SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN"

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE NYIMA JAMMEH JULIA LIAHAUGEN FLENSBURG Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogreammet Malmö Januari 2017

2 SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VÅLDSUTSATTA KVINNOR I VÅRDEN EN LITTERATURSTUDIE NYIMA JAMMEH JULIA LIAHAUGEN FLENSBURG Jammeh, N & Liahaugen Flensburg, J. Sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett problem och ett hot mot kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvården har ett distinkt ansvar att upptäcka våldsutsatta kvinnor då de frekvent återkommer i vården. Våldsutsatta kvinnor ser sig själv som icke välkomna inom vården och upplever sig bli dömda. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats har granskats. Sammanställning av resultatet utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna kan både vara handlingsförlamade i mötet med den våldsutsatta kvinnan liksom handlingskraftiga. Det fanns utmaningar och osäkerhet samt behov av mer kunskap, stöd och erfarenhet kring ämnesområdet och handläggandet av dem våldsutsatta kvinnorna. Det upplevdes nödvändigt att utveckla sig själv och sitt bemötande med den drabbade kvinnan. Konklusion: Det finns tydligt behov av kunskapsutveckling för att stärka sjuksköterskor i sin roll när dem möter en våldsutsatt kvinna inom sjukvården. Bemötandet bör genomsyras av respekt och stödinsatserna var individanpassade. Forskning är nödvändig för att utveckla kunskapsläget i Sverige samt samla evidens för på vilket sätt det är bäst att arbeta med denna känsliga fråga. Nyckelord: kvalitativ, litteraturstudie, möte, sjuksköterskan, upplevelser, våldsutsatta kvinnor.

3 NURSES EXPERIENCE OF CARING FOR FEMALE VICTIMS OF VIOLENCE IN HEALTH CARE A LITERATURE REVIEW NYIMA JAMMEH JULIA LIAHAUGEN FLENSBURG Jammeh, N & Liahaugen Flensburg, J. Nurses experience of caring for female victims of violence in health care. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, Background: Violences against women is a global problem and a serious threat to womens health. Health care has a distinct responsibility in discovering female victims of violence. They appear frequently in health care. Victims don t see themselves as being welcomed in healthcare and have experiences of being judged. Aim: The aim was to illustrate nurses experience of caring for female victims of violence in healthcare. Method: A Literature review where scientific articles with a qualitative method has been reviewed. Compilation of the results is made up of ten scientific articles. Results: Results showed that nurses could be both paralyzed in the meeting of an abused woman and vigorous. There was challenges, uncertainty and strong needs of more knowledge, support and experience about the phenomenon. Also more knowledge about the caring for abused women was needed. Nurses felt that it was necessary to develop yourself and the attitudes towards female victims of violence. Conclusion: There is a clear need of knowledge development to strengthen nurses in their role when they meet female victims of violence in healthcare. Respect is a leading concept where the treatment should be individually adjusted. More research is needed to develop the field of knowledge in Sweden and how to response to this sensitive problem. Keywords: abused women, experience, literature study, meeting, nurse, qualitative.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 5 BAKGRUND 5 Våld och hälsa 6 Den drabbade kvinnan 6 Kvinnans upplevelse av att möta vården 7 Samhällets och sjukvårdens ansvar 8 Lagar och riktlinjer 9 Personcentrerad vård 10 Problematisering 10 SYFTE 11 METOD 11 Inklusions- och exklusionskriterier 11 Litteratursökning 11 Urval och kvalitetsgranskning 12 Analys 13 RESULTAT 14 Att vara eller känna sig handlingsförlamad 14 Stereotyper, fördomar och generalisering 14 Kunskap- och erfarenhetsbrist 14 Att skydda sig själv 15 Att inte uppfatta situationen 15 Att handla med osäkerhet- utmaningar i mötet 16 Konflikt mellan sig själv och sin roll 16 Stress och organisatoriska begränsningar 16 Att vara handlingskraftig 17 Att upptäcka den utsatta kvinnan 17 Att skapa en relation 18 Viljan att vara handlingskraftig och ge stöd 18 Utbildning, personlighet och erfarenhet 19 Sjuksköterskans känslor 19 Stöd från medarbetare och individuella strategier 20 Att utveckla och förbättra mötet med våldsutsatta kvinnor 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 23 KONKLUSION 27 FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 27 REFERENSER 29 BILAGOR 32 BILAGA 1 33 BILAGA 2 36 BILAGA 3 37 BILAGA 4 38 BILAGA 5 48

5 INTRODUKTION Det är kväll på akuten. En kvinna kommer in kraftigt medtagen och uppenbart skadad efter att ha blivit våldtagen med ett basebollträ. Hon undersöks inte utan skickas vidare till en avdelning för missbrukare eftersom hon varit berusad. Ingen ser, alla låtsas som om ingenting har hänt istället för att direkt ta tag i problemet och minska lidandet. Som sjuksköterska har du ansvar att arbeta utefter kärnkompetenserna som anses vara nödvändiga för vårdens professioner. Personcentrerad vård är av extra vikt i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Att kunna lyssna, värdera och slutligen fatta beslut utifrån patientens behov är nödvändigt för att kunna ge en god vård. Efter egna upplevelser som sjuksköterskestudenter av dålig hantering av kvinnor i utsatta situationer finns ett intresse av ytterligare kunskap för hur sjuksköterskor upplever mötet med våldsutsatta kvinnor. Denna studie kommer att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. BAKGRUND World Health Organisation (WHO) rapporterar att var tredje kvinna i världen kommer att bli utsatt för våld i nära relationer eller sexuellt våld av en främmande man (WHO, 2013). Förenta Nationerna (FN) står för en bred definition av våld mot kvinnor och skriver som följer: any act of gender-based violence that results in, or is likely to result in, physical, sexual or psychological harm or suffering to women, including threats of such acts, coercion or arbitrary deprivation of liberty, whether occurring in public or in private life (FN, 1994, s 3). Definitionen har flera ansikten och syftar inte enbart till det fysiska våldet (Johansson-Lantham, 2014). Maktutövning kan ses som det överordnade begreppet som sedan bedrivs genom olika medel (a a). Vidare konstaterar WHO att våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som tydligt bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter (WHO, 2013). Våld mot kvinnor förekommer sedermera i alla kulturer, samhällen och samhällsklasser värden över (Johansson-Lantham, 2014). Det kan dock ses att våld mot kvinnor är något vanligare i kulturer där kvinnors ställning är ifrågasatt. Emellertid ökar kunskap kring området vilket är viktigt för att inte vidmakthålla föreställningen om kvinnans underordning (a a). Globalt varierar prevalensen av utsatthet för våld bland kvinnor (WHO, 2013). Siffrorna visar att mellan 27,2% och 45,6 % av världens kvinnor är drabbade. Då handlar det om våld i nära relation, våld utanför den nära relationen samt sexuellt våld. Allvarligast är problemet som stort i Afrika och sydöstra Asien (a a). I Sverige visar statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB, 2016) att det är övervägande kvinnor som känner sig otrygga utomhus under kvällstid samt att kvinnor i högre utsträckning känner oro över att utsättas för överfall eller misshandel. Siffror från 2014 visar att en större andel kvinnor är utsatta för hot och sexualbrott (a a). I likhet med internationell statistik (WHO, 2013) konstaterar SCB (2016) att kvinnor är speciellt utsatta när det kommer till våld i nära relation där över 25 % av Sveriges kvinnor har blivit utsatta någon gång under livstiden (a a). Resultatet från en stor epidemiologisk nationell studie visade att 46 % av kvinnorna någon gång varit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld (Nationellt Centrum för Kvinnofrid NCK, 2014). 5

