STRADA koppling mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data
|
|
- Solveig Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat Utgivningsår STRADA koppling mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data Urban Björketun
2
3 Förord På uppdrag av Vägverket har VTI utvärderat matchningen mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data i STRADA samt kvalitetsgranskat STRADA som källa för empiriska data för forskning. Undertecknad har ansvarat för såväl databearbetning som analyser och kommentarer. Vägverkets kontaktman har varit Östen Johansson. Linköping november 2005 Urban Björketun urban.bjorketun@vti.se VTI notat
4 VTI notat
5 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 9 2 Syfte 9 3 Analyserat STRADA-material 9 4 Registerkontroller Report HospitalReport PoliceReport TrafficElements Motorvehicle BicycleMoped Pedestrian Person Circumstance Personinfo VehicleInfo Accident 13 5 Matchade rapporter Ej matchade rapporter Matchade sjukvårdsrapporterade olyckor Matchade polisrapporterade olyckor Olyckstyp Tättbebyggt/ej tättbebyggt område Olyckans svårhetsgrad Matchade personuppgifter Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens skadebedömning 38 6 Slutsatser och kommentarer 54 Bilageförteckning 57 VTI notat
6 VTI notat
7 STRADA koppling mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data av Urban Björketun VTI Linköping Sammanfattning Från och med år 2003 sker all registrering av vägtrafikolyckor i STRADA, som är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Polisen sköter sin registrering genom den s.k. polisklienten. Informationen lagras i en databas som finns hos Vägverket i Borlänge. Även sjukvården kan förse STRADA med information om trafikskadade personer. Rapporteringen från polisen och sjukvården sker separat och matchas sedan ihop efter ett antal kriterier. Alla polisrapporterade olyckor registreras i STRADA. Däremot är sjukhusrapporteringen inte rikstäckande. I juni 2004 rapporterade 43 procent av landets akutsjukhus sina trafikskadade patienter till STRADA. Syftet med det projekt som redovisas här är dels att utvärdera matchningen mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data, både kvalitativt och kvantitativt, dels att utvärdera hur man kan utnyttja kopplingen mellan de två datakällorna för att förbättra kunskapen om olika olyckstypers skadeföljd. Ett ytterligare syfte är att kvalitetsgranska STRADA som källa för empiriska data för forskning. Varje månad får VTI en dump av den STRADA-databas som finns i Borlänge. Uttagsdatum är kring den 15 varje månad. Arbetet i det här projektet gäller uttaget från 15 juni Registerkontroller I bilagorna finns diverse sammanställningar från och kontroller av de olika tabellerna i det analyserade STRADA-registret. Det framgår att olyckornas positionsbestämning är osäker för 10 % av polisrapporterna och 30 % av sjukvårdsrapporterna. Knytning till den nationella vägdatabasen NVDB saknas för 25 % av polisrapporterna och 95 % av sjukvårdsrapporterna. Av personerna rapporterade av sjukvården har 12 % klassats som oskadade. För flera fält i databasen har många poster värdet Okänt eller Uppgift saknas. Det gäller exempelvis Lighting (belysning) med 36 %, PrimaryRoadA (huvudled väg A) med 26 % och TrafficLightA (trafiksignal väg A) med 18 % där platstypen är Gatu-/Vägkorsning samtliga dessa fält återfinns i tabellen PoliceReport och gäller polisens rapportering. I samma tabell finns ett fält ToaOk som används för att bedöma den automatiskt bestämda olyckstypen. Fältets värde är Okänt för 5 % av posterna och för 9 % har rapportören bedömt att olyckstypen är felaktig. För 8 % av de personer som ingår i polisens rapportering saknas uppgift om skadegrad: Dödad, Svårt skadad, Lindrigt skadad eller Oskadad. På polisblanketten saknas kolumn för Oskadad, en uppgift som i STRADA endast ska anges för förare. Om uppgift om skadegrad ej fyllts i på polisblanketten, misstänks rapporteringen till STRADA variera antingen anges Oskadad eller Uppgift saknas. Det senare alternativet är tänkt för de fall då polisen inte får kontakt med en person, exempelvis vid smitning. Av de fordon som redovisas i tabellen Motorvehicle är 26 % oskadade. VTI notat
8 Matchning av polis- och sjukvårdsrapporter I tabellen Accident knyts polis- och sjukvårdsrapporter ihop. Av totalt olyckor har eller 10 % kunnat identifieras i både polis- och sjukvårdsinformationen. Andelen matchade olyckor ökar till nästan 15 % om endast Kalmar, Skåne, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands och Jämtlands län studeras, de län där samtliga akutsjukhus rapporterat till STRADA hela den aktuella perioden I det studerade uttaget finns tolv olycksnummer som vardera kopplats mot två olika polisrapporter. En förnyad kontroll av dessa mot en ny registerdump från visar att nio av dessa felkopplingar åtgärdats, medan tre kvarstår. För de gemensamt kända olyckorna har polisen rapporterat personer som dödats eller skadats samt oskadade och 323 med okänd skadeföljd. Sjukvården har kännedom om personer och av dessa har klassats som dödade eller skadade. 1 Alla polis- och sjukvårdsrapporter, som inte ingår bland de matchade, undersöks närmare med utgångspunkten att en olycka kan vara känd av båda instanserna, även om matchningsalgoritmen i STRADA inte knutit samman rapporterna. Intressanta kandidater identifieras med nyckeln "länkommun-årmånad-dag. För unika värden på nyckeln har såväl polis som sjukvård rapporterat en och endast en olycka, men rapporterna har ej tilldelats ett gemensamt olycksnummer i STRADA. I matchningsalgoritmen ingår personnummer, olycksplats (koordinater) samt olyckstidpunkt. Genom att använda fler av databasens fält kan för ungefär hälften av de olyckorna polisens och sjukvårdens rapporter kopplas ihop. Vid matchning i STRADA krävs att de uppgivna olyckspunkterna inte skiljer sig mer än 1 km, men bland de finns åtskilliga där polisens och sjukvårdens rapportering trots ett större avstånd med stor sannolikhet avser samma olycka. Polis- kontra sjukvårdsuppgifter För 75 % av de gemensamt kända olyckorna sammanfaller polisens och sjukvårdens klassificering av olyckstyp: avsväng, cykel/moped i kollision med motorfordon, möte etc. Den olyckstyp där flest sjukvårdsrapporter kan knytas till polisrapporterade olyckor är korsandeolycka med 61 %. Den olyckstypen ligger tillsammans med avsvängningsolycka i topp med en matchningsandel på drygt 50 % när de polisrapporterade olyckorna för de totalrapporterande sex länen studeras. Matchningsutfallet varierar förutom med olyckstyp även med tättbebyggt/ej tättbebyggt område och olyckans svårhetsgrad. Om alla tre faktorerna beaktas visar det sig för de totalrapporterande länen, att en svår personskadeolycka har 5 % högre sannolikhet att återfinnas hos sjukvården än en lindrig, vidare att motsvarande sannolikhet är 45 % högre för olyckor inom tättbebyggt område än utanför samt att olyckor av typ avsvängning, korsande och cykel/moped mf har 4 gånger högre matchningssannolikhet jämfört med viltolyckor. Av totalt över personer i polisens rapportering kan återfinnas i sjukvårdens rapportering, för personer som enligt polisens rapportering är dödade eller skadade finns sjukvårdsdata i STRADA för drygt 15 %. Bland de dödade ingår sju personer som enligt sjukvården inte dött pga. olyckan. För de totalrapporterande länen finns sjukvårdsdata för drygt 36 % av de personer polisen 1 Injury Severity Score ISS > 0. 6 VTI notat
9 rapporterat som dödade eller skadade. Variationen mellan dessa län är dock betydande, från Kalmar län med 15 % till Skåne med 45 %. För de 164 personer polisen klassat som dödade och som återfinns i sjukvårdsdata varierar Injury Severity Score ISS över hela sitt intervall Av de 164 har 109 av sjukvården kategoriserats som död vid ankomst. För svårt skadade varierar ISS mellan 0 och 50 och för lindrigt skadade mellan 0 och 35. ISS-värdet beräknas från Abbreviated Injury Scale AIS för enskilda skador. Bland de personer som enligt polisen har skadeföljden dödade finns flera vars allvarligaste skada AIS-klassats i de lindrigaste grupperna lätt skada eller moderat skada. Endast för en av de dödade förekommer den högsta AIS-klassen dödlig skada utan känd terapi. För både svårt och lindrigt skadade enligt polisen förekommer alla AIS-klasser utom den högsta. Den kroppsdel som oftast har den allvarligaste skadan är huvud exklusive ansikte, det gäller med några undantag både svårt och lindrigt skadade och alla trafikantkategorier. Slutsatser och kommentarer Redovisningen i det här dokumentet gäller iakttagelser som gjorts efter det att STRADA varit i skarp drift under ett och ett halvt år, en förhållandevis kort period. STRADA är under utveckling, där brister successivt åtgärdas. Inrapporteringsklienterna ger möjligheter som inte nyttjas till fullo. Ett motiv för övergången till STRADA var att knyta samman polisens och sjukvårdens rapportering. Här återstår en hel del att göra för att få med fler akutsjukhus, men även den programmässiga matchningen av rapporter kan och behöver förbättras. I STRADA-systemet finns information som kan bredda underlaget för bedömning av om olika rapporter avser samma olycka. Den hittills använda algoritmen som bygger på personnummer, koordinater och olyckstidpunkt är inte feltolerant. Även med betydande skillnader i tid och/eller med stort avstånd mellan angivna olycksplatser, är det många gånger troligt att polisens och sjukvårdens rapportering avser samma olycka. Den pågående modifieringen av matchningsalgoritmen bör ta hänsyn till detta. Sjukvårdsrapportering kan aldrig bli heltäckande eftersom den kräver patientens samtycke. Det medför att det är svårt att genom polis- och sjukvårdsinformationen i STRADA uppskatta det totala antalet personer som skadas i trafiken, även om alla rikets akutsjukhus skulle delta i rapporteringen. Den sjukvårdsrapportering som görs kan ändå nyttjas för andra jämförelser och sammanställningar av den typ som redovisas här. En del uppgifter som i det tidigare systemet VITS kodades och sparades i olika fält i registren kan i STRADA-systemet återfinnas i olycksbeskrivningen (fält AccidentDescription i tabell Report). Sådana uppgifter kan dock inte användas för något säkert urval av olyckor, eftersom det blir beroende av vad olycksrapportören valt att skriva. En ytterligare svårighet vid hantering av fritextfält uppstår vid felstavningar. I STRADA ingår en del fritextfält utöver AccidentDescription. Om det även för dessa fält funnes en lista med alternativ att välja mellan, utöver fritextmöjligheten, skulle en ökad likformighet uppnås. Sådana listor kan baseras på de fritextalternativ som hittills förekommer i databasen. På så vis skulle en sökning efter Övergångsställe i PlacetypeOther inte missa Övergångsställe och Övergångsstlälle. VTI notat
10 8 VTI notat
11 1 Bakgrund Från och med år 2003 sker all registrering av vägtrafikolyckor i STRADA, som är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Polisen sköter sin registrering genom den s.k. polisklienten. Informationen lagras i en databas som finns hos Vägverket i Borlänge. Även sjukvården kan förse STRADA med information om trafikskadade personer. Föregångaren till STRADA är VITS Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet. I det systemet sköttes registreringen av de olika väghållningsregionerna utifrån av polisen ifylld blankett Informationsunderlag Vägtrafikolycka". Att samla både polisdata och sjukvårdsdata i samma system ger en starkt förbättrad möjlighet jämfört med tidigare att få reda på skadeföljden för en specifik olycka. Den informationen gör det möjligt att följa upp vilka skador olika typer av olyckor ger upphov till, vilket ger viktig kunskap i det skade- och olycksförebyggande arbetet. Rapporteringen från polisen och sjukvården sker separat och matchas sedan ihop efter ett antal kriterier. För att systemet ska kunna utnyttjas på bästa sätt är tillförlitligheten i matchningen av stor vikt. Alla polisrapporterade olyckor registreras i STRADA. Däremot är sjukhusrapporteringen inte rikstäckande. I juni 2004 rapporterade 43 procent av landets akutsjukhus sina trafikskadade patienter till STRADA 2 Syfte Projektets syfte är dels att utvärdera matchningen mellan polis- och sjukvårdsrapporterade data, både kvalitativt och kvantitativt, dels att utvärdera hur man kan utnyttja kopplingen mellan de två datakällorna för att förbättra kunskapen om olika olyckstypers skadeföljd. Dessutom jämförs polisens och sjukvårdens skaderapportering genom att polisens bedömning av skadeföljd i kategorierna dödad, svårt respektive lindrigt skadad, ställs mot sjukvårdens klassificering för samma person. Ett annat syfte med projektet är att kvalitetsgranska STRADA som källa för empiriska data för forskning. 3 Analyserat STRADA-material Varje månad får VTI en dump av den STRADA-databas som finns i Borlänge. Uttagsdatum är kring den 15 varje månad. Arbetet i det här projektet görs med uttaget från 15 juni STRADA-databasen består av olika tabeller som hänger ihop enligt tabell 1. I tabellen Report finns en post för varje polisrapporterad olycka och en post för varje person rapporterad av sjukvården. Tabellen Accident är den som knyter ihop polis- och sjukvårdsinformation. Varje post i Report tilldelas ett olycksnummer (accident_nr) i Accident och de Report-poster som bedöms avse samma olycka får samma olycksnummer. Hopkopplingen av polis- och sjukvårdsrapporter sker programmässigt med en algoritm som ingår i STRADA-systemet. Innehållet i de två tabellerna är gemensamt för polis och sjukvård. Accident innehåller förutom olycksnummer och två nyckelfält för sammankoppling av tabeller också en uppgift om matchningens kvalitet (0 100) som ska uppgå till minst 70 för att VTI notat
