Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2014

Transkript

1 Rapport BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2014 Göteborg

2 Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2014 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Per Sander Christian Nielsen Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Kontroll och referenspunkter Nederbörd Resultat Kontroll- och referenspunkter Vattenkvalitet Övriga observationer Slutsatser Bilagor 1. Karta över etablerade kontroll- och referenspunkter 2. Nederbördsdata, SMHI och Blaiken 3. Protokoll, fältkontroll juni Protokoll, fältkontroll oktober Fotodokumentation fältkontroll juni och oktober 2014 s:\3_enheter\ _miljö\6_teknik\1_utveckling\storblaiken\kontrollprogram\fältarbete\text kontrprog 2014\rapport kontrprog fält 2014 slutlig.doc i

4 BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll Bakgrund och syfte BlaikenVind AB fick under 2009 tillstånd att uppföra och driva vindkraftverk på Storblaiken i Storuman och Sorsele kommuner. Tillståndet omfattar en etablering av upp till hundra vindkraftverk med en högsta totalhöjd av 150 m. För tillståndet är föreskrivet ett antal villkor, av vilka ett av villkoren avser hydrologi. I villkor 4 står specifikt följande: Vindkraftverk och vägar får inte inom det vindkraftsområde som angivits i ansökan, sett som en helhet, påverka hydrologin på ett sådant sätt att förutsättningarna för befintligt växt- och djurliv väsentligt förändras. Vindkraftverk och vägar får inte annat än på obetydligt sätt påverka hydrologin i de våtmarksområden som ligger utanför i ansökan angivet vindkraftsområde. De hydrologiska förutsättningarna för växt- och djurliv får inte påverkas utanför det angivna vindkraftsområdet. Vidare anger villkor att ett kontrollprogram ska finnas för att följa upp hur villkoren följs och i villkor 19 anges specifikt följande: Kontrollprogrammet ska följa upp hur vägar och anläggningar påverkar hydrologin och därmed livsbetingelserna för växter och djur vid klass 1 och klass 2 våtmarker som påverkas direkt eller indirekt av vindkraftsetableringen. Mot bakgrund av dessa villkor har Ramböll för BlaikenVind AB genomfört en hydrologisk inventering över det aktuella området för vindkraftsetableringen under perioden Den hydrologiska inventeringen har legat till grund för optimering av vägdragning och verksplacering med hänsyn till känsliga våtmarksområden och avrinningsförhållanden inom vindkraftsparkens område. Ett förslag till kontrollprogram hydrologi togs fram under våren I detta program föreslogs ett antal kontroll- och referenspunkter i anslutning till där känsliga våtmarker berörs av verksplaceringar och vägar. Kontroll- och referenspunkter etablerades i samband med den första kontrollen i juni Rapporten från 2011 sammanfattade observationer i samband med fältkontroll i juni och september Under har fältarbete genomförts under två perioder årligen, dels direkt efter snösmältningen och dels i slutet av hösten (normalt i början av juni och i början av oktober) med uppföljning av kontroll- och referenspunkter. Föreliggande rapport sammanfattar observationer vid fältkontroller i juni och oktober 2014 och innehåller bilagor med kartmaterial, ifyllda checklistor och fotodokumentation. Observationerna genomförda under oktober 2014 blev detta 1 av 15

5 år påverkade av ett tidigt snöfall. Ett snötäcke på cm över hela området gjorde att observationer av framförallt vegetation inte gav lika mycket information som tidigare år. Huvudsyftet med de årliga kontrollbesöken direkt efter snösmältningen respektive i slutet av hösten före vintersäsongen är att följa upp status på kontrollpunkter i våtmarker, som kan ha påverkats av vägar och/eller verk, samt jämföra dessa med de utvalda referenspunkterna. Huvudfokus är på de hydrologiska förhållandena, som avrinning och markfuktighet, vilket i sin tur kan ge effekter på vegetationsförhållandena (se vidare i avsnitt 2). I samband med de årliga fältkontrollerna görs även en uppföljning av vägar, kranplaner, dikning, mm i områden utanför kontroll- och referenspunkter. Detta gäller särskilt områden som uppmärksammats av BlaikenVind AB, t.ex. där problem med avrinning eller liknande har identifierats. 2. Kontroll och referenspunkter Under perioden 7-9 juni 2011 etablerades 5 kontrollpunkter och 4 referenspunkter inom vindkraftsområdet, enligt karta i bilaga 1. Under fältinventering september 2011 etablerades en ny kontrollpunkt i området (K4). Under 2014 har vägar och kranplaner anlagts inom Batch 3, med en förändrad layout från tidigare och i samband med detta har ytterligare en ny kontrollpunkt (K5b) och referenspunkt (R5) etablerats (se karta i Figur 1). Totalt finns nu 7 kontrollpunkter och 5 referenspunkter enligt Tabell 1 och karta i bilaga 1. Koordinater för kontrolloch referenspunkter återfinns på ifyllda checklistor i bilaga 3 och 4. Metodik och utformning av kontrollpunkter finns beskrivna i rapport Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2011 (Ramböll, 2011). Kontroll- och referenspunkterna har placerats i anslutning till områden som har bedömts som särskilt känsliga för påverkan ur hydrologisk synvinkel. Vidare har punkterna valts där vägar och/eller verksplaceringar har bedömts utgöra en viss risk för att avrinningsförhållanden påverkas, särskilt med avseende på myrar i klass 1 och klass 2. Val av områden för kontrollpunkter har gjorts i samarbete mellan BlaikenVind AB och länsstyrelsen. För de flesta av kontrollpunkterna har en referenspunkt valts ut, som är tänkt att motsvara liknande hydrologiska förhållandena som vid kontrollpunkten. Referenspunkterna har valts så att de inte förväntas riskera påverkas av vägar och verk. För kontrollpunkten K4 väster om Blaikgruvvägen finns ingen referenspunkt, eftersom detta område inte innehåller några större våtmarksområden som måste följas upp enligt kontrollprogrammet. För kontrollpunkterna K5 och K5b finns sedan 2014 referenspunkten R5. Denna har tillkommit för att ge underlag för bedömning av påverkan på det enda större vattendraget i detta område. 2 av 15

6 Figur 1. Utsnitt ur karta över kontroll- och referenspunkter i västra delen av området. Se även hela området i Bilaga 1. Punkterna K5b och R5 etablerades Vid fältkontrollerna under har samtliga kontroll- och referenspunkter besökts vid två tillfällen. Under 2014 var dessa tillfällen 9-10 juni och oktober. Vid fältkontrollerna dokumenterats varje punkt och dess närmaste omgivning med avseende på hydrologiska förhållanden och vegetation. Dokumentationen redovisas i form av ifyllda formulär separat för varje punkt (Bilaga 3 och 4), samt foton från olika riktningar (Bilaga 5). Noterbart är dock att observationer genomförda under oktober 2014 stördes av ett cm snötäcke. Vid fältbesöket sommaren 2014 gjordes en ommärkning av samtliga punkter med röd sprayfärg. Tabell 1 redovisar placering av kontroll- och referenspunkter. 3 av 15

7 Tabell 1. Beskrivning av etablerade kontroll- och referenspunkter. Samtliga punkter utom K4 etablerade i juni 2011, utom K4 (september 2011) och K5b och R5 (juni 2014). Punkt K1 R1 K2 R2 K3a R3a K3b R3b Syfte Kontrollpunkt för mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9 och nedströms vägen in till verket. Punkten är belägen i östra delen av sluttande större myr ca 130 m NV verk 9. Referenspunkt för K1 i mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9. Punkten belägen i västra delen av sluttande större myr ca 150 m ÖSÖ verk 9. Kontrollpunkt för mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, söder om verk 12. Punkten belägen ca 40 m nedströms vägpassage med trumma. Vägdragning vid bäckpassage förändrad något sedan första inventering, vägen flyttad längre norrut. Referenspunkt för K2 vid mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, ca 500 m VSV om verk 12. Punkten belägen intill mindre bäck liknande läget vid K2. Kontrollpunkt för väg till verk 59. Punkten belägen i myr ca 50 m sydväst och nedströms vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Referenspunkt för K3a för väg till verk 59. Punkten belägen ca 190 m rakt väster om verket i myr omgiven av fastmarksholmar med fjällbjörk. Omedelbart väster om bäck som avvattnar större myrkomplex. Kontrollpunkt för väg till verk 59 och delvis Sjövägen mot verk 54. Punkten belägen i myr uppströms och ca 40 m nordost om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m ONO om K3a. Referenspunkt för K3b för vägar till verk 59 och delvis Sjövägen mot verk 54. Punkten belägen i myr ca 120 m NNO om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m norr om K3b. K4 Kontrollpunkt för två bäckar ca 80 meter nedströms väg mellan verk 72 och 79. Bäckarna avvattnar relativt stort område utan större myrar. Bäckarna rinner samman drygt 20 m nedströms punkten. Punkten etablerad OBS läge för verk 72 och väg flyttat i slutlig väglayout efter punktens etablering. Nu stickväg in till verket beläget ca 160 m rakt söder om punkten. Kontrollpunkten dock fortfarande relevant. K5 K5b R5 Kontrollpunkt nedströms vägpassage över större bäck mellan verk 90 och verk 84. Vägpassage flyttad i senare väglayout, därav etablering av K5b (se nedan). Punkten belägen intill bäcken på västra sidan, nära mindre, naturligt dämme. Kontrollpunkt nedströms vägpassage över större bäck mellan verk 83 och verk 90. Bäcken avvattnar stort område med många verk och vägar väster om huvudvägen. Punkten etablerad Referenspunkt för kontrollpunkterna K5 och K5b. Punkten belägen i norra änden av en myr intill gren av vattendraget som passerar vägen mellan verk 83 och verk 90, ca 150 m nedströms R5. Punkten etablerad av 15

8 Figur 2. Markeringsstolpe referenspunkt R5. Foto taget mot norr. 3. Nederbörd Nederbördsdata har tidigare år inhämtats från SMHIs mätstation Blaiken, belägen i anslutning till sjön Storumans strand, ca 15 km VSV om vindkraftsparkens centrala delar. Mätstationen är belägen på ca 360 m ö h, vilket kan jämföras med de högsta delarna av vindkraftsparken på nära 750 m ö h. Nederbörden uppe i projektområdet kan därför skilja sig högst väsentligt från SMHIs mätstation. En större andel av nederbörden faller också som snö i projektområdet, i jämförelse med SMHI:s station. En projektspecifik nederbördsstation etablerades under hösten 2012 i närheten av ställverket på ca 650 m ö h. Mätdata från oktober 2012 har därför funnits tillgängliga och årets rapport har därför enbart data från den projektspecifika nederbördsstationen och inte data från SMHI. Nederbördsdata i likhet med tidigare år redovisas för perioden nov-okt, dvs. i denna rapport till Under den redovisade årsperioden föll 1181 mm nederbörd, vilket är ungefär jämförbart med 2013, då det föll 1230 mm. Perioden innehåller flera nederbördsrika perioder och en längre torrare period (slutet av mars-mitten av 5 av 15

9 juli). Särskilt tydlig är den stora mängd nederbörd som föll i perioden 14 juli-25 augusti, med 260 mm under ca 6 veckor. Figur 3. Dygnsnederbörd och ackumulerad nederbörd från BlaikenVinds mätstation under perioden Se även Bilaga 2. Ur nederbördsdata kan även utläsas att det mellan 1 november 2013 och 15 maj 2014 föll ca 620 mm nederbörd mot 690 mm Inom denna period faller nederbörden i huvudsak som snö uppe på Blaiken, och även om det var mindre än 2013 var det betydligt mer än 2011 och Detta var också tydligt med stora snödjup. Som beskrivits i tidigare årsrapport är det dock stora skillnader i nederbörd mellan SMHIs mätstation och Blaiken, med väsentligen större årsnederbörd uppe på Blaiken. Det är därför svårt att göra en rättvis jämförelse med 2011 och Den lokala nederbördsmätningen vid BlaikenVinds egna mätstation bedöms vara mycket viktig för kontrollprogrammet, även om det över den stora vindkraftsparken ändå kan vara väsentliga skillnader i nederbörd. Längre statistik från de lokala nederbördsmätningarna är värdefulla vid t.ex. dimensionering av trummor och diken vid fortsatt projektering. Vid fältkontrollperioden 9-10 juni 2014 var det i princip ingen snö kvar i terrängen och snösmältningen verkade ha gått ganska fort. Vid fältkontrollen kunde också konstateras att det rent allmänt var blötare än föregående år, troligen beroende på en relativt nederbördsrik period direkt före fältkontrollen. Källan vid kontrollpunkt K4 var dock liksom 2013 torr, vilket visar att grundvattennivåerna även 2014 var relativt låga i jämförelse med 2011 och av 15

10 Vid fältkontrollen oktober 2014 hade tyvärr snö fallit under dagarna före besöket och det var därför svårare att bedöma flöden i bäckar. Källan vid K4 verkade dock i princip torr och flöden i bäckar över hela området bedömdes vara relativt lika jämfört med sommarens kontroll. 4. Resultat 4.1 Kontroll- och referenspunkter Fältkontrollen och etableringen av punkterna i juni 2011 genomfördes när endast huvudvägen var byggd och inga övriga vägar eller fundament för verk var anlagda som kunde påverka valda punkter. Denna fältkontroll kan därför anses fungera som en s.k. baseline, dvs. förhållandena före det att fundament till verk och vägar kan anses ha haft betydelse för de hydrologiska förhållandena. Viktigt att komma ihåg är dock att fältkontrollerna alltid utgör stickprov i det hydrologiska året och säsongsvariationerna och variationer från år till år kan vara stora. Fältkontrollerna som genomfördes under 2014, särskilt vid höstens kontroll, omfattade punkter som samtliga kan ha påverkats av nybyggda vägar och kranplaner, eftersom dessa även för Batch 3 i princip var färdiganlagda i slutet av hösten. Det är dock viktigt att komma ihåg att förändringar i den hydrologiska regimen normalt sker långsamt och det är därför vanskligt att ännu uttala sig om effekter på kontrollpunkter i området för Batch 3. Som nämnts i rapporter från tidigare års kontroller är det viktigt att det finns längre tidsserier med kontroller med olika förhållanden på nederbörd, snösmältning och vegetationsperioder, så att skillnader mellan olika år inte övertolkas med avseende på påverkan från anläggningar. Kontrollpunkten K1 är belägen omedelbart nedströms den under hösten 2012 nybyggda vägen till verk 9, Norra Rundgången. Vid schaktarbeten för fundamentet påträffades ett mycket vattenförande lager av friktionsjord under torven och ett stort arbete genomfördes för att säkra fundamentet och avleda vatten. Ett kraftigt avskärande dike anlades under 2012 runt kranplan och fundament, vilket mynnar i ett ca 75 m långt dike nedströms verket (se Figur 4). Vid fältbesöket 2012 gjordes bedömningen att åtgärderna troligen fungerade bra. Vid kontroll i juni 2013 konstaterades att det var ett mycket litet flöde i diket, vilket troligen beror på att grundvattennivåerna är låga. Avledning av ytvatten sker framförallt runt kranplan på dess östra sida, med en diffus avrinning rakt ut i terrängen öster om verket (se Figur 5). Detta avrinnande ytvatten når inte fram till diket norr om kranplanen. Vid fältkontrollen i juni 2014 gjordes samma observationer som 2013, med ett mycket litet flöde i diket och ett större diffust flöde i terrängen öster om verket. I Figur 4 visas diket både från besök juni 2013 och juni av 15

11 Figur 4. Anlagt dike nedströms verk 9 som avleder framförallt tillrinnande grundvatten till fundament. Foto mot nordost, till vänster och till höger Notera återetableringen av vegetation kring diket Myren vid K1 var 2014 märkbart blötare än 2012 och 2013, vilket till stor del sannolikt berodde på att det regnat mycket dagarna före besöket. Samtidigt kan detta också vara en indikation på att det avskärande diket uppströms vägen och avledningen av vatten till trumman inte har så stor negativ betydelse för myren som misstänktes Referenspunkt R1 som ursprungligen valdes för att representera ett helt ostört läge med avseende på påverkan från vägar och verk, kan uppvisa en viss påverkan från Norra Mellanvägen uppströms punkten. Det har varit relativt tydligt från flera kontrollbesök att bäcken ca m väster om punkten uppvisar stor variation i flöden, vilket direkt kan kopplas till flödet i den trumma som är lagd ca 450 m SSV om punkt R1 mellan verk 10 och 15 (se Figur 9). Vid kontrollpunkterna K4, K5 och K5b väster om Blaikgruvvägen kunde inte någon påverkan konstateras som tydligt kan kopplas till vindkraftparken. Vid det första besöket i juni 2014 hade vägar precis börjat brytas i området och vid det andra besöket var vägarna fortfarande så pass nya att det svårt att göra någon jämförelse med tidigare observationer. I samband med sommarbesöket gjordes flera observationer av små vattendrag och avrinningsstråk i anslutning till nybrutna vägar som inte fanns redovisade på kartmaterial. Se vidare i avsnitt 4.3. Vid övriga kontrollpunkter har inga tydliga hydrologiska förändringar jämfört med 2013 observerats. I område 3, kring vägen in mot verk 59, är det fortfarande tydligt att vägdiken på uppströms sida om vägen öster om bäcken avleder en del vatten från myren till trumman (se Figur 7). Det är därför sannolikt att myren söder om vägen har blivit något torrare sedan tillkomst av vägen. 8 av 15

12 Figur 5. Ytvattenflöde som avleds på öster sida om kranplan vid verk 9. Foto taget mot nordost Figur 6. Vägen Norra Rundgången och trumma omedelbart väster om verk 9. Kontrollpunkten K1 belägen strax utanför övre högra hörnet av bilden. Foto taget mot väster Verk 14 i bakgrunden. 9 av 15

13 Figur 7. Dämning av avrinnande vatten från myr på norra sidan om vägen in mot verk 59. Foto taget mot sydväst Vattenkvalitet Inom ramen för det hydrologiska kontrollprogrammet och de fältkontroller som genomförs ingår inte analys av vattenprover. De bedömningar av vattenkvalitén som görs är endast okulära besiktningar i fält av vatten i vattendrag i anslutning till kontroll- och referenspunkter. Dessutom görs bedömningar av grumling i vattendrag och våtmarker i anslutning till nya vägar, trummor, fundament, etc. som stickprovskontroller i samband med fältkontroller. Vattenprover har under tagits på plats i glasflaskor eller liknande och fotodokumenterats. Generellt kan observeras att den naturliga vattenkvaliten varierar mellan de områden där vattnet passerar stora torvmarker (myrar) uppströms provtagningspunkterna (öster om Blaikgruvvägen) och de områden där avrinningen sker i bäckar i skogsmark (väster om Blaikgruvvägen). Vattenprover har i det förra fallet i allmänhet ett betydligt högre humusinnehåll och en svagt gulaktig färg, och i det senare fallet i det närmaste helt klart. Inga vattenprov tagna under juni 2014 visar på någon tydligt avvikande bild i jämförelse med tidigare fältkontroll. I oktober 2014 togs inga vattenprover. 4.3 Övriga observationer Vid fältbesök under 2012 och 2013 noterades dämningseffekter längs Norra Mellanvägen mellan verk 10 och verk 15. Vid kontroll 2014 kunde fortfarande dämningseffekter observeras på flera platser längs vägen (se Figur 8). Det är också tydligt att trummor oundvikligen kanaliserar flöden som tidigare har gått på 10 av 15

14 bredare front i dessa partier av myrarna och att det lokalt kan leda till viss påverkan genom att stora mängder vatten ansamlas i delar av myren i tidigare mer jämnt belastade myrområden (se Figur 9). Figur 8. Norra Mellanvägen vid fältkontroll i juni 2014, ca 200 m väster om verk 10. Foto taget mot öster. Omedelbart uppströms kontrollpunkt K2 hade torvmassor på södra sidan om vägen utjämnats sen föregående besök (se Figur 10), vilket just i detta fallet kanske inte har någon avgörande betydelse hydrologiskt, men kan i andra områden, särskilt uppströms vägar vara viktigt för att säkerställa ett mer jämnt flöde och undvikande av dämningseffekter. Detta gäller särskilt på platser där genomsläpplig vägbank använts som ett sätt att underlätta naturlig strömning i myrområden. Under sommarbesöket 2014 gjordes en uppföljning de nya vägstråk som precis före besöket hade brutits inom området för Batch 3, väster om Blaikgruvvägen. Särskilt i områdets sydvästra del mellan verken 90 och 88 upptäcktes ett antal mindre bäckar och områden med diffus avrinning tvärs eller diagonalt över vägstråket, som kräver hantering i form av framförallt trummor på ett antal platser (se Figur 11). 11 av 15

15 Figur 9. Trumma vid Norra Mellanvägen ca 150 m väster om verk 10. Foto taget mot norr , med verk 9 i bakgrunden. Notera relativt kraftigt flöde ut i myren norr om vägen. Figur 10. Utjämnade torvmassor direkt uppströms kontrollpunkt K2. Foto taget mot nordväst , verk 12 i bakgrunden. 12 av 15

16 Figur 11. Avrinningsstråk strax norr om verk 89. Den nybrutna vägen upp mot verk 88 går i bildens högra del. Fototaget mot NNV. Allmänna övriga observationer under fältkontroll 2014 är att de hydrologiska förhållandena liksom tidigare år varierar stort över området och att de stora nederbördmängderna eller snabb snösmältning kan orsaka tillfälliga stora flödestoppar. Särskilt i områdets västra delar kan stora och mycket kortvariga flöden uppstå, särskilt när marken är mättad (höga grundvattennivåer) eller tjälad. Trummor måste därför i det avseendet dimensioneras för väldigt tillfälliga händelser och är under stora delar av året kanske helt utan flöde. Det är också tydligt att kartmaterial ofta är otillförlitligt när det gäller att hitta avrinningsstråk för vilka hänsyn måste tas vid anläggningsarbetena. Ortofoton tillsammans med den detaljerade höjdmodellen är ofta ett bra verktyg för bedömning av var risker finns och kan även användas för beräkning av möjliga flöden. Det är dock i allmänhet svårt att tolka ortofoton på ett tillfredställande sätt utan god kunskap om området från fältarbete. Platsbesök med ortofoton medtagna i hög upplösning i fält (typskala 1:5 000) har dock visat sig väldigt värdefullt för att skapa en bättre förståelse av områdets hydrologiska förhållanden. 13 av 15

17 5. Slutsatser De genomförda fältkontrollerna under 2014 har gett fortsatt värdefull information om områdets hydrologiska förhållanden, särskilt under en period några veckor efter snösmältningen i juni. Fältkontrollen i oktober 2014 stördes väsentligt av ett tidigt snöfall, vilket gjorde att framförallt observationer av vegetation inte var möjlig. Fältkontrollen i juni gav också möjlighet att i mer detalj studera vägdragningar före slutligt anläggande av vägöverbyggnad och trummor inom området för Batch 3. Det kunde konstateras att 2014 var hydrologiskt sett likt 2013, vilket i sin tur uppvisade ganska stora skillnader jämfört med Under 2013 och 2014 föll ungefär lika stor mängd nederbörd och vegetationsperioderna var relativt lika. I jämförelse med 2012 har de båda senaste åren visat på en snabbare snösmältning och troligen generellt lägre grundvattennivåer, trots stora nederbördsmängder. Observationer av grundvattennivåer kan dock endast bedömas från enstaka källsprång i terrängen och inte från några grundvattenrör. Möjligen kan de lägre grundvattennivåerna bero på att en större andel av nederbörden fallit som snö, snabb avsmältning och en längre vegetationsperiod. Genomförda fältkontroller har under 2014 gjorts i områden som i någon form kan ha påverkats av byggnation av vägar, kranplaner och fundament uppströms respektive punkter, även om det för sydvästra delen av vindkraftsparken troligen har varit för kort tidsperiod från anläggande av vägar för att några förändringar skulle kunna slå igenom. Fältkontrollerna 2014 visar även detta år att de hydrologiska förhållandena varierar mycket över området och att stora variationer i nederbörd över året kan ge tillfälligt höga flöden på platser där kartmaterial inte indikerar tydligt att det skulle finnas avrinningsstråk som måste hanteras. Dämningar uppströms vägar som noterades under 2013 finns i de flesta fall kvar, men bedöms normalt inte orsaka stora problem. Det är dock troligt att flera av dessa platser enkelt kan förbättras med läggning av mindre trummor. I allmänhet bedöms det som bättre ur ett våtmarksperspektiv att anlägga flera mindre trummor än en större trumma i de östra delarna av parken där dämning sker i anslutning till större våtmarksområden. Detta för att den naturliga strömningen i myren ska störas mindre. I den västra delen av området, särskilt väster om Blaikgruvvägen, fungerar lite större trummor bättre. Flödet är här mer kanaliserat till stråk som uppvisar stor amplitud med höga kortvariga flödestoppar, beroende på avsaknad av buffring av nederbörd i större våtmarker. Den grova bankfyllningen verkar överlag fungera väl och släpper igenom vatten på bred front, vilket kunde observeras på flera platser. Det är dock tydligt att den genomsläppliga vägbanken fungerar bäst vid mindre gradienter på den sluttning som passeras och där vägen skär våtmarken så vinkelrätt som möjligt mot 14 av 15

18 lutningsriktningen. Återläggning och utplaning av uppgrävda torvmassor är dock viktigt för att inte skapa dämningseffekter, eller igensättning av vägbanken. Den genomförda dokumentationen vid kontroll- och referenspunkterna visar inte på några tydliga förändringar under 2014 som kan knytas till anläggningsarbetena och som kan misstänkas bli permanenta. Vid kontrollpunkt K1 misstänktes att myren 2013 hade blivit torrare på grund av avledning av vatten längs vägbanken uppströms punkten. Under fältkontrollen 2014 kunde dock konstateras att myren återigen var relativt blöt trots att mycket vatten fortfarande avleds till vägdiket uppströms vägen. Vidare uppföljning av punkten är dock värdefull. Några vegetationsförändringar som kan kopplas till påverkan från byggnation går inte att se mellan fältkontrollerna under Det är också troligt att eventuell påverkan på vegetation har ett så långsamt tidsförlopp att det tar betydligt längre tid före det är synligt vid en fältkontroll av detta slag. 15 av 15