6 Våld och hälsa WHO (2013) har rapporterat att kvinnors största hot mot god hälsa är våldet i den nära relationen. Våldsutsatta kvinnor har fler fysiska åkommor däribland huvudvärk, illamående, kräkningar, hjärtklappning, yrsel, darrhänthet, magbesvär, svettningar samt domningar i armar och ben jämfört med icke-våldsutsatta kvinnor (Lundgren m fl, 2001). Samband har även kunnat påvisas mellan våldserfarenheter och psykiska åkommor som trötthet, irritation, kraftlöshet, nervositet, sömnproblem, överansträngning, dåligt minne och nedstämdhet (a a). Tydliga kopplingar mellan nedsatt psykisk-/fysisk hälsa och våldsutsatthet påvisades även i NCK:s nationella studie (NCK, 2014). Av de kvinnor som utsatts för våld vare sig det rörde sig om sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld visade det sig att andelen kvinnor med psykisk eller fysisk ohälsa var relativt lika. Studien visade tydliga kopplingar mellan allvarligt fysiskt våld och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) vilket var mer än fyra gånger vanligare bland drabbade kvinnor. PTSD tros även vara en länk till fler allvarliga sjukdomar såsom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Depression visade sig vara dubbelt så vanligt bland våldsutsatta kvinnor och därmed fanns en tredubblad risk för självskadebeteende. Även en kraftigt förhöjd risk för riskbruk av alkohol kunde påvisas. Fysisk ohälsa upplevdes av var fjärde drabbad. Det innebar att dubbelt så många våldsutsatta kvinnor upplevde fysisk ohälsa. Allvarligare psykosomatiska symptom var trefaldigt vanligare och risken att drabbas av hjärtinfarkt var två till fyra gånger vanligare bland våldsutsatta kvinnor (a a). En australisk tvärsnittsstudie visade liknande resultat i en undersökning av 272 våldsutsatta kvinnor (Hegarty m fl, 2013). Dessutom sågs att en tredjedel stod på antidepressiv eller smärtstillande medicinering. Medicineringen kunde förklaras med en hög andel av rapporterad PTSD och ångestproblematik (a a). I en kvalitativ fokusgrupps studie från USA diskuterade våldsutsatta kvinnor hur deras hälsa har påverkats av partnervåld (Wittenberg m fl, 2007). Deras hälsa påverkades fysiskt, emotionellt, psykiskt och socialt. De fysiska skadorna var för kvinnorna inte de mest påtagliga, det som upplevdes svårast var kvinnornas psykiska hälsa. Huvudvärk, insomningsproblem och trötthet var alla enligt kvinnorna resultat av den fysiska misshandeln. Flera av de rapporterade symtomen liknade de som sågs vid PTSD (a a). Den drabbade kvinnan Enligt Grände m fl (2009) är kvinnor som har funktionsnedsättning, kvinnor med psykisk ohälsa, kvinnor som missbrukar eller unga kvinnor särskilt utsatta för våld. Wittenberg m fl (2007) tar upp att de våldsutsatta kvinnorna ofta kände sig ensamma, ledsna och värdelösa. Skuld, skam, frustration och ilska var andra vanliga känslor. Resultatet visade att den utsatta kvinnan får svårigheter att bygga upp tillit för någon annan efter våldet. Kvinnorna berättade att det var vanligt med mardrömmar och att de brukade trösta sig själv genom att äta. Våldet ledde många gånger till att den utsatta kvinnan fick svårigheter att fokusera och att befinna sig på en del platser, särskilt platser som liknade de där våldet inträffat. Kvinnorna berättade att våldet har lett till minskad livslust och rädsla för vad som väntar i livet. Självkänslan påverkades negativt efter våld då det var vanligt att den våldsutsatta kvinnan skuldbelagde sig själv och känslan av att inte räcka till infann sig. Kvinnorna rapporterade även upplevda humörsvängningar eftersom många blev isolerade från familj och vänner (a a). Resultatet från en kvalitativ intervjustudie visade att våldsutsatta kvinnor upplevde svårigheter att plötsligt gå 6

7 tillbaks till det vardagliga livet efter att ha blivit utsatta för våld (José dos Reis m fl, 2016). Många kvinnor talade om att det kändes som att dem aldrig skulle återhämta sig eller att det tog flera månader för att kunna återgå och få kontroll över det vardagliga livet. Kvinnorna beskrev vidare att dem kände en större rädsla över att bli svikna eller lämnade efter våldsepisoden (a a). Grände m fl (2009) menar att anledningen till att kvinnor drabbades av våld berodde vanligen på att våldet var könsrelaterat och sexualiserat, kvinnor drabbades på grund av att de var kvinnor. Våldet mot kvinnor är idag ett stort samhällsproblem som sker både offentligt och privat. Det vanligast förekommande våldet sker i kvinnans privata liv bakom stängda dörrar (a a). Relationen mellan den utsatta kvinnan och hennes partner börjar oftast med kärlek och tilltro för varandra, som i andra relationer (Lundgren m fl, 2001). Våldet börjar med små förändringar i det dagliga livet som ingen i omgivningen reagerar på. Det kan exempelvis vara att mannen börjar ta allt mer kontroll över kvinnans vardag, styr vänskapskretsen eller tider då hon får gå ut. Den ständiga kontrollen leder många gånger till att situationen slutligen normaliseras (a a). Normaliseringsprocessen innebär att både kvinnan och partnern har normaliserat våldet (Nordborg, 2014). Både den våldsutsatta kvinnan och partnern utvecklar en strategi genom att partnern använder våld för att kontrollera kvinnan medan den våldsutsatta kvinnan lär sig att acceptera och anpassa sig. Vanligt förekommande situationer i normaliseringsprocessen är kontroll, isolering av partnern och att den utsatta kvinnan får växla mellan en våldsam och kärleksfull relation (a a). Kvinnans upplevelse av att möta vården Majoriteten av kvinnor som blivit tillfrågade angående utsatthet för våld har inte något emot att frågan ställs (Rönnberg m fl, 2000; Berglund & Witkowski, 2014). Tvärtom menar Berglund och Witkowski (2014) att rutinfrågor kring ämnet snarare visar att hälso- och sjukvården tar ansvar (a a). Socialstyrelsen rapporterar att 93 % av 700 tillfrågade kvinnor var positiva till att frågan om våld togs upp vid besök på barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning (Socialstyrelsen, 2014). Rönnberg m fl (2000) har även identifierat barriärer upplevda av kvinnan i mötet med sjukvården. Kvinnor berättade att sjukvårdspersonalen varit oengagerad och obekväm i situationen. Tillräcklig kunskap om kvinnornas rättsliga rättigheter har inte heller funnits. Andra orsaker som identifierades som hinder för att söka vård var oro för polisinblandning, oro för hämnd från partnern och psykologiska effekter av våldet så som känslor av skam (a a). I en svensk studie berättade våldsutsatta kvinnor att de kände sig svikna av systemet och sjukvården (Pratt- Eriksson m fl, 2014). De var tvungna att bevisa att de behövde sjukskrivningen eller var så sjuka att de inte kunde ta hand om sina barn. Mer uppmärksamhet riktades mot sjukdomsbesvär och krämpor än det verkliga problemet. Kvinnorna upplevde att de behövde respekt och förståelse för deras situation istället för den ignorans de möttes med (a a). Resultat från en Grounded Theory studie där intervjuer med våldsutsatta kvinnor har gjorts, visade att den utsatta kvinnan ofta söker bekräftelse från vårdpersonal (Reisenhofer & Seibold, 2012). Kvinnorna berättade att de främst ville bli bemötta med respekt och empati (Reisenhofer & Seibold, 2012; Pratt-Eriksson m fl, 2014). Kvinnorna kände att det var säkert att diskutera våldet med sjuksköterskan så länge det fanns en fysisk säkerhet, en öppen diskussion mellan sjuksköterska och den drabbade kvinnan i en informerande och stödjande miljö (Reisenhofer & Seibold, 2012). 7

8 En meta-syntes med grund i kvalitativa studier bekräftade mycket av det som ovanstående artiklar tog upp (Feder m fl, 2006). Kvinnorna ville se hälso- och sjukvårdspersonal som lyssnar, visar medlidande, visar empati och står för sina ord. Det var även viktigt för kvinnorna att se personalens förståelse för den komplexa situation de befann sig i och inte bara fokusera på de medicinska uppgifterna och omvårdnaden kring skadorna. Kvinnorna visade missnöje då de möttes av dömande personal som såg ned på dem och förminskade deras känslor. Att diskutera och prata om våld ansågs som positivt då det fick ske på ett lugnt och icke-stressande sätt. Kvinnorna ville inte pressas till att lämna ohållbara relationer utan ta det i egen takt. Uppbrottsprocessen är just en process där kvinnorna istället hoppades på att öka självförtroendet och kanske en dag vara redo att ta tag i sina problem. Därför var det extra viktigt att beslut blev respekterade. Studien identifierade även på vilket sätt kvinnor ville bli tillfrågade om våld. Antingen direkt eller indirekt. Detta är en svår uppgift för personal som måste läsa av situationen och inte riskera att förlora kvinnans förtroende. Variation fanns även kring om frågan skulle tas upp eller inte. Majoriteten var positiva men några kvinnor ansåg att personal inte borde lägga sig i personliga problem (a a). Samhället och sjukvårdens ansvar Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem (Johansson-Lantham, 2014) och även ett brott enligt svensk lag (SFS 1998:393). Våld utövas inte av ett fåtal män vilket verkar vara den allmänna uppfattningen (Johansson-Lantham, 2014). Kvinnor och män tilldelas olika roller vilket kan ses som en grundläggande orsak till den rådande maktordningen. Könsmaktsperspektivet utgår just från denna strukturella föreställning där våld används för att upprätthålla denna struktur (Gottzén, 2014). Exempelvis ses att våld mot kvinnor ökar när mäns makt försvagas som vid arbetslöshet eller då kvinnor ställer högre krav på jämställdhet. Könsmaktsperspektivet utgår ifrån att vi lever i ett patriarkalt samhälle till skillnad från de individualpsykologiska och könsroll teoretiska perspektiven som anser att mäns våld beror på en störning hos mannen eller på uppväxtförhållanden utan en stabil fadersgestalt (a a). De insatser som finns inriktar och har inriktat sig främst på att skydda offer (Johansson-Lantham, 2014). Åtgärder riktade mot de övergripande maktstrukturerna har varit sällsynta. Det som ses som ett viktigt steg i Sverige är satsningen på att stärka kvinnors ekonomiska oberoende. Vid mer likvärdig ekonomisk ställning finns inte behov av att i samma utsträckning kontrollera kvinnors uppträdande och sexualitet. Kunskap är nödvändigt för att inte vidmakthålla föreställningen om kvinnors underordning, och kunskapen ökar, dock ses inte några tecken på att våldet minskat än (a a). Sverige har enligt folkhälsomyndigheten (2008) internationellt sett en tydlig och avancerad kvinnofridslagstiftning. Viktiga steg mot att minska våld mot kvinnor har varit lagen mot våldtäkt inom äktenskapet från 1965 samt lagstiftningen från 1982 som placerar misshandel av kvinnor under allmänt åtal (a a). Andra viktiga kvinnofridslagar är lagen om fri abort från 1975 samt lagen om fri skilsmässa från 1973 (Nordborg, 2014). Regeringen konstaterar att ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver (Regeringens skrivelse 2007/2008:39). Samverkan kan ge en tydligare och bättre 8

