ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:54 Utkom från trycket den 20 februari 1995 HÖGTRYCKSSPRUTNING
|
|
- Johanna Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:54 Utkom från trycket den 20 februari 1995 HÖGTRYCKSSPRUTNING Beslutad den 13 december 1994
2 AFS 1994:54 2 HÖGTRYCKSSPRUTNING Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa arbeten med högtrycksstråle samt allmänna råd om tillämpningen av förskrifterna Beslutad den 13 december 1994
3 AFS 1994:54 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa arbeten med högtrycksstråle Beslutad den 13 december 1994 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än 25 bar. Allmänt 2 Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter för arbetet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 3 Den som använder högtrycksutrustning skall väl känna till hälso- och olycksfallsriskerna, lämplig arbetsteknik och skötsel av utrustningen. Den som använder högtrycksutrustning med högre sprutvattentryck än 200 bar skall ha genomgått särskild utbildning och ha tillräcklig färdighet i detta arbete. 4 Om verksamheten bedrivs på skiftande platser skall det finnas skriftliga rutiner för riskbedömning. 5 Den som vistas i område där det kan finnas risk för stänk eller utkastade föremål, skall använda ögonskydd. 6 Strålen från en högtrycksutrustning får inte riktas direkt mot elektriska installationer eller apparater. 7 Vid invändig rensning av rör skall åtgärder vidtas så att sprutmunstycket inte kan lämna röret oväntat eller oavsiktligt. Handhållet sprutdon 8 Den som använder handhållet sprutdon skall använda - ögonskydd, - fot- och benskydd samt - skyddshjälm och ansiktsskydd om sprutvattentrycket är högre än 200 bar. Sådana fot- och benskydd skall väljas som täcker de delar av fot och ben som vid normalt arbete kan riskera att träffas av vattenstrålen och som motstår genomslag av vattenstrålen
4 AFS 1994:54 4 under tillräckligt lång tid för att hindra personskada. 9 Arbete med handhållet sprutdon skall ordnas och genomföras så att långvarig statisk eller på annat sätt olämplig arbetsbelastning undviks. Arbetspass och pauser skall anpassas till arbetsplatsens klimat, den fysiska aktiviteten och de hinder som personlig skyddsutrustning kan orsaka. 10 Åtgärder skall vidtas så att den som använder ett handhållet sprutdon inte utsätts för oväntade eller plötsliga ändringar i sprutdonets reaktionskraft eller sprutvattnets temperatur. 11 Handhållet sprutdon med kortare strålrör än 750 mm får användas endast om arbetets art inte medger användning av längre strålrör. I sådant fall skall särskilda åtgärder vidtas så att direkt kontakt med vattenstrålen undviks. Högtrycksslangar och manöverkablar 12 De tryckbärande slangarna i en högtrycksutrustning (högtrycksslangar) får inte utsättas för högre tryck och temperatur än de med hänsyn till utförande, slitage och ålder är lämpade för. 13 Högtrycksslangar och manöverkablar samt tillhörande kopplingar och förbindningar skall skyddas mot slitage och annan åverkan. 14 Högtrycksslangar och kopplingar skall vara så fastsatta, belägna eller skyddade att personskada undviks om de brister. Drift och underhåll 15 Högtrycksutrustning skall omedelbart tas ur bruk om fel eller onormal funktion, som har betydelse från skyddssynpunkt, upptäcks. Den får inte användas vidare förrän felet eller funktionsstörningen avhjälpts. 16 De delar av en högtrycksutrustning vilkas funktion och kondition är av särskild betydelse för säkerheten mot personskada och ohälsa skall, när utrustningen är i bruk, kontrolleras dagligen. Övrigt 17 Åtgärder skall vidtas så att den som skall ge medicinsk vård för sårskada av vattenstråle får information om vad som orsakat skadan. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1995.
5 AFS 1994:54 5 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om vissa arbeten med högtrycksstråle Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:54) om vissa arbeten med högtrycksstråle. Hälso- och olycksfallsrisker Skada av vattenstråle m.m. En högtrycksvattenstråle som träffar en kroppsdel kan orsaka sårskada. Skadorna blir ofta allvarliga och svårläkta med lång sjukskrivning som följd. De kan under vissa förhållanden likna dem som uppstår vid en träff av en höghastighetsprojektil. Risken att en skada skall uppkomma är beroende av rörelseenergin i strålen då den träffar kroppsdelen och vilken kroppsdel som träffas. Risken för ögonskada är särskilt stor. Vattenstrålens rörelseenergi påverkas bl a av vattentrycket, munstyckets utformning, avståndet mellan kroppsdelen och utströmningsöppningen och egenskaper hos eventuella hinder för strålen, t.ex. kläder. En slang eller en koppling som brister kan kasta och orsaka skada genom slag och brännskada om hetvatten strömmar ut. Skada av stänk m.m. Ögonskador och brännskador kan uppkomma genom stänk. Risken är störst för den som använder handhållet sprutdon men även personer i omgivningen kan skadas. Ögonskador kan också uppstå genom flygande partiklar som lossnat från det besprutade föremålet eller farliga ämnen i sprutvattnet. Ohälsa och olycksfall förknippade med reaktionskraften Vid användning av handhållet sprutdon håller operatören emot reaktionskraften och parerar förändringar i denna. Att hålla emot reaktionskraften kan ge en hög och ogynnsam belastning på kroppen. Arbetet kan också medföra onödigt tröttande eller på annat sätt påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser. Om operatören är oförberedd på förändring av reaktionskraften och inte håller stadigt i sprutdonet kan han tappa greppet och få ett slag av sprutdonet, t.ex. i ansiktet. Ansikts- och tandskador är av den anledningen vanliga. Att operatören håller emot reaktionskraften kan i sig medföra ett balansproblem. Det bidrar
6 till att öka risken för skada genom fall samt sårskada av vattenstrålen. Ohälsa och olycksfall förknippade med statiskt arbete AFS 1994:54 6 Att hålla och manövrera ett sprutdon medför i allmänhet statisk belastning. Ju längre tid ett handgrepp hålles utan avbrott desto högre sammanlagd belastning och ökad risk för belastningsskador. På handhållna sprutdon manövreras sprutstrålen ofta med ett handpåverkat hålldon. Manövrering av hålldonet medför ett statiskt muskelarbete för främst hand och arm, vilket kan ge en skadlig belastning, särskilt vid långa sammanhängande arbetspass. Ohälsa eller olycksfall förknippade med ämnens kemiska/toxikologiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper Högtrycksstrålen kan alstra ånga eller dimma. Det förekommer att kemiska medel tillsätts till sprutvattnet för att förbättra sprutningens effekt. Detta tillsammans med lösryckta ämnen från det besprutade föremålet kan medföra risk för påverkan på andningsvägarna. Vid arbete i dåligt ventilerade utrymmen t.ex. tankar och ugnar kan riskerna för ohälsa och olycksfall på grund av förorenad luft vara stora. Om tillsatsmedlen i sprutvattnet innehåller farliga ämnen finns risk för ohälsa eller olycksfall även i samband med service och underhåll av högtrycksutrustning. Ohälsa och olycksfall förknippade med att sprutstrålen träffar spänningssatt anordning eller på annat sätt farligt föremål Sprutstrålen är i allmänhet elektriskt ledande. Det är inte möjligt att skydda elektrisk materiel mot högtryckssprutning genom att utföra materielen i viss kapslingsklass. Om en spänningssatt anordning träffas av sprutstrålen från ett handhållet sprutdon kan den som håller i det utsättas för strömgenomgång. Vattenstrålen kan också skada elutrustningen mekaniskt eller också kan fukt tränga in till ledande delar vilket kan vara farligt när spänningen sätts på. Det kan med andra ord innebära risker att rikta sprutstrålen direkt mot elutrustning vare sig den är spänningssatt eller ej. Ohälsa och olycksfall kan också uppstå om en högtrycksstråle träffar och gör hål i anordningar som t.ex. innehåller ånga, hetvatten eller farliga ämnen. Ohälsa och olycksfall förknippade med att tryck inte avlastats i samband med demontering av högtrycksutrustning Sårskada av vattenstråle, brännskada, skada av stänk och skada av farligt ämne är exempel på skador som kan uppstå om trycket inte avlastats i samband med t.ex. demontering av högtrycksutrustning eller borttagande av skydd runt högtryckspump. Ohälsa eller olycksfall förknippade med buller, vibrationer eller omgivningstemperatur Då sprutvattnet lämnar sprutdonets munstycke och då vattenstrålen träffar det besprutade
7 AFS 1994:54 7 föremålet kan höga ljudnivåer alstras. Bullerexponeringen kan överskrida gränsen för hörselskaderisk. Tryckstötar från pumpen kan fortplantas till ett handhållet sprutdon. Sprutdonet kan vibrera så kraftigt att vibrationsskador kan uppstå om arbetet inte är kortvarigt. Omgivningstemperaturen vid arbete med högtrycksutrustning, t.ex. vid sanering av ugnar, kan vara hög. I de fall värmebelastningen medför att lungventilationen ökar finns risk för ökning av upptaget av luftföroreningar. Om arbetspassens längd inte anpassats till arbetsbelastningen kan trötthet också indirekt orsaka olycksfall genom felhandlingar. Några andra risker Ovarsam behandling av slangar och elledningar kan orsaka skador på dessa som omedelbart eller vid ett senare tillfälle utlöser en händelse som leder till personskada. Om sprutdonet inte anpassats till rördiametern vid rörrensning kan det hända att sprutdonet, t.ex. om det möter ett hinder, vänder 180 i röret. Vid rörrensning dras sprutdonet ofta framåt av sig självt genom bakåtriktade vattenstrålar. Om sprutdonet vänder i röret kan det således komma ut oväntat med fullt spruttryck på vattnet och orsaka personskada. Om kontroll och underhåll av högtrycksutrusning inte görs i tillräcklig omfattning kan ett fel på t.ex. en säkerhetsventil uppstå. Det kan i sin tur leda till att trycket stiger så högt att någon del i utrustningen sprängs vilket kan orsaka personskada. Kommentarer till vissa paragrafer Till 1 Kungörelsen omfattar även användning av högtrycksutrustning med möjlighet att använda tillsatsmedel i vattenstrålen. Exempel på högtrycksutrustningar som omfattas av dessa föreskrifter: - Utrustning för i huvudsak rengöring, t.ex. lokalvård, tvättning av djurstallar m.m. - Utrustning för rensning eller ytbearbetning, t.ex. rörrensning, rensning av betongbehållare, avlägsnande av ytskikt av dålig betong, avlägsnande av ytskikt av slagg i ugn m.m. - Utrustning för skärning, t.ex. i trä, glas, metall m.m. Föreskrifterna gäller således inte användning av högtrycksutrustning för ytbeläggning såsom sprutmålningsutrustning och utrustning för rostskyddsbehandling. Allmänna bestämmelser om användning av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Allmänna bestämmelser om planering, ledning och uppföljning av verksamhet för att säkerställa att kraven i arbetsmiljölagen och föreskrifter med stöd av lagen är uppfyllda, finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön.
8 AFS 1994:54 8 Till 2 Det är lämpligt att hanterings- och skyddsföreskrifterna anger bl.a. - att händer eller andra kroppsdelar inte får hållas framför munstycken, - att avlägsnande av arbetsstycken vid skärning skall ske på ett ur säkerhetssynpunkt betryggande sätt, och - vilken skyddsutrustning som skall användas t.ex. om tillsatsmedel innehållande farligt ämne används. Till 3 Det är viktigt att utbildningen av de som skall arbeta med högtrycksutrustning leder till att de har god kunskap om bl.a. - en högtrycksstråles genomslagskraft och riskerna förknippade med den, - hur man uppträder vid olyckor och störningar och om lämpliga åtgärder, samt - lämplig arbetsteknik med hänsyn till risken för belastningsskador. Bestämmelser om förbud för minderårig att arbeta med viss högtrycksutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet. Bestämmelser om användning av arbetsutrustning med speciella risker finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Till 7 Vid användning av slangar eller lansar för rörrensning är det viktigt att slangen eller lansen förses med tydlig markering, så att strålen kan slås på eller stängas av när sprutmunstycket i röret befinner sig på ett säkert avstånd från rörmynningen. Vid användning av slangar för rörrensning är det också viktigt att åtgärder vidtas så att sprutmunstycket hindras att vända eller backa i röret. Munstycket kan hindras att vända t.ex. genom att det förses med en styv förlängning som är längre än innerdiametern på röret. Till 8 Det är viktigt att fot- och benskyddens förmåga att motstå genomslag av vattenstrålen är anpassad till trycket och sprutmunstycket som används, operatörens normala reaktionstid och tiden mellan att hålldonet släpps och att sprutstrålen är ofarlig. Det är också viktigt att fotoch benskydd mot skador av vattenstrålen tas ur bruk och kasseras om de skadats. Bestämmelser om användning av personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:40) med allmänna föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning. Bestämmelser om utförande av personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:11) med föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning. Till 9 Det är lämpligt att arbetet organiseras så att den som använder handhållet sprutdon kan ta paus regelbundet eller utföra alternativa arbetsuppgifter så att arbetspassen inte blir för långa med hänsyn till riskerna för belastningsskador och felhandlingar. Bestämmelser om arbetsställningar och arbetsrörelser finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:6) om arbetsställningar och arbetsrörelser. Vid indunstarspolning halas vanligtvis högtrycksslangen upp och ner i indunstarens stående rörknippen. Arbetet, som är tungt och monotont, utförs inne i indunstaren där det kan vara varmt och fuktigt. Högtryckspumpen kan sällan placeras inom synhåll. Det kan vara lämpligt
9 AFS 1994:54 9 med tre operatörer, varav en befinner sig vid högtryckspumpen, en utanför manluckan till indunstaren och en halar högtrycksslangen inne i indunstaren. Renspolning av rörknippen till värmeväxlare görs ibland på spolplatta. Rörknippena ligger vanligtvis vilket i allmänhet medför lägre arbetsbelastning än om de står upp. Det förekommer att högtryckspumpen kan placeras intill spolplattan. Det kan vara lämpligt med två operatörer där den ene kan befinna sig vid högtryckspumpen och samtidigt utöva tillsyn medan den andre utför spolarbetet. Vid bedömning av arbetsplatsens klimat är det viktigt att beakta lufttemperaturen, strålningsvärmen, luftfuktigheten och omgivningsluftens hastighet. Operatörens arbetskläder kan utgöra ett hinder för avgivningen av kroppsvärme till omgivningen vilket kan medföra att värmebelastningen blir hög. Till 10 Det är lämpligt att rutiner och instruktioner utvecklas för de aktiviteter som kan påverka sprutdonens reaktionskraft och sprutvattnets temperatur. Det är t.ex. viktigt att storleken på sprutdonens dysor och pumpens drifttryck avvägs så att uppkommande reaktionskrafter kan behärskas säkert av den som handhar sprutdonet. Det är lämpligt att innan det aktuella arbetet påbörjas prova om reaktionskrafter och reaktionskraftförändringarnas storlek vid påslag och avstängning av sprutvattnet kan hanteras. Det är lämpligt att inställningar av pump och värmare och ändringar i inställningarna rutinmässigt bara görs efter samråd med de operatörer som betjänar sprutdonen. Till 11 Exempel på särskilda åtgärder är att sprutdonets rörelsemöjlighet begränsas eller att avskärmningsskydd används. Risken för att vattenstrålen träffar den som använder handhållet sprutdon är i allmänhet mindre med ett långt än med ett kort strålrör. Till 12 Det är viktigt att åldern på slangar dokumenteras eller att slangarna märks på ett tillförlitligt sätt så att de bara brukas så länge som hållfastheten ligger på en betryggande nivå. Märkning av en slang kan t.ex. göras genom att märken stansas in på hylsan till slangkopplingen. Till 13 Det är viktigt att högtrycksslangar och manöverkablar skyddas mot påkörning t.ex. vid transportgångar och passager. Slitage kan t.ex. uppstå när slangar eller ledningar skaver mot vassa kanter vid rörelser och vibrationer. Till 14 För att hindra personskada genom slag vid slangbrott kan slangarna t.ex. buntas, fästas eller skyddas mekaniskt på annat sätt. Till 15 Ett exempel på fel som har stor betydelse ur skyddssynpunkt är läckage i anslutningar eller kopplingar mellan slangar. Det är viktigt att även mycket små läckage åtgärdas omedelbart.
10 AFS 1994:54 10 I de flesta fall är ett gott underhåll av högtrycksutrustningar en förutsättning för att de skall fungera väl. Det är lämpligt att delarna i en högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner underkastas noggrann tillsyn regelbundet. Säkerhetsventiler, sprängbleck samt komponenter på eller i anslutning till indikeringsdon och instrument som mäter tryck, temperatur, nivå eller flöde är exempel på delar som kan finnas i säkerhetsfunktioner. Tillfällen då det är viktigt att högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner kontrolleras är exempelvis: - före idrifttagandet, - efter förändring eller reparation av utrustningsdelar, som påverkar säkerheten, - när den på nytt tas i bruk efter ett stillestånd. Det är viktigt att det, i samband med ändringar och underhåll av utrustningen, finns rutiner för kontroll av att alla trycksatta delar är lämpliga med hänsyn till det högsta förekommande trycket, tryckstötar och den högsta förekommande temperaturen. Det är också viktigt att förändringar av utrustningen som har betydelse för säkerheten protokollförs i en operatörsbok. Allmänna bestämmelser för underhåll av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Exempel på lämpliga skyddsåtgärder i samband med underhåll finns i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1991:6) om arbete med underhåll av teknisk anordning. Till 16 Exempel på delar i en högtrycksutrustning som i allmänhet bör kontrolleras dagligen är: - slangar, kopplingar, slanganslutningar - slangskydd på handhållna sprutdon - hålldon på handhållna sprutdon, nödstopp - funktionen hos tryckregleringsutrustning. Till 17 Ett exempel på lämplig åtgärd kan vara att alla arbetstagare som arbetar med högtrycksutrustning bär en plastbricka med all nödvändig information för den som skall ge medicinsk vård i händelse av sårskada av vattenstråle. Andra aktuella regler m.m. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) AFS 1980:11 AFS 1981:14 AFS 1982:3 AFS 1983:6 AFS 1984:14 AFS 1984:17 AFS 1984:19 AFS 1986:9 AFS 1990:12 AFS 1990:19 AFS 1991:6 AFS 1992:6 AFS 1992:10 AFS 1993:3 AFS 1993:5 AFS 1993:9 AFS 1993:10 Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa Skyddsåtgärder mot skada genom fall Ensamarbete Arbetsställningar och arbetsrörelser Första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom Arbetsmiljöinformation till invandrare Arbete på vägar och gator Tryckkärl och andra tryckbärande anordningar Ställningar Anlitande av minderåriga i arbetslivet Arbete med underhåll av teknisk anordning Internkontroll av arbetsmiljön Buller Arbete i slutet utrymme Ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler Hygieniska gränsvärden Maskiner och vissa andra tekniska anordningar
11 AFS 1994:54 11 AFS 1993:11 AFS 1993:36 AFS 1993:40 AFS 1994:2 AFS 1994:47 AFS 1994:52 Utförande av personlig skyddsutrustning Användning av arbetsutrustning Användning av personlig skyddsutrustning Farliga ämnen Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Byggnads- och anläggningsarbete Svensk standard SS SIS SIS SS EN 294 Säkerhetsbrytare för högst 1000 V växelspänning Bokstäver och siffror för anslag, skyltar, vägvisare m.m. Bildsymboler för märkning Skyddsavstånd för att hindra att man når riskområden med händer och armar
OSÄKERHETER OM SÄKERHET. En rapport om svenska företags syn på säkerhet och arbetsmiljö
OSÄKERHETER OM SÄKERHET En rapport om svenska företags syn på säkerhet och arbetsmiljö INLEDNING Sverige har sedan slutet på 1800-talet arbetat för att öka säkerheten och kontrollera arbetsförhållanden
SLIPMASKINER OCH SLIPVERKTYG
AFS 1987:18 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1987:18 Utkom från trycket den 30 december 1987 SLIPMASKINER OCH SLIPVERKTYG Utfärdad den 19 november 1987 (Ändringar införda t.o.m. 1993-11-25)
Förslag till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om högtryckssprutning (AFS 1994:54)
REMISS Datum Vår beteckning Sid 2016-09-20 2016/036437 1 (1) Enheten för teknik Tommy Eriksson Wiken, 010-730 99 31 arbetsmiljoverket@av.se Förslag till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
ANVÄNDNING AV TRAKTORER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:6 ANVÄNDNING AV TRAKTORER ANVÄNDNING AV TRAKTORER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av traktorer samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:18 Utkom från trycket den 11 februari 1986 FRISÖRARBETE Utfärdad den 19 december 1985 AFS 1985:18 2 FRISÖRARBETE Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Checklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:10 Utkom från trycket den 14 augusti 1985 MANHÅL PÅ VISSA BEHÅLLARE
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:10 Utkom från trycket den 14 augusti 1985 MANHÅL PÅ VISSA BEHÅLLARE Utfärdad den 18 juni 1985 AFS 1985:10 2 MANHÅL PÅ VISSA BEHÅLLARE Arbetarskyddsstyrelsens
Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen
Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Renare mark
Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen
Lösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning 1 Januari 2019 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Arbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige
Tillstånd och tillsyn -en överblick Daniel Aulik Energigas Sverige Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas, Gasol,
Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?
CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:4 Utkom från trycket den 20 juli 1988 BLYBATTERIER Utfärdad den 17 juni 1988 AFS 1988:4 2 BLYBATTERIER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter
ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2001:3 ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (Ändringar införda t.o.m. 16 november 2010) 5 ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner
Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM
Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING LYFTBORD. Utfärdad den 22 augusti 1985 (Ändringar införda t.o.m )
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:13 Utkom från trycket den 11 oktober 1985 LYFTBORD Utfärdad den 22 augusti 1985 (Ändringar införda t.o.m. 1993-12-17) AFS 1985:13 2 LYFTBORD Arbetarskyddsstyrelsens
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK Utfärdad den 18 juni 1985 AFS 1985:9 2 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK Arbetarskyddsstyrelsens
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING TRYCKPROVNING. Utfärdad den 17 oktober 1985 (Ändringar införda t. o. m )
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:14 Utkom från trycket den 7 november 1985 TRYCKPROVNING Utfärdad den 17 oktober 1985 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15) AFS 1985:14 2 TRYCKPROVNING
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning 1 Januari 2017 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BULTPISTOLER. Utfärdad den 24 februari 1984 (Ändringar införda t. o. m )
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1984:2 Utkom från trycket den 16 mars 1984 BULTPISTOLER Utfärdad den 24 februari 1984 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15) AFS 1984:2 2 BULTPISTOLER Arbetarskyddsstyrelsens
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig
Kraftindustrins Betongdag 2014-04-01 Älvkarleby
Kraftindustrins Betongdag 2014-04-01 Älvkarleby Stefan Hilmersson Betong reparation med vattenbilning inom kraftindustrin Historik, tillgänglighet och användningsområden VAD MER KAN MAN ANVÄNDA VATTEN
LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ
LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ Alla lager oavsett storlek eller ålder är en s.k. RISKMILJÖ Detta innebär att sannolikheten för olyckor är betydligt större där än på många andra arbetsplatser. Det finns regler
Grunden för säker utrymning
Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra
Förslag till nya föreskrifter
Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Skadegruppens Temadag 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång
Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:10 Utkom från trycket den 31 oktober 1989 VÄRME I BILHYTTER
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1989:10 Utkom från trycket den 31 oktober 1989 VÄRME I BILHYTTER AFS 1989:10 2 VÄRME I BILHYTTER Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om värme i bilhytter
Sammanfattning. Bilaga 1 c Datum Vår beteckning Sid REP 2013/ (5)
2014-03-18 REP 2013/100373 1 (5) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Omprövning av föreskrifter - Parallelluppställning avseende Arbetarskyddsstyrelsens
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
AFS 1984:2 Utkom från trycket den 16 mars 1984 BULTPISTOLER. Utfärdad den 24 februari 1984 (Ändringar införda t.o.m.
AFS 1984:2 Utkom från trycket den 16 mars 1984 BULTPISTOLER Utfärdad den 24 februari 1984 (Ändringar införda t.o.m. den 17 juni 2008) AFS 1984:2 2 BULTPISTOLER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om bultpistoler
Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker
Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3
FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA
FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA 1 (11) Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt identifiera, förutse och förebygga risker i verksamheten utifrån hälso- och miljösynpunkt. Ett
KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren
KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren 2003-06-05 Dnr 4954/03-204 BEDÖMNING AV ARBETSMILJÖFAKTORER VID INSKRÄNKNING AV LOKALYTOR
Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson
Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Vibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1981:15 Utkom från trycket den 14 september 1981 SKYDD MOT SKADA GENOM RAS
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1981:15 Utkom från trycket den 14 september 1981 SKYDD MOT SKADA GENOM RAS Utfärdad den 20 augusti 1981 AFS 1981:15 2 SKYDD MOT SKADA GENOM RAS Arbetarskyddsstyrelsens
ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Underhåll av tekniska anordningar
Underhåll av tekniska anordningar I många verksamheter används tekniska anordningar (arbetsutrustning) som hjälpmedel i produktionen. För att dessa ska fungera bra för bland annat en säker arbetsmiljö
ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (Ändringar införda t.o.m. 17 november 2009) 5 ANVÄNDNING AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Arbetsmiljö. Anders Ingwald,
Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se
Utrymme för vård och omsorgsarbete
Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet
CHECKLISTA FÖR VA-VERK DEL 1. Allmän del
CHECKLISTA FÖR VA-VERK DEL 1. Allmän del ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med Ja eller Nej. Svarar ni med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir underlag
Avtal om användande av personlig skyddsutrustning
Avtal om användande av personlig skyddsutrustning Jag har mottagit den personliga skyddsutrustningen i bilaga 1.1. Jag har fått information om när den ska användas Jag är personligen ansvarig för att utrustningen
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
LAGSTIFTNING DESSA GÄLLER ALLTID
LAGSTIFTNING UTGÖRS AV: Lagar Förordningar Föreskrifter TAS FRAM AV: Riksdagen Regeringen Myndigheter DESSA GÄLLER ALLTID Anna Berggren Mobil: 073-50 200 95 Kneippgatan 2 anna.berggren@nitoveskonsulterna.com
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Dokumentnamn och uppdateringsinfo
Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Vägledning vid elolycka
Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en
Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning 1 Januari 2016 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna
ANVÄNDNING AV ARBETSUTRUSTNING
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:5 ANVÄNDNING AV ARBETSUTRUSTNING Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:4) om användning av arbetsutrustning
Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar
Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Arbetsmiljöverkets
Förteckning. över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket
Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Upprättad den 1 januari 2012 ISBN 978-91-7930-524-6 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET
Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB
ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET
CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svara med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som
ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö
ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning
Arbetsplatsens utformning. Arbetsplatsens utformning. Arbetsplatsens utformning. De vanligaste föreskrifterna. Arbetsplatsens utformning.
De vanligaste föreskrifterna Arbetsutrustning Belastningsergonomi Arbete vid bildskärm Stegar o arbetsbockar Skyltar och signaler Minderåriga Gravida o ammande Rätt placerade byggnader/vägar Säkert underhåll
minderåriga Gary Malmborg Tekniker. Tillsyn mot processindustri, sågverk/hyvleri, papper & massa, SEVESO samt hamn/stuveri 2009-11-05
Tema: Maskindirektivet kti t och minderåriga Gary Malmborg Arbetsmiljöinspektör, Härnösands distrikt Tekniker. Tillsyn mot processindustri, sågverk/hyvleri, papper & massa, SEVESO samt hamn/stuveri 1 2
Möjlighet att lämna synpunkter före beslut
2016-05-31 2015/038020 1 (5) Vimmerby kommun Enheten för region syd Ann-Helen Johansson, 010-730 91 28 598 81 Vimmerby Möjlighet att lämna synpunkter före beslut Ert organisationsnummer: 212000-0787 Arbetsställe:
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 1, 160425 kl. 09:00 12:00 Regler inom arbetsmiljöområdet en översikt Ansvar, roller och samverkan i arbetsmiljöarbetet Grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete
Checklista. Förskolor
Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt