Tillgänglig undervisning! Tänk gemenskap! Anne-Marie Körling

Transkript

1 Tillgänglig undervisning! Tänk gemenskap! Anne-Marie Körling

2 Ordförande Världen underverk

3 Det hör till underverken.

4

5

6 Vill jag vara elev i mitt eget klassrum?

7 Hur uppfattar jag texten på tavlan från alla olika platser i klassrummet?

8 Ser jag det som skrivs? Hör jag det som sägs? Kan jag ta del av det klasskamraterna säger?

9 Attityder Eleven rör sig för att störa? Eleven rör sig för att delta? Eleven kan inte sitta still? Eleven kan inte läsa det som står?

10 Utgå ifrån att elever vill delta. Om de inte deltar - vad hindrar dem från att göra det? Se till hindren som en utvecklingsuppgift - och lägg inte åtgärden i elevens knä fråga varmt sakligt: Vad hindrar dig/oss? Vad behöver du/vi?

11 Jag ser inte. Jag hör inte.

12

13 Att aktivt välja förhållningssätt Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skollag (2010:800)

14 Att aktivt välja förhållningssätt Ledning och stimulans skapas genom undervisningen innehåll och hur vi genom den möts för att tillsammans tänka, kommunicera och lära.

15 Att välja förhållningssätt Jag beslöt mig för att stanna upp utanför dörren och tänka på kroppsspråket inför varje ny patient. Var mitt kroppsspråk öppet, eller instängt med armarna knutna över bröstet? Hur var min mimik, var jag sammanbiten av stressen eller var jag neutral och rent av svagt positiv? Jag testade att höja blicken och le och märkte att något hände med min känsla i samma stund, jag blev själv mer positiv av att medvetet välja ett positivt kroppsspråk. Peter Strang; Att höra till, 2014

16 Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör Skollag (2010:800)

17

18

19 Innehållets utvidgande På ett rikt och varierat sätt!

20 Tolerans för att eleverna är olika På ett rikt och varierat sätt!

21 Thomas Halling Han tittade upp och mötte frökens blick. Den var varm och vänlig. Thomas Halling; Bli ihop, 2002

22 Läs sidorna /Låt stå!

23 Aluminiumframställningen sker genom elektrolys i kar som invändigt är klädda med kol. Kolet fungerar som katod. Aluminiumoxid hälls ner i karet och löses i jonlösning och smält kryolit ( ), varvar aluminiumjonerna ( ) och smält kryolit ( ), varav aluminiumjonerna ( ) och oxidjonerna ( ) blir fritt rörliga. Anoden utgörs av kolstavar som är nedsänkta i smältan. Vid elektrolysen vandrar aluminiumjoner till katoden där de bildar aluminiumatomer och oxidjonerna till anoden där de bildar syrgas.

24 Puh! Informationstät. Lingvistiska konstruktioner. Satsförkortningar. Passiv form. Litet läsartilltal. Prof. Monica Reichenberg, 2014

25 Eleverna behöver inte hjälp. De behöver undervisning!

26 Jag vill att läraren berättar om vad det här handlar om Jag vill att vi ska förstå vartenda ord Jag tror att läraren lärt oss det här men att vi inte kan språket när vi ska läsa själva Jag vill inte göra det här jag vill fortsätta med det jag gjorde igår Jag vill se en bild som visar vad det här kan vara för något? Kul om man fick söka själv och gissa om den bild man hittar stämmer överens med det som står.

27 Objektet är undervisningens innehåll. Tillsammans lär vi oss. Subjekt är vi!

28 Om du fick en miljon!

29 Sätt igång att jobba! Du måste börja skriva nu! Om du inte hinner klart får du ta hem! Varför börjar du inte? Det här är ingen svår uppgift! Du kan om du bara vill.

30 Lärarens öppna fråga: Hur kan du lära mig om höger och vänster?

31 Man gick där på vägen hem. Man funderade på: vilken hand är höger och vilken är vänster och så tänker man att man måste kunna höger och vänster. Men varför? Varför är höger och vänster så viktigt? Vadå, går det före skolarbetet? Nej! Men varför är det nånting man måste kunna? För att det är bra att kunna så att du: Går på rätt sida av vägen, veta vilket håll du ska svänga när du är vuxen och sitter i bilen och GPS:n säger Sväng åt höger och när nån kanske frågar: Är du vänsterhänt eller högerhänt

32 Men Inga men! Lär dig höger och vänster när du är barn istället för när du är vuxen. Det blir lättare om du lär dig det när du är barn. När jag lärde mig höger och vänster tänkte jag vilken hand skakar man hand med. Så tänk så. Men om det fortfarande är svårt som kommer 3 snabba tips på hur du kan lära dig höger och vänster. Här kommer dom. Fort. För det är så spännande.

33 Första tipset: Den handen som du skakar med är höger. Det andra: Du kan sätta nåt runt högerarmen som det står H på. Då vet man att det är höger och att den andra med inget på är vänster. Och den sista och kanske den bästa: Den är på nästa sida.

34 Och nu. Den tredje och den sista: Om du inte är helt säker så kan du fråga.

35 Inte ett svar utan en mångfald av svar.

36 Intresse genererar intresse. Det går att låna intresse av läraren.

37 Att vara den enda eleven som inte förstår. Hur göra?

38 Motivation handlar om rörelse. Hur kan vi röra oss mot innehållet och inte fastna i vilka vi är?

39 Anne-Marie Körling besöker Kronan skola, Trollhättan, den 17 november En elev, årskurs 3, söker kontakt: E: - Vem är du? A-M: - Anne-Marie heter jag. Vad heter du? E: - L Vad tänker du om magi? A-M: - Magi? Berätta? Hur du tänker om magi? E: - Jag funderar på vad magi är. Kan du något som är magiskt? A-M: - Hmm jag kan lära barn att läsa E: - Det är inte magi. Det är ditt arbete. Och du gör det inte ensam. Du behöver också att barn är med. A-M: - Hmm E: - Jag tycker att ord är magi om man tänker efter. Orden är magiska. Att man kan berätta och att man kan tänka. Det är magi tycker jag.

40 John Hattie; Synligt lärande för lärare,

41 På tisdagar kan jag läsa. På onsdagar kan jag inte läsa.

42 Vardagsfråga Hur läser du? Hur gjorde du för att lösa läsningen? Hur förstod du det du läste? Vad ser du fram emot att läsa? Hur vill du möta den här texten?

43 En ekvation kan innehålla flera variabeltermer och siffertermer. När du löser en sådan ekvation börjar du med att förenkla så att det bara blir en variabelterm och en sifferterm kvar. Sedan löser du ekvationen. Ibland innehåller ekvationer även parenteser. Då gäller samma regler som när du förenklar uttryck och parenteser. Det betyder till exempel att om en parentes har ett minustecken framför sig, så ändras alla tecken inuti parentesen när den tas bort.

44 Då eleven inte förstår skapa ett vi! Hur ska vi förstå detta? Hur kan du och jag klura ut vad som menas? Vilka ord måste vi förstå? Vilka är våra erfarenheter av detta?

45 Från en undervisning till en annan: När eleverna ännu inte visar aktivitet bli en berättande lärare och visa hur du tänker och skulle göra. Rikta dig mot innehållet och lägg inte ut besvikelsen på eleverna. Aktivera genom att intressera dig.

46 Anta inte att eleverna inte vill. Tänk tvärtom. Klart de vill!

47 Ställ frågor! Berätta, på vilket sätt bjuder texten på motstånd? Vad skulle göra den här texten mer intressant? Vad behöver vi för att förstå texten?

48 Ur passivitet till aktivitet. Undervisa!

49 För att göra äppelmos till två personer går det åt 1 äpple. Hur många äpplen går det åt till fyra personer?

50

51

52 Läraren aktiva inriktning handlar om att välja vad att se på och genom det skapa samtal och relation. Genom innehåll och samtal underhålla relationen och intresse.

53 Elev Lärare Innehåll

54 Fråga för koncentration och fokus: In mot innehållet: Berätta om uppgiften? Verklighetsförankring: Hur skulle du göra om du gjorde äppelmos? Relationer: Vilka skulle få smaka? Modell: Hur jag skulle göra och tänka Berättande: Hur skulle du förklara uppgiften för en kompis? Överföring: Berätta, hur tänker du nu om ordet åt och personer? Berätta om hur man gör äppelmos?

55 Identifiera för att skapa undervisa Hinder för eleven: Ordförståelse: åt, personer Svarsmöjligheter: För liten möjlighet att formulera ett svar och resonemang Undervisningen mellan lärare och elev: skapa samtal om ord och ordförståelse Skapa modeller för hur att skriva utförligare

56 Övergripande syfte med uppgiften för att konstruera liknande uppgifter Elevens erfarenheter Räknesätt Att läsa Att skriva Att förstå vad som efterfrågas. Att formulera svar till ställd fråga

57 Modella exempel, inte lösningar

58 Tillsammans i undervisningen Gemenskap med, tillsammans Delaktighet, medverkan och påverkan Möjlighet att kommunicera med och om Respekt och tolerans Se till lärande och inte brister Kontakt och relation både med innehåll och varandra Namn och hälsningsritualer

59 Barn ställer hundra frågor utanför skolan men alldeles för få i skolan.

60 Sven-Eric Liedman: Ett oändligt äventyr, 2001 Den förmåga som framför allt måste odlas är förmågan att ställa frågor.

61 Från formfrågor till innehållsfrågor: Kommer det här på provet Jag har funderat på det där med vattnets kretslopp. Gäller det också vattnet som kommer ur kranen hemma?

62 Hålla koncentration och visa intresse. Lärarens intresse och koncentration smittar av sig. Lärarens frågor riktar uppmärksamheten mot något.

63 Om du står på månen ser du upp eller ned på jorden då?

64 Om du står på månen ser du upp eller ned på jorden då? Jag tror att det inte finns något särskilt upp eller ned. Det är tyngdlöst i rymden så man kanske är upp och ner och ser från olika håll. Men jorden Tellus snurrar ju runt sin egen axel så det är ju olika svar. Men jag ju aldrig varit i rymden så jag vet inte. Alltså tror jag att det inte är något speciellt svar på den här frågan.

65 Om du står på månen ser du upp eller ned på jorden då? Jag har ingen aning men jag kan tro att det beror på villken tid det är. När det är dag när solen är högst upp i skyn är nog månen lika dant på andra sidan av jorden. Men man kan omöjligt tro att solen är UPPE och månen är NERE så det finns inget svar.

66 Om du står på månen ser du upp eller ned på jorden då? I rymden finns inget upp och ned. Där ser man inte var man är, det bara snurrar runt och till sist vet man inte var man är, så då måste man titta. I rymden kan man titta men ändå inte veta om man är upp eller ned. Men jag kanske har fel för jag har inte varit uppe i rymden. Jag tror att det kan finnas ett annat svar för resten av klassen har ju skrivit annorlunda än vad jag har skrivit.

67 Om du står på månen ser du upp eller ned på jorden då? Det finns inget svar på frågan eftersom månen och jorden ligger i omloppsbana och månen cirklar runt jorden och jorden cirklar runt solen och de beror också på dag och natt. Mitt eget svar förvirrar mej.

68 Vara på eleverna. Vara med eleverna.

69 Se på eleverna! Se med eleverna!

70 Tre minuters avståndstagande - Du ger upp för snabbt! - Du måste börja arbeta nu! - Du måste anstränga dig. - Du kan om du bara försöker. - Du funkade förra lektionen varför funkar du inte nu. - Du fuskar

71 Värdegrunden börjar med mig. Sällan med dig.

72 Ett ords möjlighet Berätta

73 Den lilla grabben tar ett par skeva skutt på ett ben, utan att ramla. Och fylls av beundran för sin duktighet, dubbelt stark eftersom det finns åskådare. Blir vi någonsin vuxna? Dag Hammarskjöld, 1963