9 helhetssyn på problemet än om olika aktörer agerar enskilt (Björck, 2014). Samverkan kan på det individuella planet se till att våldsutsatta kvinnor får ett bättre omhändertagande och inte riskerar att hamna mellan stolarna. Tydliga mål och riktlinjer samt ett gemensamt engagemang anses vara viktigt liksom tydlig struktur, långsiktighet, samsyn och kunskap. Våld mot kvinnor är ett problem som kräver insatser från flera olika aktörer. Det innebär att alla måste ta sitt ansvar och angripa problemet från flera olika riktningar (a a). Hälso- och sjukvården har ett distinkt ansvar både när det gäller hantering och att upptäcka våldsutsatta kvinnor (Berglund & Witkowski, 2014). Det handlar om att kunna ge ett gott medicinskt och psykologiskt omhändertagande (a a). Socialstyrelsen (2014) rekommenderar att personal inom hälso- och sjukvård frågar alla kvinnor inom mödrahälsovård, kvinnor som uppsöker psykiatrisk klinik samt ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Upptäckten av våld kan öka markant genom att frågan tas upp. När våld har identifierats är det sedan nödvändigt med uppföljning, nyttan ligger både för individen och i utvecklingsarbetet av verksamheten. Det som hälso- och sjukvårdspersonal kan vara extra uppmärksamma på är blåmärken eller skador på märkliga ställen på kroppen, vanligtvis platser som går att gömma som i nacken under håret eller på bröstet. Stämmer dessutom inte kvinnans historia om hur skadorna uppkommit överens med skadornas placering och utseende bör extra misstanke väckas. Det är även viktigt att lägga märke till depression och ångest som är vanliga reaktioner på våldet. Socialstyrelsen tar upp uppföljning, kunskapsutveckling för personalen samt samverkan som viktiga förbättringspunkter (a a). En systematisk litteratur review visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position när det handlade om att upptäcka och interagera med våldsutsatta kvinnor då de frekvent återkommer i vården (Rönnberg m fl, 2000). Dock finns strukturella-, organisatoriska och personliga barriärer som hindrar personal från att utnyttja sin unika position. De strukturella barriärerna handlade om att stärka kvinnors position i samhället, kvinnan måste ses som en jämlike där makt är lika delad mellan könen. Organisatoriska barriärer kunde handla om tidsbrist i arbetet vilket inte ger möjlighet att fråga om våldsutsatthet och på så sätt identifiera våldsutsatta kvinnor. På personlig nivå innebär det för personalen att ta till sig ny kunskap inom området och på så sätt förändra de attityder som finns. Det kunde innebära att känna till de processer som kvinnan genomgick och därmed våga möta och stödja kvinnan där hon befann sig just nu (a a). Ovisshet om vad som skulle ske när en kvinna svarade ja på frågan om våld kunde innebära att personal inte vågade se och möta en våldsutsatt kvinna (Grände m fl, 2009). Om frågan ändå togs upp så var det mänskligt att reagera på ett eller annat sätt. Vanliga reaktioner kunde vara flykt, avstängdhet eller dess motsats för mycket och överdrivet engagemang. Faktum var att möta våldsutsatta kvinnor väckte känslor som var viktiga att bearbeta. Det behövdes stöd och redskap även för personal som arbetade med frågorna. Handledning och stöd från arbetsgruppen kunde vara till stor hjälp (a a). Socialstyrelsen förespråkar fortbildning i våld i nära relationer för att öka kunskapen kring området och för att öka förutsättningarna för att fråga och därmed upptäcka våld (Socialstyrelsen, 2014). Lagar och riktlinjer I hälso- och sjukvårdslagens inledande bestämmelser står det att hälso- och sjukvård ska bedrivas med respekt för alla människors lika värde med en god 9

10 hälsa på lika villkor som mål (HSL 1982:763). HSL 2c syftar till att sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (a a). Berglund m fl (2014) menar att hälsooch sjukvårdens ansvar gentemot våldsutsatta kvinnor tydliggörs i ovanstående lag (a a). I offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400) kap 25 skrivs att sekretess gäller inom hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållande (a a). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) ska tillämpas av socialnämnd och vårdgivare i arbete med barn och vuxna som har blivit eller är utsatta för våld eller andra typer av övergrepp av närstående. Vårdgivaren ska fastställa de rutiner som krävs för att säkra och utveckla kvaliteten i arbete med våldsutsatta. Samverkan ska ske både mellan landsting och kommun samt internt inom hälso- och sjukvård för att säkerställa våldsutsattas trygghet. Även samverkan mellan andra instanser och myndigheter kan vara nödvändig. För att kunna ge en god vård bör vårdgivaren säkerställa att personalen har tillräcklig kunskap om våld och andra övergrepp. Då symptom eller tecken väcker misstanke om våldsutsatthet ska hälso- och sjukvårdspersonal fråga berörd person i enrum. Åtgärder ska sedan vidtas genom att säkerställa att barn inte finns i närheten av den vuxna. Är barn involverade ska en anmälan göras till Socialförvaltningen. Övriga åtgärder handlar om information angående tillgänglig vård och stöd från frivilligorganisationer som finns för den drabbade kvinnan samt att identifiera de behov som föreligger (a a). Personcentrarad vård I svensk sjuksköterskeföreningens strategi för utbildningsfrågor beskrivs sjuksköterskans kärnkompetenser där en utav dem är personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Karakteristiskt för personcentrerad vård är att varje persons individuella önskan ska tas hänsyn till. Personen ska bli sedd, respekterad och hänsyn ska tas till personens behov och förväntan. Sjuksköterskan ansvarar för att se till så att personens integritet och värdighet bevaras men även också över att se till så att en fungerande relation mellan patient och sjuksköterska fungerar. Patienten är den som känner sig själv bäst och därför har sjuksköterskan skyldighet att lyssna på vad personen har att berätta för att en personcentrerad vård ska kunna fungera. Sjuksköterskan ska vara empatisk och ha kunskap om att bekräfta personligheter och olika livsvärden. Som sjuksköterska ska du kunna respektera kulturella skillnader och ta hänsyn till varje persons individuella förväntningar oavsett kultur. Genom att ställa frågan om förekomst av våldsutsatthet lyfts det fram att problemet är viktigt även för sjukvården (Berglund & Wikowski, 2014). Detta visar att vilja och kompetens finns då kvinnan är redo att ta emot hjälp (a a). Problematisering Våld i nära relationer utövas vanligen bakom stängda dörrar (Grände m fl, 2009), men drabbade kvinnor återkommer ofta inom sjukvården (Rönnberg m fl, 2000). Hälso- och sjukvården har därmed en unik position i fråga om att upptäcka dessa kvinnor. Strukturella- organisatoriska- och personliga hinder har dock identifierats gällande möjligheter att ta hand om drabbade kvinnor (a a). Våldsutsatta kvinnor kände sig svikna av sjukvården (Pratt-Eriksson, 2014). De sökte respekt och förståelse men bemöttes med ignorans (a a). Risken är att våldsutsatta kvinnor inte får den hjälp som de behöver för att kunna ta sig ur dysfunktionella förhållanden. Det handlar om oro från både hälso- och sjukvården och kvinnans sida i fråga om att lyfta ämnet till ytan. Rädslan från vårdpersonal och den utsatta kvinnan 10

