Förslag till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om högtryckssprutning (AFS 1994:54)

Transkript

1 REMISS Datum Vår beteckning Sid / (1) Enheten för teknik Tommy Eriksson Wiken, arbetsmiljoverket@av.se Förslag till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om högtryckssprutning (AFS 1994:54) Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till upphävande av föreskrifter och allmänna råd (med bilagor). Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats ( Lag och rätt- Föreskriftsarbete Pågående föreskriftsarbete. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 31 oktober Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: arbetsmiljoverket@av.se. E-post ska helst inte sändas till enskilda handläggares e-postadress. För eventuella frågor kan ni kontakta Monica Torgrip, Bilagor: 1. Sändlista 2. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:54) med föreskrifter om högtryckssprutning med allmänna råd om tillämpningen. 3. Konsekvensutredning med parallelluppställning. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

2 Senast ändrad Sändlista Arbetsgivarverket Företagarna Försvarsmakten Landsorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund Regelrådet SACO Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting TCO Transportstyrelsen Arbetsgivaralliansen Arbetsgivarföreningen KFO Kommerskollegium Företagarförbundet Näringslivets regelnämnd Prevent Svensk Industriförening Småföretagarnas Riksförbund registrator@arbetsgivarverket.se info@foretagarna.se exp-hkv@mil.se mailbox@lo.se registrator@lrf.se regelradet@regelradet.se kansli@saco.se remisser@svensktnaringsliv.se info@skl.se info@tco.se kontakt@transportstyrelsen.se svar@arbetsgivaralliansen.se info@kfo.se registrator@kommers.se info@ff.se info@nnr.se info@prevent.se info@sinf.se info@smaforetagarna.eu Unionen, Martine Syrjänen Stålberg TCO, Lise Donovan LO, My Billstam LO, Sten Gellerstedt SACO, Karin Fristedt Svenskt Näringsliv, Amelie Berg Svenskt Näringsliv, Bodil Mellblom Arbetsgivarverket, Hanna Larsson SKL, Gunnar Sundqvist SKL, Ned Carter Arbetsgivaralliansen/Arbetsgivarföreningen KFO Företagarna Arbeidstilsynet No Arbejdstilsynet, Dk Vinnueftirlit, Is Social o hälsovårdsministeriet, Fi Teknikföretagen martine.syrjanen@unionen.se lise.donovan@tco.se my.billstam@lo.se sten.gellerstedt@lo.se karin.fristedt@saco.se amelie.berg@svensktnaringsliv.se bodil.mellblom@svensktnaringsliv.se hanna.larsson@arbetsgivarverket.se gunnar.sundqvist@skl.se ned.carter@skl.se kerstin.wrisemo@kfo.se lise-lotte.argulander@foretagarna.se direktoratet@arbeidstilsynet.no at@at.dk vinnueftirlit@ver.is kirjaamo@stm.fi info@teknikforetagen.se

3 Upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om högtryckssprutning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:54) om högtryckssprutning

4

5 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:54) om högtryckssprutning; AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. beslutade den XX XXXXX 201X Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) att Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1994:54) om högtryckssprutning ska upphöra att gälla vid utgången av mars ERNA ZELMIN-EKENHEM Monica Torgrip Anna Varg 3

6 / (19) Enheten för teknik Tommy Eriksson Wikén, arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning gällande förslag till upphävande av föreskrifter om högtryckssprutning, AFS 1994:54 Uppdragsnamn: Uppdragsägare: Uppdragsledare: Upphävande av föreskrifter om högtryckssprutning Monica Torgrip Tommy Eriksson Wikén Kostnadsställe: 540 Prestation: 211 Aktivitet: Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

7 / (19) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Beskrivning av problemet Statistik Arbetsmiljöverkets föreskrifter Försäljning av föreskrifter Nedladdning av föreskrifter Statistik arbetsskador Beskrivning av alternativa lösningar Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på. 7 5 Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Beskrivning av förslaget Ekonomiska konsekvenser Jämställdhet och tillgänglighet Jämförelse av konsekvenser för övervägda regleringsalternativ Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Effekter för kommuner och landsting Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Eventuella förändringar företagen kan behöva vidta Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen Påverkan av konkurrensförhållanden Annan påverkan Särskilda hänsyn som behöver tas till små företag Tidpunkt för upphävandet av föreskrifterna om högtryckssprutning 9 16 Nödvändiga informationsinsatser Hur samråd genomfördes Redovisning av beröringspunkter med andra författningar Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Bilaga 1 11 Parallelluppställning... 11

