Utvärdering av Umeå2014 Slutrapport

Transkript

1 Consulting Utvärdering av Umeå2014 Slutrapport

2 Anita Agefjäll Partner T: M: Olle Nilsson Senior Manager (projektledare) T: M: Kulturhuvudstadsutskottet Umeå kommun Umeå fick i oktober 2010 uppdraget att genomföra en utvärdering av Kulturhuvudstadsåret Umeå2014. Vi överlämnar nu, efter efter att vårt uppdrag utökats, en slutrapport. Vi hoppas att Ni finner innehållet intressant och att det kan ge Er lärdomar inför framtiden. Vänliga hälsningar, Anita Agefjäll Olle Nilsson PricewaterhouseCoopers LLP, Torsgatan, 21SE Stockholm, Sweden T: +46 (8) Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Säte/Reg Office: Stockholm Org nr/reg No:

3 Innehållsförteckning Avsnitt Översikt Sida 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 8 3 Metod 10 4 Bakgrund 17 5 Umeå2014:s ansökan 19 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future 24 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och Resultatindikatorer i enkätstudier projektägare och delprojekt Projektägare I delprojekt 56 9 Metastudie av forskningsprojekt Beskrivning av arbetsprocess baserad på löpande arbete, skriftlig dokumentation samt avrapportering till kulturhuvuudstadsutskottet Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet

4 Innehållsförteckning Avsnitt Översikt Sida 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Finansieringen av Umeå Sammanfattande utvärdering 93 Appendices 1 Utvärdering av Caught by Umeå Culture-driven growth - Comparison of 5 cities according to Umeå 2014's Empowerment goals 104

5 Avsnitt 1 Sammanfattning 1

6 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning Vår sammanfattande utvärdering ger följande. Empowerment of the People Attityderna i förhållande till Umeå2014 tenderade att försämras något mellan 2012 och 2014 för att sedan förbättras 2015 enligt SCB:s medborgarundersökning. Cirka 70 procent av de tillfrågade har tagit del av kulturhuvudstadsåret som besökare, volontärer eller i övrigt. Projektet Fair City, som använts som fallstudie uppvisar exempelvis, enligt projektägarenkäten ett stort mått av aktiviteter som har bäring på målet Empowerment of the People. Målformuleringen innehåller formuleringar som att alla medborgare har upptäckt nya möjligheter.. och Kultur har nått nya målgrupper vilka, måste man ändå säga är mycket ambitiösa. Mot bakgrund av både medborgarundersökningarna och de delar av enkätstudien till projektägare och projekt som beskriver vilka målgrupper som nåtts är det svårt att se att det mycket ambitiöst formulerade målet uppfylls. Empowerment of the City Umeå kommun har enligt uppgift investerat 3,7 miljarder kr i infrastruktur under Av dessa investeringar uppgick 1,3 miljarder kr till investeringar inom kulturområdet. Investeringarna inom kulturområdet har omfattat både byggnader och infrastruktur. Genom projektet Urban Forum en av våra fallstudier noterar vi att de centrala delarna av Umeå till stora delar varit under omvandling de senaste åren. Umeå är en stad som har genomgått en stark utveckling under de senaste åren, vilket särskilt kan ses i vår Cities of the Future-studie. Vår bedömning är att målformuleringarna inom ramen för detta empowerment-mål har uppfyllts. Empowerment of the Culture Begreppet Open Source och medskapande har varit centrala delar av såväl ansökningsprocessen som förberedelse- och genomförandeprocesserna i Umeå

7 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning En av frågorna i enkätstudien till projektägarna berörde i vilken grad medskapande har varit integrerat i aktuella projekt. Vi har noterat att av projektägarna anser 77 procent att medskapande i högre grad varit integrerat i deras projekt. Ytterligare drygt 21 procent anser att de i viss grad har haft medskapande med som en integrerad del i sina projekt. Det innebär att 99 procent av projektägarna anger att projekten varit medskapande. En annan del av medskapandet har varit själva organisationsmodellen och arbetsmetoderna för Umeå2014. Enligt vår mening har man skapat en nätverksorgansation som förutsätter att andra aktörer bidrar till genomförandet genom egen eller andras medfinansiering där Umeå2014:s medfinansiering utgör grunden. Umeå2014 förfogar över följande. Varumärket Umeå2014 European Capital of Culture Planering och struktur programåret 2014 Kommunens egen medfinansiering Statlig medfinansiering via Kulturrådet EU:s medfinansiering via Melina Mercouri-priset Egeninitierade programpunkter Uppbyggnaden av organisationsmodellen har flera intressanta inslag. Särskilt ur det perspektivet blir kommunens insats en del i ett nätverk där man kan säga att medskapandet blir förutsättningen för genomförandet av Umeå2014. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att målformuleringarna i empowerment-målet till stora delar uppnåtts. Empowerment of the Northern Region Det nordliga rummet beskrivs av Umeå2014 som de fyra nordligaste länen i Sverige samt stora delar av norra Norge och norra Finland. Vid fråga om nätverk och samarbeten som ställts till projektägarna i enkätstudien ser vi att de angett att samarbeten i regionala nätverk har skett i mindre omfattning än lokala, nationella och internationella samarbeten. I vår fallstudie inom detta område noterar vi att aktiviteter och evenemang inom ramen för kulturhuvudstadsåret har genomförts i huvudsak i Västerbotten samt i de tre städer utanför länet (Piteå, Örnsköldsvik, Sundsvall) som har haft Umeå2014-kontor. Enskilda projekt har dock drivits med en större nordlig region som perspektiv. Vi kan inte se att det funnits någon strategi från ledningens sida på hur den nordliga regionen, så som den har beskrivits har funnit nya former för interaktion med Sverige och Europa. 3

8 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning Vi ser att Umeå kommuns betydelse för Västerbottens befolkningsutveckling är näst intill avgörande. Den stadigt positiva befolkningsökningen gynnar givetvis även regionen. Sammanfattningsvis ser vi att den regionala interaktionen företrädesvis har skett på länsnivå och i några andra, större städer i norra Sverige. Vi noterar också att projekt och aktiviteter under 2014 har väckt både nationell och internationell uppmärksamhet. Detta stödjs också av att projektägare säger att nationella och internationella samarbeten har skett i högre utsträckning. Vid en sammanfattande bedömning är det svårt att se att Umeå2014 har lyckats nå det formulerade empowerment-målet. Empowerment of European Interaction Vi har använt europaturnén [Caught by Umeå] som grund för sammanfattande utvärdering av detta empowerment-mål och denna kan sammanfattas enligt följande. Förberedelserna i projektet präglades av stora problem, vilket framförallt berodde på att den tänkta finansieringen av projektet fick revideras i grunden. Trots detta betraktas ändå genomförandet som lyckat av de deltagande aktörerna. Samtliga aktörer samarbetspartners och leverantörer i projektet upplevde genomförandet som lyckat och man upplevde att deltagandet i projektet gav ett bra PR-värde som gjorde det värt att delta. Framgångsfaktorerna var en kraftfull projektledning och initiativ från nyckelpersoner. VisitSweden AB gjorde en uppföljning av projektets övergripande mål under hösten Det övergripande målet var att generera ett PRvärde som är större än de gjorda insatserna. Detta ansågs då kunna uppnås. Vår bedömning är därmed att empowerment-målet har uppnåtts. 4

9 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning Uppdraget har genomförts utifrån en följeforskningsansats där har bedrivit uppdraget i årliga etapper. Varje etapp har avslutats med en delrapport och uppdraget avslutas i och med denna slutrapport. Utgångspunkten för utvärderingen har varit att beskriva hur Umeå ska lyckas och har lyckats med strategierna och tillhörande aktiviteter för att uppnå och överträffa ställda mål. har i utvärderingen utgått i de fem empowerment-mål som formulerades i ansökan att bli Europas Kulturhuvudstad Här följer en sammanfattning av iakttagelser, sammanfattande utvärdering samt lärdomar inför framtiden. Cities of the Future (CoF) För att öka systematiseringen i informationsinsamlingen och möjliggöra jämförelser av Umeås utveckling över tid bestämdes initialt att arbetet med datainsamling skulle kompletteras med en beskrivning av Umeå i den metodik som :s självskattningsverktyg Cities of the Future (CoF) ger. En första datainsamling med hjälp av metodiken gjordes under våren Denna basmätning har sedan följts upp av en ny datainsamling under våren CoF-ansatsen skulle ge oss direkt möjlighet att jämföra Umeås styrkor och utvecklingsområden över tiden. Sett till de sju kapitalen, som utgör en av grunderna i CoF har dessa totalt stärkts mellan åren. Fem av de sju kapitalen har stärkts och två är oförändrade. De sociala och miljökapitalen har haft den starkaste utvecklingen. De starkaste sidorna av Umeås management och strategiska kapacitet är den ekonomiska utvecklingen och visionsarbetet följt av framför allt partnerskap. I en samlad beskrivning av Umeås kapacitet ser vi att Umeå har gjort en markant förflyttning till att, i princip prestera topp-resultat. SCB:s medborgarundersökning 2012, 2014 och 2015 Attityderna i förhållande till Umeå2014 tenderade att försämras något mellan 2012 och 2014 för att sedan förbättras 2015 enligt SCB:s medborgarundersökning. Enligt medborgarundersökningarna är yngre och nyinflyttade mer positiva än andra grupper till Umeå2014. Äldre grupper av människor är ofta mer positiva än medelålders grupper. Det finns ett visst samband mellan var man bor och hur man förhåller sig till Umeå2014. Boende i centrala Umeå eller tätorter utanför centralorten är mer positiva än de som bor i mer glesbefolkade områden. Utifrån ett genusperspektiv ser vi att kvinnor är mer positiva till kulturhuvudstadsåret än män. De boende i Umeå verkar vara aktiva kulturkonsumenter anger 68 procent av de tillfrågade har besökt någon aktivitet under kulturhuvudstadsåret. Noterbart är samtidigt att kulturkonsumtionen hos de tillfrågade inte har ökat i någon högre utsträckning, mätt i om man har spenderat mer pengar på kultur under 2014 än tidigare år. 5

10 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning Resultatindikatorer projektägare och delprojekt Umeå2014 har genomfört enkätstudier hos de projekt och projektägare som erhållit finansiering från kulturhuvudstadsåret. Syftet med enkätstudierna har varit att undersöka genomförandeprocessen och resultatet av de genomförda projekten. Vi noterar bland annat att samverkan i regionala nätverk och samverkan med näringslivet har skett i mindre utsträckning än annan lokal samverkan. Det tycks också så att nationell och internationell samverkan har skett i något större utsträckning än på regional nivå. Projekten anser sig både ha haft en hög måluppfyllelse och att de har haft en stor följsamhet till sin projektbudget. Nästan 90 procent av projekten anser att projektet har bidragit till den egna organisationens utveckling. Arbetsprocess Under utvärderingen av kulturhuvudstadsåret har ett antal kvalitativa fallstudier av delprojekt kopplade till Umeå2014:s mål genomförts. Fallstudierna finns beskrivna i avsnitt 10.3 (s 80). Dessa har varit kopplade till empowerment-målen enligt följande. Empowerment of the People Fair City Empowerment of the Culture Festival 2014 (UxU) Empowerment of the Culture Guitars the museum Empowerment of the City Konstnärligt Campus & Kulturväven( (2012), Urban Forum ( ) Empowerment of the Northern region Region Västerbotten 6

11 Avsnitt 1 Sammanfattning Identifierade lärdomar inför framtiden Utifrån vår analys av processen som vi deltagit i sedan hösten 2010 och preliminära sammanfattande utvärdering ser vi följande lärdomar att ta vara på inför framtiden. Anpassa målformuleringar till vad som är realistiskt genomförbart. I en så lång process som att gå från ansökan till genomförande av Europas Kulturhuvudstad 2014 bör de mål som skapas och visualiseras i samband med ansökningsprocessen ha en balans mellan ambition och vad som är realistiskt genomförbart. Allt för ambitiösa mål, som är svåra att nå riskerar att slå tillbaka i form av kritik. En kritik som i relation till de resurser som står till förfogande vid genomförandet kan vara missvisande. Använd den medskapande organisationsmodellen för utveckling av framtida projekt. Organisationsmodellen för Umeå2014, som bygger på medskapande hur den fungerade och vad som kan utvecklas är en intressant modell för att i nya organisationsformer klara den framtida leveransen av allmännyttiga tjänster. Den uppvisar stora likheter med de beskrivningar av framtidens offentliga verksamhet som beskrivs i :s rapport Future of Government. Lägg ner ett gediget arbete på förberedelser, framförallt vad gäller ansvarsfördelning och analysera organisationsmodellens möjligheter att hantera ansvar och roller. Ha ingen övertro på att den befintliga produktionsorganisationen i, exempelvis kommunen, klarar att ta ett ansvar för ledning och drift av delar av ett så omfattande projekt som kulturhuvudstadsåret. Värdera projektriskerna redan i samband med ansökningsprocessen. 7

12 Avsnitt 2 Inledning 8

13 Avsnitt 2 Inledning Uppdraget fick i oktober 2010 uppdraget att genomföra en utvärdering av Kulturhuvudstadsåret Umeå2014. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utvärderingen lyfta fram hur Umeå ska lyckas och har lyckats med strategierna och tillhörande aktiviteter för att uppnå och överträffa ställda mål. Utvärderingen ska göras av metoder, organisering, effekter och kostnader allt i jämförelse med resultatnyttan. I uppdraget har ingått att löpande ge feed-back till ledningen för projektet i syfte att de ska kunna styra verksamheten så att den i högre grad når uppsatta mål. De rapporter som levereras under utvärderingen syftar till att användas i den löpande projektstyrningen men också som erfarenhetsbank för kommande liknande projekt i framtiden. Uppdraget har bedrivits under tiden hösten 2010 till våren Under juni 2015 har resultatet av 2015 års medborgarundersökning hanterats och infogats i rapporten. I :s projektteam har följande personer ingått. Anita Agefjäll ( ) Joakim Boström (2011) Astrid Könönen ( ) Emil Lindqvist (projektledare 2010 juli 2013) Olle Nilsson ( , projektledare augusti ) Sofia Regnell ( ) Utöver utvärderingen har dels en utvärdering av delprojektet [Caught by Umeå] gjorts. Utvärderingen presenteras i rapporten Utvärdering av [Caught by Umeå] (appendix 1). Dels en studie över relationen kultur och tillväxt som presenterats i rapporten Culture-driven growth Comparison of 5 cities according to Umeå2014 s Empowerment goals (appendix 2). 9

14 Avsnitt 3 Metod 10

15 Avsnitt 3 Metod Utgångspunkter för uppdraget Inför uppdragsstarten, hösten 2010 redovisade uppdragsgivaren ett antal förutsättningar för uppdraget. Förutsättningarna beskrevs så här. Uppdraget ska genomföras med en följeforskningsansats. Utvärderingen ska genomföras i samråd med projektledningen. Utvärderingsteamet förväntas besöka Umeå minst fyra dagar per år under hela uppdragsperioden. Utvärderaren förväntas inledningsvis genomföra ett fyrtiotal intervjuer med nyckelpersoner på plats eller via telefon. Utvärderaren bör använda sig av SCB :s attitydundersökning som underlag för arbetet. Utvärderaren har möjlighet att komma med förslag med kompletterande frågeställningar. Utvärderaren har initiativrätt till ytterligare informationsinsamling, men kompletterande informationsinsamling ska ske efter överenskommelse med projektledningen. Utvärderaren förväntas ha en löpande kontakt med projektledningen för satsningen i enlighet med följeforskningsansatsen. Utvärderaren ska lämna årliga delrapporter gällande utvecklingen i satsningen. En slutrapport som ska presenteras i januari 2015 Med detta som utgångspunkt har vi genomfört arbetet i nära kontakt med projektledningen. Vi har också under åren genomfört årliga presentationer av utvärderingsprocessen i Umeå kommuns kulturhuvudstadsutskott. Dessa presentationer har varit ett resultat av de delrapporter som tagits fram. Den årliga arbetsprocessen beskrivs enligt följande. 11

16 Avsnitt 3 Metod Vår metod Tre parallella spår; governance, impact och knowledge I tre parallella spår fördjupar vi oss i ett projekt. I det första spåret, governance, som återfinns i bilden till höger, tittar vi närmare på hur projektet styrs och är uppbyggt under uppstarten av projektet, genomförandet och vid avslut. Vidare tittar vi på uppföljningssystem och förmågan att identifiera, mäta, övervaka och hantera projektets risker. Är den optimal eller behövs stöttning på något sätt? I nästa spår, impact, fördjupas dialogen kring resultat och effekter. Även här väljer vi ut metoder som stämmer överens med projektet i sin helhet från uppstart till avslut. Att ha rätt indikatorer, påbörja effektspårning samt tillsätta kontrollgrupper är några punkter som kan vara relevanta. I det sista spåret, knowledge, fokuserar vi på spridning av erfarenheter och etablerade kunskaper samt att projektets resultat verkligen når tänkta målgrupper. Projektet bör sättas i ett större sammanhang utifrån sitt uppdrag men också utifrån erhållna resultat. Det kan handla om att berika med forskningsinspel och överhörning från projekt både nationellt och internationellt för att mot slutet av projekttiden stödja aktiv spridning av erfarenheter mot olika målgrupper. 12

17 Avsnitt 3 Metod En årlig arbetsprocess med sex steg I Umeå2014 har vi bedrivit uppdraget i årliga huvudetapper. Varje etapp avslutas med en delrapport och en slutrapport för den sista etappen. Den första etappen inleddes vid uppstartsmötet i november 2010 och avslutades runt årsskiftet 2011/2012. Den andra uppdragsetappen sträckte sig från 2011/2012 till och med årsskiftet 2012/2013. De två kvarvarande etapperna löpte på samma sätt fram till och med januari 2015, då arbetet med insamling av data och slutrapport inleddes. Initiering Den årliga arbetsprocessen har bedrivits i sex steg. Dessa har varit: 1. Initiering/avstämning Varje huvudetapp har inletts med en dialog med projektledningen där en övergripande arbetsplanför den kommande etappen har upprättats. Frågeställningar och hypoteser inför det kommande arbetet har identifierats. Vi har tillsammans med projektledningen skapat en förväntansbild av vad vi inom uppdraget ska leverera totalt sett och under den kommande uppdragsetappen. Där har det angetts vilka huvudmoment som ska ingå i arbetet under det kommande året. I denna process ska också eventuella ytterligare moment för t.ex. informationsinsamling lyftas fram. Informationsinsamling Resultatåterföring Dialog löpande och för lärande Analys 13

18 Avsnitt 3 Metod En årlig arbetsprocess med sex steg 2. Löpande dialog Mellan oss som följeforskare och projektledningen samt andra nyckelpersoner i projektet har skett en löpande dialog. Vår erfarenhet från andra liknande uppdrag är att de löpande kontakterna kanske är det viktigaste momentet för informationsutbyte, lärande och inspiration. Det är också genom de löpande kontakterna som det ges en grund för att justera projektets utveckling. Den löpande dialogen har genomförts både vid utvärderingsteamets besök i Umeå, via telefon och e-post. Vi har också genomfört videokonferenser med projektledningen. Initiering 3. Informationsinsamling Umeås satsning på kulturhuvudstadsåret förväntas ge resultat och effekt inom ett brett spektrum av områden. Därför har vi använt flera olika metoder och källor som underlag för att göra en bedömning huruvida uppsatta mål har nåtts. Bland annat har ett antal av delprojekten i form av fallstudier kartlagts. Även SCB:s medborgarundersökningar och våra egna kontakter med aktörer och nyckelpersoner har varit mycket viktiga. Informationsinsamling Resultatåterföring Dialog löpande och för lärande Vi har i omgångar genomfört intervjuer med nyckelpersoner i och omkring projektet under uppdragsperioden. Intervjuerna har gjorts både på plats och via telefon. Som ett komplement till intervjuerna har vi tillsammans med projektledningen utarbetat enkätformulär till projektägare och delprojekt under Analys 14

19 Avsnitt 3 Metod En årlig arbetsprocess med sex steg Cities of the Future För att öka systematiseringen i informationsinsamlingen och möjliggöra jämförelser av Umeås utveckling över tid har arbetet med datainsamling kompletterats under 2011 och 2015 i utgångspunkt i den metodik som :s självskattningsverktyg Cities of the Future (CoF) ger. Initiering CoF ansatsen ger oss direkt möjlighet att jämföra Umeås styrkor och utvecklingsområden utifrån ett helhetsperspektiv, före och i samband med genomförandet av kulturhuvudstadsåret. En närmare beskrivning av CoF görs i avsnitt Analys Under arbetets gång har en kontinuerlig analys av det material som har samlats in genomförts. Dessa analyser har redovisats i de årliga delrapporterna samt redovisas i slutrapporten. Informationsinsamling Resultatåterföring Dialog löpande och för lärande 5. Dialog för lärande Vid träffarna vi genomfört med projektledningen inför 2014 har vi haft en dialog om våra iakttagelser och analyser. Vår ingång har varit ett nyfiket ifrågasättande. En erfarenhet som vi har från andra uppdrag är att vi som en aktör utan tydliga bindningar till aktörer och individer i projektet inte ser sådant som de som är i projektet ser som självklarheter. Analys 15

20 Avsnitt 3 Metod En årlig arbetsprocess med sex steg 6. Resultatåterföring Varje etapp har, som sagts, avslutats i och med att vi lämnat den årliga delrapporten om utvecklingen i projektet till uppdragsgivaren. Etapp 4, under 2014, avslutas i och med att slutrapporten för uppdraget har levereras till uppdragsgivaren. Innan slutrapporten levereras har en preliminär utvärdering av Umeå2014 presenterats för kulturhuvudstadsutskottet i maj Initiering Informationsinsamling Resultatåterföring Dialog löpande och för lärande Analys 16

21 Avsnitt 4 Bakgrund 17

22 Avsnitt 4 Bakgrund Vägen till utnämningen att bli Europas kulturhuvudstad 2014 Våren 2005 beslutade kommunfullmäktige i Umeå kommun att Umeå ska ansöka att bli Europas kulturhuvudstad Därmed inleddes en process av förberedelser inför ansökningsprocessen. Under 2007 inleddes dialogmöten och seminarier med representanter för föreningslivet, kultursektorn och näringslivet i kommunen. Ansökningsprocessen startade under 2008 genom att alla kommuner i landet fick en inbjudan att delta. Ansökan skulle innehålla några obligatoriska uppgifter enligt EU-regler, men den kunde också innehålla annat informationsmaterial, till exempel bilder, film eller ljud. En viktig del av ansökan var att presentera ett kulturprogram för hela I oktober 2008 behandlade kommunfullmäktige ansökan och den överlämnades till Statens Kulturråd. Utöver Umeå ansökte Gävle, Lund och Uppsala om att bli Europas kulturhuvudstad Ansökningarna behandlades av en jury bestående av representanter utsedda av EU samt av regeringen. I december 2008 gjorde juryn ett första urval vilket resulterade i att Umeå och Lund kvalificerade sig till en andra ansökningsomgång. Inför denna skulle en fördjupad ansökan tas fram. Under våren 2009 arbetades denna fördjupade ansökan fram och den lämnades in den 30 juni Hösten 2009 hanterade juryn den fördjupade ansökan och man beslöt föreslå regeringen att nominera Umeå. Europeiska Unionens råd ministerrådet beslutade slutligen i maj 2010 att utse Umeå till Europas Kulturhuvudstad

23 Avsnitt 5 Umeå2014:s ansökan 19

24 Avsnitt 5 Umeå2014:s ansökan Målformuleringar i ansökan I ansökningsdokumenten finns målen med Umeå2014 formulerade. Utgångspunkterna i Umeås ansökan kan sägas vara begreppen det nordliga rummet och medskapande. I den första ansökan sägs att Vårt projekt omfattar hela den nordliga regionen. (Nyfikenhet och passion del 1, s 7). Denna region kan enligt ansökan uppfattas som minst omfattande de fyra nordligaste länen i Sverige, men i ansökningarna ges uppfattningen att den nordliga rummet även omfattas av de nordliga delarna av Norge, Finland och Ryssland. I den första ansökan sägs, avseende medskapande att Umeå i världen är du och jag = U+Me = medskapandets konst (s 8). Medskapandet kan också identifieras i begreppet Open source. I ansökan beskrivs begreppet så här: Konceptet vilar på två ben. Det ena är att väcka nyfikenhet och engagera genom dialog och gränsöverskridande möten. Det andra benet är att vidareutveckla de praktiska metoderna för medskapande inom olika områden. (Nyfikenhet och passion del 1, s 16). I den andra ansökan, Nyfikenhet och passion del 2, beskrivs de kort- och långsiktiga målen med Umeå2014. De kortsiktiga målen: Genom kulturhuvudstadsåret vill vi på bred front öppna kulturens källkoder för våra medborgare. Det skapar ett varaktigt ökat deltagande i kulturlivet, som i sin tur ger förutsättningar för ett ännu mer aktivt kulturliv. Året ger Umeås befolkning nya möjligheter att möta Europas och övriga världens kulturer i nya och oväntade former. Mångfalden i Umeå blir synliggjord med sina styrkor och möjligheter. Genom detta skapas nya insikter och kunskaper. Tillgången till de demokratiska verktygen stärks och vi kan bättre bidra till byggandet av det europeiska huset. Fler kulturarbetare och medborgare från Europa har efter 2014 blivit inspirerade av de nordliga kulturtraditionerna. Nyfikenheten har väckts genom en lång rad möten mellan människor såväl i den nordliga regionen, som runt om i Europa. Nätverk har stärkts och många har funnit nya samarbetspartners för kommande år. Dörren har öppnats till det nordliga rummet i det europeiska huset. Umeå2014 blir omtalat för hög konstnärlig kvalitet och för innovativa arbetsformer som lockar fler medskapare än någon tidigare kulturhuvudstad samt för det nordliga rummets kulturtraditioner med bl.a. den samiska kulturen. (Nyfikenhet och passion del 1, s 7) 20

25 Avsnitt 5 Umeå2014:s ansökan Målformuleringar i ansökan De långsiktiga målen: Kultur öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Kultur väcker vår nyfikenhet. Den skapar kreativa miljöer, som föder innovationer. Vi vill att kultur ska bli mer närvarande och syresättande i alla människors vardag och bli en drivkraft för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Utmärkelsen kommer att påskynda arbetet med att nå vårt mål om alla människors lika rätt till utveckling i en attraktiv och hållbar livsmiljö. Till 2050 har Umeå lockat många fler kulturarbetare, internationella studenter, näringsidkare och besökare. Umeå har blivit en förebild för en kulturdriven samhällsutveckling och vi har vuxit till invånare. (Nyfikenhet och passion del 1, s 7) Source: 21

26 Avsnitt 5 Umeå2014:s ansökan Empowerment-målen I den fördjupade ansökan (Nyfikenhet och passion del 2 s 46) beskrivs mer operationaliserat vad kulturhuvudstadsåret ska resultera i. Detta beskrivs i fem så kallade empowerment-mål. Så här beskrivs målen. A. Empowerment of the People Medborgarna i Umeå har efter 2014 fått nya upplevelser och erfarenheter. Detta har i sin tur lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Kulturarbetare och alla medborgare har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och större framtidstro. Kultur har nått nya målgrupper. B. Empowerment of the City Det offentliga rummet i Umeå har förnyats genom flera stadsutvecklingsprojekt med konstnärlig själ, bl.a. Konstnärligt campus. Nya attraktiva mötesplatser bidrar till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av alla medborgarna och hela staden. Det offentliga rummet i Umeå har iklätts en nyskapande konstnärlig gestaltning. C. Empowerment of the Culture Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens kulturliv. D. Empowerment of the Northern region Hela Sverige och Europa har fått möjlighet att interagera med den nordliga regionen i nya former och fått se och uppleva regionens styrkor i ett nytt sken. En remapping (omdefiniering av kartan) har skett i synen på Umeå och den nordliga regionen. Sverige och Europa har fått upp ögonen för Umeå. Staden väcker nyfikenhet och lockar kulturutövare, studenter och andra att flytta hit. Företag och investeringar följer med. E. A Greater Understanding of Experiences from the Past and Possibilities for the Future in European Interaction (*) Europa har fått ta del av en interaktiv utställning som ger kunskaper om hur Umeå och den nordliga regionen har utvecklats i interaktion med Europa och hur Europa i sin tur har påverkats av den nordliga regionen genom historien. Utställningen bygger på forskning och en ny bok om Umeå, den nordliga regionen och Europa. Den utgör också en viktig källa för känslan av sammanhang för Umeåborna samt för de cirka nya medborgare som flyttar till Umeå varje år. Utställningen och kompletterande folkbildningsaktiviteter väcker nyfikenhet och diskussion om framtidens möjligheter i Europa. (*) Sedan 2012 har Umeå2014 förenklat rubriceringen av detta mål enligt följande: Empowerment of European Interaction. En förenklad målformulering säger att Europa ska ha fått ta del av en interaktiv utställning som ger kunskaper om hur Umeå och den nordliga regionen har utvecklats i interaktion 22 med Europa och hur Europa i sin tur har påverkats av den nordliga regionen genom historien.