11 innebär att hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer ställs åt sidan. Lidande och hälsa sätts på spel och våldet fortsätter. Personcentrerad vård innebär att bevara den utsatta kvinnans värdighet och integritet. När någon sträcker ut en hand och ber om hjälp är det sjukvårdspersonalens ansvar att kunna handla professionellt med både kunskap och respekt. Studien syftar därför till att belysa ett utbrett problem som aldrig slutar att vara aktuellt. SYFTE Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor inom vården. METOD För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts. En litteraturstudie är av relevans för att beskriva kunskapsläget inom ett visst område genom en sammanställning av tidigare dokumenterad kunskap (Forsberg & Wengström, 2013). Enligt Willman m fl (2016) är en kvalitativ ansats relevant då mänskliga upplevelser, tankar, uppfattningar och erfarenheter undersöks. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier: vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats av primär karaktär, tillgängligt abstrakt och fulltext utan extra kostnad. Det ska tydligt framgå i studierna att sjuksköterskor har deltagit där även sjuksköterskor med vidare-utbildning ingår. Artiklarna ska vara skrivna på engelska eller svenska och vara publicerade de senaste tio åren. Artiklar utförda i I-länder inkluderas. Exklusionskriterier: Sjuksköterskor med vidareutbildning som barnmorskor. Litteratursökning Första steget i litteraturstudien var att göra en plan för sökningarna inom valt problemområde (Willman m fl, 2016). Därefter valdes relevanta databaser och reflektioner över eventuella språkliga begränsningar uppkom. I åtanke togs även att ämnesord kan skilja sig åt mellan olika databaser (a a). Databaser som användes i litteraturstudien var PubMed, CINAHL och PsycINFO då de bäst besvarade studiens syfte utifrån ett omvårdnadsperspektiv. PubMed är en stor internationell medicinsk databas som består av forskning inom medicin, odontologi och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016). CINAHL är en databas med främst fokus inom omvårdnad men även också sjukgymnastik och arbetsterapi. PsycInfo är en databas med psykologisk forskning inom både medicin och omvårdnad (a a). Syftet har legat till grund för databassökningarna, detta genom användning av POR, en struktur för frågeställningar utformad av Willman m fl (2016). Strukturen innebar att identifiera vilken population (P) som ska undersökas, därefter vilket område (O) och slutligen specificera resultatet (R). Strukturen ses i Tabell 1. 11

12 Tabell 1. Struktur enligt Willman m fl (2016) samt använda sökord i CINAHL, PubMed och PsykINFO. Population Område/fenomen Resultat Sjuksköterska: Nurse s role Nursing care Nurses Våld mot kvinnor: Violence against women Battered women/females Intimate partner violence Spouse abuse Partner abuse Upplevelser, möte: Qualitative Qualitative research/studies Experience* Lived experience Interpersonal relations Sökord som har använts för sjuksköterskan var nurse, nurses, nurse s role och nursing care. Sökord relaterade till våld mot kvinnor identifieras som violence against women, battered women, battered females, abused women, intimate partner violence, partner abuse och spouse abuse. Sökord som till sist kopplades till erfarenheter och bemötande var qualitative, qualitative studies, qualitative research, experience*, lived experience och nurse-patient relations. POR underlättade därmed framtagning av ämnesord vilket gjordes med hjälp av MeSHtermer, thesaurus, och ämnesord från CINAHLheadings. MeSH-termer som användes i PubMed var nurses, nurse s role, nursing care, battered women, intimate partner violence, spouse abuse, qualitative research och nurse-patient relations. Thesaurus som användes i PsykINFO var nurses, battered females, intimate partner violence, partner abuse och qualitative research. Ämnesord som användes i CINAHLheadings var nurses, nursing care, battered women, intimate partner violence, qualitative studies och nurse-patient relations. Willman m fl (2016) anser att det är nödvändigt att kombinera fritextsökningar och ämnesordssökningar, detta har gjorts för att få både en hög sensitivitet och specificitet. Hög sensitivitet innebär att sökningen inkluderar alla relevanta referenser och hög specificitet innebär att irrelevanta referenser sorteras bort. Fritextsökningar som tillämpades både i PubMed och CINAHL var nurse, violence against women, qualitative, experience* och lived experience. Fritextsökningar som har genomfördes i PsykINFO var nurse, nursing care, nurses role, violence against women, qualitative, experience*, lived experience och nurse patient relation. För att få en specifik sökning baserat på syftet har booleska termerna AND och OR använts i databaserna, detta för att fånga upp så mycket relevant forskning som möjligt (Willman m fl, 2016). Söktermen OR breddar en sökning genom att inkludera artiklar som innehåller någon av de kombinerade termerna. Söktermen AND används mellan kombinerade sökblock eller fritextsökningar för att avgränsa sökningen till ett mer specifikt område. Block och synonymer skrevs ned gemensamt av författarna. Sedan gjordes sökningarna tillsammans där alla titlar och relevanta abstract sedan lästes igenom individuellt. Studier som besvarade syftet sparades för att sedan bedömas enskilt och gemensamt av författarna. Strukturerade sökningar i PubMed, CINAHL och PsykINFO ses i Bilaga 1 och det sammanställda sökresultatet i databaserna ses i Bilaga 2. 12

13 Urval och kvalitetsgranskning Totalt genererade sökningarna i de olika databaserna 500 träffar. Totalt 163 abstract lästes. Efter att ha gått igenom 73 artiklar mer noggrant med fokus på metod och resultat del begränsades antalet genom att endast inkludera I-länder. Efter att dubbletter sorterats bort återstod 15 artiklar som kvalitetsgranskades. Ytterligare exkludering av artiklar som inte beskrev antalet deltagande sjuksköterskor eller beskrev sjuksköterskor som de huvudsakliga undersökningsobjekten togs bort. Totalt återstod tio artiklar av hög och medelhög kvalitet. De tio vetenskapliga artiklarna som utgör resultatet har markerats med en asterix (*) i referenslistan. Manuellsökning utfördes i de utvalda artiklarnas referenslistor. Genom en manuell sökning kan flera artiklar aktuella inom området identifieras (Willman m fl, 2016). Den manuella sökningen genererade inga fler relevanta artiklar speciellt relaterat till äldre publicerings år än För att ta fram det slutliga urvalet är det nödvändigt med en kvalitetsbedömning (Forsberg & Wengström, 2013). Litteraturstudiens totala kvalitet kommer att vara beroende av förmågan att hitta och värdera identifierade studier (a a). En granskningsmall används som ett verktyg för att säkerställa en studies kvalitet (Willman m fl, 2016). Utvalda artiklar granskades med hjälp av ett granskningsprotokoll (Se bilaga 3) Till grund för protokollet ligger Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod utformad av Willman m fl (2011) och SBU:s (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser. Omarbetning av granskningsprotokoll ska alltid göras för att passa aktuell studie (Willman m fl, 2016). Kvalitetsgranskningen ger möjlighet till rangordning av artiklar efter dess standard. Därför är en individuell subjektiv bedömning av inkluderade studiers kvalitet av vikt (a a). Det absolut viktigaste för en studies kvalitet är att resultatet svarar på studiens syfte (Friberg, 2012). Viktigt är att ta hänsyn till om studien ökat förståelsen för det studerade fenomenet (a a). Granskningen och bedömningen av inkluderade vetenskapliga artiklar skedde enskilt och diskuterades sedan gemensamt tills samstämmighet uppnåddes. Artiklar som uppfyllde kraven enligt granskningsprotokollet fick hög kvalitet. Medelhög kvalitet tillgavs artiklar som uppfyllde alla krav men där någon del inte beskrevs tillräckligt. Låg kvalitet erhöll artiklar som saknade delar eller inte uppfyllde kraven. Utvalda artiklar presenteras i artikelmatriser (Se bilaga 4). Analys Evidensstyrkan i litteraturstudien är beroende av analysen (Willman m fl, 2016). De enskilda studierna analyserades och sammanställdes enligt Friberg (2012). Processen grundar sig i metasyntesen där ett nytt resultat plockas ut genom en sammanställning av redan publicerat material (Friberg, 2012). Analys metoden som använts i föreliggande sammanställning är främst inspirerad av den beskrivande syntesen. Resultatet presenteras på så sätt genom en beskrivande sammanfattning (a a). Karakteristiskt för en meta-syntes är dock att den inkluderar all relevant litteratur vilket inte ligger inom ramarna för nuvarande sammanställning (Willman m fl, 2016). Förfarandet innebar att inkluderade artiklar sönderdelades till bärande begrepp som sedan sammanställdes till en ny helhet, ett nytt sammanvägt resultat (Friberg, 2012). Artiklarna lästes igenom flera gånger för fördjupning och ökad förståelse av studiernas resultat. Hänsyn till olika typer av forskningsansatser togs innan framträdande drag i varje enskild artikels resultat togs ut i förhållande till studiens syfte (a a). Ett sätt att skapa sammanhang är att koda resultaten för att sedan samla dessa under olika teman (Willman m fl, 13

14 2016). Kodning gjordes för varje enskild artikel tillsammans med teman och subteman för att skapa en helhetsbild (Friberg, 2012). Kodning gjordes genom användning av olika färger som representerade olika teman och subteman. Därefter kunde likheter och skillnader mellan de olika studiernas resultat identifieras. Nya övergripande teman togs därefter ut och till sist subteman. Parallellt kontrollerades att alla nya teman och subteman kunde härledas till litteraturstudiens syfte (Friberg, 2012). För att få en uppfattning om resultatets kommunicerbarhet läste en utomstående granskare icke-insatt i ämnet igenom resultatet (a a). RESULTAT Resultatet utgörs av en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Efter kvalitetsgranskningen erhöll sex artiklar hög kvalitet och fyra artiklar medelhög kvalitet. Innehållsanalysen resulterade i fyra övergripande teman. Sjuksköterskan upplevde att det fanns tre huvudsakliga sätt att handla i mötet med våldsutsatta kvinnor. Att vara eller känna sig handlingsförlamad, Att handla med osäkerhet- utmaningar i mötet och Att vara handlingskraftig. Det fjärde temat berör Att utveckla och förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor. Artiklarnas förekomst i de olika temana presenteras i en översikts tabell (Bilaga 5). Att vara eller känna sig handlingsförlamad I detta tema återfinns beskrivningar från sjuksköterskor som upplever det svårt att handla i mötet med våldsutsatta kvinnor. Temat återfanns i sju av de vetenskapliga artiklarna och sammanfattades i fyra subteman. Subtemana var Stereotyper, fördomar och generalisering, Kunskap och erfarenhetsbrist, Att skydda sig själv och Att inte uppfatta situationen. Sjuksköterskorna i detta tema var naiva, osäkra, förvirrade och tvetydiga. Stereotyper, fördomar och generalisering Många sjuksköterskor hade fördomar mot våldsutsatta kvinnor (Inoue & Armitage, 2006), vilket kunde leda till att de inte tog upp ämnet om våldsutsatthet (Watt m fl, 2008; Robinson 2009). Sjuksköterskorna upplevde att kvinnan inte såg sig själv som utsatt, att hon inte ville bli dömd eller att hon var rädd och därför endast villig att behandla de medicinska skadorna. Behov av emotionellt stöd var inte nödvändigt (a a). Andra upplevelser som sjuksköterskor beskrev var att kvinnorna inte gjorde som rekommenderades, att de inte talade sanning och de kommer göra motstånd (Robinson, 2009). Även upplevelser av att kvinnan inte samarbetade eller lyssnade fanns (Goldblatt, 2009). En viss generalisering av kvinnan gjordes där sjuksköterskor upplevde att kvinnan ofta hade blåmärken, var full, smal, hade låg socioekonomisk ställning och använde droger (Inoue & Armitage, 2006). Personliga negativa uppfattningar om våld mot kvinnor gjorde att problemet blev utmanande och svårt att hantera då väldigt starka känslor väcktes (Webster m fl, 2006). På grund av fördomar ansåg sjuksköterskorna att det ändå inte var möjligt att hjälpa på djupet (Goldblatt, 2009). Handling var baserat på uppfattning om patientens beteende eller utseende (Robinson, 2009). Kunskap och erfarenhetsbrist En orsak till att det finns brist på kunskap och erfarenhet kring våldsutsatta kvinnor kan vara att ämnet inte är tillräckligt uppmärksammat i samhället 14

