Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande"

Susanne Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hälsans toner Musik för ökat välbefinnande

2 Musik och hälsa Få saker i livet berör oss så mycket som vår hälsa. Det finns många olika sätt att tala om hälsa. Det medicin ska, naturvetenskapliga perspektivet komp letteras i den moderna sjukvården med andra syn sätt. Några betonar sambandet mellan hälsa, livs kvalitet och välbefinnande. Andra traditioner framhåller att ohälsa är ett till - stånd av rubbad balans. Det är en föreställning som dyker upp vid olika tillfällen i idéhistorien och som i modern stress forsk ning fått förnyad betydelse. Numera är det en självklarhet att betona helhets synen på män - ni skan. Det innebär att flera olika perspektiv behövs för att göra hälsobegreppet rätt visa. Vi talar om fysisk, psykisk, social, kulturell och andlig hälsa. Det är i detta helhets perspektiv som musiken kommer in. Musik kan beskrivas med många metaforer, som skön mate matik, som känslans språk, som balsam för själen, som en outsinlig källa till glädje och harmoni. Vad betyder musik för hälsan? En omfattande forskning har växt fram inom området, men kunskapen om musikens betydelse för hälsan är mång tusenårig. I det gamla Egypten trodde man att musik kunde öka fertiliteten, medan greker och romare använde sig av musik för att skapa harmoni mellan kropp och själ. Redan under Renässansen visade man att musik kunde påverka andnings frekvens en, blod trycket och matsmältningen.

Andra traditioner framhåller att ohälsa är ett till - stånd av rubbad balans.

3 I slutet av 1800-talet användes för första gången in - spelad musik i en studie för att hjälpa människor med sömnproblem, för att minska oro i samband med kirurgiska ingrepp och som komplement vid lokal - bedövning. Under andra världs kriget användes musik för att lindra konsekvenserna av traumatiska krigs upplevelser. I och med den tekniska utvecklingen inom sjukvården under 1900-talet minskade förståelsen för musikens läkande betydelse. Men ett nytt synsätt, förankrat i ett bredare hälsoperspektiv, håller nu på att växa fram. I modern medicin används musik i terapeutiskt syfte för att reducera stress, smärta och ångest, men även för att lindra känslor av isolering och ensamhet. Musik främjar möjlig heterna till vila och sömn. Den gör det lättare att slappna av, och används hörlurar kan man dessutom stänga ute oönskade ljud. När vi lyssnar till musik påverkas hela hjärnan, analys en i vänsterhalvan, helhetsupplevelsen i högerhalvan och känslorna i de djupt liggande vindlingarna. Liksom både hälsa och sjukdom formar vår kropp och vårt själs liv kan musiken påverka både kropp och känsla. Engagemang föder lust men skapar utmattning om inte tid ges för avkoppling och vila. Livets puls är en växling mellan aktivitet och vila. Blodet pulserar genom hjärtats växling mellan sammandragning och avspänning. Dagens aktivitet följs av nattens vila. Efter arbetsveckan följer helgens återhämtning. Viss musik gör oss lugna och hjälper oss att slappna av, så att kropp och psyke kan återhämta sig. Vi vet att detta är bra för hälsan samtidigt som det ökar väl - befinnandet. Musikens tempo kan balansera hjärtats puls, dess tonspråk skapa glädje och lust och dess sammansatta harmonik lindra vardagens bekymmer och oro.

I och med den tekniska utvecklingen inom sjukvården under 1900-talet minskade förståelsen för musikens läkande betydelse.

4 Alla vet vi att musik fram kallar många olika känslor. Vissa stycken som är välkända, framkallar minnen som gör oss upprymda, lyckliga, illa till mods eller sorgsna. Men även musik vi aldrig tidigare hört, påverkar oss på ett sätt som vi inte alltid själva kan förklara. Av dessa skäl har Universitetssjukhuset Örebro producerat denna CD-skiva i samarbete med Naxos och Strateg Marknadsföring AB. Det är musik vald för att främja åter hämtning och vila. Det som karaktäriserar musik med lugnande effekt är att den är långsam, slag/minut den följer den normala hjärtrytmen har en enkel repetitiv rytm, förutsägbar dynamik, lågt tonläge, harmonisk sam klang och saknar vokala inslag. Det är vår förhoppning att den här musiken skall bli till glädje för dig och bidra till avspänning och ro. Njut och må bra Musiken har en sådan kraft, Att hjärtats sorger somnar in, Smärta vissnar och dör bort. (William Shakespeare: King Henry VIII, Akt 3; scen 1.) Lars-Gunnar Gunnarsson, docent i neurologi, ledare för Stressforum vid USÖ Kjell Kallenberg, professor i livsåskådning, etik och hälsa Ulrica Nilsson, leg sjuksköterska, med dr i omvårdnad

Av dessa skäl har Universitetssjukhuset Örebro producerat denna CD-skiva i samarbete med Naxos och Strateg Marknadsföring AB. Det är musik vald för att främja åter hämtning och vila.

5 8. TOMASO GIOVANNI ALBINONI Adagio ur Oboekonsert i d-moll 9. ERIK SATIE Gymnopedi nr MAURICE RAVEL Pavane för en död prinsessa 11. WOLFGANG AMADEUS MOZART Adagio ur Klarinettkonserten 1. GEORG PHILIPP TELEMANN Adagio ur Trumpetkonsert nr 1 2. JOHANN SEBASTIAN BACH Largo ur Pianokonsert nr 5 3. ALESSANDRO MARCELLO Adagio ur Oboekonsert i d-moll 4. LOUIS SPOHR Adagio ur Klarinettkonsert nr 1 5. ANTONIO VIVALDI Largo ur Violinkonsert Op. 3, nr 6 6. JOHANN BAPTIST VANHAL Adagio molto ur Sinfonia i D-dur 7. ANTONIO VIVALDI Largo ur Lutkonsert i D-dur 12. GEORGES BIZET Intermezzo ur Carmen-svit nr ERIK SATIE Gymnopedi nr CARL STAMITZ Romans ur Cellokonsert nr JOHAN SVENDSEN Allt under himmelens fäste 16. GIACOMO PUCCINI Ordlös kör ur Madame Butterfly 17. SERGEJ RACHMANINOV Vokalis 18. SAMUEL BARBER Adagio för stråkar

LOUIS SPOHR Adagio ur Klarinettkonsert nr 1 5. ANTONIO VIVALDI Largo ur Violinkonsert Op. 3, nr 6 6. JOHANN BAPTIST VANHAL Adagio molto ur Sinfonia i D-dur 7.

Relevanta dokument

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund