Självständigt arbete på grundnivå

Transkript

1 Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad 15 hp Nursing Upplevelser av att vara närstående till en strokedrabbad; betydelsen av stöd och information Sara Lindqvist Marie Palm

2 Abstrakt Bakgrund I Sverige idag drabbas ca personer per år av stroke. Detta medför att antalet anhörigvårdare i hemmen ökar och att behovet av att stöd och information från sjukvården ökar. Sjuksköterskan har en central roll då det gäller kraven på information och undervisning till patienten och dess anhöriga. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa en närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av stroke. Metoden bestod av sökningar i databaserna Cinahl och PubMed, där sökord relaterat till syftet användes för att hitta relevanta artiklar till ämnet. Resultat När någon drabbas av stroke så påverkar detta även de närstående. Relationer förändras och de anhöriga upplever ett ökat ansvar, som ofta leder till känslomässiga reaktioner. Man får också ett annat perspektiv gällande egna behov och sin egen hälsa. De närståendes sätt att anpassa sig till den förändrade livssituationen kan se olika ut och deras sätt att se på framtiden. Diskussion Det har visat sig vara viktigt för de närstående med förstålse och stöd från sjukvården för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, som har en betydande roll i kontakten till den strokedrabbade och dess anhöriga, behöver ha god kunskap och kunna ge tydlig information gällande sjukdomen, omvårdnad, medicinering och allmänna frågor som uppkommer i den nya situationen. Slutsats Genom ökad kunskap om anhörigas behov av information och stöd, kan man förbättra livssituationen för den strokedrabbade och de anhöriga. Nyckelord: Anhörigvård, Information, Känslor, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Stroke, Vårdgivare. Upplevelser av att vara närstående till en strokedrabbad; betydelsen av stöd och information SARA LINDQVIST MARIE PALM Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för hälsovetenskap Examensarbete, Omvårdnad C April, 2013

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund... Error! Bookmark not defined. Syfte... Error! Bookmark not defined. Metod... 4 Urval... 6 Analys... 6 Etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Förändrade relationer... 7 Ansvar... 8 Känslomässiga reaktioner... Error! Bookmark not defined. De egna behoven... Error! Bookmark not defined. Framtidstro Diskussion... Error! Bookmark not defined. Resultatdiskussion... Error! Bookmark not defined. Metoddiskussion Slutsats... Error! Bookmark not defined. Referenser... Error! Bookmark not defined. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 ~ 1 ~

4 Bakgrund Enligt WHO:s definiton av stroke är det en cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl vilket leder till ett centralt neurologiskt bortfall i en del av hjärnan eller ibland hela hjärnan. Detta kommer plötsligt och varar mer än 24 timmar eller leder till döden (World Health Organisation, 2005). I Sverige drabbas ca 30,000 personer av Stroke varje år, även kallat slaganfall på svenska. Efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar är Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt land. Tillståndet är allvarligt och inte bara livsavgörande för den drabbade utan också för de anhöriga. Diagnosen kräver flest vårddagar på sjukhus och är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Ca 20 % dör inom en två års period efter slaganfallet och av de överlevande så är det ca 75 % av patienterna som bor hemma och ca 20 % bor på institution. Vårdinsatserna för dessa patienter är individuellt utformat då sjukdomsförlopp och rehabiliteringsbehov skiljer sig mycket från individ till individ. Här är det sjuksköterskan som planerar och samordnar mellan de olika aktörerna, patienten och de anhöriga. Sjuksköterskan ansvarar över ett fortlöpande informationsflöde med behandlingskonferenser där alla inblandade arbetar mot samma mål. Vid utskrivningen från sjukhuset bedöms behovet av vård insatser för fortsatt hälso- och sjukvård och/eller omsorg och rehabilitering dvs. vid övergången från sluten vård till andra vård- och omsorgsformer, exempelvis via kommun eller primärvård (Larsson & Rundgren, 2010, s ). I vården möter man anhöriga som hamnar i olika krissituationer som är svåra att hantera, som kommer plötsligt, utan förvarning och med traumatiska uttryck. För att kunna hjälpa och förstå den anhöriga är det bra att ha vissa grundläggande kunskaper om kristeori för att veta vart vederbörande befinner sig i krisen. Har man dessa kunskaper är det lättare att förstå hur personen tänker och agerar, och därefter ge ett individuell anpassat stöd (Johansson, 2007, s.82). I en litteraturöversikt tar man upp att det idag är många studier som belyser vårdgivares behov av stöd, men det är få som är relaterade till sjukdomsförloppets olika tidpunkter. Därför har man fokuserat på detta och använt sig av 11 studier i kvalitativ och kvantitativ design kopplat till det kliniska förloppet. Resultatet mynnade ut i fem faser där anhöriga och vårdpersonal diskuterade olika behov av stöd under varje fas. Händelse/diagnos är fas ett och sträcker sig oftast från några dagar till veckor. Den anhörige är orolig och uttrycker sin oro för sin familjemedlem genom att försöka förstå vad som händer. Fas två handlar om stabilisering och är också en relativt kort vårdtid. Anhöriga förekommer ofta lugnare eller uttrycker en viss lättnad i denna fas då det akuta skedet är över. ~ 2 ~

5 Man söker information från sjukvårdpersonal om hur omfattande stroke är och vad det kommer att innebära för dem längre fram. Fas tre handlar om förberedelse inför hemgång. Här blir den anhöriga alltmer oroad över deras förmåga att kunna ge vård i hemmet och undrar om de kommer att ha förmågan att vårda. De söker information och utbildning från sjukvårdspersonal. Fasens längd kan variera beroende på den strokedrabbades behov av rehabilitering. I Genomförandefasen skiftar ansvaret från sjukvårdspersonal till den anhöriga. Den strokedrabbade och den anhöriga ska lära sig att leva i sin hemmiljö. Känslomässigt kan den anhöriga känna sig otillräcklig och osäker i den nya rollen som vårdare. Fasens längd kan variera, men varar ofta i flera månader efter att patienten har kommit hem. Sista och femte fasen handlar om anpassning. Här har den anhöriga blivit mer trygg i sin förmåga att vårda. Självsäkerheten har gjort att de har börjat ta upp det tidigare deltagandet i sociala aktiviteter och intressen (dvs. gemenskap, återanpassning). De anhöriga upptäcker också den begränsning som uppstått då vårdande rollen tar mycket tid av deras liv. Syftet med detta ramverk är att förbättra de förberedelser som anhöriga får under varje fas i vårdkedjan. Med ökade förberedelser kan även övergångar mellan olika vårdmiljöer underlättas och därmed minska uppkomsten av kriser. Kriser uppstår ofta vid övergångarna i vårdkedjan, och vid förändringar i den strokedrabbades eller den anhörigas hälsa. Vårdpersonal brottas ofta med ett överflöd av information och inlärning av nya färdigheter, och forskning tyder på att bristen på information om dessa överföringar och vad du kan förvänta är en stor bidragande faktor gällande ångest för patienter och deras familj. Modellen tyder också på att anhöriga kan ha svårigheter om faserna är för långa. Till exempel, om händelsen/diagnos eller stabiliseringsfasen förlängs och är förenade med osäkerhet, kan vårdgivare uppleva förhöjd ångest eller känslor av hjälplöshet. Detta i sin tur leder till att övergången till andra faser blir svårare. Ett annat exempel är om genomförandefasen förlängs och anhörigvårdarna inte kan återvända till andra roller och ansvarsområden, kan det finnas negativa konsekvenser för deras hälsa och välbefinnande (Cameron & Gignac, 2008). Livskvaliteten är en mycket betydelsefull faktor för anhörigvårdaren i hans/hennes förmåga att vilja ge den vård som krävs för att den strokedrabbade ska fungera i samhället. I denna litteraturöversikt har man från en genomgång av studier, som behandlar livskvalitet för dessa vårdgivare, styrt utvecklingen mot en modell som konstruerar en konceptuell ram för anhörigvårdarens livskvalitet (White, Lauzon, Yaffe & Wood-Dauphinee, 2004). ~ 3 ~

6 Definitionen av ordet anhörigvårdare är en person som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk, som har någon funktionsnedsättning eller som är äldre (Socialstyrelsen, 2004). I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskrivs kraven på information och undervisning till patienten och dess anhöriga. Kommunikation med patienter, närstående och andra ska ske på ett empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även visa respekt och vara lyhörd så att man har en öppen dialog för att ge stöd och vägledning i vårdsituationen. Detta gör att man skapar en delaktighet som gynnar optimal delaktighet i vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005). Då antalet personer som drabbas av stroke ökar så ökar även andelen anhörigvårdare. Och indragningar som görs i den formella vården ger som konsekvens ett ökat ansvar på dessa personer som vårdar sina anhöriga i hemmet. Vi vill därför med denna litteraturstudie lyfta fram de anhörigas uppleveser kring att leva med en strokedrabbad. I Friberg och Öhlen (2009, s ) beskiver man att sjuksköterskan i allmänhet anser att familjen har en väldigt stor betydelse i omvårdnaden då den anhöriga bland annat fungerar som en resurs för den sjuke och för personalen. Familjefokuserad omvårdnad är benämningen på omvårdnadsrelationen mellan familj och sjuksköterska där man påverkar och påverkas av varandra. Situationer tolkas på olika sätt ur olika perspektiv. Genom att dela perspektiv ökar förutsättningen till förståelse där reflektion är betydande för utveckling och förutsättningen till att finna lösningar ökar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av stroke Metod Den metod som valts att utforma denna studie är en litteraturöversikt. Detta innebär att söka vetenskapliga artiklar inom det valda området, kritiskt granska och sammanställa resultatet från artiklarna för att få en strukturerad översikt (Friberg, 2006). En litteraturundersökning har vägt samman flera vetenskapliga studier för att få en bredare och säkrare kunskap inom det valda området (Forsberg och Wengström, 2003). Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökorden stroke, family, relatives experience samt caregivers användes då de ansågs vara relevanta termer för syftet. ~ 4 ~

7 Sökningen gjordes med fritextsökning kombinerat med meshtermer. En manuell sökning gjordes med författarnamnen Rosanne. C. Thompson. K, Parahoo. K & McCaughan. E, (2012), då tidigare sökning visat att det finns ytterligare studier av dessa författare som kunde vara relevanta till denna litteraturöversikt. Begränsningar som valdes var att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år. Inklutionskriterier: Artiklar som handlar om närståendes upplevelser av att leva med en strokedrabbad, Litteraturöversikten inkluderar män och kvinnor i alla åldrar. Studierna ska vara skrivna på engelska, publicerade i vetenskapliga tidsskrifter och ha ett vetenskapligt upplägg, Artiklarna ska även vara kvantitativa samt publicerade inom tidsramen Exlutionskriterier: I litteraturöversikten ingår inte Reviewartiklar, artiklar som inte handlar om anhörigas upplevelser relaterat till stroke och inte heller artiklar som är äldre än tio år. Studier som är skrivna på annat språk än engelska, eller de som saknar abstrakt inkluderas ej. Artiklar som inte var vetenskapliga, var av låg kvalitet, saknade full text samt avgiftsbelagda artiklar valdes också bort. Tabell 1. Databas, avgränsning, sökord, urval 1. Urval 2. Urval 3. Sökningen gjordes Databas Avgränsning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed Abstrakt tillgängligt, Stroke** AND Family** AND PubMed Cinahl Meshterm** Fritext* Abstrakt tillgängligt, Abstrakt tillgängligt, Experience* Stroke** AND Relatives* AND Experience* Stroke** AND Experience* AND Cargivers** ~ 5 ~

