Kursrapport för. Fördjupningskursen EU:s internationella privat- och processrätt. VT2015 (period B)

Transkript

1 1 Kursrapport för Fördjupningskursen EU:s internationella privat- och processrätt VT2015 (period B) Professor Maarit Jänterä-Jareborg och docent Marie Linton 1 Kursens innehåll Allmänna kommentarer Kursen gavs första gången VT2015, under B-perioden. Maarit Jänterä-Jareborg och Marie Linton delade på kursföreståndarskapet. Rapporten återger våra intryck av kursens genomförande med beaktande av såväl de uttryckliga målsättningarna som kursvärderingen. Maria Engström var kurssekreterare och Anton Sahlén fungerade som amanuens för kursen. Kursen EU:s internationella privat- och processrätt är problemorienterad och sträcker sig över flera problemområden och även över flera ämnesområden. Syftet är att ge fördjupade kunskaper i europeiseringsprocessen inom primärt den internationella privat- och processrätten. Kursen omfattar såväl renodlat processuella som förmögenhetsrättsliga och familjerättsliga frågor. Frågorna studeras mot bakgrund av den primära och sekundära EU-rätten, med beaktande av EKMR och ett antal andra av Sverige ratificerade internationella konventioner. Inriktningen motiveras av att den internationella privat- och processrätten har fått en stark europarättslig expansion genom EU:s val att främja civilrättsligt samarbete inom unionen genom (tvingande) IP-rättsliga instrument. EU har följaktligen antagit ett stort antal invecklade förordningar inom internationell processrätt, internationell förmögenhetsrätt och internationell familjerätt. Dessa förordningar har i sin tur föranlett ett stort antal förhandsbesked från EU-domstolen. Resultatet är en juridik av stor praktisk betydelse men så invecklad till sin konstruktion att mycket få jurister i världen förmår förbruka den på avsett sätt. Således knyter kursen nära an till den utveckling som pågår inom EU och vill förmedla alla deltagare unika juridiska färdigheter. En målsättning med kursen är att göra europeiseringsprocessen begriplig genom djupgående analyser av såväl tillämpliga regelverk som rättspraxis. En annan målsättning är att ge deltagarna färdigheter angående praktiskt viktiga internationellt privat- och processrättsliga frågor i en europarättslig kontext (EU och EKMR). En ytterligare målsättning är att förmedla en förmåga att kombinera kunskaper från olika rättsområden. Kursen avser att ge deltagare mycket goda kunskaper om internationella rättsförhållanden med fokus på enskilda personer och företag i landgränsöverskridande tvister. Den som har

2 2 genomgått kursen bör utan problem kunna lösa olika sorters rättsfrågor i utlandsanknutna situationer. Deltagare som senare vill fortsätta med problematiken i sina examensarbeten har goda möjligheter att kombinera uppsatsskrivandet med praktik hos myndigheter och byråer som specialiserar sig i utlandsanknutna rättsfrågor. De kan räkna med att den förvärvade kompetensen är uppskattad, då och senare. Det vanliga när det gäller fördjupningskurser inom exempelvis internationell privaträtt är att kursen ges en renodlad förmögenhetsrättslig inriktning eller en renodlad familjerättslig inriktning. Vi har velat bryta denna praxis, som ofta motiverats med att det är helt olika grupper av studenter som väljer en förmögenhetsrättlig kurs än de som väljer en familjerättsinriktad kurs. Vi menar att en grundlig förståelse av problematiken i landgränsöverskridande situationer uppnås bäst när flera olika områden studeras parallellt. Frågeställningarna jurisdiktion, lagval, erkännande och verkställighet av utländska avgöranden är nämligen desamma. Enligt vår mening fungerade konceptet utmärkt. Vi upplevde att det underlättade förståelsen av den internationellt privat- och processrättliga problematiken och att kursdeltagarna var starkt engagerade i alla frågor under hela kursen. Under kursens lopp fick konceptet mycket beröm av studenterna. Ingen invände sig mot den i kursutvärderingen. Vi anser att kursens innehåll blev välbalanserat och gav deltagarna färdigheter angående alla typer av internationellt privat- och processrättsliga frågor. Grundläggande principer i den primära EU-rätten och EKMR kom in på ett naturligt sätt. Dessa kombinationer fungerade utmärkt i det 3-timmar långa processpel som genomfördes i maj. Det kan bero på omfattningen och detaljrikedomen i frågorna i kursvärderingen att bara 50 % svarade på den. Med hänsyn till de extremt uppskattande spontana kommentarer och positiv återkoppling som vi båda fick under kursen hade vi förväntat oss betydligt fler svar. Sammanställningen av de utvärderingar som vi trots allt fick visar att de allra flesta upplevde kursen genomgående på ett mycket positivt sätt. Studenternas prestationsförmåga och inställning till problematiken överträffade klart våra förväntningar. Under kursens gång fick vi kontinuerligt anledning att glädjas över studenternas stora engagemang och kluriga synvinklar på de analyserade problemen. Vi upplevde kursstämningen som mycket bra. 2 Kursens uppbyggnad Kursen har varit indelad i intervaller. Olika frågor som har beröring med varandra har behandlats i anslutning till varandra. Kursschema bifogas (bilaga 3). Kursen har omfattat en introduktionsföreläsning, två föreläsningar, 19 tvåtimmars seminarier och ett processpel (3 t.). Idén var att inleda problematiken brett och allmänt genom en introduktionsföreläsning. Därefter har varje problemområde behandlats i minst två seminarier i rad. Processpelet i maj integrerade flera olika rättsområden och kontrasterade EKMR mot EU-rätten. Seminarierna mot slutet av kursen fokuserade på

3 3 frågor av relevans oavsett vilken typ av internationell tvist det handlar om. På detta sätt kunde genomsamma nämnare lyftas fram i en ny typ av kontext. Värdering Mycket tankearbete ligger bakom kursens uppbyggnad. Senast en vecka före varje seminarium lades särskilda, av oss speciellt framtagna seminarieuppgifter fram på Studentportalen av amanuensen. Varje basgrupp gavs egna uppgifter, som gruppen skulle redovisa muntligt under seminariet. Samtidigt hade alla ett ansvar för alla uppgifter. Vi strävade efter att arbetsbördan på sikt blev jämn mellan basgrupperna och att alla kom till tals. Detsamma gällde processpelet som genomfördes av studenterna med bravur. Under kursens gång i maj upptäcktes att schemaläggningen blev något för tät med hänsyn till uppgifternas omfattning, varför ett seminarium utgick. Inför VT2016 kommer några seminarier att ändras och uppdateras. Syftet med uppdateringen är att ge studenterna tillgång till det allra senaste rättsläget. Några av studenterna ansåg i kursutvärderingen att det blev för mycket fokus på rättsfallsanalyser och efterlyste fler case studies, med vilket de synes avse fingerade, specifika scenarier och uppgifter. Det finns anledning att ta detta önskemål på allvar, utan att tona ner betydelsen av rättsfallsanalyserna. Särskilt EU-domstolens tolkningsbesked är nämligen så pass kluriga att tekniken att läsa och tolka dem måste helt enkelt tränas. Europadomstolens domar, å andra sidan, är ofta svårförenliga, vilket vi som kursföreståndare vill få studenterna att inse. 3 Kursens mål Kursens mål framgår av bilagda kurs- och undervisningsplaner, bilaga 1 och 2. När det gäller kursens måluppfyllelse framgår av kursvärderingen att målen har uppnått i hög grad eller mycket hög grad. Detta motsvarar helt hur vi uppfattade stämningen och motivationen hos studenterna under kursens lopp. I övrigt har inte framkommit något, vare sig från student- eller lärarhåll, om sådan brister i måluppfyllelsen som föranleder ändringar. Vår uppfattning är att kursen väl uppfyller målen, och är ändamålsenlig till konstruktion och innehåll. 4 Kursens bärande pedagogiska idéer Avsikten har varit att lyfta fram den internationellt privat- och processrättsliga problematiken i en betydligt mer mångfacetterad kontext än vad som är brukligt. I detta

4 4 syfte har varje moment i schemat planerats noga. Tanken har varit att varje moment ska utgöra en byggsten för att gå vidare, med nya frågor, nya insikter och dimensioner i problematiken. Inför varje seminarium har det därför utarbetats uppgifter som bygger på tidigare inslag, men också ger uppslag och stimulerar deltagarna till vidare analyser och problematiserande. Deltagarna har också fått träna i att upprätta olika slags rättshandlingar. Muntliga inslag har tränats under seminarierna och i processpelet. Överlag var samtliga deltagare mycket aktiva och diskussionsbenägna. Värdering Det har krävts mycket omfattande förberedelse från deltagarna inför varje undervisningspass. Samtliga studenter har visat mycket stor ansvarskänsla och ett stort intresse för den aktuella problematiken. Studenterna har visat en förmåga att på en hög nivå diskutera och debattera komplexa juridiska frågor. En svår balansgång är i vilken mån man bör låta de extremt duktiga och (i många fall) extremt debattglada studenterna komma till tals, utan att de får dominera på bekostnad av stämningen. Flit, kompetenssökande och excellens ska uppmuntras, samtidigt som det är viktigt att ingen får ta för mycket plats. 5 Examination och betygspåverkande faktorer De examinerande momenten på kursen bestod av obligatorisk närvaro på samtliga seminarier, föreläsningar och processpelet samt genomförande av en hemtentamen. Frånvaron (pga sjukdom, e. dyl.) kompenserades genom att studenten i form av en PM besvarade någon eller några av uppgifterna inför det aktuella seminariet. Hemtentamen bestod av två frågor om vardera 15 poäng (bilaga 4). Den ena frågan hade en bred internationellt familjerättslig inriktning, den andra en förmögenhetsrättslig betoning. Det fanns en restriktion på max. 5 sidor per fråga. Sammanlagt kunde man få max. 30 poäng på tentamen. För den aktuella perioden användes betygssättningen B = 15 poäng, Ba = 20 och AB = 25. Resultatet vid tentamen framgår av siffrorna nedan. Värdering Betyget på kursen sattes på grundval av resultatet i hemtentamen. Utfallet blev mycket gott. Av 22 studenter fick 15 stycken betyget AB (ca 68 %) och 6 stycken Ba (ca 27 %). Bara en student, som tyvärr hade felbedömt frågorna och tagit miste om aktuella regelverk, fick betyget B (5 %). Mot bakgrund av det stora engagemang som krävdes och visades under hela kursen är det mycket goda utfallet inte i överkant. I detta sammanhang kan det framhållas att vi tvekade inför examinationsmomentet hemtentamen, eftersom vi hade fått ta del av helt motsatta erfarenheter. Därför hade vi ingående diskussioner med studierektor Olle Mårsäter om för- och nackdelarna. Eftersom

5 5 informationen före kursen om examinationsformen inte var tydlig nog fann vi hemtentamensformen nödvändig. Våra farhågor besannades inte, utan slutsatsen är att hemtentamen som examinationsform fungerade mycket bra. Stressnivån bland studenter inför tentamen hölls nere. Vi kunde inte upptäcka några försök till fusk. Svaren på frågorna kom i flertalet fall nära lysande sakkunnigutlåtanden. På grund av de goda erfarenheterna kommer vi att ha denna examinationsform kvar även VT Basgruppsverksamheten inom undervisningen Gruppen på sammanlagt 22 studenter (alla genomförde kursen med godkänt betyg) var indelad i fem basgrupper med 4-5 studenter i varje grupp. Könsfördelningen i basgrupperna var ganska jämn, med beaktande att flertalet kursdeltagare var kvinnor. De i förväg av lärarna framtagna seminarieuppgifterna förbereddes i basgrupperna och basgrupperna var ansvariga för att problematiken i uppgifterna blev noggrant utrett. Basgruppsarbetet är obligatoriskt. Av kursvärderingarna VT2015 framgår att studenterna lägger ned mellan timmar per vecka inklusive basgruppsarbete. Trots den enorma relevansen av basgruppsarbetet, såväl före som under seminariet, ska lärarens roll inte underskattas. Motivationen hos extremt väl förberedda studenter förutsätter att de träffar väl förberedda, kunniga lärare som kan förmedla ytterligare insikter och vågar ta ställning när grupperna är oeniga om tolkningen/utgången. Värdering och åtgärd Vårt intryck som kursvärderingen bekräftar är att basgruppsarbetet har fungerat väl. Studenterna har varit mycket väl förberedda. 7 Inslag av muntlig och skriftlig träning Vår syn på undervisningen och utbildningen är att studenterna måste förmås ta ett stort ansvar, såväl före som under undervisningen. Samtidigt ankommer det läraren att planera varje undervisningspass på ett sådant sätt att optimala resultat kan uppnås. Förutom uppdaterade, stimulerande uppgifter förutsätter det att läraren själv har skaffat sig en mycket god insyn i den analyserade problematiken. Endast med expertis, kombinerad med en öppen attityd till olika lösningar och synsätt, kan läraren stödja och uppmuntra inlärningsprocessen. Lärarens roll är således att skapa en stimulerande och trygg atmosfär och att se till att varje undervisningstillfälle fyller en funktion. Vi har lagt ner mycket arbete i syfte att skapa bra och stimulerande undervisningsmaterial med tydliga uppgifter och anvisningar. Studenterna har varit mycket väl förberedda och det muntliga studentinslaget har varit klart dominerande under seminarierna och processpelet. För att se till att alla kommer till tals har vi sett till att alla studenter i basgrupperna (i tur och ordning) måste redovisa

6 6 gruppens analyser. Det har fungerat. Samtidigt går det inte att bortse från att vissa studenter är mycket frågvisa och debattglada, medan vissa andra inte tar eget initiativ att komma in i en diskussion. Det innebär att det finns stora variationer i graden av muntlig aktivitet samtidigt som läraren måste försöka se till att ingen får dominera för mycket och att alla känner sig delaktiga. Förutom den muntliga träningen i form av diskussioner på seminarierna och i basgrupperna gavs också skriftlig och muntlig träning i form av ett uppskattat processpel. Till processpelet fick basgrupperna förbereda olika typer av inlagor i egenskap av kärande-, svarande- och domargrupp. Detta undervisningsmoment tog sikte på den internationella privat- och processrättens kopplingar till folkrätten och EKMR. Processpelet genomfördes med bravur under närvaro av de två kursföreståndarna som bara kunde njuta av föreställningen. Det viktigaste skriftliga inslaget är givetvis hemtentamen. Hemtentamen lämnades ut den 3 juni och lämnades in den 4 juni kl. 10. Allt sköttes elektroniskt, med stor skicklighet, av amanuensen Anton Sahlén. Kvaliteten på den muntliga presentationsförmågan var genomgående hög eller mycket hög. Studenterna gav i allmänhet prov på goda pedagogiska färdigheter och mycket god juridik argumentationsförmåga. Inför hemtentamen fick studenterna i förväg veta att de skulle besvara två frågor, varav den ena inom det internationellt familjerättsliga området och den andra inom det internationellt förmögenhetsrättsliga området. Vi upplevde att hemtentamen som examinationsform minskar skrivningsångest. Därtill kommer att den ger utmärkta förutsättningar att visa förvärvade kunskaper inom kursens tematik. De allra flesta studenter var mycket nöjda med årets skrivning och det gick också mycket bra för de flesta av dem. Det kan diskuteras huruvida även andra kursinslag borde beaktas vid betygssättningen. Ett problem är att det kan öka stressnivån under kursens gång. Ett annat problem är att individuella bedömningar under kursens gång är svåra att kombinera med den nuvarande betoningen av det kollektiva basgruppsarbetet. Av hänsyn till dessa problem har vi valt att även VT2016 endast beakta resultatet i hemtentamen. 8 Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsformerna var de huvudsakligen traditionella vid Juridiska institutionens fördjupningskurser, dvs. problembaserade studentaktiva seminarier, ett mindre antal föreläsningar och ett processpel. Under en introducerande föreläsning diskuterade kursföreståndarna kursen upplägg m.m. Därefter gav Maarit Jänterä-Jareborg en uppstartsföreläsning där bl.a. den internationella privat- och processrättens allmänna läror och kopplingen till EU:s primär-

7 7 och sekundärrätt samt EKMR togs upp. Något senare under kursen gav advokaten, jur. dr Eva Storskrubb en praktiskt orienterad föreläsning om säkerhetsåtgärder över gränserna. Alla föreläsningar verkar ha uppskattats av studenterna; i kursutvärderingen efterlystes det fler föreläsningar. Seminarierna får generellt sett goda omdömen, både avseende det materiella innehållet och lärarnas prestationer. Av kursvärderingen VT2015 framgår att i princip alla var nöjda eller mycket nöjda med seminarieundervisningen. Processpelet blev mycket uppskattat av alla. Sammantaget är det vår uppfattning att de olika undervisningsformerna är väl integrerade med varandra och fungerar bra. Vi ser inget skäl i nuläget att ändra proportionen mellan dem. Det handlar om att finna en rimlig arbetsbelastning för studenterna i former som optimalt bidrar till kursens målsättningar. 9 Kurslitteraturen Kurslitteraturen bestod av a) lagtextsamlingen EU:s internationella privat- och processrätt, 2015, b) Michael Bogdans lärobok Svensk internationell privat- och processrätt, åttonde upplagan, 2014, samt c) ett omfattande kompendiematerial indelat i fem olika häften. Lagtextsamlingen beställdes genom amanuensens försorg i form av s.k. print on demand. För att hålla kostnaderna för kurslitteraturen på en rimlig nivå fick studenterna denna tryckta lagsamling kostnadsfritt. Bogdans lärobok ingår redan i kurslitteraturen på Terminskurs 6, då den kan läsas selektivt. Den aktuella upplagan från 2014 var ny för flertalet kursdeltagare. Kompendierna i fem delar togs fram till självkostnadspris, i samråd med kursföreståndarna och med teknisk hjälp av amanuensen Anton Sahlén: Häfte 1: Rättsfall EU-domstolens avgöranden, Häfte II: Rättsfall EU-domstolen (forts.), Europadomstolen, Nationella domstolar, Häfte III: Litteratur Artiklar, Uppsatser m.m., Häfte IV: Förarbeten Propositioner, SOU, Ds, EU-FaktaPM och Häfte V: Lagtext, EUtexter, Konventioner, Handledning). En mindre del av detta material är på engelska. I valet av kurslitteratur gjordes avvägningar mellan kvalitet, aktualitet, omfattningen av materialet och kostnaderna för studenterna. Användningen av EU:s lagsamling som kurslitteratur fungerade bra även om den bundna print on demand-versionen mot slutet, efter flitigt användande, snarast såg ut som ett lösbladsverk. Användningen av Bogdans lärobok är inte invändningsfri. Mot den talar att boken ingår i T6-terminens kursmaterial och att den inte ger några verkliga djupdykningar. Samtidigt är boken användbar i det praktiska rättslivet och är för närvarande den enda heltäckande och aktuella svenskspråkiga boken på marknaden. Bland studenter väcker den svala känslor men avfärdas inte helt.

8 8 Vi har lagt ned mycket tid på att ta fram kompendierna. Sådant material har fördelen att vara detsamma som utgör underlaget i det praktiska rättslivet. Tanken med kompendierna är att de ska förmedla en representativ bild av tillgängliga, relevanta rättskällor och även kunna användas efter att kursen har avslutats, t.ex. vid uppsatsförfattandet. Enligt vår mening fungerar kursmaterial i denna form mycket bra, men måste ha systematiserats på ett genomtänkt sätt i förväg. Studenterna tvingas sedan att själva leta fram det väsentliga. Kompendiematerialets användning underlättades stort av de noggranna anvisningarna i uppgifterna till varje seminarium. Att ta fram ett så pass omfattande material som detta var krävande. Kompendierna lider därför för närvarande av en del barnsjukdomar, såsom vissa slarv i innehållsförteckningarna och några missvisande rättsfallsrubriker. De kom även att omfatta fler rättsfall och även annat än vad som visade sig behövas under kursen. Dessa brister kommer att åtgärdas inför nästa kursomgång. 10 Internationalisering Kursen är i princip genomgående av internationell karaktär, på grund av den studerade problematiken och rättskällorna. Internationella rättsförhållanden, utländsk rätt, rättsjämförelser och olika internationella instrument står i förgrunden i den studerade problematiken. Samspelet och eventuella motsättningar mellan olika rättskällor av diverse internationellt ursprung har kontinuerligt beaktats under kursen. Således är det internationella momentet väl tillgodosett. Studenterna synes uppskatta stort att få specialisera sig i konkreta, jordnära juridiska frågor som måste lösas genom beaktande av internationella instrument och utifrån en övernationell måttstock. För så pass specialiserade lärare som vi är det en ynnest att få förmedla denna aspekt av juridiken. Inga åtgärder till ändringar har bedömts påkallade. 11 Genus och andra kritiska perspektiv Flera av seminarierna, i synnerhet på den internationella familjerättens område, innehåller inslag av genusperspektiv. För att lyfta genusaspekterna på ett mer allmängiltigt sätt och visa deras tvistepotential vid domstol valde vi att utforma uppgifterna till processpelet så att de kom att uttryckligen inkludera genusaspekten. Sålunda ingick det i uppgifterna för två av basgrupperna att utforma talan vid Europadomstolen utifrån yrkanden om att fadern respektive modern hade diskriminerats på grund av sitt kön. Domargruppen skulle sedan bedöma bland annat dessa yrkanden, mot bakgrund av EKMR. Tvisten handlade i grunden om en internationell vårdnadstvist vid svensk domstol och utebliven verkställighet av domstolens utslag.

9 9 Genusaspekten i processpelet blev en framgång. Vi har nog aldrig sett så fint genomslag för genustänket i juristutbildningen som genom detta exempel. Även myndighetsorganisationens bristande effektivitet väckte ett stort antal lovvärda funderingar och förslag. Några av studenterna har anmält intresse att skriva examensarbeten om denna problematik. 12 Former för kursvärdering En kursvärdering genomfördes mot slutet av kursen. Den skickades elektroniskt (av amanuensen) till samtliga kursdeltagare. Trots förlängd svarstid och amanuensens påstötningar lämnade endast 11 studenter, dvs. 50 % av alla deltagare, in värderingen. Något kursråd hölls inte, eftersom kursföreståndarna stod för all undervisning och var i kontinuerlig dialog med studenterna. Möjligen förklaras den låga svarsfrekvensen med att kursvärderingsblanketten var lång och detaljrik. Omfattningen kan ha avskräckt. Vi tror också att många bedömde den som överflödig, eftersom det fanns hela tiden en möjlighet att diskutera kursen med de två kursföreståndarna. Under kursens lopp fick vi fortlöpande översvallande positiv feedback. 13 Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarlaget har bestått av följande lärare. Kursföreståndare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Seminarieledare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Föreläsare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Advokaten, jur. dr. Eva Storskrubb

10 10 Tentamen Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Iögonenfallande är givetvis att samtliga lärare var kvinnor! Var är männen och hur påverkar deras frånvaro en kurs som denna? Vid val av lärare har vår tanke varit att tillvarata den bästa kompetensen inom vår egen fakultet och ämnet i stort. Vi står för den bästa kompetensen och kompletterar varandra väl. De olika inslagen i en 15 poängs kurs bör vidare vara väl integrerade med varandra, vilket talar emot att inkludera fler lärare, bara för formens skull (könet). Det kan också upplevas som uppfriskande att all undervisning på denna nivå sköts av starka, kompetenta kvinnor med praktisk erfarenhet av de studerade frågorna. Samtliga tre lärare har fått fina lovord av studenterna. Samtidigt kan man inte bortse från att manliga studenter kan ha känt sig mindre bekväma i denna konstellation, även om ingen kritik har framförts eller frågan lyfts fram av någon. Vi kommer därför att se till att något eller några undervisningsmoment sköts av en manlig lärare/specialist VT Man kan också fundera på en kursfest i form av ett seminarium med manliga advokater (med flera) som medverkande. 14 Kursens timtilldelning Kursens schemalagda undervisning ligger inom timtilldelningsramen. Uppsala den 16 september 2015 Maarit Jänterä-Jareborg Marie Linton