12 olika rapporter ska kopplas till samma olycka. I Report finns bl.a. uppgift om kommun, olycksdatum och -tidpunkt, om polis- eller sjukvårdsrapport m.m. Förutom de två gemensamma tabellerna Accident och Report finns två tabeller med sjukvårdsdata och 15 tabeller med polisdata. Tabell 1 Tabeller i den hierarkiska STRADA-databasen och antal poster i respektive tabell från Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Gemensamma Sjukvård Accident Report HospitalReport Injury Polis PoliceReport TrafficElements MotorVehicle VehicleInfo OtherVehicle 12 Trailer 36 RailVehicle 150 BicycleMoped 4669 Pedestrian 2361 Animal 735 HazardousGoods 5 Person Personinfo Circumstance (Events 0) RoadLeg Registerkontroller I bilaga 1 18 finns diverse sammanställningar från och kontroller av de olika tabellerna i det analyserade STRADA-registret. Det har gjorts som ett led i projektets syfte att kvalitetsgranska STRADA som källa för empiriska data för forskning. För flertalet fält i tabellerna Report, PoliceReport, HospitalData etc. finns i bilagorna pivottabeller som visar frekvensen av förekommande värden. I det här kapitlet redovisas de mest intressanta iakttagelserna från bilagorna. De olika avsnitten ges rubrik efter respektive tabell i STRADA. 4.1 Report Se bilaga 1. I tabellen finns en post för varje polisrapporterad olycka och en post för varje person rapporterad av sjukvården. Fältet PositionUnsure visar att positionen anges som osäker i något avseende för 10 % av polisrapporterna och 30 % av sjukvårdsrapporterna. För de senare tillkommer 11 % där det inte varit möjligt att ange position. Fältet LightConditions ljusförhållanden används enbart för polisrapporter. För 5 % av dessa är värdet okänt. 2 Dokumentation av tabeller och fält finns i Vägverkets dokument Beskrivning av STRADAdatabas med reg.nr ADA117F. 10 VTI notat
13 Fältet Roadname gatunamn är tomt för 8 % av polisrapporterna. Dock finns RoadNameA alltid ifyllt i tabell PoliceReport. Fälten Oid_pid och Oid_sid är primär- respektive sekundärid för NVDB och används för att knyta olyckorna till NVDB-länk. Först från och med april 2004 används NVDB:s vägnät i inrapporteringsklienten för STRADA och de två fälten kan endast förväntas ha värden för olyckor efter den tidpunkten. Dock har i efterhand flertalet av 2003 års polisrapporter knutits till NVDB:s vägnät genom koordinatuppgifterna. Totalt saknas i det studerade registret värden för 25 % av polisrapporterna och 95 % av sjukvårdsrapporterna. 4.2 HospitalReport Se bilaga 2. En post för varje person rapporterad av sjukvården. Fältet Iva anger om patienten saknar fysiska skador orsakade av olyckan. Av de posterna (personerna) i registret är 12 % klassade som oskadade. Fältet Whenacc anger var olyckan inträffade med alternativen I arbetet, På väg till arbetet m.fl. Alternativen Okänt och Ej angivet står tillsammans för 68 % av posterna. Fältet Permillage anger promille alkohol i blodet. Fältet har värdet 0 för poster (99,1 %). För resterande 254 poster varierar värdet från 0,13 till 6 samt ett högsta värde på 31. Fältet MAIS anger max AIS (skadans allvarlighetsgrad), dvs. det högsta AISvärdet för aktuell person. Kontroll mot AIS i tabell Injury, som innehåller en post för varje skada som rapporteras för en person, visar att MAIS i tre fall avviker från maximala (allvarligaste) AIS-värdet. Ett där MAIS=2 och AIS=4 förekommer i Injury samt två där MAIS=0 trots att AIS=1 respektive AIS=2 i Injury. MAIS=0 i de fall AIS=9 (Okänd skada) eller Injury-post saknas. 4.3 PoliceReport Se bilaga 4. Tabellen innehåller en post per polisrapporterad olycka. Fältet TypeOfAccident anger olyckstyp. För 6 olyckstyper i värdeförrådet saknas poster i registret. Det gäller A8 V-sväng sek.v möt sv., M0 Mötesolyck. Specialfall, O1 Omkörn.ol. koll m möt el, U0 Upphinnandeol. spec.fall ; V2 Spårfordon - annat ford, V4 C/M - C/M/G, C/M singel. För flera fält har många poster värdet Okänt eller Uppgift saknas. Andelen sådana poster är 5 % för fältet TrafficEnvironment (bebyggelsetyp), 7 % för WeatherCondition (väderförhållanden), 36 % för Lighting (belysning), 26 % för PrimaryRoadA (huvudled väg A), 5 % för TypeOfRoadA (typ av väg), 28 % för TrafficLightA (trafiksignal) om andelen beräknas endast för poster med platstyp Gatu-/Vägkorsning blir den 18 %. För TypeOfRoadA förekommer värdet Uppgift saknas i 188 fall trots att RoadNameA innehåller ett rent vägnummer. Fältet ToaOk anger om polisens inrapporteringsklient bedömts ge en korrekt bestämning av olyckstyp. För 9 % av posterna är värdet Nej och för 5 % är det Okänt. Det är den person som gör inrapporteringen som står för bedömningen. VTI notat
14 4.4 TrafficElements Se bilaga 5. Tabellen innehåller en post per trafikelement för varje polisrapporterad olycka. Fältet NoOfPassengers anger antal passagerare inklusive förare. För 931 poster är värdet 0 och elementtypen för dessa är Animal (700 st.), MotorVehicle (224 st.) eller Trailer (7 st.). För fordon är det problem med hur poliserna ska registrera en olycka där det i skissen ingår ett fordon som alls inte påverkat olyckan. Vid beräkningar där olycksfordon ingår bör dessa exkluderas. 4.5 Motorvehicle Se bilaga 6. Tabellen innehåller en post per trafikelement av motorfordonstyp för varje polisrapporterad olycka. Fältet SubElem_type (underelementtyp) har för 380 poster värdet Moped klass 1. Dessa fordon återfinns alltså här och inte i tabellen BicycleMoped. Fälten VehicleDamage_LF VehicleDamage_RR anger för 9 positioner av fordonet (vänster fram höger bak) om fordonet är skadat. Summering av de 9 fälten per fordon visar att 26 % av dessa är oskadade. För personbil är andelen oskadade fordon 24 %. 4.6 BicycleMoped Se bilaga 8. Tabellen innehåller en post per trafikelement av typ cykel/moped för varje polisrapporterad olycka. Fälten VehicleDamage_F VehicleDamage_R anger för 3 positioner av fordonet om fordonet är skadat. Summering av de 3 fälten per fordon visar att 52 % av dessa är oskadade. 4.7 Pedestrian Se bilaga 11. Tabellen innehåller en post per fotgängare för varje polisrapporterad olycka. I tabellen finns poster och för flera fält är andelen värden Okänt eller Uppgift saknas hög. För fältet CrossRoad (korsade eller gick längs vägen) är andelen 29 %, för fältet Intersection (korsade vägen före eller efter korsning) är andelen 74 % och för fältet WalkWithTraffic (går med eller mot trafiken) är den 92 %. Kombination av ovanstående tre fält visar att för 691 poster (29,3 %) har de alla samtidigt något av värdena Okänt eller Uppgift saknas. 4.8 Person Se bilaga 13. Tabellen innehåller en post per person knuten till något trafikelement i en polisrapporterad olycka. Observera exempelvis att det för en fotgängare finns en post i tabellen Pedestrian och en post i tabellen Person. För 4 % (2 216 poster) av tabellens poster har fältet Age sitt defaultvärde, vilket innebär att uppgift om ålder vid olyckstillfället saknas. Uppgift saknas för 4 % (2 409 poster) av posterna beträffande fältet Nationality nationalitet. För poster saknas uppgift om både Age och Nationality. För fältet InjuryExtent skadegrad bedömd av polisen har 8 % av posterna värdet Uppgift saknas. 12 VTI notat
15 4.9 Circumstance Se bilaga 14. Tabellen innehåller s.k. omständighetskoder som knyts till trafikelement och kan vara flera för varje trafikelement. Elementomständighet, fält CircumstanceCode, finns angivet för 87 % av de trafikelementen. Antalet olika omständigheter för ett trafikelement varierar mellan 1 och 4. I värdeförrådet ingår 10 olika koder och förutom 2 poster Stillastående/parkerat för OtherVehicle är det endast för MotorVehicle som andra elementomständigheter förekommer än de som handlar om alkolhol ( Misstänkt alkoholpåverkan, Ej misstänkt alkoholpåverk. respektive Alkoholpåverkan okänd ) Personinfo Se bilaga 17. Tabellen innehåller körkortsdata som hämtas från körkortsregistret i Örebro. I tabellen förekommer 60 poster som två och två har identiskt innehåll i samtliga fält. Sedan en post i varje par exkluderats återstår poster som alla kan matchas mot tabell Person, som innehåller polisens uppgifter om personer inblandade (eventuellt oskadade) i olyckor. Alla poster i Personinfo avser förare (Driver i Person), utom 97 som gäller passagerare (Passenger i Person). Trafikelementet är MotorVehicle i samtliga fall utom för tre förare där det är Trailer (PrimaryElemtype i TrafficElements) VehicleInfo Se bilaga 18. Tabellen innehåller fordonsdata från Centrala Bilregistret i Örebro. Tolv av tabellens poster är dubbletter det är sex poster som vardera förekommer två gånger. Sedan en post i varje dubblettpar exkluderats återstår poster. Alla poster kan matchas mot MotorVehicle, ingen mot OtherVehicle. För personbil och lätt och tung lastbil finns poster i tabellen för över 80 % av de olycksinblandade fordonen i tabell MotorVehicle för buss är motsvarande träffprocent 72, Accident I tabellen Accident finns 12 olika olycksnummer (Accident_nr) som kopplas mot vardera två olika polisrapporter, dvs. poster med rapportinstans (Instance) P i tabellen Report. Tabell 2 visar valda fält för de aktuella dublettposterna. I en senare dump, daterad , har en av de 12 dubbletterna tagits bort medan resterande 11 fortfarande ligger kvar i databasen. En förnyad kontroll mot dump visar att 3 polisdubbletter finns kvar. VTI notat
16 Tabell 2 Polisrapporter som två och två kopplats till samma olycksnummer. Accident Report PoliceReport Nyckel accident_nr Q Instance acc_date x_coord y_coord DiaryNr TypeOf Accident P : TL-00253/03 V P : T /03 U P : T-01393/03 F P : T-01394/03 U P : TL-07390/03 K P : TL-07640/03 U P : T-19816/03 S P : T-19682/03 U P : TAC-02874/03 C P : TAC-03243/03 C P : T-23632/03 U P : T-23518/03 U P : T-01554/03 S P : T-01554/03 S P : T-05239/03 V P : T-05240/03 C P : T-39836/03 U P : T-39722/03 U P : T-06666/03 C P : T-06519/03 C P : T-02157/04 S P : T-02157/04 S P : TNV-03386/03 M P : TNV-03383/03 M1 Alla poster i de olika STRADA-tabellerna som hör till dessa 12 olyckor (accident_nr) har exkluderats vid alla jämförelser och analyser. Q-värde för matchade poster I tabellen Accident finns ett fält Q med värdemängden Q är ett kvalitetsmått på matchningen mellan olika sjukvårds- och polisrapporter, dvs. ett mått på sannolikheten att rapporterna avser samma olycka. Matchningen görs utifrån uppgifter om position, tid och person endast vid Q-värden från 70 och uppåt bedöms rapporterna höra till samma olycka. 3 Observera att det endast finns en polisrapport till varje olycka (med tillfälliga undantag redovisade ovan), men att sjukvårdsrapporterna (poster i HospitalReport) som avser personer kan vara flera. För varje skadad person rapporterad av sjukvården finns en post i tabellen HospitalReport. I den studerade dumpen finns några olyckor där matchade polis- och sjukvårdsrapporter har olika Q-värden, se tabell 3. Eventuellt beror detta på att uttaget gjorts ur ett levande register och att en uppdatering av Q-värdena var på gång. Dock är Q-värdena oförändrade i dumpen från och inga poster har tagits bort eller tillkommit för aktuella accident_nr. 3 AerotechTelub, STRADA, SRS Matchning, ADA132A. 14 VTI notat
17 Tabell 3 Polis- och sjukvårdsrapporter kopplade till samma accident_nr men med olika Q-värden. ExtendedReport_id report_id accident_nr Q Instance P S P S S S P S S P S Posterna i den studerade dumpen hör till olika olyckor (accident_nr). Av dessa exkluderas de 12 dubbletterna i tabell 2. Resterande olyckor har Q- värden för polis- respektive sjukvård enligt tabell 4 som också visar huruvida polis- och/eller sjukvårdsrapport finns för olyckan. Rapporterna från polis respektive sjukvård har matchats så att de förts till samma olycksnummer för olyckor, men av dessa uppfyller 5 inte villkoret Q 70. Dessutom finns 16 olyckor med Q 70 trots att matchad rapport från sjukvården saknas. I den fortsatta redovisningen har de olyckorna hanterats som matchade. Det gäller exempelvis tabeller där uppgifter från polis eller sjukvård studeras uppdelat på om olyckan är känd av den andra instansen eller ej. Tabell 4 Antal olyckor efter rapporterande instans och Q-värden. Antal olyckor Med polisrapport Med sjukvårdsrapport Q polis Q sjukvård Ja Ja Ja Ja < Ja Ja <70 <70 16 Ja Nej Ja Nej < Nej Ja Nej Ja < = summa olyckor Bortsett från de 5 matchade olyckorna som för polisrapporten har Q=0, varierar Q mellan 70 och 100 enligt figur 1. För nästan hälften av de olyckorna är Q=100. VTI notat
18 Ack% Figur 1 Fördelning efter Q-värde av de olyckor som kan matchas mellan polis och sjukvård och där Q>0. Även tabell 5 baseras på poster där Q>0, dvs. exklusive 1 post från Skåne, 3 från Västra Götalands och 1 från Västmanlands län där Q=0. Tabell 5 Länsvisa Q-värden för olyckor som kan matchas mellan polis och sjukvård. Län Antal av Q Min av Q Max av Q Medel av Q 1 Stockholm ,6 3 Uppsala ,7 4 Södemanlands Östergötlands ,3 6 Jönköpings Kronobergs ,5 8 Kalmar ,4 10 Blekinge ,3 12 Skåne ,3 13 Hallands ,9 14 Västra Götalands ,4 17 Värmlands ,9 19 Västmanlands ,1 21 Gävleborgs Västernorrlands ,6 23 Jämtlands ,3 24 Västerbottens ,1 25 Norrbottens ,4 Totalt Hela riket ,8 Q 16 VTI notat
19 5 Matchade rapporter Av de polisrapporterna i tabell PoliceReport matchas eller 17,7 % mot sjukvårdsrapporter i HospitalReport 18,6 % år 2003 och 15,0 % år 2004 (1/1 15/6). För 12 län är det en minskning, för 6 län en ökning och resterande 3 län har inga kopplade rapporter något år (Gotland, Örebro och Dalarna). Av 290 kommuner uppvisar 123 en minskning och 53 en ökning av andelen sjukvårdskopplade polisrapporter. Resterande 112 kommuner har 0 kopplingar både 2003 och 2004 (för 6 av dessa finns inga polisrapporter år 2004 och således inget att koppla). Högst andel matchade polisrapporter bland länen har Skåne med 49,4 % år 2003 och bland kommunerna Kristianstad med andel 67,5 % år 2003 (114 av 169) och Trelleborg med andel 74,1 % år 2004 (20 av 27). Tabell 6 Antal polisrapporter länsvis år 2003 och 2004 samt andel som matchats mot sjukvårdsrapporter. Län Rapporter 2003 Rapporter 2004 Andel matchade totalt 1 Stockholm ,0 1,6 3,3 3 Uppsala ,4 0,5 0,4 4 Södemanlands ,4 0,0 0,3 5 Östergötlands ,2 0,3 0,2 6 Jönköpings ,3 0,0 0,3 7 Kronobergs ,2 0,8 0,3 8 Kalmar ,0 16,0 19,1 9 Gotlands ,0 0,0 0,0 10 Blekinge ,6 36,1 29,4 12 Skåne ,4 42,7 47,6 13 Hallands ,7 24,9 29,1 14 Västra Götalands ,7 11,7 17,5 17 Värmlands ,3 26,2 34,8 18 Örebro ,0 0,0 0,0 19 Västmanlands ,8 30,7 37,3 20 Dalarnas ,0 0,0 0,0 21 Gävleborgs ,3 0,7 0,4 22 Västernorrlands ,0 23,5 29,1 23 Jämtlands ,4 29,9 28,9 24 Västerbottens ,7 24,9 29,2 25 Norrbottens ,4 19,9 23,3 Hela riket ,6 15,0 17,7 Länen Kalmar(H8), Skåne(M12), Värmland(S17), Västmanland(U19), Västernorrland(Y22) och Jämtland(Z23) är särskilt intressanta att studera. För dessa har målsättningen nåtts att få alla akutsjukhus att rapportera till STRADA 5. De ger därför en bild av vilken täckning som kan förväntas på nationell nivå om alla 4 Matchningen innebär att det finns minst en sjukvårdsrapport som kopplats till den polisrapporterade olyckan. 5 Inom Vägverkets STRADA-projekt finns en lista över alla akutsjukhus med uppgift om huruvida de rapporterar till STRADA samt i förekommande fall när rapporteringen startade. För länen H, M, S, U, Y och Z har alla akutsjukhus rapporterat med start senast VTI notat
20 akutsjukhus ansluts till STRADA. Bland dessa ligger Skåne, Västmanland och Värmland i topp när det gäller att återfinna polisrapporterade olyckor bland sjukvårdsrapporterna, medan det finns län där alla akutsjukhus inte rapporterar men som ändå har en högre matchningsprocent än Västernorrlands, Jämtlands och Kalmar län. Matchningen kan även studeras med utgångspunkt från sjukvårdsrapporterna. Om sjukvården anger olyckstypen G0 Gående singel (Fallolycka) eller om uppgift om olyckstyp saknas (fältet ATC i HospitalReport är tomt) görs i STRADAsystemet inget försök till matchning mot polisrapport eller annan sjukvårdsrapport. I det studerade uttaget finns sådana poster. Resterande sjukvårdsrapporter kan kopplas till polisrapporterade olyckor i 31,7 % av fallen (6 813 av ). Uppdelat på län utfaller matchningen enligt tabell 7. Tabellens två första kolumner efter län behandlar de sjukvårdsrapporter där matchningsförsök görs. Mittkolumnen anger alla olyckor kända av sjukvården, nästa kolumn de sjukvårdsolyckor där matchningsförsök görs och i sista kolumnen hur matchningen av dessa olyckor utfallit. Oavsett län ska polisens rapportering omfatta alla trafikolyckor den sista kolumnen visar att sjukvården känner till många olyckor som polisen inte rapporterat, en iakttagelse som gäller även om en del av sjukvårdens olyckor inte inträffar i trafikmiljö (total 5,5 % av sjukvårdsrapporterna). 18 VTI notat
21 Tabell 7 Antal sjukvårdsrapporter (exkl. olyckstyp G0 och tomt) samt andel av dessa som gäller olyckor som matchats mot polisens data. Motsvarande uppgifter för olyckor rapporterade av sjukvården. Län Antal sjukvårdsrapporter Andel sjukvårdsrapporter för olyckor matchade mot polisrapporterade olyckor Antal olyckor enl. sjukvården (alla olyckor) Antal olyckor enl. sjukvården exkl ATC=G0 Andel olyckor (exkl. ATC=G0) kända av polis , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 Totalt , ,5 De sjukvårdsrapporter som hör till olyckor som inte har matchats mot de polisrapporterade olyckorna har i nedanstående tabell undersökts med avseende på de två variablerna Placetype och InTraffic (sjukvårdsrapporter med olyckstyp G0 eller blank har exkluderats). Flertalet sjukvårdsrapporter gäller olyckor som borde/torde ha rapporterats av polisen. VTI notat
22 Tabell 8 Antal sjukvårdsrapporter (exkl. olyckstyp G0 och blank) som inte matchats mot polisrapporterade olyckor, dels totalt för riket, dels för län H, M, S, U, Y och Z. riket Län H Z Placetype InTraffic 0 = nej 1 = ja 0 = nej 1 = ja Okänd Gatu-/Vägsträcka Gatu-/Vägkorsning I Cirkulationsplats/Rondell Gång- och Cykelbana (-väg) Gångbana/Trottoar Buss- Spåvagnshållplats Banvall Park Torg Parkeringshus 7 4 Separat P-plats Bensinstation 14 9 Industriområde 2 1 Hamnområde 16 5 Tomt/Gård/Enskilt område Skolgård Idrottsplats 15 9 Skogsstig Kyrkogård 4 3 Totalt En bild av matchningen mellan polis- och sjukvårdsrapporter ges i figur 2 och figur 3. Cirklar och segment är approximativt proportionella mot olycksantalen och det framgår att många olyckor endast rapporterats av antingen polis eller sjukvård. Den gemensamma delen blir givetvis större för de totalrapporterande länen, sett som andel av de polisrapporterade olyckorna. 20 VTI notat
23 olyckor kända enbart av polis 4419 olyckor kända av polis och sjukvård, 6813 sjukvårdsrapporter olyckor kända enbart av sjukvård, sjukvårdsrapporter varav 5594 sjukvårds rapporter med ATC=G0 eller blank Figur 2 Antal olyckor kända av polis och/eller sjukvård samt motsvarande antal sjukvårdsrapporter. Motsvarande bild för olyckor kända av enbart polis eller sjukvård eller av båda visas nedan för länen H, M, S, U, Y och Z, dvs. de län där alla akutsjukhus rapporterat till STRADA under hela den studerade perioden. De olika antalen matchade olyckor (2 799/2 772) beror på att polis och sjukvård har olika län för några gemensamma olyckor (Report.Municipality). Med ett undantag saknas länsuppgift från sjukvården för dessa olyckor. De gemensamt kända olyckorna utgör 39,7 % av de polisrapporterade olyckorna, att jämföra med 17,7 % för riket olyckor kända enbart av polis 2799 / 2772 olyckor kända av polis och sjukvård, 4333 sjukvårdsrapporter olyckor kända enbart av sjukvård, sjukvårdsrapporter varav sjukvårds rapporter med ATC=G0 eller blank Figur 3 Antal olyckor kända av polis och/eller sjukvård samt motsvarande antal sjukvårdsrapporter för län H, M, S, U, Y och Z. VTI notat
24 I tabell 9 redovisas alla de personer som polis respektive sjukvård rapporterat för de gemensamt kända olyckorna. Här ställs inget krav på personmatchning alla polisrapporterade personer tas med även om de inte kan identifieras i sjukvårdens data och vice versa. Enligt polisen har totalt personer dödats eller skadats i de aktuella olyckorna, är oskadade och för 323 är skadeföljden okänd. Sjukvården har kännedom om personer av vilka 163 klassats som död vid ankomst (fält care) eller som död i någon av kategorierna annan orsak, pga. olyckan eller osäkert (fält dead) redovisas i kolumn 999. Dessa dödade utgör tillsammans med kategorin ISS> personer som kan jämföras med polisens Injury Severity Score ISS beräknas utifrån AIS för de tre svårast skadade kroppsdelarna. AIS antar värdena 1 6 och kvadratsumman för de tre ger ISS, dock sätts ISS till 75 om AIS=6 förekommer. De angivna ISSgränserna har i annat sammanhang 6 använts för klassificering i DAS (Diagnosticerad Allvarligt Skadad) och DMAS (Diagnosticerad Mycket Allvarligt Skadad). AIS kan anta följande värden. 1 Lätt skada 4 Svår skada (livshotande men med trolig överlevnad) 2 Moderat 5 Kritisk skada (överlevnad osäker) skada 3 Allvarlig 6 Dödlig skada utan känd terapi skada 9 Okänd skada 6 Olycksrapport Skåne 2002, Vägverket, Region Skåne, publikationsnummer 2003:85 ISSN VTI notat
25 Tabell 9 Antal personer rapporterade av polis respektive sjukvård för de gemensamt kända olyckorna. (Kolumnen >15 är en del av >8.) Län Polisen Sjukvården, ISS D SS LS OS US Tot >8 > Tot Totalt Län H Z Vid kontroll av hur många personer rapporterade av polisen respektive sjukvården i de olyckorna som kan matchas mot varandra, visar det sig att polisen inte rapporterat några personer för en av dessa olyckor, dvs. det saknas poster i tabellen Person. Vidare att 103 olyckor matchats mellan polis och sjukvård trots att inga individdata kopplats ihop (olyckorna saknar poster i HospitalReport respektive Person med sammanfallande Refnr). Bland dessa 103 olyckor finns 17 med totalt 21 personer där sjukvårdens och polisens uppgifter om kön och ålder sammanfaller. Trots detta har personerna inte tilldelats samma Refnr. 5.1 Ej matchade rapporter Alla polis- och sjukvårdsrapporter, som inte ingår bland de 4419 matchade, undersöks närmare. Utgångspunkten är att en olycka kan vara känd av båda instanserna, även om matchningsalgoritmen i STRADA inte resulterat i ett Q- värde på minst 70. För att identifiera intressanta kandidater bildas nyckeln "länkommun-år-månad-dag. De olyckor där det endast finns en post för ett visst värde på nyckeln väljs från polis och sjukvård, sedan undersöks om även den andra parten har en post för samma värde på nyckeln. Bland sjukvårdsrapporterna exkluderas de där olyckstypen är G0 Gående singel (Fallolycka) eller blank, eftersom dessa undantas vid matchningen i STRADA. Totalt hittas unika värden länkommun-år-månad-dag där såväl polis som sjukvård rapporterat en och VTI notat
26 endast en olycka och där rapporterna ej tilldelats ett gemensamt olycksnummer i STRADA. Kravet att rapporterna ska gälla samma olycksdatum exkluderar de fall där den ena parten tidsbestämt olyckan till sen kväll, medan den andra parten placerat den strax efter midnatt. Som underlag för en mer ingående jämförelse av informationen från polis respektive sjukvård används koordinatuppgifter (x, y), olyckstidpunkt, olycksbeskrivning i klartext, platsbeskrivning, vägnamn/-nummer, trafikantkategori, ålder och kön samt olyckans svårhetsgrad. Från sjukvården finns ju endast en person vars ålder och kön kontrolleras mot de personer polisen knutit till olyckan. För varje par görs en bedömning som kodas med ett värde 0, 0,1, 0,5, 0,75 eller 1 där 0 innebär att det inte är fråga om samma olycka medan 1 står för att det (nästan) säkert är samma olycka som rapporterats av polis och sjukvård. De tre mellanliggande värdena står för stigande sannolikhet, där 0,1 kan tolkas som att det inte kan uteslutas att det är samma olycka. Nedan återges några poster med gjord bedömning. Även uppgiften om trafikantkategori har kontrollerats så att av sjukvården uppgiven kategori återfinns i polisens rapportering för olyckan. Exempelvis kan den skadade personen i sjukvårdsmaterialet vara en mopedist som enligt olycksbeskrivningen körts på av en personbil, uppgifter som ska stämma med polisens data. Tidsdifferensen är positiv om sjukvården uppgett en senare tidpunkt än polisen, annars negativ. I dokumentationen 7 för polisens programvara anges tillåtna intervall för de olika parametrarna i matchningsfunktionen. För personnummer krävs exakt match, för olyckstidpunkt tillåts en differens på 2 timmar och position får avvika med högst meter. Om personnummer inte överensstämmer görs matchningen baserat på de andra parametrarna. Klass Avst[m] Tidsdiff [min] ålder kön Instans Olycksbeskrivning Platsbeskrivning Väg Sjukvård Blev skymd av solen och körde in i en väg km från Okänt Polis lastare Lv 665 ca m väster korsningen Rv 23-Lv 665. Te 1 har framförts på lv 665 ostlig riktning. föraren har ej observerat ett framförvarande motorredskap klass 2 utan kört på bakifrån. Ev. lågt stående sol kan ha varit orsak till olyckan då bilföraren kan ha blivit bländad. Högsby mot Fågelfors (Anmärkning: det är väg 665 som går mellan Högsby och Fågelfors) Klass Avst[m] Tidsdiff [min] ålder kön 0, Instans Olycksbeskrivning Platsbeskrivning Väg Sjukvård Polis Stopp i båda filerna på motorvägen. Jag stod stilla när jag blev påkörd av bakom kommande fordon. Trel 1 uppfattar inte att trel 2 saktat ned sin hastighet pga. trafikstockning. Trel 1 kan inte undvika att köra på trel 2 baktill. E meter från Lund Flädie Trafikplats Användarhandledning för Polisens programvara för rapportering av trafikolyckor, datum VTI notat
27 Klass Avst[m] Tidsdiff [min] ålder kön 0, Instans Olycksbeskrivning Platsbeskrivning Väg Sjukvård Påkörd efter kurv i uppförsbacke Runnsjön Torsby Okänt Polis Väg snöbemängd, spårig, isig. Långsträckt högerkurva, nerför berg.te 1 har rullat nedför berget med växeln i friläge.te 1 vari över i mötande körfält men bromsats upp av snökanter. TE2 har hållit sin högra kant. Vägbredd 4m. Enskild väg Enskild väg Klass Avst[m] Tidsdiff [min] ålder kön 0, Instans Olycksbeskrivning Platsbeskrivning Väg Sjukvård Polis Fått sladd på vägen mot mitträcket. Först gått in i räcket sedan av vägen in i en bergvägg. Hastighet ca: 100 km/h. Bilen liggande på taket, själv tagit sig ur bilen. Te1 har sladdat av vägen, mycket halt väglag,slagit runt och blivit liggande på taket. Berge, norr om Älandsbro, Härnösand. E 4,Överdal,Härnösand 4 Den av sjukvården rapporterade 49-årige mannen återfinns inte i polisens rapportering. Klass Avst[m] Tidsdiff [min] ålder kön Instans Olycksbeskrivning Platsbeskrivning Väg Sjukvård Polis Körde i 90 km/h, mötte en timmerbil, observerade att den höll på att tappa en stock Åke blinkade för att göra chauffören uppmärksam på detta men stocken han lossna som till viss del träffade bilen trots att Åke försökte bromsa och gira. Te 1 körde på en över 1 m lång stock som låg på vägbanan och troligsvis ramlat av en timmerbil, E:an 3 km söder om Docksta E 4, Kustladan, Docksta Även om både polisen och sjukvården rapporterar en 38-årig man för olyckan och platsbeskrivningarna överensstämmer, framgår det av olycksbeskrivningarna att det inte är samma olycka. Troligen är det stockar från samma timmerbil, men det är olika personbilar som kört på dem. Vid den mer detaljerade granskningen (se bilaga 19) bedöms 374 av studerade olyckor med stor säkerhet vara kända av både polis och sjukvård, utan att detta lett till matchning i STRADA. Om även de lite mer osäkra fallen (klass 0,75) räknas med ökar matchningspotentialen till 50 procent. Det finns i STRADA-databasen mer information än vad som nyttjas av nuvarande matchningsalgoritm och som skulle kunna öka andelen matchade olyckor. Att gå till väga på det sätt som redovisas här är tidsödande, men kanske ändå möjligt om det görs löpande. Framförallt har granskning av uppgivna olycksplatser mot kartor (Vägverkets Väginformation för de olika länen och Motormännens Sveriges vägatlas samt i vissa fall även Gula Sidorna på Internet) tagit avsevärd tid VTI notat
28 Stor koordinatavvikelse torde ofta leda till att rapporter inte matchas trots att de troligen rör samma olycka. I tabell 10, där resultatet av kontrollen redovisas, ingår en avståndsklassificering, där den högsta klassen fångar de fall där det från den ena parten saknas koordinatuppgifter. Minsta avståndet i högsta klassen är km. För 906 av de paren är avståndet större än meter vilket medför att positionsfaktorn Q a blir negativ. Enligt uppgift från Vägverket matchas inte rapporter om avståndet överstiger meter. Hur avståndet ska behandlas vid matchning är föremål för översyn. Tabell 10 Fall där polisens och sjukvårdens uppgifter möjligen avser samma olycka. Avståndsklasserna är disjunkta. Avstånd Klassning % av Totalt i meter Totalt < ,3 94,3 0 < ,3 62,9 22,9 < ,6 52,8 36,1 < ,9 74,4 18,1 < ,5 61,1 28,3 < ,1 25,6 62, ,0 86,7 Totalt ,8 50,5 39,6 Tabell 11 Klassificering av de fall där polis- och sjukvårdsdata möjligen avser samma olycka efter avstånd mellan uppgivna olyckspunkter respektive skillnad (sjukvård polis) mellan olyckstidpunkterna. Klass (Alla) Godkända: 88 Antal av Klass Tidsdiff [min] Avst [m] <-120 < -60 <0 0 <=30 <=60 <=120 <=600 >600 Totalt < < < < < < Totalt VTI notat
29 Tabell 12 Klassificering av de 374 fall där polis- och sjukvårdsdata bedömts med säkerhet avser samma olycka efter avstånd mellan uppgivna olyckspunkter respektive skillnad (sjukvård polis) mellan olyckstidpunkterna. Klass 1 Godkända: 55 Antal av Klass Tidsdiff [min] Avst [m] <-120 < -60 <0 0 <=3 0 <=6 0 <=12 0 <=60 0 >60 0 Total t < < < < < < Totalt Tabell 11 ovan visar att av de undersökta olyckorna är det bara 88 som klarar matchningsalgoritmens tids- och avståndsvillkor; högst 1 km och 2 timmar får skilja mellan polisens och sjukvårdens uppgifter. Av tabell 12 framgår att endast i 55 av de 374 fall där polis- och sjukvårdsrapport bedömts gälla samma olycka uppfylls både tids- och avståndsvillkor. 5.2 Matchade sjukvårdsrapporterade olyckor För en och samma olycka kan olika olyckstypsvärden (fält ATC) förekomma i HospitalReport. För 331 olyckor redovisas 2 4 olika olyckstypsvärden, dock aldrig blank ATC ( ) tillsammans med annat värde. För en olycka finns ATC=G0 Gående singel (Fallolycka) och G2 Moped singel, dock finns ingen matchad polisrapport för denna olycka. Av tabell 13 framgår överensstämmelsen mellan sjukvårdens och polisens olyckstypsklassificering (fälten PoliceReport. TypeOfAccident respektive HospitalReport.ATC). Diagonalen omfattar 75 % av olyckorna där de två instansernas bedömning sammanfaller. (Vid multipla sjukvårdsrapporter är det den med högst nyckel ExtendedReport_id + report_id som ingår.) Tabell 13 Olyckstyp enligt polis respektive sjukvård för matchade olyckor. Olyckstyp Olyckstyp enligt sjukvård polis A C F G J K M O S U V W Summa A C F G J K M O S U V W Summa VTI notat
30 Tabell 14 visar hur många av sjukvårdens rapporter som gäller olyckor som polisen rapporterat. Härvid har sjukvårdsrapporter med typen G0 eller blank exkluderats, eftersom matchning ej görs för dessa. För flera olyckstyper är antalet rapporter lågt, men bland dem där det finns ett betydande antal visar tabellen att matchningsandelen är högst för korsandeolyckor med ca 61 %. Även olyckstyperna fotgängare respektive cykel/moped i kollision med motorfordon samt avsvängsolycka och mötesolycka har matchningsandelar över 50 %. Det framgår också att ingen rapport där olyckstypen är cykel singel eller moped singel har matchats, medan matchningsandelen för de 6 olika kombinationerna av gående/cykel/moped varierar från 9 till 57 %. Tabell 14 Olyckstypsfördelningen för sjukvårdsrapporter för de olyckor polisen känner till respektive inte känner till (förutom G0 och blank 5594 rapporter). Andel av Sjukvårdens olyckstyp total match Matchad Ej matchad Andel matchade Ej ATC TypeOfAccident A Avsvängningsolycka ,1 5,0 2,2 Cykel/Moped i kollision C med motorfordon ,1 10,9 4,3 Fotgängarolycka i koll. med F motorfordon ,7 5,5 1,9 G0 Gående singel (Fallolycka) G1 Cykel singel ,0 26,6 G2 Moped singel ,0 5,7 G3 Cykel Gående ,2 0,2 0,5 G4 Cykel Cykel ,0 0,5 2,5 G5 Cykel Moped ,3 0,6 0,3 G6 Moped Gående ,1 0,4 0,1 G7 Moped Moped ,7 0,4 0,5 G8 Gående Gående ,5 0,0 0,0 J0 Spårfordon Övrigt ,3 0,0 0,1 J1 Spårvagn singel ,1 0,0 0,1 J2 Spårvagn Spårvagn ,0 0,0 J3 Spårvagn Gående ,8 0,2 0,0 J4 Spårvagn Cykel/Moped ,1 0,0 J5 Spårvagn Motorfordon ,5 0,6 0,1 J6 Tåg Gående ,0 0,0 J8 Tåg Motorfordon ,9 0,0 0,0 K Korsandeolycka ,3 19,4 5,7 M Mötesolycka ,0 6,9 3,1 O Omkörningsolycka ,5 1,4 0,8 S Singelolycka ,9 19,6 22,4 U Upphinnandeolycka ,6 22,9 16,9 V Övrigt/Okänt ,9 0,8 0,5 W Viltolycka ,3 0,2 0,4 V0 Varia (Övrigt/Okänt) ,5 3,5 3,6 V1 Häst, Annat tamdjur ,0 0,0 0,1 W1 Rådjur, Hjort ,6 0,1 0,3 W2 Älg ,7 0,6 1,1 V3 Traktor/Motorredskap ,6 0,1 0,1 W3 Ren ,0 0,0 W4 Annat vilt ,3 0,0 0,1 Totalt / summa , VTI notat
SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Olyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Skadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Olycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering
Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:
Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014
Statistik 2015:8 Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014 Publiceringsdatum: 2015-04-09 Tabellerna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 4.1, 4.2, 5.2, 6.1 och 6.2 korrigerade 2016-02-09 Kontaktperson: Trafikanalys
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Personskador i trafiken STRADA Värmland
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt
Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden 2011 2013 en översikt 1 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6
Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Skadedata i STRADA för motorcyklister
VTI PM Utgivningsår 2009 www.vti.se Skadedata i STRADA för motorcyklister Urban Björketun Förord Som ett projekt finansierat av Skyltfonden har motorcyklisternas trafiksäkerhetssituation belysts genom
# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Trafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län
RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete
Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
STRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Antal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Att spara tid eller spara liv
VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29
Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten
Säkerhetsläget på cykel Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten Omkomna fördelade efter färdsätt jan-nov, 2006-2011* * F o m 2010 exklusive suicid enligt officiell statistik (15-20 fall årligen). I den preliminära
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil
Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
STRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Vägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Bilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.
Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande
När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB
si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade
Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
STRADA ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR UTTAGSSWEBB version 3.0
STRADA ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR UTTAGSSWEBB version 3.0 STRADA Användarhandledning för uttagswebb Kontaktperson: Monica Frank, Transportstyrelsen Utgivningsdatum: 2010-11 Utgivare: Transportstyrelsen Innehållsförteckning
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2012* *Prel. stat. 2012 600 Antal
Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 2003 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Företagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Antal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen
Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen Resultat från Mölndals sjukhus år 2017 2 (10) Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Verksamhetsutveckling och stöd Rapporten finns
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys
RAPPORT 2014:44 VERSION 1.0 Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Dokumentinformation Titel: Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Serie nr: 2014:44 Projektnr: 13106 Författare: Kvalitetsgranskning
Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare
VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson
137 människor drunknade 2014
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER MÅNGA BADOLYCKOR BLAND ÄLDRE 137 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 137 personer omkommit i drunkningsolyckor
Disposition. 100 och 120 km/h. Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt arbete
Revidering av VQsamband för vägar med och km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Disposition Bakgrund Metod Berörda vägkategorier Datamaterial och nya samband Slutsatser Behov av fortsatt
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt
Claes Johansson, SWECO Kristina Mattsson, Vägverket
Claes Johansson, SWECO claes.johansson@sweco.se Kristina Mattsson, Vägverket kristina-i.mattsson@vv.se STRADA Gemensam databas för polis och sjukvård Vad är STRADA? Rapportering från polis och sjukvård
Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?
VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet
Företagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1999 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Användning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor. RAPPORT Dnr TSV Mars 2017
Användning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor RAPPORT Dnr TSV 2017-1389 Mars 2017 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Verksamhetsutveckling och stöd Datainsamling och analys Rapporten
Företagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.
Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken
Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014
1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1998 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Drunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor Från och med denna årsredovisning ingår utländska medborgare i sammanställningen över det totala antalet drunknade i Sverige. Där det historiskt inte varit möjligt att uppdatera underlaget
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Olyckor med snöskoter
Dnr TSV 2019-818 Februari 2019 Olyckor med snöskoter En analys av snöskoterolyckor som inträffat under säsongerna 2012/13 2016/17 Transportstyrelsen Väg och järnväg Sektion Strategisk analys Rapporten
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Bilaga 7. Tabellbilaga
Bilaga 7. Tabellbilaga RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 7. T A B E L L B I L A G A Tabellbilaga
Utvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Arbetslösheten är på väg ner
1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning
Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684