8 Urval Sökningen resulterade i ett antal träffar, som kan ses i tabell 1. Artiklar som öppnade emot en avgift föll bort då vi hade tagit ett beslut om detta i början av arbetet. Sökningen genererade i träffar där abstrakt och titel läst på samtliga. Sedan valdes de artiklar som motsvarade vårt syfte ut till urval 1. Vidare lästes artiklarna i sin helhet för att se om dessa var relevanta till litteraturöversikten (Urval 2). Sedan använde vi oss av en granskningsmall för att bedöma kvalitetet på artiklarna (Urval 3). Denna mall är inspirerad av Hellzén, Johanson och Pejlert (bilaga 1). De artiklar som bedömdes att vara av god kvalitet var de som uppfyllde samtliga kriterier enligt denna granskningsmall, och ansågs vara relevanta för syftet. Artiklar som visade på brister bedömdes att vara av medelkvalitet. Artiklar av låg kvalitet föll bort då de hade stora brister i innehållet och få av kriterierna i denna granskningsmall uppfylldes. Efter urval och granskning återstod 14 artiklar. Dessa artiklar harsammanfattats i en översiktstabell. Se bilaga 2. Analys Samtliga inkluderade artiklar har lästs av båda författarna. Artiklarna översattes från engelska till svenska och lästes individuellt för att sedan diskuteras och analyseras tillsammans för att förstå helheten. Relevant resultat markerades i artiklarna för att sedan analyseras på nytt. Genom denna process mynnade sex områden fram som författarna ville belysa och lyfta, då man såg att detta var återkommande ämnen i de flesta av studierna. Detta resulterade i sex underrubriker: Förändrade relationer, Ansvar, Känslomässiga reaktioner, De egna behoven och Framtidstro. I bilaga 1 har samtliga artiklar sammanfattats i en översiktstabell. Etiska överväganden Vi har tagit med alla artiklar som belyser den närståendes upplevelser till en strokedrabbad, även då dessa visar på motstridiga resultat gentemot varandra. Vi anser att det skulle vara oetiskt att bara presentera de resultat som stödjer en hypotes. Samtliga artiklar som presenteras i resultatet har blivit etiskt godkända. Det finns flera internationella regelverk och riktlinjer (främst Helsingforsdeklarationen) som uttrycker vilka etiska spelregler som bör gälla vid forskning. Helsingforsdeklarationen föreskriver etiska regler för forskning på människor. De etiska riktlinjerna säger att man ~ 6 ~

9 måste ha informerat samtycke från en försöksperson eller för omyndiga personer (World Medication Association, 2013). Resultat Resultatet presenteras under fem rubriker. Resultatet innehåller 14 kvalitativa artiklar. Studierna var gjorda i Sverige (n=6), USA (n=3), Storbritannien (n=4), Nordirland (n=1). Förändrade relationer Bäckström och Sundin (2007) belyser innebörden av att vara en anhörig till en person som nyligen drabbats av stroke. De anhöriga beskriver att livet förändrades utan förvarning och detta kan man även se i en studie av Gosman-Hedström och Dahlin-Ivanoff (2012) där man undersökte äldre kvinnors erfarenheter kring att leva och vårda sin strokedrabbade make samt att bemästra en osäker och oförutsägbar vardag. Kvinnorna beskrev det som att leva med en annan man än den man en gång gifte sig med. Och detta resulterade bland annat i att man upplevde skuldkänslor och sorg över förlusten av en ömsesidig relation. I Bäckström och Sundins studie (2009) berättade de anhöriga om den stora sorgen över att förlora relationen till den person de en gång kände samtidigt som de förklarade att deras kärlek till partnern fortfarande fanns kvar. Och att det var den kärleken som hjälpte dem att vilja kämpa vidare trots den förändrade relationen. White, Korner-Bitensky, Rodrigue, Rosmus, Sourial, Lambert & Wood- Dauphinee (2007) lyfter fram att de anhöriga hade blivit mer socialt isolerade och att man hade mindre kontakt med sina vänner. Bäckström och Sundin (2009) beskriver att de anhöriga upplever en brist på förståelse från vänner och andra personer gällande deras nya livssituation och det nya krav som ställs på de anhöriga som vårdgivare. I en annan studie av Bäckström & Sundin (2010) berättade de att vännerna sällan kommer på besök. De kände sig illa tillmods då den strokedrabbades tal och beteende hade förändrats. I en studie från 2002 berättade deltagarna om det nya levnadssättets för- och nackdelar. Några kände att insjuknandet hade fört dem närmare varandra, medan andra hade problem med sin nya roll (Moore, Maiocco, Schmidt, Guo & Estes). Bäckström och Sundin (2007) beskriver vidare hur den nya situationen skapade förvirring i deras identitet. Till exempel så skapade den omhändertagande rollen känslor av att vara mamma till sin egen make. Genom detta uppstod stor konflikt när det kom till rollerna i relationen. Att förlora sin identitet som partner gjorde det omöjligt att upprätthålla ett sexuellt liv. ~ 7 ~

10 Lutz, Young, Cox, Martz och Creazy (2011) menar att förutom den nya uppgiften som anhörigvårdare så hade de även andra sysslor och dessutom den strokedrabbades sysslor. Detta kunde bland annat innefatta att upprätthålla hushållet, laga mat, betala räkningar, tvätta och ta hand om övrig familj. White et al. (2007) beskriver hur detta påverkade deras fysiska och psykiska hälsa samt ekonomi och den sociala situationen. Den negativa påverkan på deras fysiska och psykiska hälsa sågs vidare som ett betydande hinder för deras roll som vårdgivare. Men allt eftersom man lärde sig att lösa problem och hantera den nya rollen samt de nya uppgifterna stärktes självkänslan vilket stärkte viljan att fortsätta. I Bäckström och Sundins studie från 2007 berättade de anhöriga att de levde livet lite i taget för att motverka känslan av att vilja ge upp. Ansvar Efter insjuknandet ville den strokedrabbade och/eller den anhöriga hem så fort som möjligt, men de var inte förberedda på vad som väntade dem. Några av de anhöriga insåg att de hade en svår tid framför sig. Och vissa kände att deras roll som vårdgivare togs förgivet utan hänsyn till ålder, hälsa eller andra personliga omständigheter. Man hade önskat mer information kring sjukdomen, dess medicinering och omvårdnad (Smith, Lawrence, Kerr, Langhorne & Lees, 2003). Anhöriga försökte söka information för att den strokedrabbade skulle få så bra stöd som möjligt. Förutom hjälpen från sjukvården så upplevdes kontakten med andra i samma situation som mycket betydelsefull. En stor del av de anhörigas vardag ockuperades av en känsla av ansvar för vården av den strokedrabbade, även om den person som har drabbats av en stroke hade hjälp ifrån sjukvårdspersonal (Bäckström och Sundin (2010). De anhöriga kände sig ensamma och övergivna med hela ansvaret och att de var som att kastas in i en ny situation utan kunskap (Moore et al. 2002). Dessa krav och förväntningar kunde leda till negativa känslor av bitterhet och skuld, och man belyser behovet och betydelsen av stöd (Hunt & Smith, 2004). Det sociala stödet från sjukvårdspersonal, nära och kära var en grundläggande faktor till att orka med vardagen och allt nytt ansvar (Buschenfeld, Morris & Lockwood, 2009). Sjukvårdspersonal som gav sig tid och lyssnade uppskattades av de anhöriga (Cecil et al. 2010b). Det ökade deras självkänsla och gav dem styrka och hopp (Wallengren, Friberg & Segesten, 2008). ~ 8 ~