15 (Häggblom & Möller, 2006). En del sjuksköterskor såg att samhällets attityder förändrats men att dem själva fortfarande hade en osäker ståndpunkt (Inoue & Armitage 2006). Otillräcklig kunskap kunde innebära att sjuksköterskorna inte visste vad som är bäst för den utsatta kvinnan (Watt m fl, 2008), det kunde också innebära att det fanns en ovana att möta våldsutsatta kvinnor, ett litet intresse för ämnet eller liten personlig erfarenhet (Inoue & Armitage 2006; Webster m fl, 2006). Sjuksköterskor upplevde att det fanns tvivel kring vad våld är och innebär (Inoue & Armitage, 2006). Våldet ansågs vara en privat angelägenhet som inte sjuksköterskan borde lägga sig i. Situationerna dömdes efter dessa fördomar som tillsammans med osäkerhet i mötet och omvårdnaden av kvinnan ledde till handfallenhet där bristen på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskan att engagera sig. Några sjuksköterskor hade en viss förståelse för våld som ett hälsoproblem (Inoue & Armitage, 2006), medan andra inte alls såg våld som ett hälsoproblem utan istället som ett socialt problem (Robinson, 2009). Osäkerhet kring hur kvinnan borde mötas på bästa sätt upplevdes, ska sjuksköterskan pressa fram information eller låta tiden ha sin gång (Watt m fl 2008). Många sjuksköterskor vet inte heller vad kvinnan vill, om dem vill lämnas i fred, ifall dem vill ha information eller stöd. En sjuksköterska ifrågasatte kvinnans motiv ifråga om varför hon sökte vård och upplevde sig tro att hennes historia var påhittad för att hon skulle få tillgång till snabbare vård (a a). Många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att sätta sig in i kvinnans situation och aldrig riktigt möjligt att förstå (Inoue & Armitage 2006). En del sjuksköterskor uttryckte att kvinnorna fick skylla sig själv (Inoue & Armitage, 2006 ; Robinson 2009). Det fanns alltid en bakomliggande orsak till att våldet inträffade (Inoue & Armitage, 2006). De menade att våld kunde vara en del av livet där fokus handlade om att hitta en orsak till varför våldet uppstått, det fanns en möjlighet att det var kvinnans fel (a a). Att skydda sig själv En del sjuksköterskor upplevde en stark motvilja till att vara delaktiga och behandla våldsutsatta (Inoue & Armitage, 2006 ; Robinson, 2009). De ville under inga omständigheter bli involverade i en situation som dem inte kunde hantera känslomässigt (a a). För att klara arbetet sköt de gärna ifrån sig ansvar och känslor för att på så sätt skydda sig själv (Inoue & Armitage, 2006). Detta gjordes för att undvika utbrändhet och överansträngning. Det kunde ses att dessa sjuksköterskor höll sig strikt inom sin roll (a a). Problemet ansågs inte vara verkligt och därför valde sjuksköterskorna att inte följa upp det (Robinson, 2009). Motviljan kunde även härledas till att sjuksköterskor inte tyckte om att ta hand om våldsutsatta kvinnor (Golblatt, 2009). En orsak till att problemet inte uppmärksammades berodde på att sjuksköterskan var rädd för vad svaret på frågan om våldsutsatthet skulle bli (Robinson, 2009 ; Webster m fl, 2006 ; Häggblom & Möller, 2006). Detta på grund av brist på kunskap och erfarenhet kring hur sjuksköterskan ska hantera problemet (Webster m fl, 2006). En annan orsak till att problemet inte uppmärksammades var att sjuksköterskan inte såg det som sin roll att ta upp ämnet. Ansvaret lades då över på kvinnan. De ansåg att en vuxen kvinna borde kunna ta sig ur sina problem själv. En del trodde även att dem kunde se på kvinnan om hon var drabbad. Bristande förståelse för hur kvinnan kunde välja att gå tillbaka till sin partner var ännu en orsak att ämnet inte uppmärksammades (a a). 15

16 Att inte uppfatta situationen Ibland handlade det inte om en ovilja att våga handla utan om att sjuksköterskan inte hade sett eller uppfattat att något var fel (Häggblom & Fredriksen, 2011). En sjuksköterska beskrev att hon trots flera möten med en våldsutsatt kvinna inte förstått att något var fel även om hon flera gånger antytt om incest. Dessa samlade upplevelser gjorde att sjuksköterskan kände stor sorg, smärta och skam (Häggblom & Fredriksen, 2011). Även en stor känsla av misslyckande i sin roll som sjuksköterska infann sig (a a). Att handla med osäkerhet utmaningar i mötet I detta tema återfanns de sjuksköterskor som hade en vilja att handla men på något sätt kände sig begränsade. Temat återkom i åtta av artiklarna och sammanfattades i två subteman. Dessa var Konflikt mellan sig själv och sin roll samt Stress och organisatoriska begränsningar. Konflikt mellan sig själv och sin roll Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att ge känslomässigt stöd och fokuserade därför ofta på informella samtal (Watt m fl 2008). Även mer fokus lades på de medicinska skadorna (Robinson, 2009; Goldblatt 2009). Detta gjordes för att skydda sig själv mot ångest och hjälplöshet (Goldblatt, 2009). Några önskade att dem kunde slippa dem emotionella och vårdande delarna av yrket och endast fokusera på det medicinska. Motsägelsefulla känslor upplevdes, empati för kvinnorna kändes men samtidigt fanns ett behov av att skydda sig själv mot starka känslor. Det var svårt att skilja på privatliv och professionell roll då det handlade om en inre konflikt om hur sjuksköterskan ville vara som kvinna, fru och mamma (a a). Ibland upplevdes det svårt att prioritera våldsutsatthet då det inte alltid sågs som det viktigaste problemet (Webster m fl, 2006). Några sjuksköterskor hade en väldigt stereotyp syn på våldsutsatta kvinnor men kände samtidigt förpliktelse av att vårda och handla på ett korrekt sätt (Inoue & Armitage, 2006). En insikt fanns av att deras stereotypa åsikter inte var korrekta vilka dem försökte maskera i mötet. Sjuksköterskorna försökte att inte låta sin professionella roll påverkas av känslor och ansåg att det fanns en skillnad mellan handling och uppfattning. Det upplevdes att prata om problemet mest tog tid och möda (a a). Känslor av medlidande och ilska inför kvinnans problematik fanns då sjuksköterskorna kände ansvar för kvinnans hälsa (Goldblatt, 2009). Dock kunde dem inte förstå varför kvinnan stannade kvar hos partnern. Dem kände irritation både mot kvinnan och mannen (a a). Variation i att upptäcka våldsutsatta kvinnor upplevdes (Häggblom & Möller, 2006). Några stötte på våldsutsatta kvinnor mer frekvent medan andra bara träffade dem någon gång ibland. Detta kan bero på att det fanns en variation i viljan att våga se (a a). Det var viktigt för sjuksköterskan att utveckla sin personliga bekvämlighet i att prata om våldsutsatthet med kvinnor (Webster m fl, 2006). Oro och frustation upplevdes då sjuksköterskorna inte visste hur dem skulle prata om våldsutsatthet trots att magkänslan sa att något var fel (Jack m fl, 2012). Stress och organisatoriska begränsningar Stress påverkade sjuksköterskan i mötet med den våldsutsatta kvinnan (Häggblom & Möller, 2006). Stressen var kopplad till att det inte fanns något utrymme för handledning och därmed inte tid för att kunna utveckla kontroll och säkerhet i mötet. Sjuksköterskorna kände sig inte redo för att ta hand om de psykologiska 16