8 / (19) 1 Sammanfattning Föreskrifterna om högtryckssprutning (AFS 1994:54) trädde i kraft 1 juli 1995 och är nationella föreskrifter som reglerar användningen av en specifik typ av arbetsutrustning närmare bestämt stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än 25 bar. Högtrycksutrustningar har ett brett användningsområde och finns på väldigt många arbetsplatser och i många hem. Användningen av högtryckssprutningsutrustningar täcks i stora delar in av de lite mer generella kraven i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, användning av personlig skyddsutrustning, medicinska kontroller i arbetslivet och belastningsergonomi kompletterar användarkraven ytterligare. Därmed kan föreskrifterna om högtryckssprutning upphävas. I anslutning till ett upphävande kommer särskilt informationsmaterial att publiceras på 2 Beskrivning av problemet Föreskrifterna om högtryckssprutning reglerar hanteringen av högtrycksutrustningar som har högre sprutvattentryck än 25 bar, vilket är trycket där vattenstrålen lämnar sprutmunstycket. Vid sprutvattentryck högre än 200 bar ställs krav på förstärkt personlig skyddsutrustning och att personen ska ha genomgått särskild utbildning och ha tillräckliga färdigheter för arbetet. Samtliga högtrycksutrustningar på marknaden torde omfattas av minimikraven på 25 bar i föreskrifterna. Högtrycksutrustningar över 200 bar är i första hand tänkta för professionella användare där höga sprutvattentryck är nödvändiga för att rengöra och sanera. Alla arbetsutrustningar behöver ha tydliga och lättbegripliga användarmanualer vilka ska medfölja utrustningen och kompletterar myndigheternas säkerhetskrav. De flesta användnings- och underhållskrav som rör AFS 1994:54 kan idag anses vara täckta av lite mer generella krav i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6) och belastningsergonomi (AFS 2012:2) kompletterar användarkraven ytterligare (se bilaga 1 i denna rapport). Högtrycksutrustningar är en vanligt förekommande utrustning som torde finnas på de allra flesta arbetsplatser där man i arbetet behöver kraftfulla metoder för att rengöra utrymmen, ytor och föremål. Dessa utrustningar finns även i många hushåll, då främst hos villa- och sommarstugeägare. Vid arbete med en högtrycksutrustning frigörs hög energi i sprutmunstycket. En högtrycksutrustning som hanteras på ett felaktigt sätt kan orsaka allvarlig skada för de som befinner sig inom riskområdet för utrustningen.

9 / (19) 2.1 Statistik Arbetsmiljöverkets föreskrifter Försäljning av föreskrifter Försäljningen av föreskrifterna om högtryckssprutning uppgår till ca 240 exemplar per år. Detta kan jämföras med försäljningen av användning av arbetsutrustning och systematiskt arbetsmiljöarbete som uppgår till ca 400 respektive ca exemplar/år Nedladdning av föreskrifter Nedladdning från webben av föreskrifterna om högtryckssprutning sker cirka gånger per år. Detta kan jämföras med föreskrifterna om användning av arbetsutrustning som laddas ned ca ggr/år och systematiskt arbetsmiljöarbete ca ggr/år. Nedladdningarna ökar över tid vilket är naturligt i dagens mediesamhälle vilket begränsar försäljningen av de tryckta föreskrifterna. I samband med AV:s omprövning av en föreskrift tycks dock nedladdningarna i allmänhet öka markant vilket kan förklaras med att de som berörs av reglerna vill uppdatera sig om föreskrifternas innehåll. 2.2 Statistik arbetsskador I denna sammanställning har i första hand Arbetsmiljöverkets officiella statistik använts (ISA, Informationssystemet om arbetsskador). Inga arbetssjukdomar har inrapporterats till oss i samband med arbete med högtrycksutrustningar under den aktuella perioden som vi refererar till (se nedan). De olyckor som Arbetsmiljöverket redovisar är sådana som orsakat sjukfrånvaro. Om vi ser till olycksstatistiken generellt som sker i arbetslivet, men som inte leder till sjukskrivning, är den ungefär dubbelt så hög som den som orsakar sjukskrivning enligt Försäkringskassans statistik. Ett liknande förhållande bör kunna gälla även för olyckor i samband med användning av handhållna maskiner så som högtrycksutrustningar. Det innebär att antalet arbetsolyckor med handhållna maskiner är betydligt fler än vad som kan utläsas i den offentliga statistiken från Arbetsmiljöverket. Akutsjukvårdens databas IDB Sverige (Injury Data Base, Sverige) har använts som komplement för att få uppgifter om vilka typ av skador som uppstått. Därmed fångas även fritidsskador upp och skador som sker i samband med utbildning. Antalet arbetsolyckor med högtrycksutrustningar är förhållandevis få och tämligen lika över tid och uppgår till ca 21 per år eller totalt 144 olyckor den senaste sjuårsperioden ( ). Olyckorna är dock ofta allvarliga och kan ge långa sjukskrivningar. 92 % av olyckorna har drabbat männen, 8 % kvinnorna vilket är siffror som är jämförbara med skadefrekvensen för alla typer av handhållna maskiner (90 % män och 10 % kvinnor som skadas) och förklaras av att män i mycket högre uträckning arbetar med den här typen av arbetsutrustningar jämfört med kvinnor. Olyckor sker även på fritiden och i samband med undervisning. Statistiken enligt IDB Sverige visar att privatpersoner skadas allvarligt i samband med användning av

10 / (19) högtrycksutrustningar. Ca 20 % av de som uppsöker akutsjukvården i samband med dessa olyckor är privatpersoner. Samtliga av dem har skadat ögonen. Nedan redovisas arbetsskador som lett till sjukskrivning. Av de som skadats i arbetet är: 33 % sjukskrivna 1 3 dagar, 39 % 4 14 dagar och 28 % sjukskrivna längre än 14 dagar. De skador som akutsjukvården redovisar avser såväl arbetsskador, fritidsskador och skador i samband med undervisning. De kroppsdelar som vanligtvis skadas är: Ögon (43 %) Armbåge (14 %) Fingrar (11 %) Huvud (9 %) Handled/hand (6 %) Knä/underben (6 %) Fot/tå/fotled (3 %) Bröstkorg (3 %) Vid arbete med en högtrycksutrustning frigörs hög energi i sprutmunstycket. I 43 % av fallen där olyckor med högtrycksutrustningar lett till uppsökande av akutsjukvården har personer skadat ögonen på grund av att föremål träffats av den kraftiga vattenstrålen från utrustningen och okontrollerat flugit iväg. I 31 % av fallen har någon del av underarmen skadats (armbåge, fingrar eller handled/hand) och i 9 % av fallen nedre delen av benet (från knä till tår). 9 % av olyckorna har även gett huvudskador. Skadornas art tyder på brister eller avsaknad av relevant personlig skyddsutrustning så som ögonskydd, fot- och benskyddbad samt skyddshjälm och ansiktsskydd vilket det finns särskilda krav på i föreskrifterna om högtryckssprutning. Detta kan troligen delvis förklaras med bristande kunskap och insikt om riskerna som finns med dessa utrustningar (Kärcher. Osäkerheter om säkerheten, 2015) Arbetsolyckor med högtrycksutrustningar förekommer i samtliga branschgrupper. I tabell 1 redovisas antalet olyckor i de sju branschgrupper som gjort flest olycksrapporteringar i samband med arbete med högtrycksutrustningar

11 / (19) Tabell 1: Olycksstatistik över arbete med högtrycksutrustningar Branschgrupp Olyckor med högtrycksutrustningar % av totala (144 st.) Antal anställda inom respektive branschgrupp 2014 års uppgifter Olyckor per anställda Tillverkningsindustrin 30 Ca ,01 Uthyrning, fastighetsservice etc. 17 Ca ,01 Byggverksamhet 13 Ca ,008 Transport och magasinering 12 Ca ,01 Vattenförsörjning: Avloppsrening, avfallshantering och sanering Handel: Reparation av motorfordon och motorcyklar 6 Ca ,06 5 Ca ,002 Jordbruk, skogsbruk och fiske 5 Ca ,01 Totalt Ca Dessa branschgrupper sysselsätter nästan 2 miljoner arbetstagare. Inom varje branschgrupp finns många olika företag och yrkeskategorier. Det absoluta flertalet av de som arbetar i dessa företag kommer dock aldrig att använda till exempel en högtrycksutrustning vilket avspeglas i olycksfrekvensen (olyckor/1 000 anställda). Vattenförsörjning med endast ca anställda bekräfta detta då det i denna branschgrupp finns relativt många som använder högtrycksutrustningar i samband med bland annat sanering. 6 % av antalet anmälda olyckor med högtrycksutrustningar härrör från denna branschgrupp vilket kan jämföras med t.ex. branschgruppen transport och magasinering med mer än fler anställda men endast dubbelt så många inrapporterade olyckor. Antalet olyckor beror i första hand på antalet arbetstagare som hanterar en utrustning och på hur frekvent och hur länge arbetet pågår. Arbetsolyckor med olika typer av arbetsutrustningar är därför direkt kopplat till teknikintensiva branscher så som tillverkning, bygg, fastighetsservice, reparation och underhåll etcetera. 3 Beskrivning av alternativa lösningar De olika regleringsalternativ som vi övervägt är i) Att upphäva föreskrifterna. Detta alternativ bedöms som det bästa alternativet, i kombination med komplettering av den information som idag finns på webben ( Prestanda och layout av högtrycksutrustningar varierar mycket, eftersom olika målgrupper har olika behov då arbetsområdena och uppgifterna varierar. Informationen bör ändå kunna vara någorlunda lika eftersom den ska fokusera på att säkerställa personers hälsa och säkerhet. ii) Att behålla nuvarande föreskrifter utan några ändringar. Eftersom det finns nyare regler som högtrycksutrustningarna omfattas av

12 / (19) (se avsnitt 2 samt bilaga 1) saknas det motiv att behålla föreskrifterna. iii) Att anpassa föreskrifterna med beaktan av nya rön inom bland annat arbetsteknik och utvecklingen inom branschen som helhet. Det finns andra möjligheter att reglera användningen av en farlig arbetsutrustning än att ha särskilda nationella regler så som de om högtrycksutrustningar. Därför anser vi att det är bättre att anpassa informationen på än att revidera nuvarande föreskrifter och anpassa dem till nya rön inom området. 4 Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Arbetsmiljöverkets bemyndigande att utfärda dessa föreskrifter finns i 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Det finns inget bemyndigande som hindrar att föreskriften upphävs. 5 Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen Föreskrifterna om högtryckssprutning är nationella krav som rör användning av högtrycksutrustningar. Det finns inga krav i nuvarande föreskrifter om högtryckssprutning som strider mot gällande EU-krav. 6 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Högtrycksutrustningar underlättar rengöring, de är relativt enkla att använda och ofta billiga i inköp och finns därför på många arbetsplatser och i många hem. Utrustningarna finns på de flesta industriföretag, i bilverkstäder, mekaniska verkstäder och tvätthallar, inom fastighetsskötsel, jordbruk och djurhållning, inom försvaret, räddningstjänst och polisen, och i andra verksamheter där man behöver kraftfulla metoder för rengöring och underhåll av smutsiga arbetsplatser, process- och arbetsutrustningar samt offentliga utrymmen i samband med till exempel klottersanering. Av skadestatistiken ser vi att högtrycksutrustningar finns i alla branschgrupper och därmed i verksamheter som sysselsätta över 4 miljoner arbetstagare. Uppskattningsvis använder fler än arbetstagare högtrycksutrustningar i arbetet mer eller mindre frekvent. Sanerare torde till exempel använda utrustningen dagligen då det är deras viktigaste arbetsredskap. I andra branscher används högtrycksutrustningar för den dagliga rengöringen av lokaler och processutrustning etcetera men där kan denna arbetsuppgift skifta mellan olika personer i företagen.

13 / (19) Det finns cirka 2,5 miljoner villor och sommarstugor i landet (Hitta fastigheter.se). Högtryckutrustningar används i väldigt många hem för rengöring av husfasader, terrasser, trädgårdsmöbler och bilar etcetera. Bostadsrättsföreningar är en annan grupp som ofta har en högtrycksutrustning för underhåll av de gemensamma ytorna. Det finns cirka aktiva bostadsrättsföreningar i Sverige. En uppskattning från försäljare är att dessa utrustningar finns i hundratusentals hushåll i Sverige hos framför allt de som bor i småhus. Uppskattningsvis finns det över en halv miljon högtrycksutrustningar i Sverige. 7 Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser 7.1 Beskrivning av förslaget Förslaget är att upphäva föreskrifterna om högtryckssprutning (AFS 1994:54). Arbetsmiljöverket bedömer, mot bakgrund av vad som beskrivits i avsnitt 2, att ett upphävande av AFS 1994:54 inte skulle inverka negativt på säkerheten eftersom nödvändiga krav tas om hand av andra föreskrifter. I bilaga 1 jämförs föreskrifterna med andra regler från Arbetsmiljöverket som bedöms kunna ersätta föreskrifterna om högtryckssprutning. 7.2 Ekonomiska konsekvenser Kravnivån förändras inte. Vår bedömning är därför att kostnaden för att följa motsvarande krav i andra föreskrifter inte kommer att påverkas eftersom dessa har gällt parallellt med föreskrifterna om högtryckssprutning. 7.3 Jämställdhet och tillgänglighet Då föreskrifterna om högtryckssprutning idag täcks in av andra regler från Arbetsmiljöverket så kommer ett upphävande av dessa föreskrifter inte att få någon negativ inverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor. Inte heller kommer regelförslaget att förändra tillgänglighet för personer med rörelsehinder eller andra funktionsnedsättningar som till exempel kognitiv, social eller psykisk funktionsnedsättning, förutsatt att informationen till brukarna av utrustningarna blir tydlig och lätt tillgänglig bland annat på 8 Jämförelse av konsekvenser för övervägda regleringsalternativ Se avsnitt 3. 9 Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Ett upphävande av föreskrifterna om högtryckssprutning kommer inte att påverka kommunala verksamheter med beaktande av 14 kapitlet 3 regeringsformen. Det

14 / (19) innebär att upphävandet inte bidrar till någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen. 10 Effekter för kommuner och landsting Ett upphävande av föreskrifterna om högtryckstvättar kommer inte att påverka verksamheterna i kommuner och landsting i någon nämnvärd grad eftersom användarkrav fortsatt kommer att gälla fast de återfinns i mer övergripande reglering. 11 Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Som framgått av avsnitt 8 innebär upphävandet av föreskrifterna varken några nya eller några minskade administrativa krav. 12 Eventuella förändringar företagen kan behöva vidta Ett upphävande av föreskrifterna om högtryckssprutning bedöms inte kräva några särskilda förändringar hos befintliga företag och därmed inte heller generera några nya kostnaderna eftersom AFS 1994:54 redan idag omfattas av andra föreskrifter. 13 Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden Ett upphävande av föreskrifterna högtryckssprutning bedöms inte förändra konkurrensen mellan företag som idag eller framöver kommer att omfattas av regelverket eftersom ett upphävande inte påverkar nuvarande kravnivå Annan påverkan De företag som använder högtryckssprutor behöver uppfylla samma krav som tidigare, så vi har inte kunnat identifiera någon annan påverkan. 14 Särskilda hänsyn som behöver tas till små företag Vi vet att det finns många användare av dessa utrustningar i små företag, inte sällan enmansföretag. Av erfarenheter från andra områden vet vi att det brukar vara särskilt viktigt att utforma information riktad till just små företag. Därför avser vi att ta fram ett kort och lättbegripligt informationsmaterial specifikt för högtrycksutrustningar. 15 Tidpunkt för upphävandet av föreskrifterna om högtryckssprutning Arbetsgivarna kan behöva anpassa sina hänvisningar till föreskrifter i sina rutiner inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet när dessa förskrifter upphävs. En lämplig

15 / (19) tidsrymd kan vara att ett upphävande träder ikraft tre månader efter ett beslut om upphävande. 16 Nödvändiga informationsinsatser Vid ett upphävande av föreskrifterna om högtryckssprutning kommer det att finnas ett behov av informationsinsatser. Vi kommer att utöka informationen på och från vår svarstjänst. Vi kommer även att rikta information direkt till privatpersoner, både till kvinnor och män. Många av de som använder högtrycksutrustningar har inte svenska som förstaspråk. Därför behöver informationen göras tillgänglig även på engelska. 17 Hur samråd genomfördes Avdelningschef Yvonne Strempl kommer att informera parterna, vid ett möte den 16 november 2016, om bakgrunden till varför Arbetsmiljöverket bedömer att föreskrifterna om högtryckssprutning kan upphävas (se avsnitt 1, Sammanfattning). 18 Redovisning av beröringspunkter med andra författningar De väsentliga användnings- och underhållskrav som rör föreskrifterna om högtryckssprutning kan idag anses vara täckta av lite mer generella krav i andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket (se bilaga 1). 19 Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Kontaktperson på Arbetsmiljöverket är: Tommy Eriksson Wikén Handläggare, Enheten för teknik tommy.eriksson.wiken@av.se , Tommy Eriksson Wikén Monica Torgrip

16 / (19) Bilaga 1 Parallelluppställning Högtryckssprutning, AFS 1994:54 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än 25 bar. Allmänt 2 Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 3 Den som använder högtrycksutrustning skall väl känna till hälso- och olycksfallsriskerna, lämplig arbetsteknik och skötsel av utrustningen. Den som använder högtrycksutrustning med högre sprutvattentryck än 200 bar skall ha genomgått särskild utbildning och ha tillräcklig färdighet i detta arbete. 4 Om verksamheten bedrivs på skiftande platser skall det finnas skriftliga rutiner för riskbedömning. Andra föreskrifter med samma kravbild AFS 2006:4 AFS 2001:1 (7 ) AFS 2006:4 (14 ) AFS 2001:1 (7 ) AFS 2006:4 (14, 15 och 16 ) AFS 2001:1 (8 ) AFS 2006:4 (3, 4 och 6 ) Kommentarer 1 i AFS 2006:4 har ett generellt tillämpningsområde som täcker in det mesta av kraven i AFS 1994:54. I 1 sägs just att dessa föreskrifter gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. Såväl AFS 2001:1 som AFS 2006:4 ställer krav på skriftliga instruktioner vid behov eller när riskerna är allvarliga. 7 i AFS 2001:1 ställer krav på kunskaper och instruktioner. I 14 i AFS 2006:4 finns krav på att medvetandegöra risker för de som hanterar och befinner sig inom riskområdet för utrustningen samt krav på instruktioner om användning av personlig skyddsutrustning. Utrustning med särskilda risker (15 ) får endast utföras av särskilt utsedda. Dessa ska ha dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper avseende användningen av utrustningen (16 ). Enligt 8 i AFS 2001:1 ska riskbedömningar genomföras regelbundet och ändringar i verksamheten analyseras särskilt. 3 i AFS 2006:4 ställer krav på inledande riskbedömning, 4 ställer särskilda krav vid ändringar i verksamheten och 6 talar om kvalitetssäkring, d.v.s. om riskbedömningen är riktig (relevant).

17 / (19) 5 Den som vistas i område där det kan finnas risk för stänk eller utkastade föremål, skall använda ögonskydd. 6 Strålen från en högtrycksutrustning får inte riktas direkt mot elektriska installationer eller apparater. AFS 2001:1 (7 och 8 ) AFS 2006:4 (14 ) AFS 2001:3 (5 ) AFS 2001:1 (7 och 8 ) AFS 2006:4 (3, 9 och 14 ) Det saknas uttalade krav på skyddsglasögon i tillämpliga föreskrifter. I stället finns funktionskrav vilket är i linje med Arbetsmiljöverkets policy beträffande kravställande. I AFS 2001:1 (7 och 8 ) finns krav på kunskaper om riskerna samt vid behov skriftliga instruktioner vilka ska bygga på de regelbundna riskbedömningar som ska genomföras. AFS 2006:4 (14 ) ställer krav på instruktioner och information om bl.a. vilken personlig skyddsutrustning som ska användas. I AFS 2001:3 (5 ) sägs att arbetsgivaren ska, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa. Anmärkning: De detaljkrav som AFS 1994:54 har avseende personlig skyddsutrustning (ögonskydd) behöver beskrivas särskilt i det vägledningsdokument (ämnessida) som behöver tas fram i samband med ett upphävande av föreskrifterna. I AFS 2001:1 (7 ) ställs krav på kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet och i 8 finns krav om riskbedömning. I 3 i AFS 2006:4 sägs att de riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen ska undersökas och bedömas. I 9 sägs att arbetsutrustningen ska användas så att betryggande säkerhet föreligger. Av 14 framgår att arbetstagare ska göras medvetna om (bl.a.) de risker för ohälsa och olycksfall

18 / (19) de utsätts för när de använder arbetsutrustningen. Anmärkning Handhavandefrågorna är viktiga att belysa på ämnessidan. 7 Vid invändig rensning av rör skall åtgärder vidtas så att sprutmunstycket inte kan lämna röret oväntat eller oavsiktligt. Handhållet sprutdon 8 Den som använder handhållet sprutdon skall använda - ögonskydd, - fot- och benskydd samt - skyddshjälm och ansiktsskydd om sprutvattentrycket är högre än 200 bar. Sådana fot- och benskydd skall väljas som täcker de delar av fot och ben som vid normalt arbete kan riskera att träffas av vattenstrålen och som motstår genomslag av vattenstrålen under tillräckligt lång tid för att hindra personskada. AFS 2006:4 (3, 9, 10 och 14 ) AFS 2001:3 (5, 8 och 10 ) AFS 2006:4 (3, 5, 9, 14, 15 och 16 ) Enligt 3 i AFS 2006:4 ska arbetsutrustningen och användningen av denna riskbedömas så att utrusningen kan användas med betryggande säkerhet. Detta följs upp med mer riktade krav i 9, 10 och 14 avseende hantering i stort och med krav om information till arbetstagana om riskerna vid användningen. Anmärkning Handhavandefrågorna är viktiga att belysa på ämnessidan. Enligt 5 i AFS 2001:3 ska arbetsgivaren, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa. Vidare sägs (8 ) att om det finns mer än en risk som gör det nödvändigt att samtidigt bära mer än en typ av personlig skyddsutrustning, ska utrustningarna kunna kombineras och fortfarande vara effektiva mot riskerna i fråga. 10 Arbetsgivaren skall på förhand informera arbetstagaren om de risker som den aktuella personliga skyddsutrustningen skall skydda mot. Arbetsgivaren skall även ordna med instruktion och övning och, om det behövs, demonstrera hur utrustningen

19 / (19) skall användas så att avsedd skyddseffekt uppnås. I AFS 2006:4 finns regler om riskbedömning (3 ), åtgärder (5 ), användning (9 ), information (14 ) samt regler kring arbetsutrustning med särskilda risker (15 och 16 ). Dessa regler sammantaget riktar krav som funktionsmässigt fångar in de krav som finns i 8 i AFS 1994:54. Anmärkning: De detaljkrav som AFS 1994:54 har avseende personlig skyddsutrustning behöver tas på ämnessidan vid ett upphävande av föreskrifterna. 9 Arbete med handhållet sprutdon skall ordnas och genomföras så att långvarig statisk eller på annat sätt olämplig arbetsbelastning undviks. Arbetspass och pauser skall anpassas till arbetsplatsens klimat, den fysiska aktiviteten och de hinder som personlig skyddsutrustning kan orsaka. AFS 2006:4 (13 samt bilaga A, A 2.2 Belastningsergonomi) AFS 2012:2 (4, 5 och 7 ) AFS 2001:3 (9 ) I 13 samt i bilaga A, A 2.2 i AFS 2006:4 riktas krav på att utrustningen ska vara utformad så att lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser är möjliga. I AFS 2012:2 ställs krav på undersökning och riskbedömning avseende bl.a. arbetsställningar som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande (4 ). Enligt 5 ska arbetsgivaren, så långt det är praktiskt möjligt, ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Arbetsgivaren ska vidare se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet (7 ). Som framgår av 9 i AFS 2001:3 9 ska vid användning av personlig skyddsutrustning hänsyn tas till a) arbetets varaktighet, b) den fysiska och psykiska belastningen,

20 / (19) c) riskens omfattning och frekvens, d) de särskilda förhållanden som råder på arbetsplatsen samt e) prestanda hos den aktuella personliga skyddsutrustningen. 10 Åtgärder skall vidtas så att den som använder ett handhållet sprutdon inte utsätts för oväntade eller plötsliga ändringar i sprutdonets reaktionskraft eller sprutvattnets temperatur. 11 Handhållet sprutdon med kortare strålrör än 750 mm får användas endast om arbetets art inte medger användning av längre strålrör. I sådant fall skall särskilda åtgärder vidtas så att direkt kontakt med vattenstrålen undviks. AFS 2006:4 (3, 9 och 10 ) AFS 2006:4 (3 och 10 ) Av 3 framgår bl.a. att.. De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen ska undersökas och bedömas. Enligt 9 ska en arbetsutrustning förvaras, installeras, placeras och användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger. En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för (10 ). Anmärkning Handhavandefrågorna är viktiga att belysa på ämnessidan. I 3 sägs att undersökning och riskbedömning ska göras för att bedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som ska utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet.. En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för (10 ). Anmärkning Handhavandefrågorna är viktiga att belysa på ämnessidan.

21 / (19) Högtrycksslangar och manöverkablar 12 De tryckbärande slangarna i en högtrycksutrustning (högtrycksslangar) får inte utsättas för högre tryck och temperatur än de med hänsyn till utförande, slitage och ålder är lämpade för. 13 Högtrycksslangar och manöverkablar samt tillhörande kopplingar och förbindningar skall skyddas mot slitage och annan åverkan. 14 Högtrycksslangar och kopplingar skall vara så fastsatta, belägna eller skyddade att personskada undviks om de brister. AFS 2006:4 (3 och 10 samt bilaga B, B.2. 1.) Montering, installation, demontering, service, underhåll, rengöring och besiktning) AFS 2006:4 (3 och 10 samt bilaga B, B.2. 1.) Montering, installation, demontering, service, underhåll, rengöring och besiktning) AFS 2006:4 (3 och 10 samt bilaga B, B.2. 1.) Montering, installation, demontering, service, underhåll, rengöring och besiktning) I 3 sägs att undersökning och riskbedömning ska göras för att bedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som ska utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet.. En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för (10 ). Av Bilaga B, B 2.1. framgår att monterings-, installations-, demonterings-, service-, underhålls- och rengöringsarbeten samt besiktning skall utföras på ett säkert sätt. Särskild hänsyn skall tas till anvisningar från tillverkaren. Arbetet skall planeras och förberedas och om det behövs skall 1. en skriftlig instruktion för arbetet upprättas, 2. någon utses som ansvarar för att samordna arbetet och som har ett övergripande ansvar för säkerheten. Anmärkning Handhavandefrågorna är viktiga att belysa på ämnessidan. Se kommentarerna till 12 ovan. Se kommentarerna till 12 ovan.

22 / (19) Drift och underhåll 15 Högtrycksutrustning skall omedelbart tas ur bruk om fel eller onormal funktion, som har betydelse från skyddssynpunkt, upptäcks. Den får inte användas vidare förrän felet eller funktionsstörningen avhjälpts. 16 De delar av en högtrycksutrustning vilkas funktion och kondition är av särskild betydelse för säkerheten mot personskada och ohälsa skall, när utrustningen är i bruk, kontrolleras dagligen. Övrigt 17 Åtgärder skall vidtas så att den som skall ge medicinsk vård för sårskada av vattenstråle får AFS 2006:4 (3, 4, 5 och 6 ) AFS 2006:4 (3, 6, 17 och 19 ) AFS 2001:1 (5, 6 och 12 samt bilaga 1 och 2) AFS 2005:6 (3 ) Av 3 framgår bl.a. att.. De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen ska undersökas och bedömas. Enligt 4 ska en förnyad undersökning och riskbedömning genomföras 1. om uppföljningen enligt 6 visar att befintliga risker inte stämmer med tidigare riskbedömning, 2. om vidtagna åtgärder inte gett förväntat resultat eller 3. vid förändringar i arbetsprocesser eller verksamheten. Vidare sägs i 5 att med utgångspunkt i riskbedömningen ska alla nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Kraven i 7 21 ska alltid vara uppfyllda. Riskbedömningarna och vidtagna åtgärder ska följas upp regelbundet (6 ). Anmärkning Drift och underhåll av arbetsutrustningen behöver särskilt betonas på den föreslagna ämnessidan. Enligt 3 ska riskbedömningar genomföras på arbetsutrustningar. Riskbedömningen och vidtagna åtgärder ska följas upp regelbundet (6 ). Arbetsutrustningen ska underhållas så att den uppfyller gällande krav (17 ) och genomgå regelbundna kontroller och vid behov regelbundna prov (19 ). Som framgår av 5 av AFS 2001:1 ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsmiljöförhållandena ska vara för att

23 / (19) information om vad som orsakat skadan. ohälsa och olycksfall ska förebyggas. Det ska även finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Arbetsmiljöuppgifter ska tilldelas chefer och arbetsledare etc. (6 ) och dessa ska ges kunskaper som preciseras i bilaga 1. I 12 riktas krav angående företagshälsovård och i bilaga 2 preciseras detta. I 3 i AFS 2005:6 sägs att när en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, visar att det är motiverat att genomföra medicinska kontroller av arbetstagarna ska sådana kontroller erbjudas dem av arbetsgivaren. Anmärkning Lämpliga åtgärder till företagshälsovården och övriga sjukvårdsgivare bör beskrivas på ämnessidan avseende arbete med högtryckstvättar. Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Anmärkning De allmänna råden till föreskrifterna innehåller mycket bra information som till delar bör användas vid framtagningen av ämnessidan. Det gäller såväl avsnittet om hälso- och olycksfallsrisker som kommentarerna till vissa paragrafer. Hälso- och olycksfallsavsnittet kompletterar föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet genom att beskriva risker som är förknippade med arbete med högstryckssprutning och hur man kan minska exponeringen för dem.

24 / (19) I kommentarerna till de enskilda paragraferna ges bra kompletterande beskrivningar hur kraven kan omsättas i praktiskt arbete.