11 Känslomässiga reaktioner I en studie från 2010 har man undersökt vilka faktorer som påverkar de anhörigas liv tillsammans med den strokedrabbade för att få en ökad förståelse. Oavsett omfattningen av stroke så tenderade de närstående att uttrycka tacksamhet över att situationen inte var värre än vad den var. De anhörigas största rädsla och hälsorelaterade bekymmer var att den strokedrabbade skulle råka ut för ytterligare en stroke och tappa ännu mer av sin förmåga eller att de skulle drabbas av någon annan sjukdom eller skada (Cecil, Thomson, Parahoo och McCaughan, 2010a). De anhöriga försökte mentalt övertyga sig själv att inte oroa sig, men lyckades inte alltid bemästra sin rädsla (Gosman-Hedström och Dahlin-Ivanoff, 2012). Det nya ansvaret och den ökade arbetsbelastningen gjorde att anhörigvårdarna upplevde känslor av stress (Bäckström & Sundin 2010). Man upplevde även en förlust av spontanitet i sina handlingar då man var beroende av andras hjälp. Detta orsakade känslor av nedstämdhet, som kunde leda till depression (Bäckström & Sundin, 2009). Depression och brist på motivation skapade ett avstånd mellan dem i deras relation (Smith et al. 2003). Vidare beskrev de anhöriga hur de brottades med känslor av missbruk och övergrepp när de tog hand om deras egna vuxna barn. Här var det viktigt med humor och att man hade en god förmåga att kunna växla mellan rollerna. De anhöriga kände sig bundna till sitt hem. De hade förlorat friheten att utföra vardagliga uppgifter och göra saker på egen hand eftersom känslor av skuld väcktes då de lämnade den strokedrabbade ensam (Bäckström & Sundin, 2007). I en senare studie av samma författare beskrev de anhöriga det som att vara en kedjad fånge utan möjligheter till ett eget liv (Bäckström och Sundin, 2009). De anhöriga kände sig ensamma med allt ansvar i en situation där de var tvungna att vara tillgängliga och ge vård 24timmar om dygnet. Samtidigt skulle man ta hand om resten av familjen och detta ledde till trötthet och sorg över att inte känna sig tillräckligt stark. Makarna till de strokedrabbade var oroliga över hur framtiden skulle se ut. Samatidigt som de kände att de inte kunde lämna sin make så kände de att de inte kunde leva kvar med en man som hade blivit någon annan. Några av de anhöriga beskriver döden som den enda utvägen, men dessa tankar hölls inombords (Bäckström & Sundin, 2010). ~ 9 ~

12 På sikt upplevde anhörigvårdarna att den fysiska vårdsituationen blev lättare, antingen på grund av förbättringar hos den strokedrabbade eller att man med tiden lärt sig att anpassa sig till situationen (Smith, Lawrence, Kerr, Langhorne & Lees, 2003). När någon tog sig tid och lyssnade väcktes känslan av bekräftelse och lättnad samtidigt som att ensamheten inte blev lika stor (Bäckström & Sundin 2007). De egna behoven Anhörigvårdarna, särskilt de äldre, var oroliga för sin egen hälsa (Cecil et al. 2010a). Men egna behov och hälsorelaterade problem betraktades som mindre viktiga i förhållande till den strokedrabbades livssituation. Även om den anhöriga hade behov av att göra någonting annat så kände de sig tvingad att vara nära den strokedrabbade. Detta resulterade i känslor av uppoffring och sorg (Bäckström & Sundin, 2007). Att få komma ifrån sin roll som vårdare för ett tag uttrycktes som viktig för att få kraft att fortsätta och för att få ny energi att ta hand om den strokedrabbande på ett bättre sätt. De anhörigas arbetsplats beskrevs som en plats för återhämtning. Arbetsplatsen var en anledning att komma ifrån hemmet och för att få uppleva intellektuell gemenskap samt en känsla av normalitet, utan påminnelser av sjukdom (Bäckström, Sundin, 2010). Sjukvården gav också möjlighet till avlastning och stöd (Gosman- Hedström och Dahlin-Ivanoff, 2012). Att vara medveten om sina egna behov innebar att de anhöriga var mer öppna för att ta emot hjälp från såväl sjukvården och från vänner (Bäckström & Sundin, 2009). Framtidstro Livet kunde kännas hårt och fyllt med ansvar, men anhöriga betonade också vikten av att leva i hopp och att de tvingade sig att ha förväntningar och föreställningar för framtiden. De hade byggt upp en tro till sin egen förmåga att hantera svårigheter (Bäckström & Sundin 2010). Många anhöriga återfick med tiden en känsla av harmoni i ansvaret och den nya rollen. Detta hade en positiv inverkan på välbefinnandet och vissa kände att deras relation till den strokedrabbade hade blivit starkare och hade en tro på en ytterligare förbättring (Buschenfeld, Morris & Lockwood, 2009). De flesta vårdgivarna beskrev att den täta kontakten med övriga familjemedlemmar utvecklade och förbättrade deras livskvalitet genom deras gemensamma strävan mot ett så normalt liv som möjligt (White et al. (2007). Att acceptera sin situation gjorde att man fick kraft och blev motiverad till att fortsätta den nya vardagen (Ekstam, Tham & Borell, 2011). ~ 10 ~

13 Och då den strokedrabbade uppvisade stabilitet och utveckling ökade hoppet om en bättre framtid (Wallengren et al. 2008). Diskussion Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att belysa en närståendes upplevelse av att leva med en person som drabbats av stroke. Resultatet visade att de anhöriga påverkades på olika sätt och hade olika behov i den nya vardagen. Många anhöriga var inte förberedda på hur relationen till den strokedrabbade skulle förändras och att livet skulle komma att se annorlunda ut. Kontakt med vänner och bekanta minskade och en känsla av ensamhet ökade, samtidigt som vissa kände att deras roll som vårdgivare togs förgivet. De anhöriga upplevde rädsla och oro kring den strokedrabbades hälsa vilket kunde leda till stress, depression samt känslan av att inte bemästra den nya livssituationen. Samtidigt fanns tankar och funderingar runt sina egna behov, sin hälsa och sin förmåga att acceptera förändringarna som uppstått efter att deras anhöriga drabbats av stroke. Men med tiden lyckades många hitta olika sätt att hantera vardagen. Den strokedrabbades framsteg gav nytt hopp om framtiden. Relationen mellan de anhöriga och sjukvården var viktig. En god kommunikation med öppen och ärlig dialog gav en bekräftande känsla och bidrog till en ökad förståelse. Enligt Travelbee så är kommunikationen ett av sjuksköterskans viktiga redskap då det gäller att skapa en relation där tankar och känslor förmedlas mellan varandra (Kirkevold, 2000, s. 136). När någon drabbas av sjukdom bör vi vara medvetna om att detta kan komma att påverka många andra och att även deras livssituation förändras. Förändringarna blir tydliga i de 5 faser vi tidigare nämnt, samt vilket behov av stöd det finns under respektive fas. Händelse/diagnos, Stabilisering, Förberedelse, Genomförande och Anpassningsfasen. Genom detta ramverk kan man förbättra förberedelserna till vårdgivarna/anhöriga under de olika faserna i vårdkedjan (Cameron & Gignac, 2008). Framförallt så ser vi att den anhöriga behöver stort stöd i genomförande och anpassningsfasen. För att kunna klara av den nya rollen som anhörigvårdare och för att minska känslan av oro och osäkerhet är det viktigt att de får stöd och hjälp från sjukvården. ~ 11 ~

14 Man kan se att de anhöriga upplever det som om att deras sociala nätverk av vänner och bekanta minskar, och resultatet beskriver många studier där anhörigvårdarna känner sorg över detta. När man drabbas av stroke medför detta både fysiska och psykiska förändringar vilket gör att omgivingen kan komma att se på personen på ett nytt och annat sätt. De anhöriga saknade personen som den en gång var, fastän denne kroppsligt fortfarande fanns kvar. I resultatet framkommer både för- och nackdelar med den nya situationen, då några uttrycker att det som hänt fört dem närmare varandra samtidigt som vissa har svårare att anpassa sig till rollerna. Ju tidigare man accepterade situationen kunde man gå vidare, hantera ett nytt levnadssätt och använda sig av olika strategier för att uppnå god hälsa. Dessa strategier är individuella beroende på miljö, ålder, personliga egenskaper, förutsättningar samt tidigare erfarenheter. Trots det förändrade levnadssättet är det dock viktigt att sjukvården finns där som stöd och tillgodoser de behov som behövs för att man ska kunna bevara så mycket som möjligt av den tidigare relationen mellan den strokedrabbade och den anhöriga. Studier visar att strokepatienter som har ett starkt socialt stöd från både sjukvård och familj ofta återhämtar sig snabbare och bättre (Lutz & Young, 2010). Genom stort stöd utifrån kan man avlasta anhörigvårdaren och därigenom främja såväl relationer som levnadssätt. Händelser och krav som en individ ställs inför i livet kan framkalla stress på olika sätt. Detta kan ge upphov till biologiska och beteendemässiga förändringar. Antingen upplever man detta som hotfullt eller som något naturligt och helt ovidkommande. Bedömningen av denna process kallas copingstrategier (Klang Söderkvist, 2008, s.69). Copingstrategier kan med andra ord beskrivas som en strategi att bemästra eller att hantera ett problem (Medin & Alexanderson, 2000, s. 85). De anhöriga hade olika strategier för att kunna hantera de påfrestande situationerna och krav som de ställdes inför. Genom att antingen acceptera, tolerera, undvika eller förmågan att förändra situationen som leder till stress. En hastig livsförändring som när en nära anhörig drabbas av en stroke kan ge upphov till stora påfrestningar på din hälsa och livssituation. Med en sjukdom där någon gradvis försämras, lär man sig som anhörig att anpassa sig successivt tillsammans med sjukdomsförloppets nedgång. Men med stroke händer förändringen plötsligt och det blir svårare att hantera situationen. Den anhöriga behöver stöttning från sjukvårdpersonalen och i det här fallet så är det sjuksköterskan som har ansvaret att stötta den anhöriga i hemmets olika situationer som uppstår i vården för den strokedrabbade. ~ 12 ~

15 Flera omvårdnadsteorier syftar till att sjuksköterskans mål i sitt professionella arbete är att främja hälsa. Hälsa är beroende av exempelvis hur mäniskan hanterar situationer som är påfrestande (Klang Söderkvist, 2008, s.68-69). Vidare säger Travelbee i sin teori att målet i omvårdnaden bland annat handlar om att understödja hopp hos människor som lider. Och här är sjuksköterskans uppgift att hjälpa de anhöriga att hantera lidandet för att hitta utvägar och behålla samt bygga upp hoppet. Tillit, uthållighet och mod är några av hoppets byggstenar anser Travelbee (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006, s.27, 32). I resultat kan vi se att även om den nutida situationen kunde kännas disorienterad och osäker, så fanns ett hopp och en tro på framtiden samt en strävan efter förbättring. Anhörigvårdarna i de flesta studier berättade hur viktigt det var att känna tillit till sjuksköterskan. Denna tillit skapades genom att sjuksköterskan bekräftade och såg den anhöriga. Samtidigt såg man hur viktigt det var med uthållighet i arbetet i strävan mot sina mål, och mod att erkänna svårigheter och egna behov. Enligt ICN så finns bland annat ett ansvar till att sjuksköterskan tillsammans med samhället stödjer och tar hänsyn till människor som är i behov av hjälp (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006, s. 210). Detta styrdokument används för att öka vårdens kvalitet. Det tar upp normer och det etiska handlandet genom sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Där beskrivs bland annat sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden som är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidande (International Council of Nurses, 2010). Sjuksköterskan är spindeln i nätet och samverkar med alla olika vårdaktörer som läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och socialtjänstpersonal. Sjuksökterskan är en mycket viktig person som gör olika bedömningar och tar beslut till att den strokedrabbade och dess anhöriga ska få sina behov tillgodosedda. Tillexempel genom att den anhöriga får avlastning i sin roll som vårdare. Detta gör att krav och belastning minskar stresströskeln hos den anhöriga och hon/han får friheten till att bara vara anhörig samt får tid till andra saker som ökar livskvaliteten. Avlastningen var en förutsättning till att orka med, vilja fortsätta och för att kunna se framåt. Gemenskapen till andra människor skapade kraft och styrka samt ökad kunskap som gav upphov till förståelse till nya livssituationen. ~ 13 ~

