a) Gör en translitterering av inskriften (dvs. återge runorna med latinska bokstäver) och översätt den till modern svenska. ( 5 p)

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Lärare: Marco Bianchi l Kodnummer: TENTAMEN Svenska språkets framväxt, 6hp/7,5 h p l juni 2012, kl Maxpoäng 73 Poäng Betyg Läs igenom hela tentan innan du börjar svara. Skriv svar på tomma ytor efter frågorna på resp. papper. Använd vid behov baksidan. Skriv ditt kodnummer längst upp på alla papper du lämnar in. Var vänlig och använd ej blyertspenna. Tillåtna hjälpmedel Svensk-finsk resp. svensk-engelsk ordbok för studenter med annat modersmål än svenska Lycka till! 1. Runinskriften U 47 (Lovö kyrka) : ~i:rrl~t: +nr: ~11"1-lf'liR : ~l,h : R+l~if'l : ~i+l+: +i: f'lll": r'+~f'lr: ~l+: a) Gör en translitterering av inskriften (dvs. återge runorna med latinska bokstäver) och översätt den till modern svenska. ( 5 p) b) Vilken språkhistorisk period representerar denna inskrift? När ungefär (i århundraden) började och slutade denna period. (2 p) c) Under den aktuella språkhistoriska perioden sker några ljudförändringar. Några av dessa tycks ännu inte vara genomförda i inskriften på Lovön. Nämn en sådan förändring och illustrera den med ett exempel ur inskriften. (2 p) d) Ge exempel på tre olika ljud eller delar av ljudkombinationer som runan l kan stå för i inskriften. (3 p) Ljud Ord i translittereringen i vilket ljudet ingår (markera ljudet som avses)

2 2 2. Personnamn Inskriften i fråga l innehåller mansnamnen Porgisl, Signiutr och Vig R ('Den stridsföre'). De två förstnämnda är s.k. variationsnamn. a) Vad betyder begreppet variationsnamn och hur fungerar denna namngivningsprincip? (3 p) b) Vilka är förlederna i de bägge variationsnamnen? (2 p) c) Vilken typ av namn är VigR? (1 p) 3. Ett utdrag ur Äldre Västgötalagens tjuvabalk med mycket textnära översättning 1. Taker rnaper piuv sinn ok piuft mrep, hindi piuv a bak ok lepi til pings mrep tva vittnismrenn, 2. pa rer vittna a pingi hann sarman piuv vrera, mrep tolv mannum a pingi ganga press at svreria, at 3. "hann rer fulder piuver, py rer hann vrerper liv sitt lata". 4. Sipan skal hann dema till hoggs ok til hanga, til draps ok til depa, til torvs ok til tireru, 5. ugildan firi arva ok reftimrelanda, sva firi kirkiu sum firi konungi. 6. Vrerper piuver takinn a vregh ok reigh av pem, rer firi styld rer vurpinn, 7. pa skal hann piuv hem mrep srer lepa ok bup srenda pem, sum piuver prer rer. (l) Tar en man sin tjuv och tjuvgodset med [dvs. han tar tjuven tillsammans med tjuvgodset], skall tjuven bindas på ryggen[= bakbindas] och ledas till tinget med två vittnen, (2) som då vittnar på tinget att han är en sann tjuv och [vittnena] går med tolv män på tinget för att svärja att (3) "han är full tjuv [dvs. har stulit tillräckligt mycket för att kallas tjuv], därför är han värd att låta sitt liv". (4) Sedan ska han dömas till hugg [oklar betydelse, kanske hudstrykning] och till hängning, till dråp och till död, till torv och till tjära, (5) ogill för arvinge och den som för talan i dråpsmålet, såväl för kyrka som för konung. (6) Blir en tjuv tagen på vägen och inte av den från vilken stölden har skett [dvs. som har blivit utsatt för stöld], (7) då skall han leda t j uven med sig hem och sända bud till den vars tjuv är där. Gäller samtliga delfrågor: samtliga exempel måste återges i sin fornsvenska språkdräkt; ange alltid radnummer. a) Nämn ett exempel på den syntaktiska konstruktionen omfattning. (l p) l Rad l Belägg

3 3 b) I texten inleds relativsatser med två olika ord. Vilka? Anteckna de fornsvenska orden här nedan och ringa in dem i den fornsvenska texten ovan. (2 p) c) Vad kan man säga om ordföljden i nominalfrasen? Ta ut minst två nominalfraser vardera med pronominella attribut resp. adjektivattribut och kommentera ordningsföljden mellan huvudord och attribut. (5 p) Huvudord+ pronominellt attribut Huvudord + pronominellt attribut Huvudord + adjektivattribut Huvudord + adjektivattribut Kommentar: Rad Belägg d) Ange kasus, nominativform och genus för följande substantivformer (konungi i rad 6 är en a-stam och böjs på samma sätt som ordet för fisk). (6 p) Rad Belägg Kasus Nominativ Genus l 4 hang a 5 kirkiu 5 konungi piuv {båda gångerna] e) Ta ut ett exempel vardera på verbformer i infinitiv, presens indikativ, presens konjunktiv och preteritum particip. (4 p) infinitiv presens indikativ presens konjunktiv preteritum particip Rad Belägg

4 4 4) Verb och ordhistoria Ett utdrag ur C.].L Almqvists Det går an Denna gång egde ibland det bättre folket på Yngve Frey ingen dylik mansperson rum. Men ibland fördäckspassagerarne befann sig en lång och vacker underofficer - ja, utan förbehåll sagdt, en sergeant - som, antingen af penningförhinder eller andra orsaker, på denna resa icke frågat efter att vara bättre än däckpassabel Hygglig och städad, samtalade han dock med en och annan af salongsfamiljernas medlemmar. Han afvisades icke af dem; ty hans mustascher voro mörka, upphöjda och nästan sköna; hans tschakot nätt nog för att icke misshaga fruarne; och en viss manlighet i väsendet gjorde, att de eljest förnäme och stele herrar-fäderne tilläta sig gå in i samtal med en person, som tycktes medföra ett tyst löfte om att ej stanna inom underofficersgraden, utan med tiden beträda, om ej en kaptens eller majors, dock en löjtnants bana. a) Ta ut två exempel vardera på finita verb i singularis resp. pluralis. Ange också den satsdel som utgör subjekt till respektive verb. ( 4 p) singularis singularis pluralis pluralis Finit verb Subjektsled b) Samtliga nedanstående ord är lånord. Vilket språk är långivare och när ungefär lånades ordet sannolikt in i svenskan. Motivera ditt svar med en kort semantisk, fonologisk, ortografisk eller morfologisk redogörelse. Du ska inte återge ordets form i det långivande språket. Samtliga ord utom det sista förekommer i textexemplet ( 6 p) förbehåll löjtnant frua me tschakot beträda puck [i ishockey]

5 s c) Ordbildning Ange för vart och ett av följande textord vilken ordbildningsprincip det representerar. Gör dessutom en morfologisk analys av de orddelar som är avskilda med streck, dvs ange vilken typ av morfem respektive del är. Ange vidare ordets stam. (9 p; 0,5 p för varje delfråga/textord) man-lig-het af-visa-de-s piuf-t (fornsvenska, se textexempel fråga 3, rad 1) d0m-a (fornsvenska, se textexempel fråga 3, rad 4) vittni-s-mcenn (fornsvenska, se textexempel fråga 3, rad 1) salong-s-familj-er-na

6 l l Kodnummer: 6 5. Olof v. Dalin a) Dalins Argus anses vara den första representanten för en ny språkhistorisk period. Vilken? När börjar denna period(± 10 år)? {2 p) b) Vilka är de främsta skälen till att man betraktar Dalin som en språkförnyare och på vilket sätt kan man ifrågasätta en sådan syn på honom? Diskutera utifrån Gun Widmarks artikel Den lätta prosan växer fram. {4 p)

7 7 6. Dialektologi Transkription och översättning av en inspelning från Vita by sn i Skåne. Inspelningen gjordes 1953 och informanten är en man född # och (.. ) är markörer för avgränsing resp. paus i talet. Källa: 1. men ja minns ifrå min barndäm når ja va liden ja ja kan rentud si ja ä ju åppväxt i bi- 2. blann bina i all min(.. ) tid# får både far å faffår så va di biodlare# 3. dåo såo hade di halmtjybår # såm ad di ståeka bina i såm di sa# å når att(.. ) bina 4. di (.. ) hade svärm t å satt dåm så (.. ) ståeka di dåm ju i en tjyba å de va ju liasåm nåd sarsjett (.. ) 5. viss vidsjepelse ella had en ska si får de dude inte å lägga en(.. ) en sättj övår'n 6. ella n gammel filt såm vi bruga # udan de skålle va' d rent nytvättad lagen såm skålle höljas övår tjyban Men jag minns ifrån min barndom, när jag var liten, ja jag kan rentav säga att jag ju är uppvuxen i bi-, bland bina i all min tid, för både far och farfar så var de biodlare. Då så hade de halmkupor, som de stockade bina i, som de sa. Och när bina de hade svärmat och satt sig så stockade de dem ju i en kupa och det var ju liksom nåt särskilt, viss vidskepelse eller vad man ska säga för det dög inte att lägga en... en säck över den eller en gammal filt som vi brukar, utan det skulle vara ett rent nytvättat lakan som skulle höljas över kupan. a) Till vilken större svensk dialektgrupp hör de skånska dialekterna? Nämn ytterligare två landskap som ingår i samma grupp. Till vilken dialektgrupp gränsar denna grupp huvudsakligen i norr? ( 4 p) b) Vad är en isogloss? (2 p) c) Skånskan utmärks bl.a. genom att följande tre novationer är genomförda: de tonlösa klusilerna (p, t, k) har blivit tonande (b, d, g) i ställning mellan vokaler eller i slutljud efter vokal; sekundära diftonger; långt a> å. Nämn två exempel vardera för de tre utvecklingarna. (6 p) p, t, k > b, d, g p, t, k > b, d, g sekundär diftong sekundär diftong Rad Belägg Motsvarighet i svenskt riksspråk a>å a>å