Mellersta Skånes läkareförening. Lasarettsgatan 9, LUND Telefon

Transkript

1 Mellersta Skånes läkareförening Lasarettsgatan 9, LUND Telefon

2 Innehå ll STYRELSENS SAMMANSÄTTNING... 1 MÖTESVERKSAMHET, FACKLIG INFORMATION... 2 FACKLIG REPRESENTATION Läkarförbundet Skåne... 4 Facklig utbildning... 4 Motioner till Sveriges Läkarförbunds fullmäktige LÖNEPOLITIK... 5 FLEXIBEL ARBETSTID OCH ÖVERTID... 6 REVISIONSFÖRHANDLINGAR UNDERLÄKARFRÅGOR POLITIK REGION SKÅNE SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Fastighetsutveckling PSYKIATRI PRIMÄRVÅRDEN MEDICINSKA FAKULTETEN LABORATIORIEMEDICIN AVGIVNA REMISSER MEDLEMSÄRENDEN KOLLEGIALT NÄTVERK FACKLIG ARBETSTID FACKLIG EKONOMI... 22

3 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Under verksamhetsåret 2016 har styrelsen för Mellersta Skånes läkareförening (MSL) utgjorts av: Erik Dahlman, ordförande Naomi Clyne, 1:e vice ordförande Ronny Öhman, 2:e vice ordförande Khaled Rasmy, sekreterare Jaro Ankerst, kassör Olof Lindqvist, ombudsman Övriga styrelseledamöter har varit: Einar Arnbjörnsson Valeria Perez de Sa Jan Nalepa Matthias Hellberg Susanna Sjökvist Marita Swärd Malin Hagstrand Aldman André Lange Ett seniors- och rekryteringutskott har även deltagit i styrelsemötena. I seniors- och rekryteringsutskott ingick följande ledamöter: Lars Nevander Magnus Anderberg Per Jonsson Carl-Johan Fraenkel Anna Kjartansdottir Annika Liersch Nordqvist Hin Yan Tang Valberedningen bestod av: Magnus Tägil sammankallande Ann Hermansson Erik Ramelius Maja Sloth Ulrika Lindberg Sveriges Läkarförbund Student Skåne (tidigare Medicine Studerandes förbund) har varit ständigt adjungerade til styrelsens möten. Kansliet har skötts av koordinator Mare Johansson (60%). Paul Stålhane har varit ombudsman på facklig förtroendemannatid (100 %). Sidå 1

4 MÖTESVERKSAMHET, FACKLIG INFORMATION Styrelsen har under verksamhetsåret hållit 11 protokollförda sammanträden. Styrelsens arbetsutskott har träffats regelbundet varje tisdag med kansliet och varje fredag har MSL lunchmöte för de ledamöter i styrelsen som kan delta. Den januari 2016 anordnade MSL ett miniinternat i Landskrona, på Hotel Öresund för att inleda styrelsens arbete och att introducera nya styrelsemedlemmar i styrelsearbetet. På agendan stod: Riktlinjer för prövning av bisysslor och likartade aktivitetrer, strategi för utbildning av specialistläkare mot bakgrund av pensionsavgångar, lönerevision 2016 samt strategi för digitalt arbete i intern kommunikation. Den 4 7 oktober 2016 hade styrelsen och kansliet ett internat i Krakow, Polen med konferens förlagd till Hotel Polski Pod Bialym Orlem egna möteslokaler. Syftet med internatet var dels fortbildning av styrelseledamöterna i fackligt arbete, dels uppföljning av fokusområden framtagna under internatet i Helsingfors Ämnena omfattade bland annat: Effektivt fackligt arbete för bättre samverkan (regional-, förvaltnings-, divisions- och verksamhetsnivå Förhandling, Ledarskap, organisation och arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsformen var grupparbete med uppdelning på SUS, Primärvården och Psykiatrin med en gemensam genomgång efter varje pass. Medverkande fick även träna på löneförhandling genom rollspel som arbetsgivare och fackliga representanter. Under internatet utformade styrelsen ett motförslag till arbetsgivarens förslag angående chefsvillkor och ledningsorganisation i Region Skåne. Dessa ändringsförslag presenterades därefter av Läkarförbundet Skåne (LFS) vid Regional Samverkan den 10 oktober 2016 och har, sedan LFS drivit frågan till central förhandling enligt MBL 14, lett till klara förbättringar för läkare att verka som chefer i chefspolicyn för Region Skåne. Läkarförbundet Skåne anordnade en utbildningsdag för alla klinikombud i Skåne den 24 november 2016 på Marina Plaza i Helsingborg med deltagande av Läkarförbundets chefsförhandlare Karin Rhenman som föreläste om Det fackliga inflytande, Arbetsmiljölagen, Medbestämmandelagen, Förtroendemannalagen, kompletterande kollektivavtal, facklig verksamhet och samverkan samt AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö. Erik Dahlman avslutade dagen med att föreläsa om arbetstid, särskilt om regelverket kring flexibel arbetstid och övertidsfrågan. Sedan bildandet av Skånes universitetssjukhus (SUS) har MSL haft ett gott samarbete med Malmö Läkareförening (MLF) och de två läkarföreningarna har arbetat gemensamt för att vara effektiva i samverkan på SUS på olika nivåer. Sidå 2

5 Klinikombud från Lund och Malmö går gemensamt på SUS samverkansmöten. De medlemmar som arbetar på SUS i en klinik/verksamhetsområde som finns både i Lund och i Malmö kan välja om de vill tillhöra MSL eller MLF. På SUS har 7 gemensamma klinikombudsmöten hållits i Lund och Malmö under verksamhetsåret Klinikombuden för primärvården i Mellersta Skåne (SUS division 5) samt klinikombud för psykiatrin i hela Skåne har också träffats vid flera klinikombudsmöten. Under verksamhetsåret har MSL informerat sina medlemmar löpande om fackligt arbete genom Medlemsmail som skickades digitalt och publicerades på MSL:s hemsida. FACKLIG REPRESENTATION 2016 MSL har en fadderverksamhet innebärande att ett antal styrelseledamöter har ansvar för förhandlingar och kontakter med ett par verksamhetsområden var, med såväl verksamhetschefer som föreningens klinikombud och medlemmar på dessa kliniker. MSL:s förhandlingsledning har bestått av Erik Dahlman och Ronny Öhman för SUS, Olof Lindqvist för primärvården och Jaro Ankerst för Lunds universitet och laboratoriemedicin (Lunds verksamhetsområden) samt Erik Dahlman för psykiatrin. Ombudsman Paul Stålhane har deltagit i flera av förhandlingarna. Universitetsorternas läkarföreningar - ULF det nationella samarbetsorganet för universitetsorternas lokalföreningar - har träffats en gång per termin för att diskutera frågor som är av gemensamt intresse för dessa läkarföreningar - både vad gäller den statliga universitetssidan och den landstingskommunala sidan. Jaro Ankerst, Erik Dahlman och Paul Stålhane från kansliet har deltagit i ULF mötet i Stockholm april och i Lund oktober 2016 där MSL stod som värd. Erik Dahlman, Olof Lindqvist och Ronny Öhman representerade MSL vid Läkarförbundets fullmäktige maj Lars Nevander deltog som representant för Sjukhusläkarföreningen. Erik Dahlman var föreningens representant vid Läkarförbundets ordförandekonferens september Vid Läkarförbundets lokalföreningars representantskap i Stockholm har Erik Dahlman och ombudsman Paul Stålhane deltagit för MSL. Lars Nevander ingick till maj 2016 i Sveriges Läkarförbunds centrala förhandlingsdelegation och var ledamot i Sjukhusläkarföreningens nationella styrelse tills årsmötet i mars Erik Dahlman är ledamot i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Representanter i SUS centrala samverkansgrupp är Naomi Clyne, Ronny Öhman (sjukhusdelen) och Olof Lindqvist (Primärvård) som båda är huvudskyddsombud. MSL har varit representerat av Jaro Ankerst i SACO-rådet vid Lunds universitet som styrelseledamot och i fakultetsstyrelsen som representant för SACO. Sidå 3

6 Läkarförbundet Skåne Regionföreningen Läkarförbundet Skåne (LFS) finansieras av lokalföreningarna i Skåne och har ingen egen ekonomi, utan varje lokalförening betalar sina egna kostnader. Kanslifunktionen följer ordförandeskapet, som roterat mellan lokalföreningarna. Lokalföreningarna utser årsmötesrepresentanter till en valförsamling, en för varje påbörjat antal 300 lokalföreningsmedlemmar, (exklusive pensionärsmedlemmar). Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och minst 8 ledamöter samt minst fyra suppleanter. LFS har Läkarförbundets centrala förhandlinsmandat och är läkarföreningarnas förhandlingspart mot Region Skåne i alla regionala sjukvårdsfrågor som till exempel övergripande budget- och löneförhandlingar, strukturfrågor, upphandlingar, arbetstidsförhandlingar och utseende av förvaltningschefer. Ledamöterna växlar parvis om att representera LFS vid Regional samverkan gentemot regionledningen, där Regiondirektör Alf jönsson närvarar vid vissa möten. Ordförande för innevarande verksamhetsår i LFS sedan maj 2016 är Henrik Östlund från Malmö läkareförening. Till viceordförande valdes Erik Dahlman, Mellersta Skånes läkareförening. Från MSL har Naomi Clyne och Olof Lindqvist varit ordinarie styrelseledamöter, med Ronny Öhman, Lars Nevander och Khaled Rasmy som suppleanter. Erik Dahlman är huvudskyddsombud för Psykiatri Skåne och har representerat LFS i divisionssamverkan för Psykiatri Skåne (tillsammans med André Lange som bisittare sedan oktober) samt deltagit i Central samverkan i förvaltning Skånevård SUND. Facklig utbildning André Lange har deltagit i Läkarförbundets centrala bas- och fortsättningskurs. Kursen arrangerades i internatsform på Cypern i september Mare Johansson har deltagit i Läkarförbundets centrala fortsättningskurs som arrangerades i december 2016 i Stockholm. Paul Stålhane och Mare Johansson har även deltagit i Läkarförbundets årliga utbildningsdagar och temadagar för fackliga tjänstemän. Motioner till Sveriges Läkarförbunds fullmäktige 2016 Motion angående ekonomisk ersättning för arbetad övertid för läkare Mellersta Skånes läkareförening hade tillsammans med Nordvästra Skånes läkareförening och Östra Skånes läkarförening en motion i övertidsfrågan där 3 av 4 att-satser antogs och en 4:e jämkad att-sats antog av Läkarförbundets fullmäktige, Motionen och beslutet refererades i Läkartidningen (SLT 16/2016 och 22-23/2016). Sidå 4

7 LÖNEPOLITIK Mellersta Skånes läkareförening har som mål att nå så höga löner som möjligt för sina medlemmar. Löneutvecklingen avgörs till en del av påslagen i revisionsförhandlingarna, då lönepotten fördelas strategiskt för att uppnå bästa möjliga utfall för hela läkargruppen. Mellan revisionstillfällena, vid befordringar och tillträdandet av nya tjänster, avgörs medlemmarnas löner i en direkt förhandling mellan medlemmen och sektionschef/verksamhetschef. I dessa sammanhang försöker MSL genom fortlöpande information och individuell lönerådgivning att skapa en allmänt högre lönenivå. Detta särskilt som medlemmarnas egna förhandlingar är av stor betydelse för hela kollektivets löneutveckling. Efter sammanslagningen av Universitetssjukhuset i Lund (USIL) och Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) till Skånes Universitetssjukhus (SUS) 1 januari 2010 har arbetsgivarens upprepade propåer om ett införande av lönesamtalsmodellen åter avvisats vid 2016 års avtalsrörelse. Efter förhandling har framkommit en gemensam form för lönerevision mellan SUS, MSL och Malmö läkareförening (MLF) i både Lund och Malmö, där mycket har baserats på den decentraliserade traditionella modell som tidigare funnits vid USiL. Löneöversynsförberedande individuella samtal ska ha erbjudits före de slutliga förhandlingarna på sektions- och verksamhetsområdesnivå. Den traditionella förhandlingsmodellen med förhandlingar mellan parterna vid revision (i motsats till den s.k. lönesamtalsmodellen) och medlemmarnas egna förhandlingar vid nyanställning och befordran har de senaste 10 åren resulterat i en jämförelsevis god lönenivå och löneutveckling vid SUS. Dessvärre är lönenivåerna inom primärvården och vuxenpsykiatrin i Lund relativt låga i ett nationellt perspektiv. MSL bidrar till sina medlemmar med statistik, kunskap om motparten, råd och uppmuntran till den enskilde läkaren att kräva en adekvat lön vid förhandling vid nyanställning. I enstaka fall bistår MSL medlemmen med direkt förhandlingshjälp. MSL verkar för ökad mångfald i driftsformerna, vilket normalt leder till ökad konkurrens om arbetskraften och åtminstone i en bristsituation högre löner. MSL verkar såväl regionalt som nationellt på förbundsnivå för utökade ekonomiska medel till vårdsektorn och därmed en positiv utveckling av sjukvården och visst utrymme för ökade löner. MSL har uppnått ett resultat som är bättre än den procentuella uppräkningen i revisionen. Fler befattnings/statistiknivåer som vikarierande underläkare, ST, forskar- ST, avdelningsläkare/ specialistläkare, biträdande överläkare och överläkare ger förutsättningar för denna uppräkning och en individuell löneutveckling. SUS har sedan några år i Malmö åter infört biträdande överläkare som befattningsnivå och MSL anser att biträdande överläkare är en genomgångstjänst inför meritering till tjänst som överläkare. Sedan år 2007 får kliniker med många forskarmeriterade läkare en särskild tilldelning ur revisionspotten i relation till antalet disputerade läkare och docenter. Sedan oktober 2006 ges ett individuellt påslag på idag 2500 kr utanför revisionen vid disputation och vid docentur. Forskar-ST får sedan 2006 en rätt till individuell förhandling efter 5 år, för Sidå 5

8 att förhoppningsvis då kunna nå en lönenivå som nästan motsvarar för en nyfärdig specialist. Detsamma gäller för ST-utbildning som kräver mer än 5 års tjänstgöring, till exempel för akutläkare. MSL:s förhandlingssystem har även legat till grund för förbundets politik i avtalsrörelsen och har lärts ut på Läkarförbundets centrala förhandlingskurser. LFS har fortsatt att i samband med den lokala lönerevisionen på regionnivå även diskuterat ett förslag från Läkarförbundet Skåne på en ny lönemodell för ST-läkare, som tidigare diskuterats på SUS och USiL, men arbetsgivaren har inte velat stötta detta. FLEXIBEL ARBETSTID OCH ÖVERTID Region Skåne tecknade 2012 ett nytt regionalt flexavtal med alla fackliga organisationer utom Vårdförbundet. Detta avtal gäller för alla enheter och förvaltningar; det är inte längre tillåtet med lokala tillämpningsavtal. För att flextid skall kunna införas måste såväl arbetsgivaren som den fackliga organisationen vara överens om detta, vilket är en förbättring jämfört med det centrala kollektivavtalet. Flexavtalet ersatte flera olika lokala flexavtal från SUS, USiL och vårdcentraler. Ramarna för det långa flexavtalet (+/- 2 timmar på eftermiddagen, +/- 1 timma på morgonen) är snävare än många tidigare flexavtal som gällt på SUS Lund. Det finns enstaka exempel på kliniker där man på enheter i Lund har flex medan man på motsvarande enhet i Malmö arbetar enligt schema. Både medarbetare och chef skall följa flexsaldot, särskilt en månad före avstämningen. Avstämning sker två gånger per år den 31 mars och och den 31 oktober; plusflex över 40 timmar förloras. Det är möjligt att få ut innestående flextimmar om man slutar anställningen i pengar, med 1/165-del av månadslönen per timme. En månad före den ordinarie flexavstämningen 31 oktober så begärde MSL ut flexlistor för SUS inklusive primärvården och Psykiatri Skåne. Det visade sig att det fortfarande finns stora problem inom vissa kliniker och kontakt togs med verksamhetscheferna för att man skulle lösa medlemmarnas problem med plusflex, som riskerade att brinna inne. Erfarenheten är att ett återkommande intresse från den fackliga organisationen för medlemmarnas flexsaldo har lett till att antalet medlemmar med alltför hög flex minskat påtagligt. Däremot har chefer på vissa enstaka enheter inte velat ge flexledighet för hela dagar, vilket är väl förenligt med flexavtalet. Det är uppenbart att en hel del av flextiden egentligen är övertid och att denna arbetstid borde ha registrerats som övertid. MSL har genom sina klinikombud försökt att uppmärksamma medlemmarna på skillnaden mellan flex och övertid. Övertiden kan inte brinna inne till skillnad mot för hög plusflex vid en avstämning. Sidå 6

9 SUS-avtalet angående övertid för specialistläkare från år 2010 innebär för specialister/överläkare följande: Tid för tid ges ut i ledighet för arbetad övertid, utan avrundning uppåt eller faktorer, men detta är tid som inte kan "brinna inne. (Inlösen av timmar i form av lön kan ske upp till taket på 200 timmar först när man slutar, tidigare när man är anställd så går det inte att få ut övertiden i pengar utan bara som ledighet, som skall tas ut före jourkomp.) Övertid skall vara beordrad eller godkänd i efterhand. Detta kollektivavtal gäller bara specialister på SUS inom universitetssjukhuset inte underläkare, ST-läkare och inte heller specialister inom Psykiatri Skåne eller primärvården. Då gäller kollektivavtalets allmänna bestämmelser (AB) 20, som innebär övertid med faktorer. Övertid skall även här vara beordrad eller godkänd i efterhand. Under hösten så har MSL tagit kontakt med förvaltningsledningen på SUS angående ett förydligande på skillnaden på flexibel arbetstid och övertid. MSL planerar att under år 2017 att driva förhandlingar i övertidsfrågan. Flera distriktsläkare arbetar på vårdcentraler med för få anställda och mycket övertid, och där accepterar nu arbetsgivaren att medlemmarna skriver övertid istället för flex. Inom primärvården ger övertid rätt till faktorer enligt kollektivavtalets Allmänna bestämmelser 20. Det är mycket viktigt att medlemmen i det enskilda anställningsavtalet inte skriver bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid. MSL och MLF har en överenskommelse med SUS från 2010 om att man inte kan skriva bort rätten till ersättning enligt AB i specialisternas enskilda anställningsavtal, utan att det istället skall det bara stå: Rätten till övertidsersättning regleras i gällande lokalt kollektivavtal mellan Skånes universitetssjukhus, Mellersta Skånes läkareförening och Malmö läkareförening. MSL rekommenderar starkt sina medlemmar att aldrig skriva bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid. I augusti 2015 beslutade Förvaltning Skånevård SUND där Helsingborg, Landskrona, Ängelholm, Trelleborg samt Region Skånes offentligt driva psykiatri ingår att alla nyanställda medarbetare inom förvaltningen med en månadslön över kronor skall som regel inte ha rätt till betald övertid eller inte heller bör omfattas av flextidsavtalet. Läkarförbundet Skåne försökte först få arbetsgivaren att ändra beslutet och Läkarförbundet Skåne inledde sedan en tvisteförhandling med arbetsgivaren, där vi påpekade att det här beslutet inte hade MBL-förhandlats eller tagits upp i samverkan. Tvisteförhandlingen ajournerades och när det i februari 2016 fortfarande inte hänt något initierades en ny förhandling enligt MBL 12. I Allmänna Bestämmelser står att rätten till ekonomisk ersättning för övertid kan avtalas bort. Men enligt Läkarförbundet betyder inte paragrafen att arbetsgivaren kan sätta det i system. I Lund och Helsingborg hade arbetsgivaren inte tidigare skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid i sina anställningsavtal. Sidå 7

10 Från fackligt håll har man beskrivit det hela som bondfångeri där man först träffat ett muntligt anställningsavtal utan att diskutera övertidsfrågan och där arbetsgivaren sedan skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för övertid enligt AB i det skriftliga anställningsavtalet, utan att informera läkaren om detta. MSL i Lund och Nordvästra Skånes läkareförening i Helsingborg har uppmanat nyanställda att inte skriva under kontrakt där övertiden skrivits bort. Och då det under våren 2015 planerades för ett hyrläkarstopp inom psykiatrin i Skåne valde Läkarförbundet Skåne att lyfta de två frågorna parallellt. Efter drygt sex månaders förhandlingar enades parterna i slutet av oktober 2016 om att arbetsgivaren ska upphäva beslutet om att skriva bort ekonomisk ersättning för övertid för nyanställda som tjänar mer än kronor i månaden. Och alla kommer också att ha möjlighet att omfattas av flextidsavtalet. Sedan den 1 november har det också skrivits nya anställningsavtal med de läkare som tidigare haft passusen Rätt till övertidsersättning enligt AB föreligger ej i sina kontrakt. Sammanlagt berörs drygt 100 läkare inom psykiatrin i hela Skåne, många läkare inom somatiken samt ett antal primärvårdsläkare i SUND. Många överläkare kommer härigenom att få tillbaka rätten att få ekonomisk ersättning för arbetad övertid. REVISIONSFÖRHANDLINGAR 2016 Erik Dahlman har deltagit för MSL I de regionala och sedan de förvaltningsvisa revisionsförhandlingar på SUS. På verksamhetsområdena på SUS har förhandlingarna fördelats på styrelseledamöter och ombudsman Paul Stålhane. Förhandlingarnas har skett tillsammans med MLF vad gäller SUS vid gemensamma verksamhetsområden. Vid årets förhandlingar var det centrala avtalet sifferlöst utan något garanterat utfall. Regionalt yrkade Läkarförbundet en siffra i procent med jämn fördelning mellan de olika läkargrupperna: sjukhusläkarna, distriktsläkarna och psykiatrikerna. Liksom föregående år kunde vi inte komma överens om en siffra på regional nivå utan förvaltningsförhandlingarna blev avgörande för nivå och fördelning. LFS avvisade också förslag om att ha lönesamtalsmodellen från arbetsgivaren. I överläggningarna på förvaltningsnivå SUS yrkade läkarföreningarna på 2,1%, vilket avslogs av arbetsgivaren. Arbetsgivarens slutbud var 1,7% totalt för SUS hela verksamheten. Varje verksamhetsområde på SUS sjukhusverksamhet fick i år en grundtilldelning på 1,5% av lönesumman. Distriktsläkarna tilldelas 1,7% i basen. Dessutom gjordes särskilda satsningar för överläkare på verksamhetsområden med en medellön under kr mot eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga överläkare, mellan specialiteterna, med 250 kr per överläkare motsvarande ca 0,1% av lönesumman. Vidare avsattes ett utrymme för att stimulera forskningsmeritering på 200 kr/disputerad läkare, motsvarande ca 0,1% av lönesumman. Sidå 8

11 För sektionschefer med förhandlingsmandat från arbetsgivaren fick arbetsgivaren större frihet att bestämma om lönepåslaget, där MSL och MLF kunde kräva förhandling om man inte var nöjd med utfallet. Något slutgiltigt resultat av revisionsförhandlingarna har ännu inte presenterats på SUS för nya medellöner MSL anser att nedanstående lägstalöner och påslag inte borde underskridas i 2016 års revision. I tabellen finns också en uppskattad medellön för varje kategori Kategori Lägsta påslag i revision 2016 Lägstalön efter revision 2016 Medellön Uppskattad % medellöneökning 2016 För de som får påslag Överläkare , Distriktsläkare , Biträdande , överläkare Specialistläkare / , avdelningsläkare Underläkare/ ST ej spec. varav , Underläkare ST , allmänmed. Uppskattad medellön inkl ev löneglidning Det relativa löneläget för underläkare på SUS är något sämre jämfört med övriga sjukhusförvaltningar i Skåne. Det är enligt MSL viktigt att inte acceptera ingångslöner för ST understigande i 2016 års löneläge resp för ST/allmänmedicin. Annars kan det leda till försämrad konkurrenskraft och orimligt höga krav från utrymmet, om det ska korrigeras vid nästa lönerevision. Eftersom löneökningspotten på SUS 1,7% räknas på hela underlaget, dvs lönesumman på alla anställda medlemmar och omkring 15 % av dem på grund av flyttning, ny högre tjänst med mera inte får något påslag, så erhöll de medlemmar som får en löneökning på SUS i snitt uppskattas till omkring 1,9% års mål för lägstlön på SUS uppnåddes med något enstaka undantag för alla i tjänst varande läkare. Sidå 9

12 10:e percentilen, dvs den gräns som underskrides av 10% av gruppen och överskrides av 90% hamnade väsentligt ibland flera tusenlappar över målen för lägstlönen. Utfallet för lönerevisionen 2016 blev med sifferlöst avtal magert, men något bättre än 2016 för alla grupper, i nivå med, eller bättre än några andra universitetsorter. Vid nyanställning 2017, i 2017 års löneläge, skall för en rättvisande jämförelse såväl ovanstående medellöner som 10:e percentilen räknas uppå med förväntad löneökning för gruppen 2017, inkl viss positiv löneglidning 2015 och 2016 bl a på grund av att de med 0-påslag slutar, med drygt 2%. Våra medlemmar bör aldrig acceptera en lön lägre än 10:e percentilen plus 2016-års troliga påslag drygt 2%. Beroende på kvalifikationer och marknadsläge bör man som utgångspunkt jämföra med ovanstående medellöner plus 2,5% och 90:e percentilen plus 2,5% samt klinikers/verksamhetsområdens löneläge för att hitta lagom kravnivå och ett adekvat slutresultat vid nyanställning under I förvaltningsförhandlingen på Skånevård SUND erhöll Psykiatri Skåne som prioriterades 2,0% som siffra och enligt Psykiatri Skånes slutliga genomgång av lönerevisionen 2016 så erhöll medlemmarna 2,06%. UNDERLÄKARFRÅGOR SYLF Mellersta Skåne har haft ett händelserikt verksamhetsår. Ordförande Khaled Rasmy och Vice-ordförande Susanna Sjökvist är dessutom styrelseledamöter i MSL och har kontinuerligt tagit upp underläkarfrågor vid MSLs styrelsemöten. Bas-aktiviteter som bjuda på AT-lunch vid introduktionsveckan på SUS (med facklig info) har anordnats tre gånger år 2016, i samarbete med MSL. Styrelsen har satsat på att öka samarbetet med AT- och ST- chefer, studierektorer och utbildnings STAB på SUS. SYLF Mellersta Skåne hade en representant i rekryteringsprocessen för nya AT-chefen på SUS. På AT-sidan på SUS och Landskrona har SYLF Mellersta Skåne jobbat aktivt i frågan om AT-påverkan och förbättring. Skriftligt förbättringsförslag gällande AT-mentorskap och handledning har blivit accepterat av nya AT-chefen och kommer i kraft från och med mars SUS har gått upp 2 platser på SYLFs nationella AT rankning. På ST-sidan har SYLF Mellersta Skåne jobbat aktiv till medverkan för förbättringar, genom aktivt deltagande på AT/ST Styrgruppen, och fackliga aktiviteter för ST-läkarna på kongressen Framtidens Specialistläkare 2016, och på ST-forum för ST-läkarna i primärvården. SYLF Mellersta Skåne har anordnat total sett 5 gånger Skånes Språk Café, för alla utländskt utbildade läkare som vill arbeta i Skåne, och har bjudit in representanter från Sidå 10

13 HR i alla förvaltningar samt Sjukhusbiblioteket. Syftet är att introducera läkarna i den svenska modellen och få dem med som medlemmar i Läkarförbundet. Regionalt samarbete genom SySkån har varit mycket bra och samtliga lokala SYLFföreningar i Skåne hade ett gemensamt internat för att se över underläkarfrågor i regionen. POLITIK REGION SKÅNE Läkarförbundet Skåne (LFS) har under år 2016 fortsatt att verka för ökade resurser till den skånska sjukvården via Regional samverkan och direkta politikerkontakter. Läkarförbundet Skåne har under året haft kontakter med den politiska ledningen i Region Skåne, såväl i regeringsställning såsom opposition. Regiondirektör Jonas Rastad avgick maj 2015 och hans efterträdare Alf Jönsson, som har varit landstingsdirektör sedan 2005 i Kalmar Läns landsting, tillträdde tjänsten i juli månad Det är uppenbart att Alf Jönsson har en annan framtoning och ledarstil än sin föregångare och han har haft mycket kontakter med personalen i olika delar av Region Skåne ( Kaffe med Affe ). Samtidigt har han ärvt en mycket centralistisk organisation, som skapats av Jonas Rastad (Skåvård 2.0) och regionen har inte gjort större ändringar i sin organisation, förutom att Habiliteringen lämnat KRYH och blivit en egen förvaltning, liksom att IT lämnar Medicinsk service. Alla ärenden av betydelse som skall beslutas på regional nivå måste först samverkas i Regional samverkan enligt samverkansavtalet eller förhandlas enligt MBL. Det brukar vara många ärenden varje gång och 1-3 möten i månaden, där två läkare från LFS styrelse medverkar. Ärendet kommer vanligen först upp som information och på mötet därefter för slutsamverkan, som ersätter MBL. Men arbetsgivaren har dessvärre haft en ökad benägenhet ibland vilja ta ärenden som är kontroversiella direkt till slutsamverkan. Det har vanligen varit mycket svårt för de fackliga organisationerna att få några viktiga förändringar så sent i förloppet. På de områden där LFS fått gehör för sina fackliga synpunkter och politik har påverkan ofta skett betydligt tidigare och lobbyverksamhet har bedrivits under längre tid: Exempelvis så har en förändrad chefspolicy först skrivits in i 2015 års budget, så till vida att chefskap ska kunna förenas med klinisk verksamhet där det är lämpligt. Under internatet i oktober 2015 så utformade MSLs styrelse ett motförslag till arbetsgivarens nya förslag angående chefsvillkor och ledningsorganisation i Region Skåne. Detta ändringsförslag presenterades därefter av Läkarförbundet Skåne (LFS) vid Regional Samverkan den 10 oktober 2016 som slutade i oenighet och LFS har sedan drivit frågan om chefspolicyn för Region Skåne vidare till en central förhandling (enligt MBL 14), som lett till klara förbättringar som kommer att underlätta för läkare att verka som chefer i Region Skåne. Sidå 11

14 Vårdförbundet och Kommunal har i flera år stått utanför Regional samverkan och förhandlat enligt MBL istället. Vårdförbundet har i slutet av år 2014 återvänt till samverkansmodellen på förvaltnings-och verksamhetsområdesnivå, men har fortsatt att förhandla enligt MBL på regional nivå och deltar inte i regionalsamverkan, utan har MBL-förhandling tillsammans med Kommunal. LFS har trots svårigheterna bedömt det som mest konstruktivt att delta i samverkan enligt samverkansavtalet. Sedan den nya förvaltningsorganisationen genomförts och nya större verksamhetsområden bildats under förvaltningarna. LFS har framfört att verksamhetsområdena i större utsträckning bör följa specialitetsgränserna, och därigenom vara mindre och mer lokalt förankrade. Sjukhusen bör också i större utsträckning vara en organisatorisk enhet, med en närvarande chef. MSL har också varit kritiska till att samma verksamhet som på SUS organisatoriskt delas upp i en sektion för läkarna, och i ett vårdområde för övrig personal. Inom psykiatrin i förvaltning SUND har Vo vuxenpsykiatri Trelleborg gått upp i Vo Vuxenpsykiatri Malmö till ett nytt större verksamhetsområde. Vuxenpsykiatrin i Landskrona och Svalöv, som tidigare tillhört vuxenpsykiatri Lund, har övergått till Vuxenpsykiatri Helsingborg. Barnpsykiatrin i Skåne har från år 2016 omorganiserats från 7 verksamhetsområden till 2 verksamhetsområden: Verksamhetsområde öppenvård med många medarbetare över hela Skåne och Verksamhetsområde heldygnsvård (inklusive specialistteamen) baserad i Malmö och Lund med 160 medarbetare. Detta har tyvärr lett till en försämrad facklig insyn med färre samverkansgrupper och mindre lokal förankring, vad gäller öppenvården. Vårdplatsfrågan är central för Läkarförbundet, då den påtagliga bristen på vårdplatser försämrar arbetsmiljön allvarligt för läkare och annan personal. Detta leder till negativ stress och kan även i värsta fall leda till att patientsäkerheten sätts i fara. Både primärjourer och bakjourslinjer är drabbade. Bristen på sjuksköterskor gör att befintliga vårdplatser stängs och det är svårt att skapa nya slutenvårdsplatser. Region Skåne satsar på Rätt använd kompetens - taskshifting för att behöva färre sjuksköterskor om vissa av sjuksköterskors arbetsuppgifter kan skötas av undersköterskor. Situationen har lett till att Region Skåne inte längre kan anses som en attraktiv arbetsgivare vare sig för sjuksköterskor eller läkare; arbetsgivaren har tvingats att anlita inhyrd personal till en betydligt högre personalkostnad. Samtidigt önskar Region Skåne att sluta anlita hyrläkare och Sjukvårdsnämnd Sund har beslutat om ett hyrläkarstopp i Psykiatri Skåne med en början från 1 februari Socialdemokraterna och Miljöpartiet som styr Region Skåne har ingen egen majoritet. De försökte att höja skatten för att tillföra medel till sjukvården, med mer personal och flera hundra nya vårdplatser. Men man misslyckats med att höja landstingskatten, Sidå 12

15 vilket var planerat med deras budgetförslag till år 2017; förslaget till höjd landstingsskatt föll och röstades inte igenom av Regionstyrelse och Regionfullmäktige. Bedömningen är att sjukvården i Skåne är underfinansierad och detta gäller såväl slutenvårdsplatser som öppen vård. Situationen är problematisk för en underfinansierad primärvård som har svårt att utföra sitt uppdrag. Vid samverkan angående ackrediteringsvillkoren för primärvården, så förklarade Läkarförbundet sig oeniga på grund av den bristande finansieringen och har drivit frågan om till central förhandling enligt MBL. Ett ersättningssystemför sjukvården bör inte enbart främja högre produktion, utan styra mer på resultat och kvalitet. Läkarförbundet Skåne har också framfört ändringsförslag rörande hälsovalet med förslag på förändringar av täckningsgrad som sänkts de sista åren, vilket lett till att 70% av de offentligt drivna hälsovalsenheterna nu går med förlust, liksom flera privat drivna verksamheter blöder och nya hälsovalsenheter inte startar upp. Förslaget att Region Skåne skall ta över hembesöksverksamheten i egen regi är i grunden ett bra beslut, men kan på grund av brist på allmänläkare inte att kunna fungera i nuläget och därför har LFS förklarat sig oeniga i samverkan. Från och med den 1/ har vårdval för öppen specialistvård med ackrediteringsvillkor (LOV) införts för ögon-och hud-sjukvård, LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende), psykoterapi samt inom hälsovalets ram för hjärtinsufficiens och vissa gynekologiska åkommor, vilket medfört en hel del problem för kvarvarande enheter. Detta gäller särskilt inom LARO. Vad gäller Vårdval så har problem uppkommit för ST-läkarnas utbildning och selektion av patienter. Region Skåne har stora lokalbehov och måste fatta strategiska beslut inför framtiden. Beredningen för framtidens sjukvård, som består av 8 seniora politiker från alla partier, är det organ som planerar för skånsk sjukvård i ett längre perspektiv. Det finns nu planer för omfattande ny- och ombyggnation först för sjukhusen i Helsingborg och Malmö; i Lund skall man bygga om lokaler för klinisk genetik och arbets- och miljömedicin flyttar i april 2017 till nya lokaler i Medicon Village, utanför sjukhusområdet i Astrazenecas gamla lokaler. Region Skåne har beslutat att Skånes Universitetssjukhus traumacentrum vara en del av Skånes Universitetssjukhus i Lund och man vill initiera arbetet med en fastighetsutvecklingsplan, lokalförsörjningsplaner och fysiska utvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. Tvärprofessionell epikris har införts vid slutet av året i hela Region Skåne och det finns en massiv kritik mot att man har tagit bort rubriken Bedömning från epikrisen. Arbetsgivaren menar att detta kan utläsas av vårdförloppet, vilket väckt en berättigad stark kritik. Det är tråkigt att denna sak inte har samverkats och nu så begär LFS att Sidå 13

16 frågan tas upp på nytt. I december 2016 har LFS ingivit en förhandlingsframställan till Region Skåne för att initiera nödvändiga förbättringar av den nya epikrisen. SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Året på SUS har som tidigare år präglats av begränsat ekonomiskt utrymme. Förvaltningen gick in i 2016 med ca 450 miljoner i underskott från föregående år. Prognosen för 2016 är ett slutgiltigt underskott på 440 miljoner kronor. Det innebär således egentligen nollresultat. Det har detta år inte hörts samma krav på ogenomtänkta sparförslag. Det har funnits en tyst acceptans mellan förvaltningsledning och politiska företrädare att man inte kan spara sig ur underskottet. Samtidigt har det inte funnits utrymme för några särskilda satsningar av betydelse heller. Den största diskussionen under året har varit kring bristen på slutenvårdsplatser. Cirka 100 vårdplatser som finns inrättade, är stängda på grund av brist på sjuksköterskor. Rekryteringsläget för att kunna bemanna slutenvården är fortfarande besvärligt. På många vårdavdelningar är det besvärande stor personalomsättning, vilket leder till svårigheter att på ett bra sätt kunna introducera ny personal. Förvaltningsledningen driver också målsättningen att förändra bemanningskvoten mellan olika personalkategorier. Rätt används kompetens (RAK) är ett begrepp som lanserats. Detta har lett bland annat till införande av en ny grupp: Servicevärdar, som införts på vårdavdelningar. Än så länge finns servicevärdar bara i Malmö, men under 2017 ska de även komma på vårdavdelningar i Lund. Fördelning av kvoten sjuksköterskor/undersköterskor ska även ändras. Målet är att öppna fler slutenvårdsplatser trots tillgång till färre sjuksköterskor. Denna omfördelning av olika personalgrupper kan förväntas påverka även läkarnas arbetsuppgifter, då moment som tidigare utförts av sjuksköterskor sannolikt i högre utsträckning måste utföras av läkare. Bristen på slutenvårdsplatser präglar i hög grad arbetet och arbetsmiljön på akutmottagningarna. Det är en ständig stressfaktor att fatta beslut om inläggning alternativt att skicka hem patienter utifrån den besvärliga vårdplatssituationen. Många gånger ställs ansvarig läkare på akutmottagningen inför en situation där man hela tiden balanserar på vad som är rimligt utifrån patientsäkerhet. Att lägga in en patient för observation är nästan aldrig möjligt, utan i princip alla inläggningar är sådana fall där slutenvård är självklar. För att stärka framförallt vårdavdelningsarbetet har en ny position införts: Enhetsansvarig Läkare (EAL). En läkare som ska ha ledningsansvar tillsammans med en enhetschef. Det är bra att arbetsgivaren inser att det behövs läkare för att leda. Tyvärr är det fortfarande oklart vilka befogenheter som EAL har. Ett nytt begrepp är också närledningsgrupp. Denna närledningsgrupp ska bestå av sektionschef, områdeschef, enhetschef, samt enhetsansvarig läkare. Närledningsgruppen ska ha operativt ansvar och är således en nivå under Sidå 14