16 Socialstyrelsen (2005) Nationella riktlinjer för stroke, vänder sig till patienter och anhöriga och tar upp såväl behandling som vilka resurser samhället har att erbjuda. Den ger många användbara råd och tips, samt viktig information om sjukdomen, behandling och sjukvården. Hälsa är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation (Medin & Alexanderson, 2000, s. 67). Vi kunde se att de närstående till den strokedrabbade hade svårt att tillgodose sina egna behov då de samtidigt skulle axla rollen som anhörigvårdare. Man satte sina egna intressen och åtaganden åt sidan och kände att man alltid var tvungen att vara tillgänglig för den som drabbats av stroke. Många studier belyser olika sätt på hur man kan förbättra professionellt stöd till denna utsatta grupp. En studie från 2006 tar upp kliniska riktlinjer som syftar till att förbättra stöd och tillgodose de anhörigas behov (Van Heugten, Visser - Meily, Post & Lindeman, 2006). Och det här tycker vi är bra, då vi kan se i vårt resultat att det finns brister då det kommer till stöd och information till anhöriga. De anhöriga som fortfarande var aktiva i yrkeslivet såg ibland arbetsplatsen som en plats att andas ut på. Där kunde de kliva ur rollen som vårdare och fokusera på det friska. Hade man också den övriga familjen att ta hand om ökade pressen på anhörigvårdaren. Vi har därför förstått hur stor betydelse det har för dessa personer att faktiskt acceptera och ta emot hjälp ifrån sin omgivning. Hos de anhöriga som var äldre fanns en oro för den egna hälsan, men den största rädslan var ändå att den redan vårdkrävande personen skulle försämras ytterligare eller drabbas av andra sjukdomar. Vårt resultat uppvisar bilden av en ganska komplicerad situation gällande anhörigvårdarnas egna behov, då fokus ligger på vården och omhändertagandet av den strokedrabbade. Genom att individen utvecklar sin egen förmåga att bemästra sin livssituation skapar man empowerment, det vill säga att man ökar sin egen motivation och förmågan att effektivt ta ansvar för sitt liv och sin hälsa. I resultatet ser vi hur viktigt det är att de anhöriga inte förlorar hoppet utan vågar tro på sig själva och sin förmåga. Det var också viktigt att kunna blicka framåt och inte förlora hoppet. Tillsammans med övrig familj och vänner kunde man finna stöd och motivation och en gemensam strävan för en bra framtid trots sjukdom och andra svårigheter. Sjuksköterskan och hennes team har en betydande roll för hur anhörigvårdare hanterar situationen i hemmet. Sjukvårdens engagemang ska involvera så väl patient som människorna runtomkring denne. ~ 14 ~

17 Metoddiskussion Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Cinahl och PubMed. De sökord som användes var stroke, family, relatives experience samt caregivers. Sökningen gjordes med fritextsökning kombinerat med meshtermer. Vi tror att man även skulle kunna använda andra sökord för att hitta fler relevanta artiklar som hade kunnat stärka innehållet ytterligare. Artiklarna var på engelska och översattes till svenska med hjälp av översättningsverktyg och misstolkningar kan därmed inte helt uteslutas. Vi var två stycken som läste, granskade och tolkande artiklarna under studiens gång vilket minskar risken för misstolkningar av innehållet. En manuell sökning gjordes då tidigare sökning visat att det fanns studier kopplat till författare som kunde vara relevanta till vår litteraturöversikt. Artikeln var en delstudie som var av god kvalitet. För att stärka resultatet i denna gjordes en manuell sökning på författarna i syfte till att hitta den större studien. Denna studie hittades inte. Däremot fann vi en annan studie av samma författare. Då dessa två studier visade på liknande resultat stärkte de varandra och gav där med en ökad kvalitet. En av våra begränsningar var att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år. Vi ville använda oss av relativt ny forskning, men man skulle även ha kunnat söka studier äldre än 10 år för att jämföra dessa och få bredare kunskap inom området. Denna litteraturöversikt fokuserar på anhörigas upplevelser av att vara närstående till en strokedrabbad. En granskningsmall som inspirerats av Hellzén, Johanson och Pejlert (bilaga 1) användes vid granskningen av artiklarna, då vi tidigare arbetat med denna mall och kände att den uppfyllde våra krav. Slutsats Genom ökad information och undervisning kan man göra vården bättre för strokedrabbade personer som vårdas i hemmet av sina anhöriga. Vi har belyst anhörigvårdares behov och känslor, samt beskrivit vad som skulle kunna förbättras gällande stöd och handledning. Vi hoppas med denna litteraturöversikt att man kan få en ökad förstålse för hur de anhöriga upplever sin situation som vårdare, och därigenom se hur man kan skapa en så bra livssituation för både anhörigvårdaren och den strokedrabbade. ~ 15 ~

18 Referenser (*Artikel inkluderad i resultatet) *Buschenfeld, K., Morris, R. & Lockwood, S. (2009). Disability and Rehabilitation, 31(20), *Bäckström, B. & Sundin, K. (2007). The meaning of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 month after discharge from a rehabilitation clinic. Nursing Inquiry, 14(3), *Bäckström, B. & Sundin, K. (2009). The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 year after discharge from a rehabilitation clinic: a qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 46(11), *Bäckström, B. & Sundin, K. (2010). The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke--six months after discharge from a rehabilitation clinic. Scand J Caring Sciences, 24(1), *Cecil, R., Thompson, K., Parahoo, K. & McCaughan, E. (2010a). Towards an understanding of the lives of familiesaffected by stroke: a qualitative study of home carers. Journal of Advanced Nursing, /jan *Cecil, R., Parahoo, K., Thompson, K., McCaughan, E., Power, M. & Campbell, Y. (2010b). "The hard work starts now" : a glimpse into the lives of carers of community-dwelling stroke survivors. Journal of Clinical Nursing, 20(11-12), Cameron, J. I. & Gignac, M. A. (2008). "Timing It Right": a conceptual framework for addressing the support needs of family caregivers to stroke survivors from the hospital to the home. Patient eduction counceling, 70(3, *Ekstam, L., Tham K. & Borell, L. (2011). Couples approaches to changes in everyday life during the first year after stroke. Scandinavian Journal Occupational Therapy, 18(1), Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. *Gosman-Hedström, G. & Dahlin-Ivanoff, S. (2012). "Mastering an unpredictable everyday life after stroke" - older women's experiences of caring and living with their partners. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), *Hunt, D. & Smith, J. A. (2004). The personal experience of carers of stroke survivors: an interpretative phenomenological analysis. Disability and Rehabilitation, 26(16), International Council of Nurses, (ICN) Hämtad 20 mars, 2013, från: Johansson, L. (2007). Anhörig - omsorg och stöd. Lund: Studentlitteratur Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Klang Söderkvist, B. (2008). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E. A. (2006). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber AB. ~ 16 ~

19 Lutz, B. J. & Young, M. E. (2010). Rethinking intervention strategies in stroke family caregiving. Rehabilitation Nursing, 35(4), *Lutz, B. J., Young, M. E., Cox, K. J., Martz, C. & Creasy, K. R. (2011). The crisis of stroke: experiences of patients and their family caregivers. Top Stroke Rehabilitation, 18(6), 7 Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Hälsa och Hälsofrämjande En litteraturstudie. Malmö: Studentlitteratur. *Moore, L. W., Maiocco, G., Schmidt, S. M., Guo, L. & Estes, J. (2002). Perspectives of caregivers of stroke survivors: implications for nursing. Medical-surgical nursing, 11(6), Nationellt kompetenscentrum anhöriga (2012) Om anhörigstöd. Kalmar: NKA. Hämtad 28 mars, 2013, från: *Smith, L. N., Lawrence, M., Kerr, S. M., Langhorne., P. & Lees K. R. (2003). Informal carers experience of caring for stroke survivors. Journal of Advanced Nursing, 46(3), Socialstyrelsen. (2005). Nationella riktlinjer för stroke. Hämtad 25 April, 2013, från: 59_ pdf Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 11 Mars, 2013, från: Socialstyrelsen. (2004). Termbank. Hämtad 25 April, 2013, från: van Heugten, C., Visser-Meily, A., Post, M. & Lindeman, E. (2006). Care for carers of stroke patients: evidence-based clinical practice guidelines. Journal of Rehabilitation Medicine, 38(3), *Wallengren, C., Friberg, F. & Segesten, K. (2008). Like a shadow - on becoming a stroke victim's relative. Scand Journal of Caring Sciences, 22(1), *White, C. L., Korner-Bitensky, N., Rodrigue, N., Rosmus, C., Sourial, R., Lambert, S. & Wood-Dauphinee, S. (2007). Barriers and facilitators to caring for individuals with stroke in the community: the family's experience. Canadian Journal of Neuroscience Nursing, 29(2), White, C. L., Lauzon, S., Yaffe, M. J. & Wood-Dauphinee, S. (2004). Toward a model of quality of life for family caregivers of stroke survivors. Quality of Life Research: an international Journal of quality life aspects of treatment, care and rehabilitation, 13(3), WHO. (2005). The global burden of cerebrovascular disease. Hämtad 11 Mars, 2013, från: World Medical association.(2013)helsingforsdeklarationen. Hämtad 11 mars, 2013, från: ~ 17 ~

20 Bilagor Bilaga 1 Artikelgranskning (Inspirerad av Hellzén, Johanson & Pejlert för urval i SBU-rapport (1999). Artikel nr:. Granskare:.. Författare:... Titel:... Årtal:.. Tidskrift: Land där studien utfördes: Typ av studie: Original Review Annan.. Område: Kvantitativ Kvalitativ Kvalitetsbedömning: Hög (I) Medel (II) Låg (III) Kommentar:.. Fortsatt bedömning: Ja Nej Motivering:..

21 KVALITETSBEDÖMNING Frågeställning/hypotes: Typ av studie Kvalitativ: Deskriptiv Intervention Annan... Kvantitativ: Retrospektiv Prospektiv Randomiserad Kontrollerad Intervention Annan... Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):.. Bortfall (N) Tidpunkt för studiens genomförande?... Studiens längd Beaktas: Könsskillnader? Ja Nej Åldersaspekter? Ja Nej Kvalitativa studier Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Är perspektiv/kontext presenterade? Ja Nej Finns ett etiskt resonemang? Ja Nej Urval relevant? Ja Nej Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja Nej Är metoden tydligt beskriven? Ja Nej Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat? Ja Nej Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja Nej Kvantitativa studier Urval: Förfarandet beskrivet Ja Nej

22 Representativt Ja Nej Kontext Ja Nej Bortfall: Analysen beskriven Ja Nej Storleken beskriven Ja Nej Interventionen beskriven Ja Nej Adekvat statistisk metod Ja Nej Vilken statistisk metod är använd?.... Etiskt resonemang Ja Nej Hur tillförlitligt är resultatet? Är instrumenten -valida Ja Nej -reliabla Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej Huvudfynd: Omarbetad utifrån SBU-granskningsmall Hellzén, O., & Pejlert, A.(1999)

23 Bilaga 2 Artikeltabell redovisad i kronologisk ordning med de nyaste artiklarna högst upp. Författare (Årtal) Land Gosman- Hedström & Dahlin-Ivanoff (2012) Sverige Studiens syfte Att undersöka och lära sig hur kvinnor (65+) upplever sin livssituation som vårdare till sin strokedrabbade partner samt hur de upplever det formella stödet och ger förslag på kliniska konsekvenser. Design/ Intervention Kvalitativ studie 4 Fokus grupper Deltagare (Bortfall) n=25 (n=9) Huvudresultat Kvinnornas liv hade förändrats radikalt och de kände sig bundna till hemmet då deras partner var beroende av deras hjälp Resultatet uppmärksammar kvinnans behov av egen tid, kunskap om stroke samt kontinuerligt stöd från formell vård. Kvalitetet Hög Ekstam et al. (2011) Sverige Lutz et al. (2011) USA Bäckström & Sundin (2010) Sverige Cecil et al. (2010) Irland Syftet var att beskriva förändringar i vardagen hos två par där partnern hade drabbats av en stroke. Att undersöka behovet hos strokedrabbade och deras anhörigvårdare när de kommer hem från sjukhusvården Syftet var att belysa erfarenheten av att vara medelålders nära anhörig till en person som för sex månader sen har drabbats av stroke. Syftet var att hitta personliga erfarenheter av att vårda en strokedrabbad och att lyfta fram deras synpunkter och åsikter om vad som utgör de viktigaste frågor och problem av människor i deras situation. Kvalitativ, perspektiv longitudinell fallstudie. Kvalitativ studie grounded theory Kvalitativ, longitudinell studie Kvalitativ studie Semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp n=4 (n=0) Två par n=38 (n=38) 20 familjer deltog och en familj drog sig ur innan intervju ett av två på grund av brist på tid. n=10 (n=1) n=10 (n=0) Studien belyser två par i deras process genom rehabiliteringen där man kan se skillnader gällande behov och krav hos olika individer Strokedrabbade och deras anhöriga har inte tillräckligt med tid att ta itu med den chock och kris som stroke medfört på grund av allt nytt ansvar. Stöd och gemenskap från vårdpersonal och vänner var viktigt för de anhörigas välbefinnande och för att de skulle kunna hantera den nya livssituationen fylld med nya krav som tidigare var delade. De kände sig fångade i en vårdande roll och oroad för framteiden. Intervjuer med anhörigvårdare belyste betydelsen av information, kommunikation med och mellan sjukvårdspersonal, tillgångar till behandling och förberedelser/utbildning för vård i hemmet. Andra aspekter var relationen till familj och vänner, hälsa, förmåga samt tankar inför framtiden Medel Litet antal deltagare Hög Hög Hög

24 Cecil et al. (2010) Storbritannien Syftet var att uppmuntra vårdaren att berätta om händelsen kring stroke och hur det påverkade deras liv. Kvalitativ studie Semistrukturerade intervjuer n=30 (n=0) Studien visar på hur stroke påverkade den anhörige samt belyser vikten av stöd från sjukvården för att bemästra den nya rollen som vårdgivare. Hög Buschenfeld et al. (2009) Storbritannien Bäckström & Sundin (2009) Sverige Wallengren et al. (2008) Sverige White et al. (2007) USA Bäckström & Sundin (2007) Sverige Hunt & Smith (2004) Storbritannien Smith et al. (2003) Storbritannien Moore et al. (2002) USA Syftet är att undersöka upplevelser hos anhöriga till unga strokedrabbade Syftet var att belysa erfarenheten av att vara medelålders nära anhörig till en person som för ett år sen har drabbats av stroke. Syftet med denna studie var att belysa betydelsen av att gå från att bara vara en anhörig till att gradvis blir en anhörigvårdare Syftet var att ta reda på för- och nackdelar som rollen som anhörigvårdare förde med sig, och hur sjukvården på bästa sätt kunde hjälpa och stötta de drabbade. Syftet var att belysa erfarenheten av att vara medelålders nära anhörig till en person som för en månad sen har drabbats av stroke. Undersöker anhörigas upplevelser av att delta i att vårda en person som drabbats av stroke. Detta är en studie som syftar till att beskriva upplevelsen av vå rd för en stroke överlevande vid ett år efter stroke Syftet med denna studie var att genom en öppen dialog få kunskap om anhörigas erfarenheter gällande omvårdnad, för att lättare skapa förståelsehos sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Kvalitativ studie, Fenomenologisk analys, semistrukturerade intervjuer Kvalitativ studie, innehållsanalys Kvalitativ studie, fenomenologisk hermeneutisk metod n=7 (n=0) n=10 (n=1) n=16 (n=0) Kvalitativ studie n=74 (n=14) Kvalitativ studie, fenomenologisk Kvalitativ studie, Fenomenologisk analys n=10 (n=0) n=24 (n=20) Kvalitativ studie n= 149 (n=90) Kvalitativ studie n=8 (n=0) Två teman framkom, anpassning: Beskriver de nya rollerna samt psykologiska aspekter. Coping: Beskriver de olika strategier som hjälpte deltagarna att anpassa sig till livet efter stroke. Man beskriver de anhörigas förhållningssätt till en förändrad livssituation med nya rutiner. Sorgen över en förlorad relation och även hur de anhöriga gör sig redo att möta framtiden Hur man ska hjälpa de anhöriga efter den första tiden i hemmet. Genom mobilisering och stöd då den första krisen har lagt sig Vårdgivarna såg faktorer som samarbete och stöd som mycket viktiga i den nya vardagen. Det som kunde påverka anhörigvårdaren negativt var, brist på förståelse, hög arbetsbelastning och dålig kommunikation med vårdteamet. Beskriver kampen i att hantera livet med överväldigande känslor och övervinna känslan av hjälplöshet. Personerna i studien kände sig främmande i en begränsad livssituation Utifrån intervjuer med deltagarna såg man tre återkommande teman: osäkerhet, personlig inverkan och starka relationer Studien visar på att det är viktigt att anhörigvårdare måste söka alternativa sätt för att bemästra de förändringar som stråken medför. I denna studie belyser man vikten av närståendes behov av information och stöd. Samtidigt som man ser hur stor roll sjuksköterskan faktiskt har gällande väl fungerande hemvård. Medel Hög Hög Hög Hög Medel Hög Medel

25

26