17 problem som följde med våldsutsatthet. En stark fasa inför att möta kvinnor där naglar har slitits av, som var brännskadade och som blivit inlåsta fanns (a a). Lite eller ingen support alls från arbetsplatsen gjorde att arbetet med våldsutsatta kvinnor begränsades (Häggblom & Möller, 2006; D Avolio, 2011). Krav från organisationen gjorde så att sjuksköterskan fick kämpa för att möta kvinnans behov. Detta ledde till känslor av maktlöshet och ensamhet där sjuksköterskan fick ignorera sina egna känslor. Med detta uppkom även en frustation mot kollegor som ignorerade eller inte förstod problemet. Kollegor blev mer passiva då en kunnig sjuksköterska fanns i närheten. Istället för att själv utvecklas överlämnades ansvaret (a a). Stor frustation uppkom då samverkan inte fungerade (Häggblom & Möller, 2006). En sjuksköterska uttryckte det som jag oroar mig till döds, detta när hon lämnade över arbetet till socialen (a a). Ett stort organisatoriskt problem var tidsbristen som hindrade sjuksköterskan att ta upp ämnet i mötet (Robinson, 2009; D Avolio, 2011). Tidsbristen ledde till att sjuksköterskorna var tvungna att skärma av sig från sina känslor för att inte låta ilskan ta över i mötet (Goldblatt, 2009). Det fanns frustation över korta möten där det inte fanns någon tid att fråga om våldsutsatthet. På kort tid var det svårt att skapa en relation och då magkänslan sa att något var fel var det väldigt svårt att hinna komma fram till vad det var som var fel. Detta gjorde att det blev omöjligt att ta upp frågan (a a). Riktlinjer kan här vara hjälpfulla speciellt om det saknas erfarenhet (Robinson, 2009). Brist på riktlinjer upplevdes däremot vara ett problem (D Avolio, 2011). De program som fanns för att uppmärksamma våldsutsatthet fick inga resurser, de var därmed otillfredsställande och togs inte på allvar. Organisationen tog inget ansvar för att utveckla programmen. Därmed misslyckades sjukvården att leverera de utlovade resurserna. Då personal inte lyckades upptäcka våldsutsatta på ett effektivt sätt förlorades ofta kvinnan som sällan återvände till sjukvård med tillit igen. Kortare tid för utbildning sågs vilket skapade osäkerhet (a a). Att vara handlingskraftig I detta tema hamnade sjuksköterskor som upplevde sitt handlade säkerhet och som hade självförtroende i situationen. Temat återfanns i samtliga tio artiklar och sammanfattades i sex seubteman. Dessa var Att upptäcka den utsatta kvinnan, Att skapa en relation, Viljan att vara handlingskraftig och ge stöd, Utbildning, personlighet och erfarenhet, Sjuksköterskans känslor och Stöd från medarbetare och individuella strategier. Sjuksköterskans handling avgjordes av känslor och kunskap i förhållandet till fenomenet våldsutsatta kvinnor (Häggblom & Möller, 2006). Sjuksköterskan såg sig själv som en viktig person i mötet med våldsutsatta kvinnor. Att ge stöd kunde ge en upplevelse av att vara behövd (a a). Att upptäcka den utsatta kvinnan Ofta var det intuition eller magkänsla som gjorde att sjuksköterskan upptäckte att något var fel (Häggblom & Möller, 2006; Häggblom & Fredriksen 2011). Här var sjuksköterskan tvungen att vara uppmärksam, fokuserad och lyhörd inför hur kvinnan talade och reagerade i mötet (Häggblom & Möller, 2006; Häggblom & Fredriksen 2011). Andra upplevelser som väckte misstankar kunde vara blåmärken som inte stämde överens med kvinnans historia (a a). En sjuksköterska beskrev en situation där en injektion skulle ges (Häggblom & Fredriksen 2011). Trots att allting skedde helt frivilligt upplevde sjuksköterskan att det kändes som ett övergrepp. Alltså fanns det något som inte stämde överens med det som 17

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION EN LITTERATURSTUDIE RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61 90 hp Hälsa och

Läs mer

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Våld ett hot mot kvinnors hälsa Våldets påverkan på hälsan Konferens om våld i nära relation Sunderby sjukhus 5 december 2016 Åsa Witkowski Verksamhetschef Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld ett hot mot kvinnors hälsa 1948

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET INOM VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ANNA SJÖLUND FELICIA JENSEN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld mot äldre kvinnor - och män Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete

Läs mer

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR SJUKSKÖTERSKANS ATTITYDER OCH HANDLANDE VID MISSTANKE OM FYSISKA OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ KVINNOR - EN LITTERATURSTUDIE CAMILLA HOLM ALEXANDRA WENNHALL Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen

Läs mer

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN

HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN HUR SJUKSKÖTERSKAN HANTERAR MÖTET MED DEN VÅLDSUTSATTA KVINNAN EN LITTERATURSTUDIE CLARA EKHOLM JENNIFER BARBA Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är: Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. En litteraturstudie Sandra Degent & Evelina Strålberg Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer Ann Jönsson Skillnader jämfört med 2011 års handbok 2014 års handbok omfattar både socialtjänsten, hälsooch sjukvården

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Författare: Eleonor Dahlberg och Linnea Ernebro Handledare: Kristina Svantesson Examensarbete, 15

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN ? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.

Läs mer

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare 2016-08-23 08-24 Wifi Qulturum Lösenord qulturum 2016-08-26 Schema 23 augusti 09:00 Start 09:30 inledning, presentation, förväntningar 10:00 Försäkringskassans

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Nurses experiences of caring for women subjected to domestic violence Eva-Lena Johansson och Lisa Lindberg Örebro

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer