång att byggas från gång/cykelbanan. Vid breddning eller nyanläggning av vägar ska största möjliga hänsyn tas till bergknallar som ska försöka behållas. Till exempel så har vägen i svängen upp till Myren och Hareslätt breddats norrut för att spara det karaktäristiska berget söder om vägen Standarden på vägarna inom planområdet varierar. Inom planområdet finns både vägavsnitt där det utan problem går att mötas för två stora fordon och andra vägavsnitt där det är trängre. Vägarnas standard väljs så att farten hålls på en naturligt låg nivå. På så sätt minskar buller och olycksrisker. Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Utmed Långedalsvägen planeras en gång-, cykel- och mopedväg. Förbi Myren till det nya området övergår gång- cykelbanan i gångzon. Gångzonen på lokalgatorna är främst till för fotgängare och får endast vid behov tas i anspråk av bilar. Gångstigar Gångstigar i området för promenader med möjlighet att ta sig ut i naturen ska finnas. Tidigare använda stråk kan behöva trampas om något men i huvudsak blir det lättare att ta sig fram 19

26 längs de nya vägarna. Gångvägen upp till utsiktsplatsen kvarstår som en smal grusväg/gångväg som inte vinterväghålls. Lokalgatan (Smörsundsvägen) förbi Hareslätt ingår i EU-projektet promemare, promenera vid havet, där blå led går igenom planområdet. Projektets syfte är att tillgängliggöra tidigare svårtillgänglig natur på Koön, samt att förbättra tidigare stigar och leder på Koön till ett stort vandringsområde. I blå led har tidigare vandringsmöjligheter förstärkts och tillgängliggjorts. Kollektivtrafik Kollektivtrafikförbindelserna är mycket bra för landsbygdsförhållanden. Västtrafik trafikerar väg 168 med reguljära turer på både vardag och helg. Resan till Göteborg tar minuter, resor till Kungälv tar minuter med ett byte och till Ytterby kommer man på 30 minuter. Till Marstrandsön kommer man med Västtrafiks färja som går varje kvart och tar ett par minuter. 20

27 Parkering, utfarter Parkering, inklusive besöksparkering, ska ordnas på varje enskild fastighet för att undvika parkeringar längs gatorna och i naturen. Minst en parkeringsplats/bostad ska finnas i bostadens närhet, därtill tillkommer besöksparkering. Minst en parkering på varje fastighet ska ordnas inom 25 m från entré för att uppfylla kraven på tillgänglighet för funktionshindrade. Förutom parkering på enskilda fastigheter finns två mindre områden avsatta i planen som gemensamhetsanläggning för parkering som kan byggas ut om behovet uppstår. E-området för dagvattenfördröjning kan nyttjas för parkering under sommaren, vintertid kommer ytan dock att vara snöupplag. En parkeringsplats/hushåll plus besöksparkering överensstämmer med den faktiska parkeringssituationen som i dagsläget gäller för flerbostadshusen i Myren. Kommunen har ett ansvar att i sin planering verka för att de lokala och nationella klimatmålen nås. Kungälvs kommun har satt som mål att transporternas koldioxidutsläpp per invånare ska halveras från 1990 till En viktig komponent i detta arbete är att planeringsverktyget används på ett sådant sätt att en minskad bilanvändning uppmuntras. Exploatörer ska inte genom parkeringsnormer tvingas att bygga ut parkeringar som de själva inte bedömer att det finns behov för och bebyggelse ska placeras på ett sådant sätt att andra trafikslag är realistiska alternativ. I genomförandet av planen kommer gång- och cykelbana byggas ut, hållplatsen vid väg 168 får en ny utformning och kompletteras med cykelparkeringar under tak. Detta är även i linje med översiktsplanens intentioner att stödja ökad kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. Parkeringar är 5x2,5 meter och bakom dem behövs ett utrymme på 6 meter för att köra ut. Garage/carportöppning får därför inte placeras närmare än 6 m från väg. Siktskymmande vegetation som träd och buskar får inte finnas vid utfarter eller längs tomtmark närmare än 3 meter från gatan. Belysning För att uppnå en sammanhållen belysningsmiljö bör belysningen ha enhetlig design inom hela området både avseende fysisk form och färgtemperatur. Det är viktigt att gatorna tillsammans med gångbanorna är väl belysta för tillgänglighet för synsvaga och för att skapa en trygg boendemiljö. Vid ljussättningen bör man även tänka på hur belysningen upplevs i landskapet från långt håll så den inte blir dominerande. Störningar Buller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Proposition Infrastruktur för framtida transporter ( ). Riktvärdena innebär att den ekvivalenta ljudnivån, medelljudnivån på ett dygn, inte bör överskrida 55 db(a) vid fasad utomhus eller 30 db(a) inomhus. Detta gäller minst hälften av alla boningsrum i en bostad. Den maximala ljudnivån bör inte överskrida 70 db(a) utomhus vid uteplats i anslutning till bostad eller 45 db(a) inomhus. Dessa riktvärden gäller för planen. 21

28 Teknisk försörjning WSP har gjort VA- och dagvattenutredning , samt tillägg VAledningarna är liksom vägarna färdigprojekterade, vilka detaljlösningar som valts utifrån VAutredningens principer redovisas som ett tillägg till utredningen ( ) Vatten och avlopp Detaljplaneområdet gränsar direkt till kommunens verksamhetsområde för vatten, spill- och dagvatten. Kommunens verksamhetsområde utökas till att även omfatta bostäder inom det föreslagna detaljplaneområdet. Anslutning till befintlig kommunal vatten- och spillvattenledning sker i områdets södra del vid bostadsområdet Myren. Vid anslutningen anläggs en tryckstegringsstation för vatten för att försörjning ska kunna ske till planområdet (beteckningen E3 på plankartan). För norra området som lutar bort från området rinner spillvattnet med självfall till en gemensam pumpstation som pumpar hela norra områdets spillvatten till självfallsledningen till övriga området. Pumpstationen (beteckningen E4 på plankartan) har skyddsavstånd 50 meter till bostadshus. Pumpstationen utförs med ett bräddningsmagasin på 12 m 3 för att undvika att något bräddar ut över naturmark. Skulle det trots allt hända något så att spillvattnet avrinner till gatunivå så hamnar detta i en reningsdamm för dagvatten (se nedan) där det även finns en avstängningsfunktion. VA-utredningen, inklusive projekterings PM beskriver närmare hur vatten och spillvatten hanteras. Dagvatten Området har idag tre avrinningsområden. För att minimera utsläpp av dagvatten inom vattenskyddsområdet har planområdet efter exploatering delats in i två områden. Området i norr lutar norrut och avrinner inom vattenskyddsområdet mot Smörsundsdammen. En åtgärd krävs för att rena dagvattnet innan det släpps ut inom vattenskyddsområdet. Detta sker i en dagvattendamm i anslutning till pumpstationen i den norra delen av planområdet. Övriga delar av planområdet kommer efter exploatering avrinna mot sydost till fördröjningsåtgärd/damm utanför vattenskyddsområdet och därefter avledas vidare mot havet. I planen har två ytor avsatts för fördröjning av dagvatten under mark (E5). Det större av dessa områden kommer vintertid att användas som snöupplag, deponering av snö från trafikerade ytor får inte ske inom vattenskyddsområde. I anslutning till denna finns en yta på naturmark som redan idag fungerar och fortsatt ska fungera som översvämningsyta, också denna är markerad på plankartan (översvämningsyta). Även under den besöksparkering som tillhör Myren kommer det finnas underjordiska magasin för fördröjning av dagvatten. På samtliga ställen där omgivande naturmark lutar mot vägar och fastigheter bör avskärande diken anläggas. De kan vara fyllda med makadam eller vara öppna. Rent takdagvatten ska infiltreras inom fastigheterna och får tillsammans med eventuellt naturmarksdagvatten avledas till lågpunkter på naturmark. Höjdsättning; gator ska höjdsättas lägre än fastighetsmarken så dagvattnet kan rinna av ytledes vid extrema regn. 22

29 Dagvattenåtgärd och pumpstation har placerats nordväst om de nordligaste bostadshusen och intill varandra då en tillfartsväg behövs för drift och underhåll. Dagvattendammen som ska rena dagvatten från norra området har en fördröjningsvolym om ca 70 m 3 vilket motsvarar nödvändig volym för att fördröja ett 10-års regn med klimatfaktor på 1.2. Fördröjningsmagasinet som ska rymma dagvatten från övriga området(exklusive villatomterna) har en beräknad volym på 355 m 3. Dimensioneringen omfattar samtliga tillrinnande ytor och magasinet dimensioneras för ett 10-års regn med klimatfaktor 1.2. Nedströms magasinet föreslås en större låglänt yta sparas som en buffertzon då nederbörden överstiger den dimensionerande för att ytterligare skydda den nedströms belägna campingen från kraftiga flöden. Dagvatten från villatomterna ska fördröjas i ett kassettmagasin beläget i projekterad besöksparkering för bostadsområdet Myren. Magasinets storlek är reviderat till 55 m3. VA-utredningen, inklusive projekterings PM beskriver närmare hur dagvattenavledningen hanteras. Släckvatten I fall av brand inom området kommer släckvatten att avrinna till dagvattensystemet. Dammar med avrinning inom vattenskyddsområdet behöver därför utföras med tät botten samt förses med avstängningsmöjlighet för att undvika kontaminering av dricksvattentäkten. Viss avrinning mot naturmark är omöjlig att undvika om man inte väljer att hårdgöra all kvartersmark inom vattenskyddsområdet, vilket skulle vara ett mycket stort ingrepp och leda till mycket stor belastning på dagvattensystemet. Brandsläckning Inom området finns det två brandposter, dessa redovisas i VA-utredningen och har projekterats tillsammans med väg och övrigt ledningssystem. Värme För uppvärmning gäller Miljöprogram för bostäder i Kungälvs kommun, vilket för närvarande innebär att för flerbostadshus ska byggnadens specifika energianvändning vid eluppvärmda bostäder vara högst 40 kwh/m², år och vid annan uppvärmningsform högst 70 kwh/ m², år. Med eluppvärmning menas här uppvärmning med värmepump eller annan lösning, direktverkande el ska ej användas. För de 6 villatomterna är Miljöprogrammets riktlinjer rekommendationer men inte krav. För de sex villatomterna gäller: I de fall bättre energiprestanda än vad som föreskrivs i BBR (Boverkets regelsamling för byggande) erhålls genom större värmeisolering och väggtjocklek större än 300 mm, tillåter planen utöver angiven byggnadsarea den ytterligare byggnadsarea som erfordras. Bergvärme kräver tillstånd från Miljöenheten. Bergvärme får inte anläggas inom vattenskyddsområde. El Elledning finns utbyggd till bostadsområdet Myren. En ny transformatorstation planeras i början av Hareslätt inom område E₂, mindre el/tele skåp kan komma att placeras även inom område för återvinning E₁. 23

30 Plats för mindre flerfamiljshus sett från sydväst Avfall Kommunen utgår från att alla sorterar sitt avfall och bostaden bör planeras för det. Hemkompostering stöds i godkänd varmkompost. För kompostering krävs tillstånd från kommunen. Kretsloppsstation för tidningar och förpackningar finns på Hedvigsholmen (1,5 km från området). Detaljplanen för Hareslätt medger yta inom bostadsområdet att i framtiden kunna placera eventuella mindre områden för återvinning här. (beteckningen E1 på plankartan). Återvinningscentral för källsorterat avfall finns i Ytterby och Kärna. Kommunen anser det angeläget att Marstrand får en återvinningscentral och planerar för det. Vägslingan genom området har utformats för avfallstransporter. Även vägen i norra området utformas för detta. Räddningstjänsten Insatstiden överstiger i normalfallet 10 minuter. Brandstationen ligger nära men bemannas av deltidsbrandmän. Området ska förses med brandvattenförsörjning enligt svenskt vatten VAV 83 och gällande handlingsprogram för kommunens räddningstjänst. För att möjliggöra insats i byggnad bör avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och angreppspunkt (normalt ytterdörr) inte överstiga 50 meter. Om inte kommunens gatunät ger tillräcklig åtkomlighet bör särskild körväg byggas. 24

31 Administrativa frågor Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen gälla så länge kommunen inte ändrar eller upphäver planen. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvenser Nedan följer sammanfattning från miljökonsekvensbeskrivningen samt kommentarer (kursivt) om rekommendationerna följs eller frångås. Kulturmiljö och gestaltning Området kring Hareslätt har historiskt sannolikt använts som utmark. Denna typ av marker har traditionellt inte varit bebyggda i det bergiga Bohuslän där bebyggelsen i stället samlats vid dalgångarnas sidor eller invid impediment. Detta gäller även Koön. Området ligger högt, vilket gör att delar av det ur kulturmiljösynpunkt är direkt olämpligt att bebygga. Stora delar av höjdområdena är väl synliga från omkringliggande höjder varför tillkommande bebyggelse bör hållas så låg som möjligt. En exploatering av de lägre belägna partierna, som ligger skymda bakom höjdområden, torde få begränsade konsekvenser för kulturmiljövärdena förutsatt att bebyggelsen anpassas till terrängen. Sprängningar bör undvikas, eftersom de lämnar outplånliga spår i landskapet. I planen har +43 m angivits som högsta nockhöjd. De omgivande bergknallarna överstiger 42 meter längs områdets östra och västra kanter och delvis mot söder och är oftast trädbevuxna. De tak som skulle vara möjliga att upptäcka från norr tecknas inte mot horisonten utan har en bergsrygg i bakgrunden. Med hjälp av dova, matta naturanpassade kulörer ska de inte bli störande. Ny bebyggelse i exponerade lägen på klipporna skulle få betydande negativa konsekvenser för både riksintresset Marstrand och för upplevelsen av de obrutna siktlinjerna mot bergen. I områdets östra del finns en militär lämning. I det fall den i samband med exploateringen skall tas bort, bör den först dokumenteras vilket även gäller andra eventuella lämningar, eftersom de tillhör Sveriges beredskapshistoria. Igenlagd militärbunker. 25

32 Naturmiljö Den lilla backen med blåsippor och hasselbuketter bör undantas exploatering. Där växer även ek. Området utgörs av en skaldjursbank och förutsättningar finns här för en rik flora. Det är en fördel om man sparar sammanhängande områden av natur. Några av de äldre ekarna och tallarna bör sparas. Ekarna kan med fördel friställas från annan vegetation. Blåsippsbacken kommer att påverkas av utfyllnader inom tomträtt för hyresrätter, blåsipporna kommer därför att flyttas inom planområdet. En lekplats föreslås i ekdungen men avsikten är att spara värdefulla ekar. Vissa träd kommer också de påverkas av uppfyllnad, liksom av schaktning för dagvattenledningar, nya träd kommer att planteras för att skapa bättre förutsättningar för de flyttade blåsipporna och för att läka ihop gränsen mellan kvarters- och naturmark. Naturmark Förutsättningar för eventuella groddjur bör inte försämras, därför bör delar av alkärret sparas alternativt skapa en ny damm. En grodinventering är gjord i alkärret och inga grodor har påträffats. En del av markytan som före exploatering avrann via alkärret och västerut, kommer att bebyggas. Dagvatten från detta område kommer enligt planförslaget att avledas österut istället för att förhindra utsläpp i vattenskyddsområdet. Detta medför att vattentillförseln till alkärret troligtvis minskar och att hydrologin för kärret riskerar att ändras. Rent takdagvatten ska dock infiltreras på fastigheterna för att minimera den hydrologiska påverkan på mark och kärr och detta vatten får (om förutsättningar för 26

33 infiltration inte finns), tillsammans med naturmarksdagvatten, avledas till lågpunkter på naturmark så som tex alkärret. Det kommer också att anläggas en ny damm i området vars syfte är att fördröja dagvatten, men som även skulle kunna bli lokal för groddjur. Området ligger inom riksintresse för naturvården men exploateringen av detta område ger inga betydande effekter om sprängning minimeras. Friluftsliv Vägen genom området används för en promenadrunda på ön och avstickarna till utsiktspunkterna är korta och lättgångna. Två använda stigar leder vidare mot norr och mot öster ner till campingen. En mindre använd stig går också i nordost mot campingen. Denna stig skulle kunna rustas som kompensation för intrånget i friluftslivet. Stigarnas exakta dragning är inte så viktig men det vore synd om möjligheten att ta sig ut i naturen hindras. Stigarna påverkas inte i någon större utsträckning av exploateringen. Området ligger inom riksintresset för friluftsliv. Om bebyggelsen inte reses så att den visuellt påverkar landskapsbilden så bedöms påverkan på riksintresset för friluftsliv bli liten. Trånga passager med nivåskillnader Dagvatten Dagvatten från vägytor och parkeringsplatser innehåller föroreningar som inte bör gå till en vattentäkt. Även takavvattning kan innehålla väl mycket oönskade substanser. Så mycket som möjligt av detta dagvatten från den nordvästra delen av området bör kunna ledas över vattendelaren ner mot sydost. Om inte dagvattnet går att avleda åt det hållet 27

34 bör det renas genom ett sandfilter och gärna en oljeavskiljare eller i en damm med utloppets intag under ytan. Dagvatten från ytor som inte går att avleda bör renas innan det leds vidare. Dagvatten från väg och kvartersmark avleds till det kommunala dagvattennätet för fördröjning och vidare avledning mot havet, en mindre andel dagvatten avleds till en dagvattendamm i den norra delen av planområdet där det fördröjs och renas. Sociala konsekvenser Detaljplanen har ambitionen att skapa ett nytt bostadsområde för helårsboende i serviceorten Marstrand där bostäderna kompletterar det befintliga beståndet och upplåts genom olika boendeformer. Detta bidrar till mångfald och ökade valmöjligheter att bosätta sig i orten och i kommunen. Bostadsområdet i skogen med sin sammanhållna gestaltning, som ligger närmare traditionell fritidshusbebyggelse än skärgårdsarkitektur, kommer innebära ett nytt inslag i Marstrand. Området kan komma att få något av en egen lokal identitet. Både placering, gestaltning och boendeformer syftar till att attrahera helårsboende snarare än korttidsboende. På en kommunal/regional nivå bidrar nytillskottet av dessa bostäder till en levande landsbygd genom ökad befolkning i serviceorten Marstrand som servar ett större område, bland annat grannbyar. Kundunderlaget för service ökar genom fler helårsboende och även möjligheten för en välutbyggd kollektivtrafik. För de som bosätter sig i Hareslätt finns goda möjligheter till ett bra boende och närmiljö. Inom planområdet avsätts stora ytor för naturmark som kan fungera som strövområde, att leka i eller att finna ro i. Gångstråken som idag används i området finns i huvudsak kvar men har delvis ändrad dragning, allmänheten ska även fortsatt kunna promenera genom området och vidare ut på Koön. Alla tomter har närhet till naturen. Tanken är att bostäderna har en privat sida mot naturen och en social sida mot gatan eller gården. Området ska utformas så att det finns möjlighet till både privatliv och att spontant kunna träffa sina grannar. Områden som är avsatta som sociala mötesplatser är eklunden med lekplats, rekreationsplatsen med utsiktsplats på platån i söder, samt en minde lekplats inom det norra bostadsområdet. Kommunens egna riktlinjer om tillgänglighet ska följas vilket innebär att ambitionsnivån är högre än de lagstadgade kraven vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. De boende kommer att ha cykelavstånd till en stor del av serviceortens utbud av kommersiell och kommunal service, vilket underlättar det dagliga livet. En del av servicen finns på Marstrandsön. Det finns arbetsplatser i Marstrand och eftersom kollektivtrafiken är relativt välutbyggd så är det enkelt att ta sig till arbetsplatser i Kungälv/Ytterby och Göteborg. Detaljplanen ger dock inte utrymme för arbetsplatser inom bostadsområdet, med undantag för det lilla hemmakontoret, ateljén eller liknande småskalig verksamhet. I planen föreslås vägarna i Hareslättsområdet utformas så att hastigheterna hålls nere. Det finns gångzoner längs lokalgatorna vilket underlättar framförallt för barn att kunna röra sig i området. Långedalsvägen förses med gång- och cykelbana vilket bidrar till att framförallt barn och ungdomar kan förflytta sig på ett trafiksäkert sätt både till övriga delar av orten men även till busshållplats och därigenom ett betydligt större område. Gång- och cykelbanan innebär även en förbättring för de som idag bor i Myrenområdet och för campingen. 28