27 Avsnitt 5 Umeå2014:s ansökan Kulturhuvudstadsbudgeten t o m 2015 I den första ansökan, Nyfikenhet och passion del 1 s 43, finns en mycket översiktlig budget beskriven. Budgeten sägs omfatta perioden fram till och med kulturhuvudstadsårets genomförande och beskrivs så här. Intäkter Umeå kommun kommer att avsätta 100 mkr för genomförande av Europas kulturhuvudstad Samarbete kommer att ske med andra kommuner, landsting, regionförbund, kulturinstitutioner från de fyra nordliga länen och från övriga Europa samt med EU:s fonder för genomförande av kulturprogram och utvecklingsprojekt. Totalt räknar vi med en finansiering på 90 mkr från regionen och EU inklusive Melina Mercouri-priset samt biljettintäkter. Vi beräknar att bidrag från den svenska regeringen, nationella myndigheter och andra nationella organisationer totalt kommer att uppgå till 170 mkr. Några beslut om den statliga svenska medfinansieringen finns dock ännu inte. Vi kommer att lägga stor vikt vid att utveckla samarbete med näringslivet lokalt, nationellt och globalt och räknar med att det ska inbringa sponsring på minst 50 mkr inklusive partneravtal. Kostnader Drygt 70 procent av budgeten, 300 mkr, ska användas för kulturprogram och utvecklingsprojekt inom kultur och idrottsområdet. 110 mkr avsätts till marknadsföring, information, administration och utvärdering. Administrationen kommer att begränsas genom att vi så långt som möjligt kommer att använda oss av befintlig administrativ kompetens, strukturer och system. Vi kommer att undvika att skapa kostnadsdrivande parallella administrationer. Resurser för professionell extern utvärdering avdelas för hela perioden fram till Intäkter (mkr) Umeå kommun 100 Regionen, EU och biljettintäkter 90 Nationella myndigheter och samarbetspartners 170 Samarbete näringsliv lokalt och globalt 50 Kostnader (mkr) Kulturprogram- /projektkostnader 300 Marknadsföring/information/ administration/utvärdering 110 TOTALT

28 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future 24

29 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Cities of the Future För att öka systematiseringen i informationsinsamlingen och möjliggöra jämförelser av Umeås utveckling över tid bestämdes initialt att att arbetet med datainsamling skulle kompletteras med en beskrivning av Umeå i den metodik som :s självskattningsverktyg Cities of the Future (CoF) ger. En första datainsamling med hjälp av metodiken gjordes under våren Denna basmätning har sedan följts upp av en ny datainsamling under våren CoF-ansatsen skulle ge oss direkt möjlighet att jämföra Umeås styrkor och utvecklingsområden över tiden. CoF tar sin utgångspunkt i sju så kallade kapital. Kapitalen kan sägas vara basen för att utveckla den strategiska agenda som tar kommunen framåt. Genom kapitalmodellen får staden ett holistiskt synsättet för att skatta kvalitet och placering av tillgångar samt möjligheter till utveckling. Modellens sju kapital har följande definitioner: Miljö- och naturresurskapital Miljökapital handlar om staden läge och omgivning. En ren, trygg och attraktiv stad höjer invånarnas livskvalitet. Kapitalet fokuserar på utsläpp, bullernivåer, avfallshantering, policy och kampanjer för återvinning och miljövård, samt kommunens ambition att uppnå långsiktiga nationella och internationella miljömål för en hållbar utveckling. Socialt kapital Socialt kapital består av de formella och informella relationer som karaktäriserar staden. Sociala nätverk i staden är värdefulla och påverkar resultaten. Det sociala kapitalet är nära kopplat till förekomsten av sociala problem, anställningsbarhet och invånarnas fysiska och mentala välbefinnande. Intellektuellt kapital Intellektuellt kapital är en kombination av personella och organisatoriska resurser i staden. Staden och regionens invånare är en källa som innehåller kunskap, kreativitet och förnyelse. Stadens och regionens uppgift är att stödja kunskaps, kreativitets och förnyelseförmågan med system, metoder och värderingar och annan strukturell kompetens. Infrastrukturkapital I kapitalet ingår dels resurser i form av t ex vatten- och elförsörjning som tillgångar i form av bostäder, vägar och spårbundna transporter, kommunikationer. Kultur- och upplevelsekapital utgörs av symbolvärde när det gäller kultur- och rekreationsmöjligheter. Staden och regionen bör utveckla ett varumärke som attraherar människor, företag och idéer som bidrar till utvecklingen av en stad för framtiden. Kultur- och rekreationsevenemang, grönytor och tillgång till sådana ingår i kapitalet. 25

30 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Cities of the Future Demokrati och välfärdskapital Hur ser beslutsprocessen i staden ut? I vilken utsträckning involveras allmänheten i beslutsfattandet och har invånarna tillgång till förtroendevalda och ledande tjänstemän på ett sådant sätt att de kan delta i och påverka beslutsprocessen? Informations- och kommunikationsteknologi (ICT ) I vilken utsträckning tillvaratas teknikens möjligheter för att utveckla kommunikation och hantera data (uppgifter). ITC mognad hos innevånare, företag och inom kommunens organisation är en viktig förutsättning för att utveckla kapitalet. Grafiskt beskrivs styrkan i de olika kapitalen. Ju högre värde på skalan desto starkare är respektive kapital. Vidare beskrivs kommunens möjliggörare. Dessa är kommunens strategiska ambition, mätt genom arbetet med att skapa visioner och mål samt kommunens management-kapacitet, mätt genom ledarskap, varumärke, ekonomi, prioritering och omvärldsbevakning. Kort sagt är möjliggörarna en beskrivning av kommunens leveranskapacitet. Kommunens input och output beskriver kommunens förmåga att skapa resultat av de resurser som sätts in. Till sist beskrivs de sju kapitalens placering i en fyrfälts-tabell där den vågräta axeln beskriver nivån på policy, d v s den strategiska kapaciteten samt den lodräta axeln prestation, som beskriver resultat eller prestation. 26

31 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Kommunens kapital WU1 27

32 Slide 31 WU1 Intellektuellt: kommunen har tagit ett större helhetsgrepp i övergripande planer för utveckling av det intellektuella kapitalet Socialt kapital: segregation/integration arbetet har intensifierats och arbetslösheten bland ungdomar är lägre. Policys har utvecklats i stor utsträckning Miljökapital: Policys har utvecklats i stor utsträckning Kulturkapital: Från en tidigare hög nivå har främst fysisk miljö för fritid och kultur utvecklats Infrastruktur: Fortfarande stor andel biltrafik men kollektivtrafiken ökar Windows User;

33 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Kommunens möjliggörare WU2 28

34 Slide 32 WU2 Människor: det som drar ned är personalomsättningen i kommunen samt andelen sjukskrivningar Omvärldsbevakning: det saknas strukturer och integrerade system kopplade till planering av framtida verksamhet för omvärldsbevakning Egendom: har att göra med hur mycket kommunens lokaler har anpassats till funktionshindrade - om arbete pågår eller om det är avslutat Partnerskap: utvecklade samarbeten med det lokala näringslivet och universitetet Windows User;

35 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Kommunens kapital och möjliggörare 29

36 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Kommunens input och output Mätning 2011 Mätning

37 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Framtidens kommun Mätning 2011 Mätning

38 Avsnitt 6 Uppföljning av genomförd basmätning enligt konceptet Cities of the Future Kommentarer till jämförelsen mellan mätningarna 2011 och 2015 Sett till de sju kapitalen har dessa totalt stärkts mellan åren. Fem av de sju kapitalen har stärkts och två är oförändrade. De sociala och miljökapitalen har haft den starkaste utvecklingen. Vad avser de olika kapitalens förändringar noterar vi följande. Umeå kommun tycks ha tagit ett större helhetsgrepp i arbetet med att ta fram policys och övergripande planer inom utbildningsområdet Våra data visar att arbetet med att motverka segregation och öka insatser för integration har intensifierats och arbetslösheten bland ungdomar är lägre. Vi ser också att arbetet med policys inom det sociala området har utvecklats i stor utsträckning Även inom området Miljökapital är den största orsaken till förändringar arbetet med att utveckla policys och handlingsplaner Vad avser Upplevelsekapitalets utveckling har man, från en tidigare hög nivå främst utvecklat den fysiska miljön för fritid och kultur, exempelvis parker och rekreationsområden Inom området Infrastruktur noterar vi att andelen biltrafik fortfarande är, i relation, stor men att andelen kollektivtrafik ökar. Den grafiska beskrivningen av möjliggörarna ger en bild av att arbetet med utveckling av kommunens visions- och policyarbete samt sytematiseringen av omvärldsarbetet har utvecklats mellan åren. De starkaste sidorna av Umeås management och strategiska kapacitet är dock den ekonomiska utvecklingen och visionsarbetet följt av framför allt partnerskap. Diagrammet Input & output visar att Umeå har stärkt relationen mellan insatta resurser och resultat mellan 2011 och 2015 ganska markant. Från en tidigare hög nivå placeras de sju kapitalen, i princip, i topp. I fyrfältstabellen, som ger en samlad beskrivning av Umeås kapacitet ser vi att Umeå, i likhet med det förra diagrammet har gjort en markant förflyttning till att, i princip prestera topp-resultat. Det kapital som inte har förflyttat sig mellan åren är det demokratiska kapitalet. Det är helt naturligt då data bygger på hur det lokaldemokratiska systemet är uppbyggt. Det har ju inte förändrats och det förhåller ju sig till den lagstiftning vi har i landet. 32

39 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och

40 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 SCB:s medborgarundersökning SCB genomför på uppdrag av Umeå kommun återkommande medborgarundersökningar. I medborgarundersökningen får medborgarna tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Medborgarna betygsätter följande tre områden: Nöjd-Medborgar-Index; Medborgarnas betyg på kommunens verksamhet. Nöjd-Region-Index; Medborgarnas betyg på regionen/kommunen som en plats att bo och leva i. Nöjd-Inflytande-Index; Medborgarnas betyg på det inflytande de har på kommunens verksamheter och beslut. I Umeå har kommunen i medborgarundersökningarna 2012, 2014 ställt sju tilläggsfrågor med avseende på kulturhuvudstadsprojektet. Frågorna har ställts så här. Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att...detta gör Umeå till en mer attraktiv plats för oss som lever och bor här?...detta kommer att locka fler att flytta till Umeå?...detta kommer att leda till att Umeåborna ökar sitt deltagande i kulturlivet?...detta bidrar till ökad samverkan mellan människor, föreningar och näringsliv i Umeå?...detta stärker Umeåregionens roll i den Europeiska Unionen?...du är välkommen att bidra i arbetet kring Europas kulturhuvudstad? Tycker du att det är bra att Umeå är Europas Kulturhuvudstad 2014? I 2014 års medborgarundersökning har ytterligare tre frågor ställts. De omfattar frågeställningar om och hur man har deltagit i Kulturhuvudstadsåret, om man uppfattar att Umeå kommun har spenderat mer pengar på kultur under 2014 än under föregående år, samt om man för egen del spenderat mer pengar på kultur under 2014 än föregående år. I 2015 års medborgarundersökning har frågorna dels omformulerats och dessutom har de utökats med ytterligare en fråga års medborgarundersökning innehöll följande frågeställningar med avseende på kulturhuvudstadsprojektet. 34

41 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 SCB:s medborgarundersökning a) Vet du att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014? b) I vilken grad tror du att detta har gjort Umeå till en mer attraktiv plats för oss som lever och bor här? c) I vilken grad tror du att detta kommer att locka fler att flytta till Umeå? d) I vilken grad tror du att detta kommer att leda till att Umeåborna ökar sitt deltagande i kulturlivet? e) I vilken grad tror du att detta bidrar till ökad samverkan mellan människor, föreningar och näringsliv i Umeå? f) I vilken grad tror du att detta stärker Umeåregionens roll i den Europeiska Unionen? g) I vilken grad tror du att du var välkommen att bidra i arbetet kring Europas kulturhuvudstad? h) Tycker du att det är bra att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014? i) Tog du del av kulturhuvudstadsåret i Umeå under 2014? j) Uppskattar du att du under Umeås kulturhuvudstadsår spenderade mer eller mindre pengar på kultur än året innan? k) Upplevde du att kulturutbudet ökade eller minskade i Umeå under kulturhuvudstadsåret 2014? l) Upplevde du att kulturens roll stärktes eller försvagades i Umeå under kulturhuvudstadsåret 2014? m) Har du besökt Kulturhuset Väven? Vid 2012 års medborgarundersökning var antalet svarande på frågorna 479, vilket gav en svarsfrekvens om 48 procent. Vi saknar motsvarande uppgifter för tillfrågades ett urval på personer i åldrarna år och av dessa besvarade 48 procent enkäten. I det följande redovisar vi en jämförelse av enkätsvaren mellan de sju frågorna som ställdes 2012 och 2014 med enkätsvaren på frågorna b) g) i 2015 års medborgarundersökning. Fråga i) redovisas på ett annat sätt Vi redovisar resultaten för de tre åren även i den frågan, men jämförelsen kan inte göras i samma omfattning. Vi noterar dessutom särskilt vid jämförelsen att i 2015 års undersökning ingår andelen svarande med ingen åsikt i redovisningen av enkätsvaren. I de tidigare mätningarna redovisades dessa utanför resultatet av enkätsvaren. Vi redovisar svaren enligt data vi erhållit, men hanterar skillnader i mätmetod i våra kommentarer. Efter denna jämförelse redovisas svaren på övriga frågor som ställts 2014 och

42 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att detta gör Umeå till en mer attraktiv plats för oss som lever och bor här? De svarande trodde vid mätningarna 2012 och 2014 i mindre utsträckning att kulturhuvudstadsåret gör Umeå till en attraktivare plats för de som lever och bor i kommunen. 41 procent av de svarande satte lågt betyg på denna fråga 2012 och 46 procent Andelen svarande som satte höga betyg eller mellanbetyg på denna fråga minskade således totalt med 5 procent. Vid mätningen 2015 noterar vi att trenden bryts och att andelen positiva ökar. Jämfört med tidigare undersökningar minskar andelen som ger frågeställningen låga betyg med 5 procentenheter i förhållande till 2012 och med 9 procentenheter i förhållande till Andelen svarande som ger höga betyg ökar 2015 i förhållande till de två tidigare mätningarna. I 2014 och 2015 års undersökningar kan vi se att de mest positiva till frågan är nyinflyttade. Ju längre man bott i kommunen, desto mer negativ är man till om kommunen har blivit en mer attraktiv plats för Umeå-bon. Kvinnor är något mer positiva än män till frågeställningen. Dessutom kan vi notera att 2014 är de som bor i tätorter utanför centrala Umeå är den mest positiva gruppen medan den mest positiva gruppen 2015 är de som bor utanför kommunens tätorter. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 36

43 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att detta kommer att locka fler att flytta till Umeå? Till denna fråga är de svarande mest negativa både 2012 och Man tror inte att Umeå2014 kommer att locka fler att flytta till Umeå. 56 procent respektive 58 procent gav 2012 och 2014 lågt betyg till denna fråga. Även här bryts trenden i 2015 års undersökning. Andelen som ger låga betyg till denna frågeställning har minskat med knappt 15 procentenheter, med hänsyn taget till de olika mätmetoderna ger 51 procent av de tillfrågade mellan- eller höga betyg till frågeställningen. Vi noterar att 2014 är åldersgrupperna och år betydligt mer positiva till frågeställningen än övriga åldergrupper har detta förändats något så att äldre av de tillfrågade, över 65 år, är i relation positivare till frågeställningen. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 37

44 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att detta kommer att leda till att Umeåborna ökar sitt deltagande i kulturlivet? Till denna frågeställning förhåller sig de svarande i medborgarundersökningen i princip på samma sätt 2012 som Ungefär 40 procent av de svarande ger mellanbetyg till frågeställningen. Man ger också i högre grad låga än höga betyg har resultatet av medborgarundersökningen förändrats så att andelen tillfrågade som gett höga betyg har minskat med några procentenheter medan andelen som ger mellanbetyg ökat något i förhållande till tidigare mätningar. Nyinflyttade, som bott i kommunen högst två år är den grupp som är mest positiva till frågeställningen både 2014 och Dessutom är de som bor i centralorten relativt de som bor utanför mer positiva till frågeställningen. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 38

45 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att detta bidrar till ökad samverkan mellan människor, föreningar och näringsliv i Umeå? 2012 får denna fråga det näst högsta medelbetyget av respondenterna. (5,5 på en tio-gradig skala) är medelbetyget tre tiondelar mindre, men även då ges denna fråga ett högt medelbetyg det högsta. Även 2015 är de tillfrågade mest positiva till denna frågeställning. Man ger frågeställningen medelbetyget 5,5 på en tio-gradig skala. Vi noterar dock att andelen som ger höga betyg har minskat något. Särskilt i förhållande till Noterbart är att det 2014 är de yngre och de som bott i kommunen mindre än två år är de mest positiva. Detta har förändrats vid 2015 års undersökning. Fortfarande är de nyinflyttade mest positiva, men de yngre är i relation till äldre åldersgrupper mindre positiva. Boende i centrala Umeå eller i mindre tätorter tenderar att vara mer positiva än de som bor i kommunens glesare områden. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 39

46 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att detta stärker Umeåregionens roll i den Europeiska Unionen? Till denna frågeställning är de svarande negativt inställda, såväl 2012 som Medelbetyget är oförändrat mellan åren, 4,3 på en tiogradig skala. Frågan är om svaren på frågan speglar en negativ inställning till EU i stort eller om svaren förhåller sig avgränsat. Dock kan vi notera en förskjutning till en mer positiv inställning från de tillfrågade Medelbetyget har ökat från 4,3 till 4,9 på en tio-gradig skala. Andelen har ökat så att mer än hälften av de tillfrågade ger höga betyg eller mellanbetyg Som i flera av de andra frågeställningarna är de yngsta och de äldsta mest positiva vid 2014 och 2015 års undersökningar. De ger det högsta betyget. På samma sätt är det de nyinflyttade som är mest positiva. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 40

47 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Umeå är Europas kulturhuvudstad Tror du att du är välkommen att bidra i arbetet kring Europas kulturhuvudstad? Mellan åren 2012 och 2014 tycks uppfattningen om att man är välkommen att bidra i arbetet med Umeå2014 ha stärkts något. Till denna frågeställning har medelvärdet ökat med o,1 på en tio-gradig skala. En marginell ökning, men vi noterar att det är den enda frågeställningen där medelvärdet ökar mellan åren. Vid 2015 års undersökning har medelbetyget sjunkit från 4,9 till 4,5 på en tio-gradig skala. Detta är den frågeställning som får det lägsta medelbetyget Vi noterar också att andelen som ger frågeställningen höga eller mellanbetyg har sjunkit även med hänsyn taget till de svarande som angivit att de inte har någon åsikt. Noterbart är också att både 2014 och 2015 är andelen som inte har någon åsikt stor. Ungefär ¼ av de svarande anger att de inte har någon åsikt till frågeställningen. Här är det också så att det 2014 är en större grupp yngre (18 44 år) som är positivare relativt äldre. Denna trend visar sig inte i 2015 års medborgarundersökning är det, som i de övriga frågeställningarna, de nyinflyttade som är mest positiva. 48 procent av de som bott mindre än två år i kommunen ger frågeställningen högt betyg Här har skett stora förskjutningar vid 2015 års undersökning. Det visar sig att de nyinflyttade är den grupp som ger det lägsta betyget till frågeställningen. Det är den enda frågeställningen där gruppen nyinflyttade ger det lägsta betyget. OBS! SCB har förändrat sin redovisning av resultatet mellan åren års redovisning innehåller även andelen Ingen åsikt. I de tidigare redovisningarna ligger denna andel utanför det redovisade resultatet. 41

48 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Tycker du att det är bra att Umeå är Europas Kulturhuvudstad 2014? Frågan om man tycker att det är bra att Umeå är kulturhuvudstad 2014 ger de svarande det högsta medelbetyget, såväl 2012 som ,7 respektive 5,5 på en tio-gradig skala. Vi noterar dock att medelbetyget sjunkit något (0,2 enheter). De mest positiva grupperna 2014 följer mönstren i övriga frågor. Yngre och nyinflyttade är mest positiva. Här kan vi också notera att de som bor i centrala Umeå eller i någon av kringliggande tätorter är mer positiva än de som bor i glesare områden. Vid 2015 års medborgarundersökning har SCB förändrat svarsalternativen så att man har angivit svarsmöjligheterna ja och nej. Noteras kan att 69 procent av de tillfrågade 2015 tycker att det är bra att Umeå var Europas Kulturhuvudstad % % 39% 0% 20% Låga betyg 34% 29% 40% 60% Mellanbetyg 32% 80% 100% Höga betyg Precis som vad som redovisas ovan, avseende de mest positiva grupperna är det så 2015 att de yngre och de nyinflyttade är de mest positiva grupperna. 80 procent av de mellan år respektive 87 procent av de nyinflyttade svarar ja på frågan

49 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Kompletterande frågeställningar 2014 och 2015 Som tidigare sagts ställdes två kompletterande frågeställningar 2014 som har följts upp vid 2015 års medborgarundersökning. Den första frågeställningen berör deltagandet i Kulturhuvudstadsåret. Vi ser ingen markant förskjutning i de svarandes deltagande. Noterbart är dock en viss ökning av de som sade sig skulle delta som besökare och de som deltagit. 43

50 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Kompletterande frågeställningar 2014 och 2015 Den andra frågeställningen rör Umeå-bornas kulturkonsumtion. Noterbart här är att 65 procent av de svarande på den tidigare frågeställningen, deltagandet i Kulturhuvudstadsåret, säger att de kommer att vara besökare under året Samtidigt uppskattar 73 procent att man inte kommer att spendera mer pengar på kultur under 2014 än föregående år svarar 68 procent av respondenterna på den föregående frågan att man har deltagit som besökare. På frågan om hur mycket man har spenderat på kultur under 2014 anger 60 procent att man har spenderat ungefär som tidigare år. Med hänsyn taget till att 11 procent svarat att de inte vet är förändringen mellan åren mindre. Att en så hög andel som cirka 70 procent anger att man varit besökare och samtidigt som över 60 procent av de svarande inte konsumerat mera på kultur kan tyda på att många Umeå-bor är aktiva kulturkonsumenter. * ** * Undersökningen genomfördes i maj 2014 **Undersökningen genomfördes i maj

51 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Kompletterande frågeställningar ställdes ytterligare fyra frågor avseende Umeå2014. Dessa redovisas här. Noterbart är att majoriteten av de tillfrågade upplever att kulturutbudet stärktes under procent upplever att utbudet ökade och 64 procent upplever att kulturens roll stärktes. Frågeställningarna var följande. Vet du att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014? Totalt anger 99 procent av de svarande att de vet det. Har du besökt Kulturhuset Väven? 45

52 Avsnitt 7 SCB:s medborgarundersökningar 2012, 2014 och 2015 Sammanfattande iakttagelser av SCB:s medborgarundersökningar Sammanfattningsvis kan vi iaktta några övergripande förändringar mellan de två första medborgarundersökningarna. Överlag kan vi se att medborgarundersökningen 2012 gav något högre medelbetyg än undersökningen Detta kan innebära att förväntningarna på kulturhuvudstadsåret var större 2012 än under det innevarande kulturhuvudstadsåret Åtminstone sett till inledningen av 2014, då medborgarundersökningen genomfördes under våren Det kan också innebära att opinionsbildningen och den bild media gett av Umeå2014 har påverkat människors attityder. Förändringen i synen på Umeå2014 påverkas av många faktorer. När vi sedan tillför resultatet av 2015 års medborgarundersökning kan vi se att trenden mellan 2012 och 2014 års undersökningar till den största delen har förändrats så att medelbetygen i alla frågeställningar utom en har ökat. Det innebär således att de tillfrågade har, överlag, en positivare inställning till Kulturhuvudstadsåret 2015 än föregående år. Den frågeställning som man har en mer negativ hållning till är frågan om man tror att man är välkommen att bidra i arbetet kring Kulturhuvudstadsåret. Vi noterar i stort att yngre och nyinflyttade mer positiva än andra grupper. Kan det vara så att studenter är en grupp som är mer positiva till kulturhuvudstadsåret än andra grupper? Den enda frågeställningen där nyinflyttade är mindre positiva än andra grupper är den om man tror att man är välkommen att bidra i arbetet kring Kulturhuvudstadsåret. Kan detta ha sin orsak i att man som nyinflyttad inte har skapat de kontakter och nätverk som krävs för att känna sig välkommen? Dessutom är det så att att äldre grupper av människor ofta är mer positiva än medelålders grupper. Det finns ett visst samband mellan var man bor och hur man förhåller sig till Umeå2014. Utifrån ett genusperspektiv ser vi att kvinnor är mer positiva till kulturhuvudstadsåret än män. De boende Umeå verkar vara aktiva kulturkonsumenter. 68 procent av de tillfrågade har besökt någon aktivitet under kulturhuvudstadsåret enligt 2015 års medborgarundersökning. Noterbart är samtidigt att kulturkonsumtionen inte har ökat i någon större utsträckning, mätt i om man har spenderat mer pengar på kultur under 2014 än tidigare. 46

53 Avsnitt 8 Resultatindikatorer i enkätstudier projektägare och delprojekt 47

54 Avsnitt 8 Resultatindikatorer i enkätstudier projektägare och delprojekt Resultatindikatorer - inledning Umeå2014 har genomfört enkätstudier hos de projekt och projektägare som erhållit finansiering från kulturhuvudstadsåret. har haft möjlighet att påverka frågeställningarna i dessa enkätstudier. Syftet med enkätstudierna har varit att undersöka genomförandeprocessen och resultatet av de genomförda projekten. Efter det att respektive projekt beviljats stöd från kulturhuvudstadsutskottet tecknades ett avtal med respektive projektägare. Detta avtal reglerade bland annat vilka projekt som projektägaren åtagit sig att driva, storleken på stödet till respektive projekt, projektägarens åtaganden och förhållande till sponsorer, marknadsföring, Umeå2014:s rättigheter samt projektens redovisning. Respektive projektägare och projekt har svarat på enkäter och svaren bygger till stor del på deras uppskattning av vilken påverkan projekten haft utifrån olika perspektiv. I det följande redovisas resultatet av enkätstudierna. Totalt har 74 projektägare och 99 projekt besvarat enkäterna. 48

55 Avsnitt 8.1 Projektägare 49

56 Avsnitt 8.1 Projektägare Nätverk I vilken utsträckning har Umeå2014 genererat nya och utökade nätverk och samarbeten lokalt, regionalt, nationellt, internationellt och med näringslivet? Projektägarna har utvecklat samarbeten med externa aktörer i förhållandevis hög utsträckning. Främst har lokala samarbeten och nätverk utvecklats. I mindre utsträckning har samarbeten skett med näringslivet och på regional nivå. Samarbeten på nationell och internationell nivå har utvecklats i högre grad hos mer än 40 procent av projektägarna. 50

57 Avsnitt 8.1 Projektägare Finansiering I vilken grad har organisationen fått förändrad finansering totalt under 2014 jämfört med tidigare år? Till exempel från offentlig finansiering, Umeå2014, sponsring eller ökade biljettintäkter (årsomsättning i kronor och/eller procent). Hos knappt 60 procent av projektägarna har finansieringen förändrats i högre grad under Det innebär att 40 procent av projektägarna har haft samma förutsättningar eller i viss grad haft förändrad finansiering än andra år. 28 procent av projektägarna anser att deras finansiering ändrats i viss grad. 51

58 Avsnitt 8.1 Projektägare Jämställdhet och tillgänglighet I vilken grad har genus- och jämställdhetsfrågor varit integrerade i ditt/ert projekt? Den absoluta majoriteten av projektägarna har integrerat genus- och jämställdhetsfrågor i projekten. I vilken grad har tillgänglighetsfrågor varit integrerade i ditt/ert projekt? I likhet med den förra frågan har tillgänglighetsfrågor varit integrerade hos majoriteten av projektägarnas projekt. 52

59 Avsnitt 8.1 Projektägare Mångfald och hållbarhet I vilken grad har mångfaldsfrågor varit integrerade i ditt/ert projekt? Hos 70 procent av projektägarna har mångfaldsfrågor varit integrerade till högre grad. Mer än 90 procent av projektägarna anser att mångfaldsfrågor varit integrerade till minst viss grad. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en överväldigande majoritet, mer än 90 procent av projektägarna, i någon grad har integrerat genus, tillgänglighet och mångfald i projekten. I vilken grad har ditt/ert projekt haft inverkan på miljö/hållbarhet? Ungefär 80 procent av projektägarna säger att projekten haft inverkan på miljö/hållbarhet, åtminstone till viss grad. Vi tolkar det som att dessa projektägare anser att deras projekt har haft en positiv inverkan på miljö/hållbarhet. 53

60 Avsnitt 8.1 Projektägare Medskapande och samisk kultur I vilken grad har medskapande varit integrerat i ditt/ert projekt? Medskapande har varit en viktig del av Umeå2o14. C:a 77 procent av projektägarna anser att medskapande i högre grad varit integrerat i deras projekt. 99 procent av projektägarna anser att medskapandet varit integrerat i projekten till minst viss grad. I vilken grad har den samiska kulturen fått en förändrad roll i er organisation i och med Umeå2014? Den samiska kulturen har också varit ett viktigt inslag i Umeå2014. I någon mån har den samiska kulturen utgjort grunden i kulturhuvudstadsåret. Bland annat har de samiska årstiderna varit en del av kulturhuvudstadsårets struktur. Drygt hälften av projektägarna anser att den samiska kulturen inte har påverkat deras organisationer i någon högre utsträckning. Drygt 20 procent av projektägarna säger att den samiska kulturen i någon högre grad har fått en förändrad roll i organisationen. 44 procent av projektägarna anser att den samiska kulturen fått en förändrad roll i organisationen, åtminstone till viss grad. 54

61 Avsnitt 8.1 Projektägare Sammanfattande iakttagelser av projektägarnas resultatindikatorer Utifrån enkätsvaren gör vi följande sammanfattande iakttagelser. Samverkan i regionala nätverk och samverkan med näringslivet har skett i mindre utsträckning än annan lokal samverkan. Det tycks också så att nationell och internationell samverkan har skett i något större utsträckning än på regional nivå. Medskapande och Open Source har varit en av de viktigaste delarna i genomförandet av Umeå procent av projektägarna har haft begreppet medskapande som en stor del av sina projekt. 99 procent av projektägarna har haft medskapande med i projekten till minst viss grad. På samma sätt har den samiska kulturen varit ett viktigt inslag i kulturhuvudstadsåret. Vi noterar att den samiska kulturen inte har givits en förändrad roll i 55 procent av projektägarnas organisationer. Det kan vara så att man redan har ett inslag av samisk kultur eller att den samiska kulturen har en roll i organisationerna, men det kan också vara så att man har haft annat fokus på aktiviteterna. Drygt 40 procent av projektägarna anser att den samiska kulturen fått en förändrad roll i organisationen, åtminstone till viss grad. Jämställdhet, genusfrågor, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet tycks i högre grad ha inverkat eller integrerats i projekten. Knappt 60 procent av projektägarna anser sig ha haft förändrade finansiella förutsättningar som andra år. 55

62 Avsnitt 8.2 I delprojekt 56

63 Avsnitt 8.2 I delprojekt Projektens mål I vilken grad har det varit möjligt att uppnå målen med projektet? När projekten gör en egen bedömning är måluppfyllelsen i högre grad 98 procent. Denna bedömning är givetvis svår att tolka på annat sätt än att de som drivit projekten är nöjda med vad de åstadkommit. I vilken grad har projektet genomförts enligt den budget som presenterades i bilaga 2 i avtalet mellan Umeå2014 och projektet? I hög grad har projekten genomförts enligt den budget som angetts i avtalet mellan Umeå2014 och projektet. 84 procent av de tillfrågade anser att man gjort det. I vilken grad har det i din/er interna och externa marknadsföring framgått att projektet har varit ett samarbete med Umeå2014? 79 procent av projekten anger att det framgått att projektet varit ett samarbete med Umeå2014 i mycket hög grad. Alla projekt har marknadsförts som ett samarbete med Umeå

64 Avsnitt 8.2 I delprojekt Projektets målgrupper Vilken har varit den huvudsakliga målgruppen för ditt/ert projekt? Knappt 45 procent av projekten har identifierat vuxna år som den huvudsakliga målgruppen. 30 procent av projekten hade ingen definierad huvudsaklig målgrupp. Vilka andra målgrupper har tagit del av ditt/ert projekt? Här beskriver projekten att, i stort, alla andra åldersgrupper än den huvudsakliga (eller odefinierade) målgruppen har tagit del av projekten. 58

65 Avsnitt 8.2 I delprojekt Den egna organisationens utveckling I vilken grad bedömer du/ni att arbetet med projektet har bidragit till din/er och organisationens utveckling? De flesta projekten (86 procent) anser att projektet har bidragit till den egna organisationens utveckling i högre grad. 59

66 Avsnitt 8.2 I delprojekt Sammanfattande iakttagelser av delprojektens resultatindikatorer Sammanfattningsvis noterat vi att projekten både anser sig ha haft en hög måluppfyllelse och att de har haft en stor följsamhet till sin projektbudget. När projekten gör en egen bedömning är måluppfyllelsen i högre grad 98 procent. 84 procent av delprojekten anser att de har hållit budgeten som ingick som del i avtalet mellan Umeå2014 och respektive projekt Alla projekt har marknadsförts som ett samarbete med Umeå2014. Av svaren rörande målgrupper kan man tolka det så att knappt hälften av alla projekt har haft vuxna mellan 26 och 64 år som huvudsaklig målgrupp. Övriga projekt har, i stort inte definierat någon sådan. Det tycks också vara så att projekten i stor utsträckning har riktat sig till en bred publik. Nästan 90 procent av projekten anser att projektet har bidragit till den egna organisationens utveckling. 60

67 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt 61

68 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Centrum för regionalvetenskap (CERUM) - en del av Umeå Universitet har i uppgift att initiera och genomföra forskning om regional utveckling, bedriva tvärvetenskapliga forskningsprojekt samt sprida forskningens resultat till olika samhällsintressen. Man ser som en naturlig uppgift att analysera frågeställningar inom det regionalvetenskapliga området, av särskilt intresse för norra Sverige och norra Europa. Inom CERUM bedrivs såväl grundforskning som tillämpad forskning i samarbete med andra vetenskapliga discipliner. Vid CERUM bedrivs ett antal forskningsprojekt och andra aktiviteter som har sin utgångspunkt i Europas kulturhuvudstad Umeå2014. Umeå Universitet har för forskning med koppling till kulturhuvudstadsåret tagit ett gemensamt initiativ för att på vetenskaplig grund bedriva forskning och analysera stads- och samhällsutvecklingen inom ramen för den omvandling som sker före, under och efter att kulturhuvudstadsår. Culture and Cities Rektor vid Umeå universitet tilldelade CERUM uppdraget att koordinera satsningen Culture and Cities. Mot bakgrund av att Umeå är Europas kulturhuvudstad 2014 menar man att staden kommer att exponeras på ett sätt som inte skett tidigare i Umeås historia. Man ser det som prioriterat att bedriva forskning om kulturens inverkan på samhällslivet med särskild inriktning på Umeå som kulturhuvudstad och kulturhuvudstäder generellt. Universitetet vill initiera tvärvetenskaplig forskning på såväl lokal som global nivå med bäring på kultur och städer. Culture and Cities The Umeå University Workshop är ett nätverk av forskare som har ett intresse av kulturens betydelse för och dess inverkan på samhällslivet och städers utveckling. Utifrån att Umeå2014 kommer att ha en långsiktig inverkan på ekonomiska, kulturella och sociala investeringar såväl lokalt som regionalt och nationellt menar man att detta har betydelse för forskningen. Styrgruppen som utsetts har till uppgift att fatta beslut om strategier och aktiviteter samt tilldelning av medel i de utlysningar som görs. Styrgruppen har tilldelat medel till 11 pågående projekt. Dessa projekt beskrivs här översiktligt. 62

69 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Pågående projekt Tales of a City: Sámi Elements in Umeå2014 Projektet drivs av Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Det syftar till att skriva ett paper som presenterar den forskning som bedrivs av Umeå2014 till konferensen New Narratives of the Postcolonial Arctic, Roskilde universitet, maj Dessutom syftar projektet till att etablera kontakt med en forskningsmiljö som fått EU-medel för projektet Arctic Encounters Contemporary Travel/Writing in the European High North. Projektets tredje syfte är att skriva en ansökan om externa medel till Kempe-stiftelsen för forskningsfinansiering av två vetenskapliga artiklar utifrån den kulturhuvudstadsforskning som projektledaren bedrivit. Städers kulturproduktion och kreativa näringar Struktur och förändring Robert Sörensson, CERUM, driver ett projekt med syftet att studera svenska städers kulturproduktion och kreativa näringar. Studien fokuserar primärt på två dimensioner, nämligen dessa branschers struktur och förändring under tidsperioden 1993 till och med Staden som berättelse. Genus, urban folkbildning och narrativa perspektiv i Umeå2014 Projektet är en studie av tre offentliga konstverk som iscensatts i Umeås stadsrum. Studien kommer att analysera konstverken som bärande alternativt störande delar av den större berättelsen om Umeå som kulturstad, och i synnerhet: som kulturhuvudstad, som den kommer till uttryck i policydokument och lokalpolitisk respektive kulturdebatt. Den gemensamma nämnaren för konstverken är att det handlar om spatio-visuella gestaltningar i ett berättande sammanhang som både innefattas i och överskrider de enskilda verken. De tre konstverken är: Lev! -tunneln i gång-/cykeltunneln vid Umeå Centralstation. fasad Forsete i Utopia Citygalleria och Hotell Winn, kvarteret Forsete. Åtta kortfilmer som producerats för att illustrera den samiska årstidscykeln som ramar in programåret Umeå2014 Projektet drivs av Annelie Bränström Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. 63

70 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Pågående projekt Skolans samverkan under Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå Studien fokuserar på att studera de erbjudanden och de ansökningar som avser skolors och skolungdomars aktiva deltagande i kulturaktiviteter under Umeås värdskap som kulturhuvudstad Frågan om implementering av skolors aktiva medverkan i kulturskapande verksamheter inom kommun och region är i centrum. Projektet har fokus på kultur i skolan och avser att ge ökade kunskaper om och förståelse för kultursatsningars betydelse för undervisningen och lärandet. Forskningen bedrivs bl a genom att studenter vid andra året av Bild-, Musik- respektive Kulturentreprenörs- programmen erbjuds att delta i insamlingsfasen av empirin. Projektet drivs av: Per Holm, Institutionen för kultur och medievetenskaper Anders Marner, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Tommy Strandberg, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Hans Örtegren, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Staden, kulturpolitiken och kulturlivets dynamik Projektet drivs av Lars Westin, CERUM och det beskrivs utifrån att företeelsen kulturhuvudstadsår är rumsligt koncentrerade investeringar av många finansiärer i kulturella kapital. De städer som utses till Europas kulturhuvudstad ges resurser för att visa upp sig på den europeiska arenan men också för att manifestera sig som städer. Mötet mellan staden och det lokala kulturlivet kan skapa en komplex och intressant dynamik. Även andra möten mellan ordning och makt i förhållande till de kulturella kapitalen kan uppstå. Detta erbjuder en ram för utarbetande av ett forskningsprogram där städers och kulturaktörers positionering kan struktureras på ett sätt som inte tidigare tydligt behandlats av forskningen. 64

71 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Pågående projekt Minoriteter, kulturella förhandlingar, stad och nation i förvandling. Samiska inslag i Umeå2014 Projektet syftar till att undersöka den roll samiska inslag spelar i Umeås ansökan och igenom förandet av kulturhuvudstadsåret. Kommunens ansökan till att bli kulturhuvudstad 2014 har ett starkt fokus på att kultur är en motor för tillväxt. Detta tema analyseras utifrån frågeställningarna utveckling och framgång i vilken bemärkelse och för vem?. Projektet ska resultera i ett paper till UNeECC-konferensen i Umeå, oktober 2014, och/eller ett manus till en peer review -publikation samt en ansökan om externa forskningsmedel för ett projekt med deltagare från olika discipliner. Projektet drivs av Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Kulturlivet som festival: en explorativ studie av kulturhuvudstadsåret i Umeå Alf Arvidsson vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper bedriver ett projekt som vill pröva om kulturhuvudstadsåret kan betraktas som en festivalisering av kulturlivet i storformat, och vad detta betyder i termer av vilka yttringar och fenomen som låter sig inrymmas i festivalformen, och om formen som sådan är konstnärligt produktiv. Projektet utgår från en genomgång av tidigare forskning med särskilt fokus på analysmodeller vars tillämpbarhet diskuteras. Enligt projektbeskrivningen har kultursektorn under de senaste åren gradvis kommit att både expandera och omvandlas, och en tidigare strikt åtskillnad mellan kommersiellt och kulturpolitiskt finansierade sfärer har ersatts med både en relativisering av estetik- och kvalitetsbegrepp och en starkare betoning av kultur som tillväxtkraft i samhället med åtföljande fokus på entreprenörskap. En yttring av dessa processer är den framträdande roll som festivaler och andra större evenemangsformer fått. Kulturhuvudstadsårets invigningsceremoni utgör empiriskt testfall och analyseras ur olika perspektiv. 65

72 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Pågående projekt European Capital of Culture for all? Umeå2014 karaktäriseras av en ambition att uppnå delaktighet och engagemang i stadens befolkning genom medskapande av kultur. Inom projektet genomförs en pilotstudie av kulturhuvudstadsåret som kartlägger och kritiskt granskar olika sätt att använda kultur för att ökat medborgarinflytande. Pilotstudien kommer att genomföras av en mångvetenskaplig forskargrupp (statsvetenskap, kulturgeografi, genusvetenskap och sociologi) och kommer att identifiera de inneboende svårigheter och konflikter som finns i att använda kultur för att förändra ojämlika maktrelationer. Utifrån teorier om urban rättvisa, och genom att fokusera på kulturens roll för att skapa demokratiska och rättvisa städer, syftar projektet till att få svar på frågor som: På vems kunskap, perspektiv och ideal baserats kulturpolitik och kulturaktiviteter? Hur förstärker kulturpolitik och kulturaktiviteter existerande maktrelationer? Hur kan de bidra till att skapa rättvisare städer? Projektet drivs av Chris Hudson, Statsvetenskap, Ulrika Schmauch, Sociologi och Linda Sandberg, Umeå Centrum för genusstudier (UCGS) Kulturhuvudstädernas transnationella nätverk Projektet drivs av Rolf Hugoson, Statsvetenskapliga institutionen och CERUM som med utgångspunkt i Umeå2014 ska inleda dels forskning om i vilken omfattning internationellt samarbete åstadkoms tack vare kulturhuvudstäder, dels utveckla metoder för att studera olika typer av urbana nätverk: Vilka slags nätverk, tävlingar och gemensamma ambitioner byggs i praktiken upp av städer som vill vara kulturhuvudstäder? Projektets tre fokusområden är. Samarbete och tävling mellan kulturhuvudstäder och kulturhuvudstadskandidater Regionala nätverk Försöken att ta tillvara erfarenheter från deltagande i kulturhuvudstadskampanjer i nya samarbeten och nätverk 66

73 Avsnitt 9 Metastudie av forskningsprojekt Pågående projekt Kvinnohistoriskt Museum och samhällsförändring Kerstin Norlander och Liselott Eriksson vid Umeå centrum för genusstudier driver ett projekt som tar sin utgångspunkt i den avsiktsförklaring som formulerats inför det nya kvinnohistoriska museet som öppnades under 2014 i Kulturhuset Väven. Avsiktsförklaringen betonar den samhällsförändrande målsättningen starkt. Projektet granskar dessa ambitioner närmare. Tre olika aspekter av samhällsförändring är av intresse. Den uttalade feministiska ambitionen som ansluter till stadens kvinnopolitiska aktivism där ambitionen är att förflytta och överskrida samhällelig förståelse av vad kön/genus är. Den lokala, kommunala jämställdhetspolitiska målsättningen att skapa lika livsvillkor för män och kvinnor i Umeå. Kommunens arbete med kulturdriven tillväxt där museets verksamhet kan vara ett sätt att skapa en attraktiv stad som lockar till sig nya invånare och därmed bidrar till att realisera Umeås mål att ha invånare Kulturell kolonisation eller en arena för deltagande och självbestämmande? En analys av kulturhuvudstadsåret i Umeå utifrån ett samiskt rättighetsperspektiv Utöver att den samiska kulturen gavs en central plats i Umeås ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad de som driver projektet även att kulturhuvudstadsåret kan ses som ett uttryck för nya och framväxande former och arenor för samhällspolitisk styrning. Rätten till självbestämmande och kontroll över den egna sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen som tillkommer samerna som urfolk utgör den huvudsakliga utgångspunkten för projektet. Syftet är att undersöka förutsättningarna för samiskt deltagande och medskapande i kulturhuvudstadsåret. Fokus för projektet är att analysera hur frågor om samiskt deltagande, representativitet och inflytande i termer av hur, när och av vem, har hanterats i kulturhuvudstadsårets planering och genomförande. Projektet drivs av Krister Stoor, Centrum för samisk forskning och Anette Löf, Statsvetenskap. 67

74 Avsnitt 10 Beskrivning av arbetsprocess baserad på löpande arbete, skriftlig dokumentation samt avrapportering till kulturhuvuudstadsutskottet 68

75 Avsnitt 10 Beskrivning av arbetsprocess baserad på löpande arbete, skriftlig dokumentation samt avrapportering till kulturhuvuudstadsutskottet Inledning 2012 diskuterade med projektledning en för Umeå2014 hur de formulerade empowerment-målen kvalitativt skulle studeras i olika delprojekt. Projektledningen och kom överens om att använda ett urval av delprojekt kopplade till de olika målen. Ide utvalda delprojekten har det genomförts årliga fallstudier under Fallstudierna har berört projektarbetet, dess koppling till Umeå2014-organisationen och arbetsprocesserna. Urvalet av projekt har skett i samråd med projektledningen för Umeå2014 och tre årliga intervjuomgångar med identifierade nyckelpersoner i projekten samt dokumentstudier av skriftlig dokumentation har genomförts. Under utvärderingen av kulturhuvudstadsåret har följande kvalitativa fallstudier av delprojekt eller aktörer kopplade till Umeå2014:s mål genomförts; Empowerment of the People Fair City Empowerment of the Culture Festival 2014 (UxU) Empowerment of the Culture Guitars the museum Empowerment of the City Konstnärligt Campus & Kulturväven (2012), Urban Forum ( ) Empowerment of the Northern region Region Västerbotten De utvalda delprojekten/aktörerna har studerats utifrån följande frågeställningar. Vad kännetecknar den arbetsmodell som utvecklas under processen fram mot Umeå2014? Vilka värden kan redan idag identifieras kopplat till det processer som pågår? Hur uppfattar de aktörer som deltar i processen utvecklingen mot Umeå2014? Fallstudierna under har redovisats i samband med de årliga delrapporterna till Kulturhuvudstadsutskottet. Hösten 2014 genomfördes intervjuer och dokumentstudier med syfte att beskriva respektive delprojekts syfte, finansiering och resultat. 69

76 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet

77 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2012 Arbetsmodeller I vår avrapportering för året 2012 redovisade vi hur vi identifierade de arbetsmodeller som Umeå2014 använde sig av. Vi beskrev arbetsmodellerna utifrån begreppen Närhet och tradition och Kulturhuvudstadsåret en möljiggörare. Efterföljande text är hämtad från vår rapportering. Närhet och tradition Det finns en tradition av att driva gemensamma projekt och utvecklingsarbete över organisatoriska gränser i Umeå och kringliggande region. Detta visar sig bland annat i att det finns utvecklade nätverk mellan nyckelpersoner. förtroendekapitalet mellan olika aktörer och individer är stort. samstämmigheten är stor mellan flera aktörer om syften och vision med Kulturhuvudstadsåret. Detta, menar vi skapar, förutsättningar för utvecklade samarbeten och för arbetsmodellen som utgår ifrån medskapande. Kulturhuvudstadsåret - en möjliggörare Vi har identifierat kärnvärden i arbetsmodellen. De kärnvärden vi ser kan beskrivas enligt följande. Kulturhuvudstadsåret är ett erbjudande till aktörer och individer i Umeå, regionen och Sverige! Ur perspektivet medskapande har Umeå2014 ingen egen genomförandeorganisation, utan man erbjuder aktörer och individer finansiering och stöd i att utveckla egna projekt och idéer. Entreprenörskap bejakas! Tilltron till individer och organisationers förmåga är hög! Hinder är till för att passeras! Open source i praktiken! 71

78 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2012 Vilka värden kan idag (2012) identifieras? Det är alltid svårt att under arbetets gång peka på värden som genereras under en långsiktig process som Kulturhuvudstadsprojektet. Det ligger i sakens natur att de resultatet av insatserna i projektet inte kan identifieras innan genomförandet är avslutat. Under 2012 har vi iakttagit att insatserna har bidragit till att: Realisera satsningar som sannolikt inte annars skulle ha kommit tillstånd. Tidigarelägga satsningar och investeringar. Skapa ett gemensamt mål som aktörer i regionen kan samlas omkring positiv utvecklingskraft! Bidragit till att skapa nya perspektiv på hur ett regionalt arbete kan bedrivas. Sätta Umeå på kartan. 72

79 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2012 Hur uppfattas processen hos aktörerna? Vi kan se att det utifrån våra intervjuer totalt sett finns en ökad förståelse för värdet av Umeå2014. Det finns starka ambassadörer, både lokalt och nationellt som stödjer och agerar för att bidra till genomförandet av året. I lokalsamhället, bland lokala aktörer, finns det en stor variation i förståelse, intresse och kapacitet av att medverka under kulturhuvudstadsåret från all in till inte alls. Vi ser betydande skillnader i vilka förväntningar som finns på Umeå och Umeå2014-organisationen och vilket stöd i form av resurser och pengar som lämnas i samband med genomförandet av året. Ansvarsförhållanden i organisationen är otydliga vem bestämmer vad? Umeå2014-kansliets roll i förhållande till andra delar av kommunen uppfattas som oklart. Vi noterar också att kansliets resurser i form av personal är relativt knappa. Omvärldens förväntningar på kansliet motsvaras inte av vad kansliet kan leverera. Det sätter också delar av organisationen under hårt tryck. 73

80 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2012 Vad har Umeå2014 inflytande över? Kulturhuvudstadsåret är summan av många aktörers gemensamma insatser. Organisationsmodellen kan beskrivas som figuren till höger. Det innebär att den egna organisationen inte styr utvecklingen av de olika projekten och programpunkterna under 2014 direkt, utan genom medfinansiering och samarbeten. De olika aktörerna och projekten får ta ansvar för att söka extern medfinansiering. Vi noterar att organisationen av kulturhuvudstadsårets kansli bygger på detta och vi får en känsla av att organisationen kan upplevas som underdimensionerad. Vi noterar också att delar av ledningen arbetar under hårt tryck. Vad har då Umeå2014 inflytande över? Organisationsstrukturen, som bygger på många aktörers insatser gör att man har ett indirekt inflytande på genomförandet aktiviteter och evenemang. Umeå2014 påverkar utvecklingen av kulturhuvudstadsåret främst genom att man har inflytande över: Varumärket Umeå2014 European Capital of Culture Planering och struktur av programåret 2014 Kommunens egen medfinansiering Statlig medfinansiering via Kulturrådet EU:s medfinansiering via Melina Mercouri-priset Egeninitierade programpunkter 74

81 Avsnitt 10.1 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2012 Utmaningar som vi ser 2012 Av den organisationsmodell och de arbetsmodeller som tillämpas följer flera utmaningar. Kulturhuvudstadsutskottet och projektledningen har, enligt vår mening följande utmaningar att hantera inför Organisationsmodellen utmanar traditionella uppfattningar om hur kulturverksamhet ska ledas och drivas. Arbetsmodellerna lägger stort ansvar på enskilda de aktörerna och individerna. De ska uppmuntras att bejaka de möjligheter som ges och kulturhuvudstadsorganisationen ger stöd, främst i form av medfinansiering. Det finns en förväntan på kulturhuvudstadsorganisationen att den ska ansvara för och utföra aktiviteter som den inte alltid kan eller bör svara upp mot, utifrån den beskrivna organisationsmodellen. Denna förväntan bör hanteras och frågan är hur kommunikationen ska utvecklas så att fler förstår arbetsmodellen. Hur långt går kulturhuvudstadsorganisationens ansvar för att övertyga omvärlden om värdet av att stödja Umeå2014? Hur ska ett uppföljningssystem utifrån ekonomi och verksamhet utformas som fångar alla värden som genereras samtidigt som de är tillräckligt administrativt lättarbetat? Vilka krav är rimliga att ställa på medverkande aktörer under året när det gäller återrapportering? På vilken nivå ska kulturhuvudstadsutskottet vara involverad i fördelningen av medel? Hur och vilka gränser ska sättas för vilka aktörer och individer som får medverka inom ramen för Umeå2014? 75

82 Avsnitt 10.2 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet

83 Avsnitt 10.2 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2013 Arbetsmodeller I vår beskrivning av arbetsmodeller vid avrapporteringen för året 2013 är beskrivningen i stort identisk med vad vi lyfte fram Vi lyfte dock fram Kulturhuvudstadsårets roll som nätverksorganisation tydligare än Vi noterade att Umeå2014 är en Nätverksorganisation många medfinansiärer och aktörer skapar Kulturhuvudstadsåret tillsammans!. För att tydliggöra detta jämförde vi kulturhuvudstadsårets organisation med de kännetecken för framtidens offentliga organisation som beskrevs i :s rapport Future of Government ( of government&live=1). En framgångsrik organisation måste agera i syfte att skapa mer av mindre finansiella resurser. Nedanstående text samt följande sidor är hämtade från vår rapportering 2013: Vi ser arbetet med Kulturhuvudstadsåret som ett gott exempel; Uppbyggnaden av arbetsmodellerna inom Kulturhuvudstadsåsorganisationen har bedrivits flexibelt. Man har en struktur som varit både flexibel och dynamisk och därigenom kunnat använda turbulenta förändringar i förutsättningar och omgivning till sin fördel. Verksamheten inom ramen för Kulturhuvudstadsåret har också varit innovativ i form av att hitta nya vägar för hur man skall få ut så mycket deltagande av projektet genom att agera med entreprenörskap som ledord. Verksamheten har också bedrivits med hög transparens. Det skapar förtroende. Men framförallt har verksamheten kring Kulturhuvudstadsåret bedrivits i samverkan. Det har skapat ett ömsesidigt beroende hos de som deltar samtidigt som det stärkt hela verksamheten. :s syn på framtidens offentliga organisation beskrivs så här. 77

84 Avsnitt 10.2 Avrapportering till Kulturhuvudstadsutskottet 2013 Förändrad projektorganisation 2013 I delrapporteringen för år 2013 beskrev vi förändringarna i projektorganisationen som genomfördes av Kulturhuvudstadsutskottet. Under våren 2013 förändrades och förstärktes projektorganisationen i Umeå2014-kansliet. Det innebar att en administrativ chef anställdes med ett avgränsat ansvar för administrativa rutiner och processer. Kulturhuvudstadsutskottet beslutade om en förändrad delegation som innebar en tydligare fördelning av ansvaret i organisationen. Dessutom förstärktes organisationen med flera medarbetare och ytterligare funktioner, bland annat inom programläggning och produktion samt marknadsföring. Vi noterade att det under 2013 har det varit ett hårt tryck på personalen på kansliet. Vi hade vid tidigare avrapporteringar till ledningen och Kulturhuvudstadsutskottet nämnt detta och vi bedömde de förändringar som man genomförde under våren 2013 som nödvändiga för att organisationen skulle klara av genomförandet av kulturhuvudstadsåret på ett godtagbart sätt. Under 2013 genomfördes också Europaturnén [Caught by Umeå] som utvärderats i särskild rapport, se Appendix 1. Den tänkta finansieringen till turnén genom privat medfinanisering misslyckades i allt väsentligt, vilket också beskrivs i rapporten. 78

85 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier 79

86 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Inledning Fyra av de fem empowerment-målen har bland annat följts genom de fallstudier av delprojekt och aktiviteter som tidigare redovisats. Det femte empowerment-målet, A Greater Understanding of Experiences from the Past and Possibilities for the Future in European Interaction har utvärderats genom den särskilda rapporten Utvärdering av [Caught by Umeå] (Appendix 1). Under hösten 2014 genomfördes slutliga intervjuer och dokumentstudier för att tillsammans med annat redovisat material utgöra underlag för en samlad utvärdering av Umeå2014:s insatser i förhållande till de fem empowerment-målen. Resultatet av intervjuerna redovisas enligt följande. 80

87 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 1; Fair City - Empowerment of the People Målet Empowermenet of the People formulerades enligt följande i Umeå kommuns ansökan om att få bli Europas kulturhuvudstadsår 2014; Medborgarna i Umeå har efter 2014 fått nya upplevelser och erfarenheter. Detta har i sin tur lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Kulturarbetare och alla medborgare har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och större framtidstro. Kulturhar nått nya målgrupper. Projektets koppling till målet Fair City engagerade en stor mängd barn och ungdomar samt studenter i Umeå, vars kreativitet och tankar kring stadsutveckling togs tillvara på. Kultur har skapats genom samverkan mellan professionella konstnärer samt barn och unga med stöd från det lokala näringslivet. Det konkreta resultatet av projektet, paviljongerna, har funnits tillgängliga för medborgarna i Umeå i det offentliga rummet. Detta har gett förutsättningar för att medborgarna i staden har kunnat få nya erfarenheter och upplevelser och för nya nätverk att skapas. Syfte med projektet/arbetsprocessen Projektet drevs av Kulturverket, inom Umeå kommun, som har i uppdrag att ta vara på barns kreativitet, genom att tillsammans med professionella konstnärer arbeta med skolelever i olika konst- och kulturprojekt. Fair City är ett projekt där 1000 barn och unga fantiserar om framtiden utifrån ett särskilt framtidstema, till exempel vatten, barns rätt, energi eller kommunikation. Ungdomarnas idéer tolkas och visualierars av professionella konstnärer och kulturarbetare. Umeås olika stadsdelar presenteras sedan i form av mindre byggnader paviljonger - som under 2014 skulle placeras ut runt om i Umeå. Tre av dessa paviljonger skulle placeras i Umeås kommundelar. Syftet med projektet var att öka barnens lärande inom de olika temaområdena samt ta tillvara på barnens tankar och idéer inom stadsutveckling genom samarbete med temapartners och professionella konstnärer. Dokumentation över arbetet och resultatet av projektet skulle också göras i form av en bok för erfarenhetsutbyte. 81

88 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 1; Fair City - Empowerment of the People Finansiering av projektet Den totala kostaden för projektet var tkr. Av dessa finansierade Umeå kommun tkr och tkr finansierades av följande externa aktörer och sponsorer: Akademiska hus, Länsförsäkringar, Martinsons Trä AB, samt de kommunala bolagen AB Bostaden, Umeå Energi och Umeå parkerings AB (UPAB). Projektets resultat Projektet fick planeras om under resans gång, delvis på grund av att projektet hade räknat med mer ekonomiskt stöd från Umeå2014. Samarbetet med Arkitekthögskolan fick avslutas då de paviljonger som studenterna hade tagit fram inte kunde byggas inom befintlig budget. Projektet anlitade istället ett byggföretag som byggde enklare paviljonger. De ställdes först ut på Rådhusesplanaden i samband med invigningen. Sedan placerades de ut i de olika stadsdelarna där de var placerade i 4-12 månader. Under våren 2014 flyttade fem av paviljongerna till Energicentrum i Klabböle på grund av vandalisering. Energicentrum vill ha kvar paviljongerna efter kulturhuvudstadsårets avslutning, men finansieringen av underhållet var under november 2014 ännu inte löst. Internationella samarbeten har bland annat skapats med skolor på Malta dit ett studiebesök enligt uppgift planeras att genomföras. 82

89 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 2: Festival 2014 (UxU) Empowerment of the Culture Målet Empowermenet of the Culture formulerades enligt följande i Umeå kommunens ansökan om att få bli Europas kulturhuvudstadsår 2014; Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens kulturliv. Projektets koppling till mål UxU festivalen, tidigare Festival 2014, är den första festivalen i Sverige som genomförts med så kallad Crowd-funding som innebär att projektets finansiering görs av deltagare, främst kommande besökare. Besökarna finansierar projektet i förskott. Detta tillsammans med opensource -konceptet, vilket möjliggjorde för finansiärerna att vara medskapare i festivalens planering och genomförande på olika sätt gör att projektet knyter an till målet om skapandet av innovativa arbetsformer. Projektet har dokumenterats i syfte att sprida erfarenhet och kunskap om arbetsmodellen. Syftet med projektet/arbetsprocessen UxU var en musikfestival som arrangerades juli 2014 i Hedlundadungen i Umeå. Omfånget av festivalen i tid och innehåll avgjordes av hur många biljetter som såldes i förköp. Detta var grunden till festivalens crowd-funding. Exempelvis förlängdes festivalen enligt uppgift med 15 sekunder för varje biljett som såldes till och med 30 november 2013, vilket gjorde biljettköparen till medskapare av festivalen. Syftet med projektet var att sätta Umeå på festivalkartan och långsiktigt stärka det befintliga musiklivet i Umeå. Ett annat syfte var att skapa deltagande och engagemang bland invånarna i Umeå, även bland dem som annars inte deltar i så stor utsträckning i kulturlivet. Detta genom crowd-funding och en open-source mentalitet som innebär att alla som vill skulle kunna hjälpa till och ha inflytande över festivalen. 83

90 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 2: Festival 2014 (UxU) Empowerment of the Culture Projektets finansiering Av ett totalt startkapital på 4, 8 mkr fick projektet 2 mkr i stöd från Umeå2014. Resterande kapital bestod av medel från Region Västerbotten, Kulturbryggan, en statlig kommitté som fördelar anslag till kulturprojekt samt en halv miljon från en privat sponsor. Projektets resultat Projektledaren upplever att denne har fått en god stöttning av Umeå kommun och Umeå2014 både finansiellt och med tips och råd genom hela genomförandet. Enligt planeringen beräknade projektet att sälja biljetter men endast biljetter såldes. Projektet brottades under hösten 2014 med skulder och brist på likvida medel, vilket ledde till att man i januari 2015 ansökte om konkurs. 84

91 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 3: Guitars the museum Empowerment of the Culture Målet Empowermenet of the Culture formulerades enligt följande i Umeå kommunens ansökan om att få bli Europas kulturhuvudstadsår 2014; Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens kulturliv. Projektets koppling till mål Guitars the museum är det första museet av sitt slag och haft ett internationellt genomslag samt ett stort antal besökare under sitt första år. Museet har satt Umeå på den internationella kartan genom den berömda gitarrsamlingen. Syfte med projektet/arbetsprocessen Gitarrmuseet ligger i Umeås nya musikhus i Vasaskolan och består av cirka 500 objekt från bröderna Åhdéns privata samling av gitarrer, vilken är en av världens största. Ett av syftena med projektet är att stärka Umeås plats på musikkartan. Huvudägarna till muséet, bröderna Ådhén, har inte vid våra intervjuer känt sig som ett projekt inom ramen för U2014. Man säger att det hade troligtvis genomförts utan Kulturhuvudstadsåret. Däremot menar man att 2014 har, inte minst i samband med invigningen, medfört att många besökare och aktörer, såsom journalister besökt Umeå vilket har varit positivt för öppningen av muséet och bidragit till fler besökare och mer uppmärksamhet. Att Umeå2014 har marknadsfört Guitars the museum som ett kulturhuvudstadsprojekt ser huvudägarna enbart som positivt. Finansiering Projektet finansieras av ett antal privata investerare som fungerar som delägare. Resultat Museet behövde besökare första året för att ett nollresultat skulle kunna uppnås och det kunde konstateras i delårsbokslutet för 2014 att besöksmålet skulle uppnås. Detta hade enligt ägarna inte varit möjligt utan draghjälp från Umeå

92 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 4: Urban forum Empowerment of the City Målet Empowerment of the City formulerades enligt följande i Umeå kommuns ansökan om att få bli Europas kulturhuvudstadsår 2014; Det offentliga rummet i Umeå har förnyats genom flera stadsutvecklingsprojekt med konstnärlig själ, bland annat Konstnärligt campus. Nya attraktiva mötesplatser bidrar till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av alla medborgarna och hela staden. Det offentliga rummet i Umeå har iklätts en nyskapande konstnärlig gestaltning. Projektets koppling till mål Mycket har hänt i Umeås stadsbild före och under kulturhuvudstadsåret. Förutom de privat finansierade nybyggnationer och renoveringar av äldre fastigheter som skett har även Umeås centrala stadsrum och mötesplatser förändrasts inom ramen för projektet Urban forum. Ett flertal projekt som funnits med i kommunens planering sedan tidigare har i samband med kulturhuvudstadsåret genomförts med en kulturell prägel. Syfte med projektet/arbetsprocessen Urban forum är ett nätverk inom Umeå kommun med målsättningen att utveckla idéer och metoder för en långsiktig hållbar stadsutveckling med fokus på Umeås offentliga rum. Under kulturhuvudstadsåret har Urban Forum genomfört sociala, tekniska och kulturella aktiviteter såsom dialoger, ombyggnationer och tillfälliga installationer runt om i staden. I Urban forum kombineras stadens planering med kulturhuvudstadsårets vision om Nyfikenhet och passion medskapandets konst och kommunens långsiktiga kulturdrivna utvecklingsplan som sträcker sig fram till år Syftet är att stärka kulturens roll som drivkraft för hållbar samhällsutveckling. Gatu- och fastighetskontoret fick i uppdrag att inför 2014 ta fram ett antal projekt som tidigare fanns inom kommunens planering men som skulle kunna genomföras med prägel av Kulturhuvudstadsåret. Stora delar av Umeås centrala stadsrum har varit föremål för ombyggnad och finns med i kommunens planer för investeringar, vilka har fungerat som spelplan för Urban Forum. Ett exempel på detta är samverkansprojektet för gestaltning av Vasaplan. 86

93 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 4: Urban forum Empowerment of the City Projektets finansiering Urban forum är ett paraplyprojekt med flera delprojekt. Projektet har, exklusive de egentliga investeringarna, finansierats via externa medel med totalt c:a 2 mkr varav c:a 0,5 mkr från Vinnova, 1 mkr från Statens Konstråd genom regeringsuppdraget samverkan inom det offentliga rummet och c:a 0,4 mkr från Tillväxtverket. Projektets resultat En utmaning i projektet har varit att finna extern finansiering av investeringar i vissa delprojekt för att kunna slutföra dessa. Enligt plan skulle samtliga investeringsprojekt vara slutförda under 2014, men detta kunde inte förverkligas. Projekt som gestaltningen av Vasaplan kunde slutföras under För vissa projekt visades istället projektprocessen upp under 2014, bland annat hur medborgardialogen har hanterats.. 87

94 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 5: Region Västerbotten Empowerment of the northern region Målet Empowermenet of the northern region formulerades enligt följande i Umeå kommuns ansökan om att få bli Europas kulturhuvudstadsår 2014; Hela Sverige och Europa har fått möjlighet att interagera med den nordliga regionen i nya former och fått se och uppleva regionens styrkor i ett nytt sken. En remapping (omdefiniering av kartan) har skett i synen på Umeå och den nordliga regionen. Sverige och Europa har fått upp ögonen för Umeå. Staden väcker nyfikenhet och lockar kulturutövare, studenter och andra att flytta hit. Företag och investeringar följer med. Koppling till mål Ett antal större projekt inom ramen för Kulturhuvudstadsåret har drivits gemensamt med Region Västerbotten och regionen har också medfinansierat projekt. Utöver detta har Umeå2014 kontor skapats i ett antal städer i norra Sverige. Detta har också bidragit till att skapa aktiviteter under året utanför Umeå. Aktiviteterna har dock främst varit koncentrerade till Västerbotten och inte i så stor del i den övriga delen av norra Sverige. Regionen, i form av det nordliga rummet bestående av delar av Norge och Finland har, i princip inte berörts av kulturhuvudstadsåret. Syfte med arbetsprocessen En del i Umeås ansökan för att bli Europas Kulturhuvudstad 2014 var kopplingen till den norra delen av Skandinavien och att främja kultur i hela regionen. Umeå skulle genomföra kulturhuvudstadsåret i medskapande med de fyra nordligaste länen och Sápmi (Sameland som sträcker sig genom norra Norge, Sverige och Finland och ut på Kolahalvön i Ryssland). I detta område bor det idag över 2,3 miljoner människor. Syftet var att detta nordliga rum skulle bli en del av en europeisk dimension som främjar gränsöverskridande kulturmöten och långsiktiga samarbeten. För att tydligare kunna lyfta regionala evenemang under kulturhuvudstadsåret skapades en regional karta på Umeå2014:s hemsida där samtliga evenemang, framförallt de utanför Umeå marknadsfördes. 88

95 Avsnitt 10.3 Uppföljning 2014 av genomförda fallstudier Fallstudie 5: Region Västerbotten Empowerment of the northern region Finansiering Region Västerbotten har bidragit med 19 mkr i olika projekt inom ramen för Kulturhuvudstadsåret och regionen har haft flera projekt som förlängts för att finnas kvar under kulturhuvudstadsåret. Regionen har också kunnat styra en del av de statliga tillväxtfrämjande medlen samt egna projektmedel till kulturhuvudstadsprojekt. Resultat Regionala Umeå2014 kontor öppnade under 2014 i Örnsköldsvik, Sundsvall, Piteå och Skellefteå. Syftet med kontoren var att driva kulturhuvudstadsåret lokalt och skapa nya relationer. Stora projekt som till exempel projektet River Stories inkluderar flera orter i Västerbotten och bjöd på en mångfald av händelser som utgick ifrån det nordliga rummet. Enligt kartan över det nordliga rummet på Umeå2014:s hemsida har de flesta evenemangen utanför Umeå skett runt om i Västerbottens län. Evenemangen har genomförts främst genom samverkan med Region Västerbotten. Ett fåtal evenemang har genomförts i övriga av de nordligaste länen. Vi noterar i en intervju med kulturchefen på Region Västerbotten att samverkan mellan de fyra nordligaste länen och deras kulturinstitutioner har fått en skjuts genom Umeå2014. Många stora projekt har drivits gemensamt, i regionen exempelvis Norrlandsoperans River Stories som även Statens Kulturråd medfinansierar. Ett annat exempel är Samiska teatern som har gjort en turné som besökt samtliga kommuner i länet. Regionen har arbetat med ett europeiskt utbytesprojekt med fem andra europeiska länder och var på studieresa till kulturhuvudstaden Riga under våren i syfte att byta erfarenheter och knyta internationella kontakter. 89

96 Avsnitt 10.4 Finansieringen av Umeå

97 Avsnitt 10.4 Finansieringen av Umeå2014 Inledning Under våren 2015 har Umeå2014 kansliet arbetat med sammanställning av den totala finansieringen av kulturhuvudstadsåret. Sammanställningen bygger på den organisationsmodell vi tidigare redovisat, vilken utgår ifrån att Umeå kommun och Umeå2014 är möjliggörare. Det innebär att sammanställningen av kulturhuvudstadsårets finansiering bygger på en kartläggning av alla finansieringskällor som bidragit till genomförandet av kulturhuvudstadsåret. Sammanställningen av den totala finansieringen bygger på uppgifter under perioden har inte kunnat verifiera uppgifterna, då detta inte ingått i vårt uppdrag. Vi redovisar därför sammanställningen med källhänvisning till Umeå kommun. Finansieringskälla Umeå kommun/khu Umeå kommun Legacy Medfinansiering Umeå2014's EU-projekt, Umeå kommun Statens ramanslag Övrig statlig finansiering Regionen Melina Mercouri EU-finansiering Umeå2014-relaterade projekt Biljettintäkter Övrigt (fonder etc.) Näringslivet Internationella myndigheter/partners Summa Budget (Mkr) 100,0 170,0 90,0 50,0 410,0 Utfall (Mkr) 98,3 6,0 75,0 74,3 56,0 13,0 21,7 24,6 44,1 34,5 7,9 455,3 Källa: Umeå kommun 91

98 Avsnitt 10.4 Finansieringen av Umeå2014 Noteringar i samband med finansieringen av Umeå2014 Utöver den finansiering, som vi beskrivit och som bygger på de insatser som gjordes under perioden med direkt koppling till programverksamhet har kulturhuvudstadsåret påverkat andra delar av samhället, såväl det offentliga som övriga samhällssektorer. Enligt uppgifter från Umeå kommun har kommunens totala investeringar i infrastruktur under perioden uppgått till 3,7 miljarder kr. En icke oväsentlig del av dessa investeringar rör kulturområdet. Denna del uppgick under samma period till 1,3 miljarder kr. Under 2014 genomfördes, enligt Umeå2014:s onlinekalender programpunkter. Det var allt ifrån mindre aktiviteter genomförda av exempelvis föreningar till stora arrangemang och evenemang. Dessa har med säkerhet påverkat det lokala och regionala näringslivet. Vi har inga data som kan ge svar på hur och i vilken utsträckning som den lokala ekonomin har påverkats under Dock har turismstatistik i form av antalet loginätter i Sverige och regionerna 2014 redovisats av Tillväxtverket. Den region i landet som under 2014 uppvisade den största procentuella ökning av logiintäkter var Västerbottens län. Logiintäkterna ökade med 16,4 procent (i löpande priser) (Källa: Tillväxtverket/SCB) Dock kan noteras att Västerbotten var ett av fyra län i landet som minskade antalet utländska gästnätter i förhållande till (Källa: Tillväxtverket/SCB) Avgränsat till Umeå kommun ökade antalet utländska gästnätter mellan 2013 och 2013 med 27,4 procent. (Källa: SCB) På uppdrag av Umeå kommun/umeå Turistbyrå genomförde Resurs AB en turismekonomisk undersökning för Undersökningen presenterades under våren 2015 och den visar bl a att turismomsättningen i kommunen, för alla övernattande ökade med 132 miljoner kronor 2014 jämfört med Den beskriver, överlag, en positiv utveckling av turismbranschen i kommunen. Swedavia redovisar passagerarstatistik för bl a Umeå Airport årligen ( Det totala antalet passagerare ökade med drygt 5 procent mellan 2013 och Det är den näst största ökningen av antalet passagerare under perioden Noterbart är att Umeå Airport har haft en positiv utveckling av antalet passagerare under hela perioden. Den största utvecklingen av det totala antalet passagerare skedde mellan åren 2010 och 2011 då antalet passagerare ökade med 13 procent. 92

99 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering 93

100 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the People Empowerment of the People innebär enligt kommunens ansökan att invånarna i Umeå efter 2014 ska ha fått nya upplevelser och erfarenheter. Detta ska i sin tur ha lett lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Kulturarbetare och alla medborgare har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och större framtidstro. Kultur har nått nya målgrupper. Först ska sägas att Umeå har, enligt vad vi kan se, ett i förhållande till andra större städer i landet mycket rikt kulturliv. Detta har en lång tradition. Därmed är det utmanande att i en miljö där kulturkonsumtionen redan är hög skapa ökad nyfikenhet och väcka passioner med mera. Med detta som utgångspunkt kan vi se att det i de genomförda medborgarundersökningarna ges en bild av att attityderna i förhållande till Umeå2014 tenderade att försämras något mellan 2012 och 2014 för att sedan förbättras vid 2015 års medborgarundersökning. Vi noterar i 2015 års medborgarundersökning särskilt att de medelålders åldersgrupperna har förändrat sina attityder till att vara mer positiva. I 2014 års undersökning var de yngre och de äldre åldersgrupperna överlag mer positiva än de medelålders grupperna. I både 2014 och 2015 års undersökningar ger de som bor i de glesaste områdena i kommunen relativt de som bor i centralorten låga betyg till de frågor som ställs avseende attityder till Umeå2014. De grupper som är mest positiva till kulturhuvudstadsåret är de unga och de nyinflyttade. Ser man till de tilläggsfrågor som formulerades i undersökningarna 2014 och 2015 säger sig cirka 70 procent av de tillfrågade ha tagit del av kulturhuvudstadsåret som besökare, volontärer eller i övrigt. Ett annat perspektiv är utbudet av kultur, det som erbjudits invånarna under Enligt uppgifter ökade biljettförsäljningen i Umeå med 39 procent under 2014 jämfört med perioden (Källa: Biljettcentrum, Norrlandsoperan, Tickster). Enligt uppgifter i enkätstudien till projektägare har mer än personer besökt de större produktionerna under året. Det finns givetvis projekt inom ramen för Umeå2014 som har ambitioner vilka stödjer målet. Projektet Fair City en av våra fallstudier uppvisar exempelvis, enligt projektägarenkäten ett stort mått av aktiviteter som har bäring på Empowerment of the People. Inför Umeå2014 satsade Kulturverket på fem stora Fair-projekt, där barn och unga stod i fokus, som medskapande, som publik och som medborgare. Med Fair Way (Kulturbussen) har man enligt uppgift skjutsat ca elever/läsår till professionella kulturevenemang. Till Fair Ground, Fair City, Fair Opera och Fair Game har ca barn och unga bidragit med konstnärligt material, idéer och visioner. Projektet räknar med att minst personer tog del av resultatet av dessa projekt, barn, unga och vuxna. Dessutom har minst 250 experter, forskare, studenter från högskolor runt om i Europa och professionella artister samt kulturarbetare medverkat i projekten vid 2014 års slut. Samarbeten har även skett med sponsorer, organisationer och föreningar. Projekten har också haft internationella samarbeten. 94

101 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the People Målformuleringen innehåller formuleringar som att alla medborgare har upptäckt nya möjligheter.. och Kultur har nått nya målgrupper. Det är enligt vår mening en mycket ambitiös formulering som kräver mycket av Umeå2014. I enkätstudien till delprojekt finns beskrivning av vilken som varit den huvudsakliga målgruppen. 30 procent av projekten har inte haft en definierad målgrupp och 44 procent har haft vuxna mellan år som huvudsaklig målgrupp. Med detta som bakgrund kan vi inte se att man nått nya målgrupper. Aktiviteter och evenemang som skapats inom ramen för kulturhuvudstadsåret har med säkerhet gett möjligheter för människor att få nya upplevelser och erfarenheter. Frågan är om alla medborgare har omfattats av detta. Vi menar mot bakgrund av både medborgarundersökningarna och de delar av enkätstudien till projektägare och delprojekt som beskriver vilka målgrupper som nåtts att det är svårt att se att det mycket ambitiöst formulerade målet uppfylls. 95

102 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the City Empowerment of the City säger att det offentliga rummet i Umeå har förnyats genom flera stadsutvecklingsprojekt med konstnärlig själ. Nya attraktiva mötesplatser bidrar till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av alla medborgarna och hela staden. Det offentliga rummet i Umeå har iklätts en nyskapande konstnärlig gestaltning. Umeå kommun har enligt uppgift investerat 3,7 miljarder kr i infrastruktur under Av dessa investeringar uppgick 1,3 miljarder kr till investeringar inom kulturområdet. Investeringarna inom kulturområdet har omfattat både byggnader och infrastruktur. Vi har redovisat projektet Urban Forum som en av våra fallstudier och vi noterar att de centrala delarna av Umeå till stora delar varit under omvandling de senaste åren. Nya byggnader har uppförts, som exempelvis projektet Väven och Konstnärligt campus. Infrastrukturen har utvecklats. Exempel på detta är det nya resecentrum samt omdaningen av Vasaplan. Flera nya parkområden har också anlagts i centrala Umeå, bl a i eller i närheten av älvrummet. Vi vill också peka på den utveckling vi kan se i våra jämförelser enligt CoF-konceptet (se avsnitt 6). Där kan vi se att Umeå som stad genomgår en stark utveckling. Vi noterar att de sju kapitalen har stärkts mellan de mätpunkter som vi använt. Vi ser också att man på en strategisk nivå arbetar med utveckling av staden och kommunens insatser för att utveckla staden. Överhuvudtaget kan sägas att Umeå befinner sig i en mycket stark position. En fråga som är viktig att beröra i detta sammanhang är om Umeå2014 varit orsaken eller om det varit en del av det som drivit utvecklingen. Har kulturhuvudstadsåret varit det som drivit kommunen i denna utveckling? Det är med säkerhet så att kulturhuvudstadsåret inte varit orsaken till Umeås starka utveckling och position. Däremot tror vi att Umeå2014 varit en drivkraft och genererat både investeringar och kreativitet. I vår internationella kunskapsöversikt (appendix 2) kan vi se hur kultur bidragit till andra städers utveckling. I Umeå har, enligt uppgifter från kommunen, den egna insatsen på c:a 100 mkr inneburit, eller varit en bidragande orsak till en annan finansiering av kulturhuvudstadsårets kulturevenemang. Den kommunala insatsen har växlats upp c:a 3,5 gånger. Vår bedömning är att målformuleringarna inom ramen för detta empowerment-mål har uppfyllts. 96

103 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the Culture Empowerment of the Culture har formulerats så att kulturlivet i Umeå ska ha utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret ska ha skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens kulturliv. Begreppet Open Source och medskapande har varit centrala delar av såväl ansökningsprocessen som förberedelse- och genomförandeprocesserna i Umeå2014. Begreppet Open Source beskrevs i ansökan så att det, begreppet, vilar på två ben. Det ena är att väcka nyfikenhet och engagera genom dialog och gränsöverskridande möten. Det andra benet är att vidareutveckla de praktiska metoderna för medskapande inom olika områden. En av våra två fallstudier inom detta område, Festival 2014 (UxU) arbetade med crowd-funding, vilken i högsta grad är en medskapande-metod. Åtminstone utifrån ett praktiskt perspektiv. Den andra fallstudien som berör området Guitars the Museum anser att de inte har varit en del av kulturhuvudstadsåret. Oavsett detta har gitarrmuseet och dess kringverksamhet varit ett exempel på hur evenemang som skapats under 2014 i Umeå har skapat uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Hos omvärlden har gitarrmuseet ofta sammankopplats med Umeå2014. En av frågorna i enkätstudien till projektägarna berörde om i vilken grad medskapande har varit integrerat i aktuella projekt. Vi har noterat att av projektägarna anser 77 procent att de har haft medskapande som en stor del av projekten. Ytterligare drygt 21 procent anser att de i viss grad har haft medskapande med som en integrerad del i sina projekt. Det innebär att enligt projektägarnas egna bedömningar har projekten integrerat medskapande. Om medskapandet har inneburit att väcka nyfikenhet eller om det har varit i form av utvecklande av praktiska metoder har vi inte kunnat se. I nämnda enkätstudie ställdes också frågan om i vilken grad den samiska kulturen har fått en förändrad roll i den egna organisationen i och med Umeå2014. Den samiska kulturen har haft en viktig roll i Umeå2014. Kulturhuvudstadsåret har visualiserats genom de åtta samiska årstiderna. Flera stora projekt har varit kopplade till samisk kultur. Även i Europa-turnén [Caught by Umeå] (appendix 1) var det samiska inslaget viktigt. I enkätstudien anger 55 procent av projektägarna att den samiska kulturen inte har givits en förändrad roll i den egna organisationen. Om detta beror på att organisationerna redan har samisk kultur som ett inslag i verksamheten låter vi vara osagt. Cirka 45 procent av projektägarna anser att den samiska kulturen fått en förändrad roll i organisationen, åtminstone till viss grad. En annan del av medskapandet har varit själva organisationsmodellen och arbetsmetoderna för Umeå2014. Vi har i våra delrapporteringar till Kulturhuvudstadsutskottet beskrivit hur vi ser på organisationsmodellen och det som utkottet har förfogat över under förberedelserna och genomförandet av Umeå2014. Vi har beskrivit det så att man har förfogat över följande. 97

104 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the Culture Varumärket Umeå2014 European Capital of Culture Planering och struktur programåret 2014 Kommunens egen medfinansiering Statlig medfinansiering via Kulturrådet EU:s medfinansiering via Melina Mercouri-priset Egeninitierade programpunkter Detta har ställt stora krav på uppbyggnad av relationer till omvärlden. Umeå2014 har, enligt vår mening haft att hantera de förväntningar som funnits hos omvärlden, som inte alltid motsvarats av den egna förmågan att förfoga över kulturhuvudstadsåret enligt organisationsmodellen. Vi konstaterar att detta har varit en utmaning för kulturhuvudstads-organisationen. Det fanns åtminstone initialt en förväntan från omvärlden att det Umeå kommun skulle ta ett större helhetsansvar för Umeå2014 än vad man, enligt organisationsmodellen hade för avsikt att göra. Uppbyggnaden av organisationsmodellen har flera intressanta inslag. Särskilt ur det perspektivet att kommunens insats blir en del i ett nätverk där man kan säga att medskapandet blir förutsättningen för genomförandet av Umeå2014. Den har gjort att den kommunala finansieringen om c:a 100 mkr av Umeå2014 har matchats med finansiering från andra källor med drygt 350 mkr, enligt Umeå kommuns sammanställning (se avsnittet Finansiering). Här måste sägas att den finansiering av aktiviteter och projekt som skett utanför de offentliga aktörerna i allra högsta grad har påverkat utfallet av Umeå2014. Den offentliga finansieringen har möjliggjort året genom att fungera som en bas i medfinansieringen. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att målformuleringarna i empowerment-målet till stora delar uppnåtts. Kulturkonsumtionen i Umeå ligger, som vi tidigare konstaterat på en förhållandevis hög nivå. I jämförelse med kommungruppen andra större städer i Sverige är de kommunala insatserna för kultur i Umeå ungefär dubbelt så stora. Den kraftfulla insats som Umeå kommun gjort under tiden i form av tillskjutna resurser, bör förvaltas i framtiden. Annars finns det risk att de effekter som uppstått i samband med kulturhuvudstadsåret inte tas till vara. Vi ser att kommunen har angivit som ett av de övergripande målen att man ska förstärka sin ställning som internationell kulturstad och aktivt verka för kultur som investering och inspiration för ett hållbart samhälle, tillväxt och global utveckling. Det uttrycker, som vi tolkar det, ett politiskt ställningstagande som tar sikte på att vidmakthålla de effekter som kulturhuvudstadsåret skapat i ett längre perspektiv. 98

105 Avsnitt 11 Sammanfattande utvärdering Empowerment of the Northern region Empowerment of the Northern region ska innebära, enligt ansökan, att hela Sverige och Europa har fått möjlighet att interagera med den nordliga regionen i nya former och fått se och uppleva regionens styrkor i ett nytt sken. En omdefiniering av kartan ska ha skett i synen på Umeå och den nordliga regionen. Sverige och Europa ska ha fått upp ögonen för Umeå. Staden väcker nyfikenhet och lockar kulturutövare, studenter och andra att flytta hit. Företag och investeringar följer med. I figuren till höger ges en grafisk beskrivning över det nordliga rummet så som den presenteras på Umeå2014:s hemsida. Den visar att man betraktar begreppet ur ett förhållandevis brett perspektiv. Det nordliga rummet visas som de fyra nordligaste länen i Sverige samt stora delar av norra Norge och norra Finland. Beskrivningen av det nordliga rummet och hur det ska involveras i Umeå2014 måste, enligt vår uppfattning betraktas som mycket ambitiöst. Man kan få uppfattningen att kulturhuvudstadsåret ska omfattas av aktiviteter som interagerar med den nordliga regionen, så som den formulerats. Samtidigt finns i målformuleringen en koppling mellan den nordliga regionen och stadens utveckling som kan vara svår att fånga. Åtminstone om man ser det utifrån hur den nordliga regionen beskrivs. I vår fallstudie inom detta område noterar vi att aktiviteter och evenemang inom ramen för kulturhuvudstadsåret har genomförts i huvudsak i Västerbotten samt i de tre städer utanför länet (Piteå, Örnsköldsvik, Sundsvall) som har haft Umeå2014-kontor. Enskilda projekt har drivits med en större nordlig region som perspektiv. Dock kan vi inte se att det funnits någon strategi från ledningens sida på hur den nordliga regionen, så som den har beskrivits har funnit nya former för interaktion med Sverige och Europa. Vid fråga om nätverk och samarbeten som ställts till projektägarna i enkätstudien ser vi att de angett att samarbeten i regionala nätverk har skett i mindre omfattning än lokala, nationella och internationella samarbeten. Utifrån det perspektivet kan sägas att Umeå2014 inte har lyckats nå målet. Vi inser givetvis svårigheterna med att skapa samarbeten både över länsgränser, men kanske framförallt över nationsgränser. Det kräver vilja och ambition även hos andra parter. Vi har en känsla av att Umeås vilja och ambition inte har motsvarats av andra parters. Källa: 99