Presentation av Margaretha Magnusson:
|
|
- Anders Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möte kring State of the art: Inbjudna från BNP, BHVQ, Barnhälsovårdens forskningsnätverk, Rikshandbokens redaktionsråd. Presentationsrunda: Kristin Lindblom barnhälsovårdsläkare Dalarna. BNP. Johanna Tell Redaktionsrådet, vårdutvecklare, Blekinge Thomas Wallby BHVQ, vårdutvecklare Uppsala Jett Derick Barnhälsovårdsöverläkare i Skåne. Karolina Lindström BHV-överläkare Stockholm Ulrika Nygren Redaktionsrådet, vårdutv. Sörmland Gerd Tangen forskningsnätverket hälsosjukvårdsstrateg Halland och. Anders Hjern Forskningsnätverket, CHESS och 30% Sachsska barnsjukhuset. Malin Bergström barnhälsovårdspsykolog Stockholm Margaretha Magnusson BNP, ordförande i redaktionsrådet, vårdutvecklare Uppsala. Anette Sjöstedt. BHV-överläkare Västernorrland Helena Martin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Sven-Arne Silverdahl Umeå. Barnhälsovårdsöverläkare. Steven Lucas BHV-överläkare Uppsala Anna Sarkadi Forskningsnätverket, CHAP, Vinnvård Fellow i Quality Improvement Anders Hjern: Bakgrunden till forskningsnätverket: Ett möte på Sätrabruk (2013) var startskott där man formulerade vad man skulle ägna sig åt. Man sökte och fick anslag från Forte till att göra nätverksmöten. Under åren har det varit olika upplägg på mötena med variareande antal medverkande. Man bör fråga På vilket sätt kan vi göra bästa nytta med nätverket. Hur kan man använda nätverksresurserna på bästa sätt för barnhälsovårdens bästa. Ett förslag ka vara att forskningsnätverket kan stå för logistiken för en eller några State of the art möten. Ambition om att när dessa tre år är slut ska kunna formulera särskilt viktiga forskningsområden. Det har under årens lopp diskuteras: På vems uppdrag finns nätverket? Vetenskap har sitt eget värde. Att skapa kunskap om det vi gör på BHV har ett eget värde kan inte centraliseras eller styras. Forskning bygger på forskarens egna driv, energi, ambition. Nätverket blir till vad nätverket gör det till. Man har under mötena tagit upp en metodfråga, och en gång per termin sammankopplat Forskningsnätverket med CHAP-gruppens forskningsseminarium. Kommentar Sven-Arne Silverdahl: man ska drivas av evidens även som landstingsanställd. Kommentar Thomas Wallby: Vi kanske behöver formulera hur vi ser på forskningsnätverkets roll i utvecklingen av barnhälsovården Kan forskningsnätverket ta ledning?. Detta kan man jämföras med BHVQ där det har varit ett långt och gediget implementeringsarbete Kommentar Gerd Tangen: Ett värde är det att olika projekt har presenterats, positivt att vi har en insyn i vilken forskning som pågår kring barnhälsovård. Anders Hjern: Forskningsnätverket har inte hittat sin plats hur kan vi göra det till ett mer värdefullt nätverk när så få kommer. Presentation av Margaretha Magnusson:
2
3 Hur ska barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? Hörsel OAE och lekaudiometri ADHD/DAMP föreslog fortsatt avslutad bedömning skolförberedande Utvecklingsstörningar systematisk utvecklingsövervakning 25 nyfödda/år Forskningsbehov: Gynnsamt att identifiera tidigt? Föräldrars mående av tidig identifikation, Sensitivitet specificitet, Reliabilitet bedömer lika?
4 Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar-barn? Anknytning krävs utbildning, EPDS bör ökas Stöd i föräldrarollen vid bristande omsorg Behov av vetenskaplig syn, metodutveckling Kan och bör barnhälsovården påverka exposition för risk- och skyddsfaktorer? Amning Forskning: Amningsmönster i olika kulturer, Hur förhållningssätt påverkar, Rekommendationer enbart bröstmjölk, Optimala tidsintervall annan föda, Bröstmjölk skydd för svårare sjukdomar Tobaksrök Hur använder ssk MI? Allergi och astma Högriskfamiljer. HÄR HAR DET HÄNT MYCKET! Vilken är barnhälsovårdens framtida roll och funktion? Hälsoövervakning identifikation av avvikelser ADHD/DAMP behöver utvärderas, OAE (god sensitivitet, acceptabel specificitet) Samspel mellan föräldrar och barn Tvärfacklig fortbildning team. Krävs svenska interventionsstudier avseende föräldra-barnsamspelet Risk- och skyddsfaktorer Hälsofrämjande insatser Amning Rökning förebygga återfall om slutat under graviditet Allergi och Astma behövs mer kunskap
5
6 Anna Fäldt På gång inom logopedi På gång inom logopedi i Sverige Anna Fäldt Barnhälsovårdslogoped Doktorand inom CHAP Barnhälsovård Göteborg & Stockholm: Jollerkoll 10 månader Västra Götaland: Uppsala: Gävle & Uppsala: Skåne: Språkfyran införs stegvis Långtidsuppföljning efter språk- och autismscreening KOMITID 18 mån. 3-årsscreeningen vid 2,5 år Språkscreening vid 2,5 år flerspråkiga barn Språkfyran införs, artikel skrives Specifika frågeställningar Riktlinjer för intervention vid språkstörning hos barn och ungdomar (0-20 år). - För vilka (direkta och indirekta) insatser finns starkast vetenskapligt stöd? - På vilka områden saknas studier om insatsers effektivitet, dvs vilka kunskapsluckor behöver vi fylla på sikt?
7 Specifika frågeställningar Riktlinjer för kartläggning och diagnosticering av språkstörning hos barn och ungdomar 0-20 år. -Hur definierar vi språkstörning? -Vilka kartläggningsmetoder och tester är bästa tillgängliga (avseende sensitivitet/specificitet/validitet/reliabilitet) för olika åldersgrupper? -Hur sätter vi diagnos? Nationella riktlinjer för språkstörning En kärngrupp En referensgrupp Rapporter från Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn ungdomar och vuxna inom habilitering Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende Insatser för barn med autism i förskoleåldern Pågående: Interventioner vid tal- och oralsensomotoriska avvikelser
8 Språkscreening identifierar bredare än enbart språk det finns en risk att ta ut en del av barnets kognitiva utveckling och titta enbart på den. Det innebär även att det som benämns som språkscreening - utvecklingsbevakning av språk även bedömer andra parametrar. Det finns flertalet faktorer som familjer har många frågor kring som är krävande för familjer som kost och trots /ångest hos barnet. Det finns goda metoder att arbeta med barns trots och ångest men trots detta finns dessa inte med i rikshandboken. Det är av ytterst vikt att vi hela tiden arbetar hälsofrämjande identifiera risk och skyddsfaktorer. Här har vi nackdelar med de instrument som vi använder så som EPDS där vi lägger fokus på det sjuka och inte det friska. Fylla i stressformulär hur påverkar det? Forskningsnätverket har ett stort uppdrag i att lyfta frågor som behöver beforskas mer, och möjliggöra att man testar i samband med införande så som exempelvis när Språkfyran införs inom vissa regioner eller specifika partner-samtal införs i andra. I Rikshandboken används termen utvecklingsbedömningar vilka är främst psykomotoriska utan att sätta in dem i barnets sammanhang. Det ges som förslag att denna term ska förändras i Rikshandboken. BVC har ett stort förtroende från föräldrarna. Föräldrarna har upplever att någon har sett dem och visat intresse. På så sätt får fld förtroende för bvc. Det är av stor vikt att sätta ord på den funktionen. Vi behöver lyfta folkhälsoperspektivet, hur ska vi värna det som är unikt och fantastiskt. När det gäller implementering av nya interventioner finns det en svårighet att en stor del av forskningen är baserad på barn till vita medelklasskvinnor, det är dessutom vita medelklasskvinnor som utför interventionerna. Genom det salutogena samtalet skapas de en anknytning mellan bvc och föräldrar. Vad är BVC? En relation men att de metoder man gör ska vara evidensbaserade. SDQ problem svårighetsbaserat. Vi genomförde en så kallad vattentrappa där tre mindre grupper diskuterar inom sig: en grupp i taget och de andra två lyssnar. På så vis renas tankar kring ett ämne, man pratar om det och tänker om det medan andra pratar. Det hel avslutas med en diskussion. Frågan till vattenfallet var om vi skulle ordna en State of the Art konferens. Den efterföljande diskussionen och slutsatserna sammanfattas nedan. State of the art: Förra gången stort och väl förberett. Jättesatsning. Kan ha en smalare frågeställning/problem i taget. Beta av väldefinierade områden. Under barnhälsovårdskonferensen presenterar Gerd Tangen och frågar om viktiga frågeställningar att ta vid State of the art. Idén att genomföra en State of the art kommer ursprungligen från BNP som hittills inte formulerat frågeställningar. Kanske kan de hälsofrämjande insatserna vara av värde att diskutera på en State of the art istället för mer begränsade bedömningar eller hälsobevakningar. Det kan behöva diskuteras hur modellen för State of the art skulle kunna se ut, exempelvis hur man tar fram litteratur, hur man bjuder in. SBU kan se över mer begränsade delar av barnhälsovårdsprogrammet men det skulle kunna vara en idé att arbeta med de delar ur barnhälsovårdsprogrammet som är
