Tid Torsdagen den 29 augusti 2013 kl. 13:00 Plats Omsorgsförvaltningen, Skeppsbrogatan 55, plan 4

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Omsorgsnämnden Tid Torsdagen den 29 augusti 2013 kl. 13:00 Plats Omsorgsförvaltningen, Skeppsbrogatan 55, plan 4 Gruppmöten Majoriteten: måndagen den 25 augusti kl. 17:30, Finngrundsgatan Alliansen: onsdagen den 28 augusti kl. 16:45, omsorgsförvaltningen Enligt uppdrag Agneta Järkelid Val av justerare Jan Petersson (S) Fastställande av dagordning Informationsärende 1. Redovisning av enkät och intervjuer vid Smedängen Beslutsärenden 2. Budgetuppföljning juni bilaga Föredragande: Magnus Levin 3. Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning bilaga Föredragande: Thomas Tryggvesson 4. Motion om att välja mat ska vara självklart bilaga Föredragande: Lars Axelsson 5. Granskning av ledarrollen inom omsorgen bilaga Föredragande: Thomas Tryggvesson 6. Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten bilaga Föredragande: Thomas Tryggvesson

2 Omsorgsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7. Medborgarförslag ang fixartjänst bilaga Föredragande: Lars Axelsson 8. Nytt vård- och omsorgsboende på Varvsholmen bilaga Föredragande: Christina Samuelsson 9. Avveckling av servicelägenheter bilaga Föredragande: Lars Axelsson 10. Ändrad inriktning vid Bryggaren bilaga Föredragande: Lars Axelsson Informationsärenden - Förvaltningschefen informerar - Förändring av hemhandling - Boendesamordnarens rapport - Anmälan om delegationsbeslut

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin ON 2013/ Omsorgsnämnden Budgetuppföljning juni Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner budget- och verksamhetsrapporten för juni och överlämnar den till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt anvisningar för verksamhets- och budgetuppföljning i Kalmar kommun skall omsorgsnämndens lämna ekonomirapport för juni till kommunstyrelsen. Ekonomi Driftredovisning Årsprognos Jmf Tkr (netto) Budget Efter juni maj Verksamhet Förvaltningsgemensamt / Administration / Volymer* SoL - övergripande Team 1 - norr Team 2 - norr Team 3 - norr Team 4 - norr Team 5 - söder Team 6 - söder Team 7 - söder Team 8 gemensam verks HSL /-0 +/-0 Prognos vid årets slut /-0 +/-0 *Volymer avser resursfördelning till hemtjänsten Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Magnus.Levin@kalmar.se

4 ON 2013/ (6) Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge är fortsatt mycket ansträngt efter juni månads förbrukning. Flera team har försämrade resultat och teamens samlade underskott är nu nästan 20 mkr att jämföras med bokslutet för år 2012 som slutade på ett minus på 3 mkr. Prognosen är dock svårbedömd eftersom semestereffekten inte syns fullt ut förrän efter septemberlön. Semestervikarierna har anställts både som månadsanställda och timanställda vilket också försvårar att göra en bra prognos. Årets sparbeting Det ser fortfarande ut som att årets sparbeting på 10 mkr kommer att klaras inom ram vilket innebär att den totala årsprognosen för förvaltningen är ekonomisk balans jämfört med budget. Konfliktvarsel Strax före semestrarna så varslade kommunal om stridsåtgärder som skulle kunna påverka vår verksamhet. Av den anledningen togs beslut om strejkförberedelser som har kostat förvaltningen pengar men hur mycket är svårt att säga i nuläget. Årlig omräkning av resursfördelning kopplat till demografi Enligt den resursfördelning som tillämpas kopplat till demografiska förändringar har omsorgsförvaltningen fått 1,8 mkr. Den verkliga siffran blir efter omräkning +-0 vilket innebär att förvaltningens ram minskas med 1,8 mkr och detta är medräknat i prognosen. Förvaltningsgemensamt (+-0 mkr) Ingen avvikelse mot budget. Verksamhet administration (+/-0 mkr) Ingen avvikelse mot budget. Volymer (+12 mkr) Under denna rubrik redovisas avvikelser mot budget för resursfördelad hemtjänst. Utvecklingen är att timmarna ligger på en ganska konstant nivå. Verksamhet SoL övergripande (+6,6 mkr) Under denna rubrik redovisas avgiftsintäkter, kostnader för outhyrda lägenheter, tvätt och arbetskläder m m. Intäkterna ökar och kostnaderna för arbetskläder och tvätt är lägre jämfört med budget. Verksamhetsområde Norr (-10,7 mkr) Prognos juni Hemtjänst, servicelägenheter Vård- o omsorgsboende äldre Vård- o omsorgsboende dementa Övrigt Tot verkställighet Norr