17 verksamhetsområdets ledningsgrupp. Närledningsgrupper ska införas inom hela SUS under Hur närledningsgrupper ska fungera är fortfarande mycket otydligt. Gruppen i sig har inte ett gemensamt mandat att besluta något, utan det formella beslutmandatet ligger kvar hos de ingående chefsfunktionerna. Enhetsansvarig läkare är också en position med otydligt mandat. EAL är inte en chefsposition och inga formella befogenheter följer med uppdraget. MSL har bland annat i central samverkan på SUS (CESAM), framfört att EAL borde vara en position med formellt inflytande över verksamhet och ekonomi, det vill säga en tvåbent chef. Inflytande över ekonomi gäller i de delar som direkt berör medicinska beslut, exempelvis läkemedels och laboratoriekostnader. Vår strävan är att EAL ska vara en position där läkare har både ett reellt och formellt inflytande över den verksamhet man är satt att ansvara för och inte bli en slags gisslan som annars kan bli följden. Sjukstatistik på SUS under året har sjukskrivningar för läkargruppen visat en tydlig trend att öka. Läkarna ligger fortfarande lågt i sjuktal jämfört med andra yrkesgrupper, men ökningen är ändå anmärkningsvärd. MSL har påpekat detta i samtal med förvaltningsledningen. Styrelsens uppfattning är att det ökande sjuktalet delvis har sin grund i ökande stress i arbetet på grund av det höga vårdtrycket och bristen på slutenvårdsplatser. Ett sätt att kunna öka förmågan att hantera stress kan vara att delta i handledning. Handledningsgrupper har under många år varit en självklarhet för andra grupper än läkare inom vården. MSLs styrelse har drivit att även läkare måste få möjlighet att delta i handledning även för specialister. Balint-pedagogiken har visat sig fungera bra för läkare att kunna diskutera komplicerade patientfall utifrån psykosociala aspekter. Under 2017 kommer därför det att erbjudas möjlighet för specialistläkare att delta i så kallade Balintgrupper. Dessa grupper ska starta efter en överenskommelse mellan MSL och förvaltningschefen. Under våren fattade Regionstyrelsen efter förslag från Beredningen för Framtidens Sjukvård, beslut om inrättande av Traumacentrum kategori 1 i Lund. Detta beslut kommer att få stora konsekvenser för omfördelning av verksamheter inom SUS. I definitionen av vad som måste finnas inom Traumacentrum kategori 1 så är det flera verksamheter som idag bara har verksamhet i Malmö som måste flytta delar av sin verksamhet till Lund. Exempel på verksamheter som måste flytta till Lund är; kärlkirurgi, viss ortopedi, med mera. Kompletterande beslut för omfördelning av verksamheter mellan Lund och Malmö pågår. Nio olika utredningar har gjorts under året för att genomlysa hur verksamheter ska organiseras och på vilken ort de ska bedriva verksamhet. Hela detta utredningsmaterial finns just nu hos Beredningen för Framtidens Sjukvård, som ska skriva ett beslutsförslag till Regionstyrelsen. Regionstyrelsen ska sedan fatta beslut i februari Sidå 15

18 eller mars 2017 om SUS framtida inriktning i Lund respektive Malmö. Detta beslut ska sedan ligga till grund för hur nya sjukhusbyggnader ska planeras. I Malmö har man redan tagit i bruk två nya byggnader dit ett antal vårdavdelningar flyttat. Gamla röntgenbyggnaden har rivits och under 2017 ska gamla medicinhuset rivas. Allt för att ge plats för den nya huvudbyggnaden som ska innehålla ca m2 och stå klar om 6-7 år. Även i Lund planeras det för SUS en ny stor byggnad som sannolikt ska placeras från nuvarande patienthotellet bort över parkeringen. Det talas om m2. Hur dessa två nya huvudbyggnader ska detaljplaneras är i stor utsträckning beroende av vilka verksamheter som ska finnas i Lund respektive Malmö. Stora beslut för SUS framtid kommer att fattas under MSL har under året haft regelbunden kontakt med SUS-nämndens politiske ordförande Joakim Sandell. Dessa möten har gett MSLs styrelse möjlighet för insyn i politikens planering för SUS, samtidigt som vi kunnat påverka genom att komplettera det underlag som SUSnämnden fått via förvaltningsledningen innan beslut fattats. Vi har också fått möjlighet att träffa presidiet för Beredningen för Framtidens Sjukvård vilket gett MSLs styrelse möjlighet att påverka Beredningen innan beslutsförslag fastställts. Dessa politikermöten tror vi i styrelsen för MSL är vår bästa möjlighet att kunna påverka strategiskt viktiga beslut innan de fattas. MSL får vid dessa möten möjlighet att lägga fram vår syn som inte alltid är samma som förvaltningsledningens. En viktig politisk satsning under året är den så kallade Tillgänglighetssatsningen. Denna satsning innebär att viss basal kirurgi flyttas ut från SUS till enheter inom SUND och KRYH. SUS får behålla befintliga resurser medan SUND och KRYH tillförs nya resurser. De frigjorda resurserna inom SUS ska användas till mer avancerad kirurgi. Tanken är att man med hjälp av dessa omflyttningar ska kunna öka tillgängligheten för olika typer av ingrepp. Principen är bra men den kan få vissa konsekvenser som måste tydliggöras bättre. Exempelvis måste ST-utbildningen gås igenom för ett antal specialiteter där vi inte kommer att kunna erbjuda fullvärdig utbildning inom SUS. Vidare kan det bli problem för kirurger på mellanposition att få tillräcklig operationstid, då många av de enklare operationerna försvinner från SUS. Flexiblare tjänstgöring med deltjänstgöring på enheter inom Sund och KRYH kan vara ett sätt att lösa dessa konsekvenser av beslutet. Villkoren för tjänstgöring på enheter utanför SUS är dock oklara och måste klargöras. Ett antal chefer på högre nivå har under året slutat. I september aviserades det att förvaltningschef Jan Eriksson skulle avgå. Anders Dybjer utsågs som tillförordnad förvaltningschef under hösten tills ny förvaltningschef kan tillträda. Till ny förvaltningschef har utsetts Björn Eriksson. Han tillträder 16 januari. Björn Eriksson har en klinisk bakgrund som disputerad kardiolog. Han kommer närmast från en tjänst som regiondirektör i Jämtland. Även på divisionschefsnivå har byten skett. På Division 1 har Eva Thoren-Todoulos avgått och ersatts av Katarina Johnsson. På Division 4 har Harald Roos avgått och ersatts av Björn Lövgren-Ekmehag. Även på Division 2 kommer det att bli byte då Sidå 16

19 Anders Dybjer aviserat att även han slutar på SUS när hans uppdrag som tillförordnad förvaltningschef tar slut. En ny chef för Division 2 ska därför rekryteras. Dessa chefsbyten gör att SUS kommer att ledas av en till stora delar ny förvaltningsledning under Hur detta kommer att påverka vår möjlighet inom MSL att påverka beslutsprocessen återstår att se, men vi har tilltro till att den nya ledningen ska inse behovet av gott samarbete med fackliga parter i allmänhet och med läkarförbundet och MSL i synnerhet. Fackligt inflytande sker i första hand via samverkanssystemet. Det är därför mycket viktigt att Läkarförbundet är representerade vid varje samverkansmöte på alla nivåer. I samverkansgrupperna finns representanter för MSL och från Malmö representanter för MLF. Det är därför av vikt att olika klinikombud har regelbunden kontakt och säkerställer närvaro vid samverkansmöten. Vid tillsättning av chefer har MSL möjlighet att delta i rekryteringsgrupper vilket är det bästa sättet att kunna få inflytande och insyn i tillsättningsprocessen. Vid intervjuer av chefskandidater är det av vikt att pressa kandidater på hur de ser på samverkansprocessen, framför allt öppenhet inför fackliga representanter, då reellt inflytande finns framförallt innan beslutsförslag är fastställt. Viktigt är även att det ges tid till eftertanke mellan information och slutsamverkan. Slutsamverkan vid samma möte där information ges för fösta gången i ett ärende ska vara undantag. Vid tveksamhet om hur MSL ska ställa sig till ett förslag är det viktigt att ha kontakt med styrelsen och speciellt divisionsansvarig styrelsemedlem. Fastighetsutveckling Ronny Öhman deltager som huvudskyddsombud vid SUS i den fackliga referensgruppen inom strategisk fastighetsutveckling för ombyggnad/nybyggnad i Region Skåne. PSYKIATRI Sedan den senaste omorganisationen av sjukvården i Region Skåne (SkåVård 2.0) är all psykiatri i Skåne samlad som en division i SUND. Verksamheterna som bedrivs är vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri som är uppdelade på verksamhetsområden. Erik Dahlman deltager i divisionssamverkan för Läkarförbundet Skåne och MSL:s klinikombud vid Vuxenpsykiatri Lund. Den minskande tillgången på vårdplatser inom hela psykiatrin i Skåne har lett till allt svårare arbetsmiljö, med ökande problem på akutmottagningar och slutenvårdsavdelningar. När Vo Vuxenpsykiatri Lund flyttade till det nybyggda psykiatrihuset på Baravägen 1 hösten 2013, så minskade det totala antalet slutenvårdsplatser med 13 sängar; Psykiatri Skåne har utökat antalet slutenvårdsplatser på ätstörningsavdelningen i Lund (som är Sidå 17

20 en regiongemensam avdelning) från 8 till 10 platser genom att bygga om enkelrum till två dubbelrum. Inför sommaren 2015 så stängdes den allmänpsykiatriska vårdavdelning 7 i Lund på grund av sjuksköterskebrist, vilket innebar en minskning med 16 vårdplatser (en tredjedel färre platser) inom allmänpsykiatrin. Istället upprättades en mellanvårdsavdelning (dagvård) i lokalerna. Jourbördan har därefter ökat betydligt för både primärjourer och bakjourer, på grund av den stora bristen på vårdplatser som gäller över hela Skåne inom psykiatrin. Sjuksköterskebristen har lett till att flera försök att öppna nya avdelningar i Skåne fått avbrytas, på grund av för få sökande till de ny tjänsterna. Sedan har Psykiatri Skåne i november 2015 för allmänpsykiatri och februari 2016 flyttat såväl vuxenpsykiatri ungdomspsykiatri i Landskrona och Svalöv till respektive verksamhetsområde i Helsingborg har belastningen på Psykakuten i Lund minskat något. Men bristen på vårdplatser är uppenbar främst inom allmänpsykiatrin i Lunds vuxenpsykiatri och det är vanligt med inneliggande patienter i Lund från andra kliniker på grund av brist på vårdplatser över hela Skåne. Avdelningar som är specialiserade tvingas också på grund av platsbristen ta emot patienter som inte har den sjukdom som vårdavdelningen är inriktad för. Även öppenvårdspsykiatrin påverkas då patienter ibland, på grund av bristen på vårdplatser, får skrivas ut alltför tidigt. Vårdvalet LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering för opiatberoende) har inneburit att LARO-verksamheten fått flera aktörer och beräknade intäkter har minskat mer än beräknade kostnader har sjunkit. Men LARO-verksamheten går på Psykiatri Skånes regionala nivå numera runt ekonomiskt, efter att verksamheten under en längre period gått med förlust. Psykosrehab i Eslöv planerar att stängas battetid från februari 2016 och ersättas med omkring 10 platser allmänpsykiatriska i lokalerna för mellanvården på gamla avdelning 7 på Baravägen i Lund. Förhoppningsvis kommer detta leda till att patienter skall vårdas på rätt avdelnng, som vårdavdelningens specialisering är inriktad för. Övertidsfrågan har varit en stridsfråga under året och detta har stor betydelse eftersom det råder brist på läkare på flera områden i Skåne och hög arbetsbelastning för flera enheter. Frågan om ersättning för arbetad övertid kommer fortsatt att vara viktig under år Läkare skall inte arbeta övertid gratis. Psykiatri Skåne avser att införa hyrläkarstopp för psykiatrin i Skåne med början från februari Läkarförbundet kan ur professionell synpunkt inse att det finns goda skäl att undvika hyrläkare, för att få en bättre kontinuitet och kvalitet i vården, men samtidigt upplever Läkarförbundet att arbetsmiljön på många platser inom Psykiatri Skåne blivit sådan med många vakanser, att man inte orkar och att man söker sig därifrån för andra läkartjänster. Sidå 18

21 Att Psykiatri Skåne tidigare under 2016 förväntat sig att läkare ska arbeta på enheter med många vakanser, samtidigt som de skrivit bort rätten till ekonomisk ersättning för arbetad övertid, är inte förenligt med vad den god arbetsgivare ska göra och arbetsgivaren har backat efter förhandling i övertidsfrågan i oktober Division Psykiatri har gått vidare med hyrläkarstopp efter beslut i Skånevård SUNDs politiska nämnd den 16 augusti, detta utan att samverka frågan och arbetsgivaren har därmed brutit mot MBL. Detta ledde till att förhandlingarna om övertid fick utökas med kontakter med politiken i denna fråga. Detta kan nog ha bidragit till att arbetsgivaren backat i övertidsfrågan (se avsnitt om flex och övertid). Det har varit flera tillfällen med dåligt skött samverkan av arbetsgivaren, särskilt vid övertidsfrågan, hyrläkarstoppet och införandet av journal på nätet. Bedömningen är att samverkansformerna behöver förbättras på inom Psykiatrin för att undvika tvisteförhandlingar. Division Psykiatri erbjuder sedan december förhöjd betalning vid extra tjänstgöring under ledig tid på andra verksamhetsområden än det egna med brist på läkare (Det är ej brist i Lund eller Malmö men bland annat i Landskrona och Helsingborg); ersättningen är schabloniserad för överläkare, specialistläkare och ST-läkare, motsvarande beloppet för kvalificerad övertid enligt AB. Sådan tjänstgöring skall vara helt frivillig från medlemmen. Bakgrunden är naturligtvis hyrläkarstoppet. Chefsfrågan är ett problem särskilt inom psykiatrin och MSL verkar för att läkare skall kunna förena ett chefskap med viss mindre klinisk verksamhet eller forskning. PRIMÄRVÅRDEN Fokus för arbetet under verksamhetsåret har fortsatt varit att verka för en förbättrad tillgång och bemanning med specialister i allmänmedicin. MSL har samarbetat med övriga skånska läkarföreningar i denna fråga och har skapat en fokusgrupp primärvård. Vi har presenterat förslag på åtgärder till ledande politiker och tjänstemän för att på sikt komma tillrätta med underskottet på specialister i allmänmedicin. Under året har det tillkommit fler personliga ärenden med utmattningsbild, vilket MSL arbetar vidare med. Fokus har även varit att hitta lösningar på hur man kan bemanna gravt underbemannade vårdcentraler i Skåne. Ett annat fokusområde vi arbetar med är läkares inflytande och möjlighet till chefsskap. MSL har haft möten för klinikombuden med fruktbara diskussioner och utbyte av ideer och lösningar på gemensamma frågeställningar. Vi har under året verkat för att fler av klinikombuden även tar sig an uppdraget som skyddsombud. Sidå 19