9 mindre avgränsade och tydliga. Ställa tydliga frågor som kan besvaras med vetenskaplig litteratur. Hur kan vi använda forskningen för att förbättra barnhälsovården. Hur ska vi kunna göra detta, med en stor delaktighet av alla som arbetar tillsammans. En brinnande fråga i dessa nerdragningstider kan vara att varför vi ska ha barnhälsovård: Varför tar vi hand om friska barn? Vad finns det för evidens med ett teambesök vid 3 år? Kan den svenska barnhälsovården beskrivas av en enande programteori som stöds av forskning? Vad finns det idag för skyddsfaktorer om barns hälsa? Vad är det som skapar hälsofrämjande möten? Vad innebär det att jobba med barns rättigheter? Vad betyder ett jämställt föräldrastöd? Kan vi göra ett avstamp i det som finns idag? Det finns ett stort arbete gjort via socialstyrelsen. Kan forskningsnätverket och BNP, få mandat att föreslå ämnen/områden.
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs merKartläggning av implementering av nationella BHV programmet
Kartläggning av implementering av nationella BHV programmet Barnhälsovårdens nationella programråd Linda Håkansson Margaretha Magnusson Kristin Lindblom Antonia Reuter I samarbete med Lars Olsson och Marita
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merBarnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merBarnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017
Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017 20170905 Arbetsområde och utvecklingsarbete Implementering barnhälsovårdsprogram Föräldrastöd Enskilt föräldrasamtal
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merBarnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016
Barnhälsovård - att främja barns hälsa Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar
Läs merMånadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merBNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd
BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd Antonia Reuter Kristin Lindblom Linda Håkansson Margaretha Magnusson Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 20170906 Bakgrund till 3 års teambesök på BVC Tre års
Läs merHälsofrämjande hembesök och teambesök
Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric
Läs merMånadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merVarför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015
Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merMånadsbladet PRÖVNING AV 3 ÅRSSCREENINGEN VID 2½ ÅR. nr 1, januari 2015
Månadsbladet nr 1, januari 2015 PRÖVNING AV 3 ÅRSSCREENINGEN VID 2½ ÅR Nu när vi inför det nya barnhälsovårdsprogrammet planerar vi att i Uppsala studera möjligheten att införa 3 årsscreeningen vid 2 ½
Läs merProjektledningen BarnSäkert
BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,
Läs merHälsobesök 4 år. 60 minuter
Hälsobesök 4 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Utveckling
Läs merBarnaudiologiskt perspektiv:
Barnaudiologiskt perspektiv: Hörselscreening i Sverige Förskolebarn och skolbarn Karin Stenfeldt med dr, överläkare audiologi, SAS-dagen 22 november 2018 Varför screena för hörselnedsättning i förskola
Läs merDet anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter
Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Ann Nilsson, familjecoach, Tierps kommun Presentation Ann Nilsson Familjecoach, IFO, öppna insatser,
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017 INFORMATION Hälsoformulären Som vi informerade om i förra numret av Månadsbladet är nu studien Fokus barn och föräldrar
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. 10 månader: Föräldrars frågor och fundering
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården. Nr 6 7, juni juli 2018
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6 7, juni juli 2018 INFORMATION Vårdkedjan - tillgängligheten i sommar Under sommarmånaderna kommer hela vårdkedjan runt familjen att ha
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner
Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008
1(5) Närsjukvården Barn- och ungdomshabiliteringen MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN 091008 Närvarande: Margareta Nilsson, verksamhetschef BUH
Läs merBirkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden
Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn
Läs merSpråkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Läs merMånadsbladet PROBLEM MED LEVERANS AV VACCIN BHV JOURNALEN I COSMIC. nr 2, februari 2015
Månadsbladet nr 2, februari 2015 PROBLEM MED LEVERANS AV VACCIN Under det senaste halvåret har flera vaccintillverkare haft svårt att leverera sina produkter enligt våra avtal, vilket många av er har fått
Läs merAtt främja alla barns språkutveckling genom samverkan.
Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan. Catarina Sjöberg Leg logoped http://logopedcatarina.se Kontakta mig gärna vid frågor e-mail: info@logopedcatarina.se Telefon: 0708-707570 Läs mer
Läs merUniversell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Läs merBeteckning Värde Kodverk Arbetsgr kom Projektgr kom
Utredande aktivitet Mäta kroppslängd Aktivitetskod: Mäta kroppslängd b5560 Aktivitetsbeskrivning: Aktiviteten att mäta kroppslängd kan utföras med två olika metoder: liggande eller stående Patientens ställningstagande
Läs merVälkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012
Läs merNy vägledning för barnhälsovården
Ny vägledning för barnhälsovården BHV-DAG, 23 OKTOBER 2014 09:00 Inledning Nya Vägledningen för Barnhälsovården 09:30 3-års besöket: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 10:30 Fruktpaus Språktest,
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merBarnhälsovårdsbladet
Barnhälsovårdsbladet # 5 november 2017 Hej! Roligt att få presentera Barnhälsovårdsbladets utgåva i ny design. Innehållet i detta nummer sträcker sig över många spännande områden som rör vårt arbete på
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merVad händer med Evelina?
EVELINA och RIKSHANDBOKEN Tylösand september 2012 1 Vad händer med Evelina? 2 Nytt program inom BHV varför? Det saknas nationella riktlinjer Implementera ny kunskap uppdatera Prioritera hälsofrämjande
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merSkydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.
Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning. Katarina Östergren, Hälsoutvecklare katarina.ostergren@regionsormland.se LS budgeterade
Läs merDet ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete
Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström
Läs merBarn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser
www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren
Läs merRökning, nej tack! Så når vi föräldrarna. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län
Rökning, nej tack! Så når vi föräldrarna Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län 1 Avhandlingens huvudsyfte Att utveckla, testa och utvärdera ett förändrat
Läs merAgenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merSpråkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Läs merUppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merRapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.
Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,
Läs merDärför är vissa träd mer värdefulla än andra
Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del
Läs merHabiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merI begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs mer#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj
#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj 2019-06-12 Dela pass Samverkan -olika former #delabokstart 2019-06-12 Samverkan för läsglädje Region Örebro län #delabokstart 2019-06-12 Samverkan för
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merMinnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11
Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl
Läs merRättspsykiatrin i siffror. Ulrike Deppert, Nysam Malin Lotterberg, Rättspsykiatri, Region Örebro Län Martin Rödholm, Uppdrag psykisk hälsa, SKL
Rättspsykiatrin i siffror Ulrike Deppert, Nysam Malin Lotterberg, Rättspsykiatri, Region Län Martin Rödholm, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Syfte Att stimulera utvecklingen av vården genom att ge landsting
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merKommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd Regional samverkans och stödstruktur, RSS i nationell kunskapsstyrning Nicolina Fransson FoU-strateg Hälsa och Social välfärd Ett nytt nationellt system för
Läs merBarns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle
Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of
Läs merUniverselldesign för kognitiv tillgjengelighet
Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet Ikkeveiledningsbar? Konferanseom forsknings och utvecklingsarbeidi barnevernethvoren eller beggeforeldrehar kognitive vansker, språkvanser eller generelle
Läs mer