5 ON 2013/ (6) Prognosen för verksamhetsområde Norr per visar på ett utfall på -10,7 mkr jämfört med budget. Vård- och omsorgsboende För vård- och omsorgsboende äldre visar prognosen på ett mindre underskott totalt. Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom har ett större underskott. Under januari-april har det funnits behov av extraordinära insatser på flera demensboenden på grund av stark oro, hot och våld samt vård i livets slut. Ett stort team med sex enheter innehållande vård- och omsorgsboende och 230 medarbetare har gått in i Rätt till heltid i mars och de flesta av boendena där är demensboenden. Det finns barnsjukdomar vid start, men även en problematik att kunna använda överskottet av resurser optimalt på grund av arbetstidsregler och att inte kunna lägga delade arbetspass. Planering för rekrytering av personal till nya äldreboendet i Berga har startat och ska finansieras inom omsorgsförvaltningens budgetram. Arbetet med att bygga till Jungmansgården för att få ett effektivare och större boende är långt framskridet och starten sker i höst. Utbyggnaden med 16 omsorgsplatser ska också finansieras inom befintlig budget. Hemtjänst Samtliga hemtjänstgrupper visar på underskott i prognosen. Större delen av hemtjänstgrupperna fortsätter att tappa omsorgstagare och timmar. Det pågår arbete med att åtgärda detta. Bland annat kommer en hemtjänstgrupp, Täljstenen, att avvecklas 1 september i år och närliggande enheter tar då över insatserna till omsorgstagare i området. Fyra andra hemtjänstgrupper i norr är under planering när det gäller sammanslagning för att klara helgbemanning och kvällsbemanning på ett effektivt sätt. Personalen i hemtjänsten upplever att de har fått svårare att hinna med övriga arbetsuppgifter som inte är direkt omsorgsarbete, och känner en stor stress över detta. Avdelningen för utveckling och kvalitet kommer inom kort att starta en översyn av hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter. En kartläggning av samordnarrollen ska göras samt en mätning av vad som är direkt och indirekt omsorgstagartid. Även tidsåtgång för administrativa uppgifter ska analyseras och tid för detta ska mätas. Team 1 Område Rockneby, Läckeby Lindsdal. Både boende- och hemtjänstverksamhet i teamet. Enheterna i team 1 gick in i Rätt till heltid (90 %) 29 april. Team 2 Innehåller enheterna Norrlidshemmet, Björketorp, Jungmansgården, Trädgården och Riddaren. Teamet gick in i Rätt till heltid (100 %) 4 mars och arbetar för att hitta schemalösningar framåt. Eftersom medarbetarna arbetar flera timmar och längre arbetspass blir det tider på dygnet där det finns personal som inte täcks budgetmässigt av tilldelade resurser. Uppföljning sker kontinuerligt. Teamet som innehåller 6 enheter har totalt ett stort budgetunderskott efter april månad. Arbetet med att avveckla Riddaren har startat. Omsorgstagare har haft individuella samtal med personal från omsorgsförvaltningen för att kunna förbereda sig och ha egna önskemål om annat boende. Hittills har de flesta valt att flytta till det nya vård-och omsorgsboendet i Berga. Personal har fått information vid flera tillfällen och processen med att placera personal på nya arbeten har också startat.

6 ON 2013/ (6) Team 3 Hemtjänst i områdena Norrliden, Berga, Funkabo och Djurängen. Samtliga enheter har tappat omsorgstimmar och enligt befolkningsprognosen fram till 2017 kommer detta att fortgå. Täljstenens hemtjänstgrupp avvecklas därför 1 september och omsorgstagarna får sina insatser från närliggande grupper. Teamet har varit inne i Rätt till heltid (90 %) i ca 1 år. Team 4 Innehåller Oxhagshemmet, Hemtjänsten för Bärnstenen och hemtjänsten i Oxhagen. Hemtjänsten i området har tappat ett stort antal timmar, en stor del av orsaken är att Bärnstenen numera är ett trygghetsboende och friska äldre personer flyttar in. Bärnstenens hemtjänstgrupp har minskat drastiskt och kommer 1 september att flyttas ihop med hemtjänstgruppen i Oxhagen för att få en effektivitet i arbetet. Oxhagshemmets demensenheter har haft en period med extraordinära insatser på grund av omsorgstagare med oro och aggressivitet. Teamet har varit inne i Rätt till heltid (90 %) i 1,5 år och det finns en samordnare i det arbetet som idag gör det arbete som Resurscentrum tidigare gjorde, men tjänsten är inte finansierad ännu. Övrigt Från och med årsskiftet får enheterna finansiera kostnader som tidigare belastat Resurscentrum (f.d. Bemanningsservice.) För verksamhetsområde Norr är prognosen för denna kostnad 2,7 mkr för Verksamhetsområde Söder (-8,7 mkr) Prognos juni Hemtjänst, servicelägenheter Vård- o omsorgsboende äldre +100 Vård- och omsorgsboende dementa Övrigt Tot verkställighet Söder Prognosen för verksamhetsområde söder, per visar ett utfall på -8,7 mkr jämfört med budget. Totalt sett ser prognosen för södra verksamhetsområdet lite sämre ut. Svårast är att komma i budgetbalans i demensenheterna och i hemtjänsten och anledningen är lite samma sak. Verksamheten går upp och ned, i hemtjänsten tappar man stora ärenden och det tar en tid av omställning innan man kan anpassa personalstyrkan efter den nya resursfördelningen trots att man arbetar med rörlig och tillgänglig tid, dvs att man försöker flyttar personal där behovet finns. I demensenheterna skiftar omsorgstagarnas behov ibland från ena dagen till den andra och vi behöver öka personalbemanningen för att säkra omsorgen både för den det gäller men också för de andra som bor på enheten. Team 5 Lagerträdet, Bryggaren och hemtjänstområdena i och runt centrala Kalmar. Har ännu inte gått in i Rätt till heltid. Teamet står inför stora förändringar och vi har påbörjat planerna för detta. Fortsätter att arbeta med de åtgärdsförslag vi har för budget i balans.

7 ON 2013/ (6) Team 6 Stensberg och hemtjänsten i södra områdena i Kalmar. Här arbetar man med Rätt till heltid 100% och samtliga enheter i teamet har svårt att hålla budget. Vi arbetar mycket med att tänka nytt när det gäller schemaläggning. Team 7 Smedängen och hemtjänsten i Rinkabyholm, Smedby, Trekanten. Budget i balans. Detta team (och team 4 i norr) kommer att utvärderas och en utvärderingsdesign är utformad där vi kommer att belysa perspektiven ekonomi, arbetsmiljö, omsorgstagare/brukare och processer. Målet är att få fatt på framgångsfaktorer för en budget i balans med kvalitet för brukare och personal. Fortsatta arbetet för söder Handlingsplaner finns och följs upp bl a i verksamhetsuppföljningarna (VUF). Team 7 och 6 har fått uppföljning i schemaläggning av konsult från Time Care och åtgärdsförslag att arbeta vidare med finns efter dessa genomgångar. Vi följer sjukfrånvaron och har också beslutat om en del åtgärder på individnivå. Verksamhetsområde Gemensamt (+800 tkr) Prognos juni Teknik -100 Träffpunkter, dagverksamheter +400 Hemtjänst (nattpatrull, anh) +400 Övrigt +100 Tot verkställighet Gemensamt +800 Prognosen för verksamhetsområde Gemensamt, per visar ett överskott på 0,8 mkr jämfört mot budget. Verksamhetsområde HSL (+/-0 mkr) Prognos juni HSL- övrigt +/-0 HSL - tekniska hjälpmedel +/-0 Tot HSL +/-0 Ekonomin är ytterst ansträngd men verksamhetsområdet uppvisar ingen avvikelse mot budget totalt. Det finns en omsorgstagare med omfattande behov som redovisas inom verksamhetsområdet. Finansiering sker av resursfördelningspengar och är medräknat i prognosen. Förslag till åtgärder Vid omsorgsnämndens möte i maj beslutades en rad åtgärder för att minska teamens beräknade underskott. Det går inte att se effekter av dessa åtgärder ännu och effekter av sommarbemanningen ser vi fullt ut efter septemberlön. Om inga positiva effekter kan märkas kommer omsorgsförvaltningen att presentera ytterligare sparåtgärder vid nämndens sammanträde i september.

8 ON 2013/ (6) Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilagor Beviljade hemtjänsttimmar Bilaga 1 Bokförda kostnader för övertid Bilaga 2 Bokförda kostnader för timanställda Bilaga 3

9 Bilaga 1 Beviljade hemtjänsttimmar 2013 jmf med år Tim/mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Antal ärenden aug 2012: prel aug 2013: 1 081

10

11

12 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson ON 2012/ Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

13 Datum Ärendebeteckning Samverkansöverenskommelse mellan Landsti inget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar r län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Kalmar kommun Borgholms kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Emmaboda kommun Torsås kommun Mönsterås kommun Högsby kommun Hultsfreds kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Vimmerby kommun

14 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas

15 3 (8) 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SOL, ändrad genom SFS 2009:981) De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt. 2. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)

16 4 (8) Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010) 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 4. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. 5. Målgrupp Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.

17 5 (8) 6. Strategisk planering och ledning Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp Beslutmässig Mötesfrekvens Adjungerade Protokoll Brukare Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen. Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.

18 6 (8) 7. Brukarorganisationers medverkan Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering. 8. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som meddrabbade till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län. Landstinget kommer att medverka en gång/år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län

19 7 (8) 9. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja. Antal upprättade individuella samordnade planer. Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen. Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.

20 8 (8) 10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. Underskrifter Landstinget i Kalmar län Kalmar kommun

21 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson ON 2012/ Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

22 Datum Ärendebeteckning Samverkansöverenskommelse mellan Landsti inget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar r län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Kalmar kommun Borgholms kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Emmaboda kommun Torsås kommun Mönsterås kommun Högsby kommun Hultsfreds kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Vimmerby kommun

23 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas

24 3 (8) 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SOL, ändrad genom SFS 2009:981) De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt. 2. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)

25 4 (8) Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010) 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 4. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. 5. Målgrupp Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.

26 5 (8) 6. Strategisk planering och ledning Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp Beslutmässig Mötesfrekvens Adjungerade Protokoll Brukare Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen. Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.

27 6 (8) 7. Brukarorganisationers medverkan Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering. 8. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som meddrabbade till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län. Landstinget kommer att medverka en gång/år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län

28 7 (8) 9. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja. Antal upprättade individuella samordnade planer. Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen. Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.

29 8 (8) 10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. Underskrifter Landstinget i Kalmar län Kalmar kommun

30 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson ON 2012/ Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag. Bakgrund Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning undertecknades i november 2012 efter beslut i kommunstyrelsen. Socialstyrelsen har i samband med PRIO-överenskommelsen mellan SKL och Socialstyrelsen förtydligat kraven på vad överenskommelsen skall innehålla. För att ta del av den prestationsbaserade ersättningen som är kopplad till PRIO-satsningen krävs bland annat att överenskommelsen revideras med ett tillägg kring anhörigstöd. I samband med revideringen uppdateras också förteckningen över de överenskommelser som är kopplade till den övergripande överenskommelsen. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Bilaga Reviderad samverkansöverenskommelse Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

31 Datum Ärendebeteckning Samverkansöverenskommelse mellan Landsti inget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar r län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Kalmar kommun Borgholms kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Emmaboda kommun Torsås kommun Mönsterås kommun Högsby kommun Hultsfreds kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Vimmerby kommun

32 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 2. Gemensamma överenskommelser 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4. Mål för samverkan 5. Målgrupp 6. Strategisk planering och ledning 7. Brukarorganisationers medverkan 8. Stöd till anhöriga 9. Uppföljning 10.Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas

33 3 (8) 1. Inledning och syfte Sedan den 1 januari 2010 är Kommuner och Landsting skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande: Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (8a HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a SOL, ändrad genom SFS 2009:981) De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvar på området. Det innebär att det ställs krav på kommun och landsting att ingå formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål och övergripande samarbete (proposition 2008:09:193). Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. Denna överenskommelse är en övergripande överenskommelse med syfte att: Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den utgör ett paraply för och håller samman de överenskommelser som finns/kommer att finnas kopplade till detta övergripande dokument. Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt. 2. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan. Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd). (Antaget av Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län februari 2010) Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP. (2013) Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP. (2013) Överenskommelse om arbete med samordnad individuell plan, SIP. (2012) Lokalt styrdokument för riskbruk, missbruk och beroende (Kunskap till praktik). (2013) Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner (Gemensam rutin reviderad januari 2012)

34 4 (8) Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende 2008 (Hemsjukvårdsavtalet). (utvärdering pågår) o Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel (2010) o Praktiska anvisningar för sjuksköterskor (2010) 3. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och LSS lagstiftningen. Landstinget i Kalmar län och Kommunerna i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 4. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. 5. Målgrupp Målgruppen för samverkan enligt detta dokument är personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som p.g.a. psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från landstinget och kommunen. Vi använder oss av definition av psykisk funktionsnedsättning enligt Nationell psykiatrisamordning.

35 5 (8) 6. Strategisk planering och ledning Den strategiska ledningen sker genom en länsgemensam ledningsgrupp för Landstinget i Kalmar län och kommunerna i länet. Strategisk ledningsgrupp består av basenhetschefer för landstingets psykiatri i l änet samt socialchefer/omsorgschefer från samtliga kommuner. Socialcheferna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med överenskommelsens mål. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när problem med samverkan uppstår. Ledningsgruppen skall ta emot frågor från de operativa ledningsgrupperna samt från ansvariga i linjeorganisationerna. Ordförande Sekreterare Beredningsgrupp Beslutmässig Mötesfrekvens Adjungerade Protokoll Brukare Ledningsgruppen utser inom sig ordförande för ett år i taget. Ordförande kallar till möte och håller i dagordningen. Samordnaren för CM i länet har funktionen som sekreterare för ledningsgruppen. Ledningsgruppen utser inom sig tre personer från kommunerna och en från landstinget för ett år i taget. Sekreteraren är en av personerna i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ska bestämma vilka ärenden som ska tas upp på ledningsgruppens möte. Ledningsgruppen fattar beslut i konsensus. När någon i ledningsgruppen begär ytterligare tid för förankring på hemmaplan alternativt att beslut fattas på politisk nivå ska detta bifallas. Ledningsgruppens ska ha fyra möten per år. Till mötena kan adjungerade personer bjudas in. Vid frågor som berör verksamheterna skola/fritidshem/förskola ska representanter för dessa verksamheter vid behov bjudas in. Socialcheferna ansvarar för att en dialog med förvaltningschefer för dessa verksamheter förs. Mötena ska dokumenteras i tydliga och formaliserade protokoll som justeras av ordförande. Protokollen skall efter justering skickas till samtliga ledamöter som ansvarar för att dessa diarieförs på gängse sätt hos respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för information om fattade beslut i respektive verksamhet. Brukarorganisationerna ska bjudas in en gång per år till en dialog med ledningsgruppen. Ledningsgruppen kommer att vara ansvarig för Samstöd samt denna samverkansöverenskommelse.

36 6 (8) 7. Brukarorganisationers medverkan Ledningsgruppen kallar en gång per år brukarorganisationerna till ett samråds möte. Brukarorganisationerna ges möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på denna överenskommelse inför varje revidering. 8. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dig som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Enligt 2 c HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Kunskapen växer om anhöriga som meddrabbade till sjuka närstående och dess konsekvenser i form av sjuklighet hos den anhöriga. Detta pekar på behovet av att hälso- och sjukvården utvecklar sitt bemötande av anhöriga och uppmärksammar deras behov av stöd. Bestämmelsen i Socialtjänstlagen berör den som vårdar eller stödjer en närstående. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan alltså handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Många anhöriga har en långvarig kontakt med landstingets hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklar samarbetet för den anhörigas och närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd. Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Sprida informationsbroschyren Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län. Landstinget kommer att medverka en gång/år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län

37 7 (8) 9. Uppföljning Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande. Mål Indikatorer Tillvägagångssätt Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka det lokala samarbetet i Kalmar län. Andel av huvudmännens verksamheter som har organiserats för att underlätta samverkan och skapa förutsättningar för en sammanhållen vårdkedja. Antal upprättade individuella samordnade planer. Samverkan ska bedrivas sa att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Antal avvikelserapporter och förbättringsåtgärder Andel individer som upplever sig delaktiga i planering och genomförande av insatser. Hur berörd personal har arbetat med ett individperspektiv i planeringen. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Granskning av avvikelserapporter och åtgärder. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars och kompetensområden. Andel individer som upplever vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och stöd som en helhet oavsett enhet eller huvudman Andel berörd personal som känner till samverkansöverenskommelsen. Andel berörda som uppfattar att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan inblandade huvudmän är tydlig och förutsägbar. Intervju/enkäter till enskilda individer som varit föremål för samverkan. Intervju/enkät till berörd personal som samverkat runt individen.

38 8 (8) 10. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning, bristande deltagande i ledningsgruppens möten eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, representanter som inte kommer till samverkansmöten, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. Underskrifter Landstinget i Kalmar län Kalmar kommun

39 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars Axelsson ON 2013/ Omsorgsnämnden Motion om att välja mat ska vara självklart Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att förklara motionen besvarad. Bakgrund Folkpartiet Liberalerna genom Birgitta Nordlöw och Anna-Britta Wejdsten föreslår fullmäktige i en motion den 19 juni 2013 att Kalmar kommun utreder förutsättningarna, enligt lagen om valfrihet (LOV), för produktion av färdiglagad mat för leverans till personer med beslut om matdistribution enligt socialtjänstlagen. Omsorgsförvaltningen tillsatte 2010 en arbetsgrupp med representanter från kommun, pensionärsorganisationer och näringsliv med uppdrag att ta fram förslag på hur man kan på bästa sätt sörja för god, närproducerad och näringsriktig mat till omsorgstagare i omsorgsförvaltningens vård och omsorgsboenden och omsorgstagare i ordinärt boende. Arbetsgruppen, som fick namnet kostkommisionen, tog fram olika förslag som behandlades av omsorgsnämnden. Ett av de förslag som kostkommisionen tog fram var att möjligheterna till leverans av mat från närliggande restauranger ska vidare utredas. Omsorgsnämnden 16 december 2010 fattade beslut om att utreda möjligheterna till leverans av mat till omsorgstagare med biståndsbeslut om matdistribution, från för omsorgstagaren närliggande restaurang Omsorgsförvaltningen har utrett möjligheterna att göra en upphandling enligt LOU för detta ändamål, men en LOU-upphandling skulle leda till at det blir en leverantör, vilket inte var syftet. Omsorgsnämnden har tagit beslut om införande av lagen om valfrihet, LOV, i förvaltningen. Riktlinjer för införande och kravspecifikationer för utförare håller på att tas fram och omsorgsnämnden ska ta ställning till dessa under hösten Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Lars.Axelsson@kalmar.se

40 ON 2013/ (2) I och med att omsorgsnämnden har fattat beslut om införande av LOV så öppnas också möjligheterna för att anpassa kravspecifikationerna så att de även kan gälla matdistribution för omsorgstagare med biståndsbeslut och att det kan bli en valfrihet även när det gäller matdistributionen. När kravspecifikationen för LOV är framtagen och beslutad av omsorgsnämnden kommer an anpassning att göras så att det kan omfatta även matdistributionen. Arbetet är påbörjat och sker i dialog med serviceförvaltningens upphandlingsavdelning. Motionens förslag, Kalmar kommun utreder förutsättningarna, enligt lagen om valfrihet (LOV), för produktion av färdiglagad mat för leverans till personer med beslut om matdistribution enligt socialtjänstlagen., får därmed anses redan påbörjat. Omsorgsnämnden fattadebeslut om detta 16 december Utredning av frågan om valfrihet av matdistributionen har väntat på beslutet om införande av LOV för att kunna ta fram en kravspecifikation till eventuella intresserade leverantörer. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Lars Axelsson Verksamhetschef

41

42 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson ON 2013/ Omsorgsnämnden Granskning av ledarrollen inom omsorgen Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner upprättat svar och överlämnar det till revisorerna. Bakgrund På uppdrag av Kalmar kommuns revisorer har PwC genomfört en granskning av ovanstående. Man önskar svar från omsorgsnämnden senast den 5/10 på vilka åtgärder som nämnden vidtar med anledning av rapporten. Revisorerna bedömer att rätten till heltid kommer att bli svårförenlig med en effektiv användning av resurserna. Vid omsorgsnämndens möte den 31 maj 2013 presenterades ekonomisk rapport. Rapport från controllerfunktionen redovisades, gällande hittillsvarande effekter av Rätt Till Heltid. Konstaterades att förändringen mellan att erbjuda 0,9 upp till 1,0 i sysselsättningsgrad är kostnadsdrivande. De två teamen 2 och 6 som erbjuder 1,0 visar ett förväntat överskridande. I tidigare planering har förvaltningen förannonserat att ett tredje team skall erbjudas hundraprocentiga tjänster inom kort. Nämnden beslutade att skjuta på den processen och fortsätta ta fram åtgärder för att först få team 2 och 6 i ekonomisk balans. Styrgrupp för fortsatt bemanningsplanering bildas. Informationen till medarbetare kan enligt rapporten bli tydligare och mer samstämmig. Vi får också de signalerna via den i vintras genomförda medarbetarenkäten. Ledningsgruppen konstaterar att det i dag finns allt för många mål som ibland blir motsägelsefulla. Ledningsgruppen har därför beslutat att skapa förutsättningar för att var och en chef skall kunna hantera uppdraget. Enhetschefer och ledningsgrupp skall vara bekanta och bekväma med hur SMARTA mål skall sättas. Kunskapen skall höjas. Tydlig information skall levereras där ett begränsat antal viktiga mål lyfts fram i fokus. Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Thomas.Tryggvesson@kalmar.se

43 ON 2013/ (2) Vi noterar också revisionens bedömning att; Omsorgsnämnden genom styrning i huvudsak har gett förutsättningar för ledarna att få en tydlig roll. Det finns även förutsättningar för att ledarna ska kunna leda den operativa verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson ON 2013/ Omsorgsnämnden Revisorernas utvärderingsberättelse för år 2012 Förslag till beslut Omsorgsnämnden överlämnar svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder med anledning av revisionsrapporten Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten Bakgrund Kommunfullmäktige har överlämnat årsrapport 2012 till kommunstyrelsen och berörda nämnder med begäran om svar till kommunens revisorer om hittills vidtagna åtgärder med anledning av revisionsrapporter. För Omsorgsnämndens del handlar det om rapporten; Granskning av arbetsmiljön inom hemtjänsten. Svaret skickades till revisorerna i januari Här följer redovisning av vidtagna åtgärder. Svaren är kopplade till de utfästelser som gjordes i svaret. Fråga 1; Vilka förebyggande insatser ämnar omsorgsnämnden sätta in gällande arbetsmiljön inom hemtjänsten? Svar; I huvudsak all personal kan önska sin sysselsättningsgrad till 90% och cirka en tredjedel kan önska till 100%-iga tjänster. Teamarbetet med ca 3-4 enhetschefer finner sina former och fungerar bra. Det ger ett ömsesidigt stöd. Stödpersoner för schemaarbetet kommer att vara behjälpliga för all personal under hela Arbetet med att minska antalet underställda hos enhetscheferna går framåt. Samordnarrollen, som är ett bra stöd till såväl chefer som till övrig personal, utvecklas och tydliggörs i nytt uppdrag. Alla chefer har under våren utbildats i brandskyddsarbete Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Thomas.Tryggvesson@kalmar.se

61 ON 2013/ (2) Chefer utbildas i systematiska arbetsmiljöarbetet främst genom det chefskörkort som genomförts under våren. Särskild friskvårdssatsning pågår i bemanningsenheten. Projektet utvärderas och kan stå modell för fler enheter. Uppföljning av sjukfrånvaron intensifieras i höst. Rapport om läget har tillställts omsorgsnämnden under våren Fråga 2; Hur kommer omsorgsnämnden att se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs i det ordinära boendet; Svar; Chefer, skyddsombud/arbetsplatsombud och personakutvecklare med arbetsmiljöuppgifter fyllde, under januari 2013, i en web enkät. Denna årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, har organiserats och presenterats av Kommunhälsan för förvaltningen. Fråga 3; Hur kommer nämnden att följa upp arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsinsatserna? Svar; Vid rehabiliteringsbehov upprättas en handlingsplan. Rehabiliteringsärenden hanteras av cheferna i verksamheterna med stöd från personalavdelningen. Förvaltningen jobbar utifrån den policy som finns gällande sjukskrivning och rehabilitering. Uppföljning sker kontinuerligt. Fråga 4; Anser nämnden att det för närvarande finns tillfredsställande rutiner för att identifiera och åtgärda ensamarbete i tunga miljöer? Svar; De rutiner som finns är tillfredsställande. Chefer har god insikt i frågan. Förvaltningens arbetsterapeuter har en speciell roll och ett särskilt ansvar för att bedöma när det behövs dubbelarbete. Det utgör ett stöd för såväl omsorgstagare som omsorgspersonal. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef

62

63 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars Axelsson ON 2013/ Omsorgsnämnden Medborgarförslag ang fixartjänst Förslag till beslut Omsorgsnämnden förändrar inte fixartjänstens uppdrag. Bakgrund Kenneth Svensson har lämnat ett medborgarförslag med följande lydelse: Kommunen bör erbjuda en fixartjänst i första hand till äldre i deras hem. Tjänsten ska innehålla teknisk support, dator, mobil, tv och liknande/utbildning Kenneth Svensson har följande motivering till sitt medborgarförslag: Många har idag svårt med tekniken i hemmet. Det ställs stora krav från samhällets sida att individen själv skall klara kontakter via nätet. Samtidigt går många medborgare sysslolösa, därav en stor del ur ex grupp 3 LSS, (har ej rätt till sysselsättning idag.) Ett flertal har specialkunskaper inom området men får aldrig tillfälle att komma in på arbetsmarknaden. Att möjliggöra för fler äldre att bo hemma längre skulle vara en stor besparing för kommunen. Samtidigt erbjuds en arbetslös medborgare en syssla vilket skapar en win-win situation. Omsorgsförvaltningen permanentade 2009 den så kallade fixartjänsten. Det är en möjlighet för äldre personer som bor i ordinärt boende att få hjälp med till exempel, byte av glödlampor, byte av gardiner, montera ner belysningar, källsortering fästa sladdar med mera. De arbetsuppgifter som utförs är av praktisk karaktär och syftet är att förhindra fall och minska riskerna för olyckor i det egna hemmet. Tjänsten är avgiftsfri och riktar sig till pensionärer och funktionshindrade i ordinärt boende. Fixartjänsten är omtyckt bland de pensionärer som tagit del av tjänsten och i och med att fall och risker för fall kan förhindras så skapas också möjligheten att bo kvar hemma längre. De uppdrag som fixartjänsten utför får inte konkurrera med andra tjänster eller företag som finns inom andra områden. Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Lars.Axelsson@kalmar.se

64 ON 2013/ (2) När det gäller förslaget om andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer som är arbetslösa och har tekniska specialkunskaper så kan omsorgsförvaltningen inte bedöma om det finns möjligheter att skapa arbetstillfällen med den typ av tjänst som Kenneth Svensson föreslår. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Lars Axelsson Verksamhetschef

65 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Samuelsson ON 2013/ Omsorgsnämnden Nytt vård- och omsorgsboende på Varvsholmen Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner föreslagen verksamhetsinriktning på Varvsholmen. Bakgrund Nytt vård- och omsorgsboende byggs på varvsholmen med 38 boendeplatser för äldre och personer med demenssjukdomar. Inriktningen på verksamheten ska vara det salutogena boendet och vila på de salutogena principerna och KA- SAM - känsla av sammanhang. Inriktningen ska genomsyra hela verksamheten, alltså såväl vård-, omsorg-, sjukvård- som personalperspektivet. Helhetsperspektivet Alla verksamheter i huset hemtjänst, boendet, träffpunkt och natt - samordnas under ledning av 1-2 enhetschefer. Detta innebär att träffpunkten lyder under samma ledning som boendet och att personalen arbetar i samtliga verksamheter (undantag natt om det inte finns särskilda önskemål om detta). Fördelar: Det sociala perspektivet ges större utrymme, man ökar kontinuiteten genom att undersköterskan får möjlighet att följa sin omsorgstagare i olika verksamheter. Det bör finnas en person som står för den fasta planeringen på träffpunkten resten kan utgöras av att undersköterskor schemaläggs på träffpunkten. Ytterligare fördelar med detta arbetssätt är att man optimerar personalresurserna och kan dra nytta av det sociala arbetssättet även på boendeenheterna både i form av aktiviteter och uppföljning. Samordning av sociala insatser kan ske på ett mycket bättre sätt som också blir kostnadseffektivt. Detta sätt att jobba ger salutogena vinster både för omsorgstagare och personal som att man även som personal får ge guldkanten i tillvaron istället för att andra kommer in och ger detta. Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax christina.samuelsson@kalmar.se

66 ON 2013/ (2) Dygnsindelning Vi kommer att annonsera nattjänster på ca 8 tim/pass/tillfälle. Hur start och sluttider är förlagda beror helt på verksamhetens behov (omsorgstagarnas) och samordnas över hela dygnet och hela enheten. I schemaläggning implementeras synsättet hälsosamma scheman efter de forskningsresultat som finns. Det innebär att man tex koncentrerar kvällstjänstgöring i en period och dagtjänstgöring till en annan period och lägger scheman medsols. Rekrytering och kravspecifikation Alla tjänster ska annonseras internt och externt och det är enhetschefen som anställer. Det salutogena perspektivet ska utgöra grunden i anställningen tillsammans med flexibiliteten i att se fördelarna i att planera efter verksamhetens behov. Särskilda kompetenskrav finns samordnarfunktioner, schemaläggning, den som ska ha fasta tillhörigheten på träffpunkten och andra ansvarsområden. Enhetschefernas områdesindelning Områdesindelningen i hela team 5 ska ses över. Förslag: 1 enhetschef för boendet och träffpunkt 1 enhetschef för hemtjänst och natt Tillhörigheten för enhetscheferna blir team 5. Inga nyrekrytering av enhetschefer behövs utan vi ser över de geografiska områdena i teamet och tar också hänsyn till andra förändringar som är på väg att ske som att Bryggaren kan bli ett trygghetsboende. Handlingsplan och strategi Planerad start för boendet är september Enhetschefen bör bli frikopplad för rekrytering och detaljplanering en viss tid innan detta (våren 2014). Områdesöversyn påbörjas juni 2013 Omvandling av Bryggaren, särskild handlingsplan juni 2013 Rekrytering, särskild handlingsplan utformas Facklig samverkan enl gällande rutiner Lagerträdet, särskild handlingsplan utformas om avveckling ska ske. Omsorgstagarperspektivet vägs in i alla beslut och i all kommunikation. Christina Samuelsson Verksamhetschef Inger du Rietz Enhetschef Bilagor

67 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars Axelsson ON 2013/ Omsorgsnämnden Avveckling av servicelägenheter Förslag till beslut Möjligheten att söka insatsen vård- och omsorgsboende, servicelägenhet, upphör den 1 september Befintliga servicelägenheter övergår till respektive fastighetsägares vanliga bostadsbestånd. Bakgrund Enligt socialtjänstlagen 5 kap 5 ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. I Kalmar har vi olika vård- och omsorgsboende, nämligen boende för äldre, för personer med demenssjukdom och servicelägenheter. Till samtliga boendeformer krävs ett biståndsbeslut för att få flytta in. När insatser som ges i hemmet är otillräckliga, ska de äldre kunna erbjudas ett boende som kan tillgodose kraven på en högre grad av omsorg. Det blir då aktuellt med ett vård- och omsorgsboende. För att uppnå en högre grad av omsorg krävs att: 1. Bostaden ska vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv 2. Den boende ska varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att klara sin tillvaro och känna sig trygg. 3. Det ska finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara för att sådan ges. Kalmar kommuns servicelägenheter uppfyller inte de krav som gäller för ett vård- och omsorgsboende. Standardmässigt är lägenheterna inte jämförbara med standarden i vård- och omsorgsboende. Nattpatrull sköter beviljade hemtjänstinsatser nattetid och hemtjänstpersonal har hemtjänstinsatser dagtid vilket innebär att tillgång på personal dygnet runt varierar. Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Lars.Axelsson@kalmar.se

68 ON 2013/ (2) Omsorgsnämnden har idag ca 60 vård- och omsorgsboenden i form av servicelägenheter. Dessa lägenheter finns i Rinkabyholm, Smedby, Skogsrået, Rockneby, Lindsdal, Läckeby och Bryggaren. Servicelägenheterna på Bärnstenen omvandlades den 1 juni 2012 till trygghetsboende. Denna lösning förslås även för servicelägenheterna på Bryggaren. Både Bärnstenen och Bryggaren stämmer lokalmässigt och omvårdnadsmässigt väl in i definitionen för ett trygghetsboende. Övriga servicelägenheter är lägenheter som finns belägna i det vanliga bostadsbeståndet, insprängda bland andra lägenheter som hyrs ut av fastighetsägaren. Omsorgsnämnden har så kallad blockförhyrning av dessa lägenheter och betalar också eventuella tomhyror om det inte finns någon omsorgstagare med biståndsbeslut som kan flytta in. Förslaget är att begreppet vård- och omsorgsboende, servicelägenhet tas bort som möjlighet att ansöka om. De lägenheterna blir vanliga lägenheter utan biståndsbeslut som fastighetsägaren ansvarar för och hyr ut på vanligt sätt. De lägenheter som berörs av beslutet är. Rinkabyholm - 4 lägenheter Smedby - 9 lägenheter Skogsrået - 23 lägenheter Rockneby - 7 lägenheter Lindsdal - 10 lägenheter Läckeby - 7 lägenheter De personer som idag har beslut på vård- och omsorgsboende, servicelägenhet kommer att kontaktas och informeras om beslutet och kontrakten på lägenheterna kommer att skrivas om. De beviljade hemtjänstinsatserna som omsorgstagaren har kommer inte att förändras. Berörda fastighetsägare, KalmarHem och LW-fastigheter, har fått information om förslaget. Dialog och planering om förändringen kommer att ske direkt med dem. Thomas Tryggvesson Förvaltningschef Lars Axelsson Verksamhetschef

69 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars Axelsson ON 2013/0080 Klicka här för att ange text. Omsorgsnämnden Ändrad inriktning vid Bryggaren Förslag till beslut Bryggarens nuvarande inriktning, särskilt boende servicelägenheter, ändras till trygghetsboende enligt Äldredelegationens riktlinjer från och med 1 september Bakgrund Äldredelegationen skriver i sitt slutbetänkande, SOU 2008:113, om nya begrepp för boende för äldre. Definitionerna är seniorbostäder, trygghetsboende och vård- och omsorgsboende. Kommunerna får möjlighet att inrätta trygghetsbostäder och också en möjlighet att söka investeringsbidrag för inrättande av nya trygghetsbostäder. För att det ska kallas trygghetsboende bör vissa kriterier vara uppfyllda enligt Äldredelegationen. Kriterier för trygghetsboende enligt Äldreboendedelegationen SOU 2008:113 - Trygghetsboende ska möta behoven hos äldre personer som känner sig oroliga och otrygga i sin nuvarande bostad. - Trygghetsboendet skall ha en hög tillgänglighet. - De som bor i trygghetsboendet skall ha tillgång till trygghetslarm. - De som bor i trygghetsboendet skall ha tillgång till en gemensamhetslokal i direkt anslutning till trygghetsboendet. - Trygghetsboendet skall erbjuda möjligheter till gemensamma måltider. - Det bör finnas personal vissa dagar/tider i veckan som hjälper till med kulturella aktiviteter. Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Lars.Axelsson@kalmar.se