Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2013

Transkript

1 Rapport BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2013 Göteborg

2 Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2013 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Per Sander Christian Nielsen Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Kontroll och referenspunkter Nederbörd Resultat Kontroll- och referenspunkter Vattenkvalitet Övriga observationer Slutsatser Bilagor 1. Karta över etablerade kontroll- och referenspunkter 2. Nederbördsdata, SMHI och Blaiken 3. Protokoll, fältkontroll juni Protokoll, fältkontroll oktober Fotodokumentation fältkontroll juni och oktober 2013 s:\3_enheter\ _miljö\6_teknik\1_utveckling\storblaiken\kontrollprogram\fältarbete\text kontrprog 2013\rapport kontrprog fält 2013_slutlig.doc i

4 BlaikenVind AB Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll Bakgrund och syfte BlaikenVind AB fick under 2009 tillstånd att uppföra och driva vindkraftverk på Storblaiken i Storuman och Sorsele kommuner. Tillståndet omfattar en etablering av upp till hundra vindkraftverk med en högsta totalhöjd av 150 m. För tillståndet är föreskrivet ett antal villkor, av vilka ett av villkoren avser hydrologi. I villkor 4 står specifikt följande: Vindkraftverk och vägar får inte inom det vindkraftsområde som angivits i ansökan, sett som en helhet, påverka hydrologin på ett sådant sätt att förutsättningarna för befintligt växt- och djurliv väsentligt förändras. Vindkraftverk och vägar får inte annat än på obetydligt sätt påverka hydrologin i de våtmarksområden som ligger utanför i ansökan angivet vindkraftsområde. De hydrologiska förutsättningarna för växt- och djurliv får inte påverkas utanför det angivna vindkraftsområdet. Vidare anger villkor att ett kontrollprogram ska finnas för att följa upp hur villkoren följs och i villkor 19 anges specifikt följande: Kontrollprogrammet ska följa upp hur vägar och anläggningar påverkar hydrologin och därmed livsbetingelserna för växter och djur vid klass 1 och klass 2 våtmarker som påverkas direkt eller indirekt av vindkraftsetableringen. Mot bakgrund av dessa villkor har Ramböll för BlaikenVind AB genomfört en hydrologisk inventering över det aktuella området för vindkraftsetableringen under perioden Den hydrologiska inventeringen har legat till grund för optimering av vägdragning och verksplacering med hänsyn till känsliga våtmarksområden och avrinningsförhållanden inom vindkraftsparkens område. Ett förslag till kontrollprogram hydrologi togs fram under våren I detta program föreslogs ett antal kontroll- och referenspunkter i anslutning till där känsliga våtmarker berörs av verksplaceringar och vägar. Kontroll- och referenspunkter etablerades i samband med den första kontrollen i juni Rapporten från 2011 sammanfattade observationer i samband med fältkontroll i juni och september Under 2012 genomfördes fältarbete i juni och oktober med uppföljning av kontroll- och referenspunkter etablerade under Föreliggande rapport sammanfattar observationer vid fältkontroller i juni och oktober 2013 och innehåller bilagor med kartmaterial, ifyllda checklistor och fotodokumentation. 1 av 15

5 Huvudsyftet med de årliga kontrollbesöken direkt efter snösmältningen respektive i slutet av hösten före vintersäsongen är att följa upp status på kontrollpunkter i våtmarker, som kan ha påverkats av vägar och/eller verk, samt jämföra dessa med de utvalda referenspunkterna. Huvudfokus är på de hydrologiska förhållandena, som avrinning och markfuktighet, vilket i sin tur kan ge effekter på vegetationsförhållandena (se vidare i avsnitt 2). I samband med de årliga fältkontrollerna görs även en uppföljning av vägar, kranplaner, dikning, mm i områden utanför kontroll- och referenspunkter. Detta gäller särskilt områden som uppmärksammats av BlaikenVind AB, t.ex. där problem med avrinning eller liknande har identifierats. 2. Kontroll och referenspunkter Under perioden 7-9 juni 2011 etablerades 5 kontrollpunkter och 4 referenspunkter inom vindkraftsområdet, enligt karta i bilaga 1. Under fältinventering september 2011 etablerades ytterligare en kontrollpunkt i området. Totalt finns nu 6 kontrollpunkter och 4 referenspunkter enligt Tabell 1och bilaga 1. Koordinater för kontroll- och referenspunkter återfinns på checklistorna i bilaga 3 och 4. Metodik och utformning av kontrollpunkter finns beskrivna i rapport Kontrollprogram hydrologi Fältkontroll 2011 (Ramböll, 2011). Kontroll- och referenspunkterna har placerats i anslutning till områden som har bedömts som särskilt känsliga för påverkan ur hydrologisk synvinkel. Vidare har punkterna valts där vägar och/eller verksplaceringar har bedömts utgöra en viss risk för att avrinningsförhållanden påverkas, särskilt med avseende på myrar i klass 1 och klass 2. Val av områden för kontrollpunkter har gjorts i samarbete mellan BlaikenVind AB och länsstyrelsen. För fyra av kontrollpunkterna har en referenspunkt valts ut, som är tänkt att motsvara liknande hydrologiska förhållandena som vid kontrollpunkten. Referenspunkterna har valts så att de inte förväntas riskera någon påverkan från vägar och verk. För kontrollpunkterna 4 och 5 väster om Blaikgruvvägen har inga referenspunkter valts, eftersom detta område inte innehåller några större våtmarksområden som måste följas upp enligt kontrollprogrammet. Kontrollpunkterna har dock etablerats för att kunna följa upp eventuella förändringar i flöden i två större avrinningsområden på västra sidan Blaikgruvvägen. Vid fältkontrollerna under 2012 och 2013 har samtliga kontroll- och referenspunkter besökts vid två tillfällen. Under 2013 var dessa tillfällen juni och 9-10 oktober. Vid fältkontrollerna har varje punkt och dess närmaste omgivning dokumenterats med avseende på hydrologiska förhållanden och vegetation. Dokumentationen redovisas i form av ifyllda formulär separat för varje punkt (Bilaga 3 och 4), samt foton från olika riktningar (Bilaga 5). 2 av 15

6 Tabell 1 redovisar placering av kontroll- och referenspunkter. Tabell 1. Beskrivning av etablerade kontroll- och referenspunkter. Samtliga punkter utom K4 etablerade i juni Punkt K1 R1 K2 R2 K3a R3a K3b R3b Syfte Kontrollpunkt för mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9 och nedströms vägen in till verket. Punkten är belägen i östra delen av sluttande större myr ca 130 m NV verk 9. Referenspunkt för K1 i mindre myrkomplex på nordöstra sidan av Storblaiken, i anslutning till verk 9. Punkten belägen i västra delen av sluttande större myr ca 150 m ÖSÖ verk 9. Kontrollpunkt för mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, söder om verk 12. Punkten belägen ca 40 m nedströms vägpassage med trumma. Vägdragning vid bäckpassage förändrad något sedan första inventering, vägen flyttad längre norrut. Referenspunkt för K2 vid mindre bäck och smalt myrstråk i kanten av klass 1-myr på sydöstra sidan av Storblaiken, ca 500 m VSV om verk 12. Punkten belägen intill mindre bäck liknande läget vid K2. Kontrollpunkt för väg till verk 59. Punkten belägen i myr ca 50 m sydväst och nedströms vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Referenspunkt för K3a för väg till verk 59. Punkten belägen ca 190 m rakt väster om verket i myr omgiven av fastmarksholmar med fjällbjörk. Omedelbart väster om bäck som avvattnar större myrkomplex. Kontrollpunkt för väg till verk 59 och delvis Sjövägen mot verk 54. Punkten belägen i myr uppströms och ca 40 m nordost om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m ONO om K3a. Referenspunkt för K3b för vägar till verk 59 och delvis Sjövägen mot verk 54. Punkten belägen i myr ca 120 m NNO om vägpassage över större bäck som avvattnar tjärnen. Ca 100 m norr om K3b. K4 Kontrollpunkt för två bäckar ca 80 meter nedströms väg mellan verk 72 och 79. Bäckarna avvattnar relativt stort område utan större myrar. Bäckarna rinner samman drygt 20 m nedströms punkten. Punkten etablerad K5 Kontrollpunkt nedströms vägpassage över större bäck mellan verk 90 och verk 84. Bäcken avvattnar stort område med många verk och vägar väster om huvudvägen. Punkten belägen intill bäcken på västra sidan, nära mindre, naturligt dämme. 3 av 15

7 Figur 1. Markeringsstolpe kontrollpunkt K4. Foto taget mot öster. 3. Nederbörd Nederbördsdata har tidigare år inhämtats från SMHIs mätstation Blaiken, belägen i anslutning till sjön Storumans strand, ca 15 km VSV om vindkraftsparkens centrala delar. Mätstationen är belägen på ca 360 m ö h, vilket kan jämföras med de högsta delarna av vindkraftsparken på nära 750 m ö h. Nederbörden uppe i projektområdet kan därför skilja sig högst väsentligt från SMHIs mätstation. En större andel av nederbörden faller också som snö i projektområdet, i jämförelse med SMHI:s station. En projektspecifik nederbördsstation etablerades under hösten 2012 i närheten av ställverket på ca 650 m ö h. Mätdata från oktober 2012 har därför funnits tillgängliga och årets rapport har därför enbart data från den projektspecifika nederbördsstationen och inte data från SMHI. Nederbördsdata i likhet med tidigare år redovisas för perioden nov-okt, dvs. i denna rapport till Tydligt från det senaste årets mätdata är att nederbörden uppe i projektområdet är väsentligen högre än vad SMHI:s data tidigare har visat. Under den redovisade årsperioden föll 1230 mm nederbörd och perioden innehåller flera nederbördsrika perioder och en längre torrare period (mars-maj). Som jämförelse var den totala nederbörden över mätperioden vid SMHIs station 682 mm mellan 1 nov okt 2012 och mellan 1 nov okt mm. 4 av 15

8 Figur 2. Dygnsnederbörd och ackumulerad nederbörd från BlaikenVinds mätstation under perioden , samt ackumulerad nederbörd från SMHI, mätstation Blaiken, under nov-dec Se även Bilaga 2. Nederbördsdata visar en jämn och relativt kraftig nederbörd under de första fyra månaderna fram till början av mars, med totalt 560 mm. Ur nederbördsdata kan även utläsas att det mellan 1 november 2012 och 15 maj 2013 föll ca 690 mm nederbörd mot 280 mm 2012 och 155 mm Inom denna period faller nederbörden i huvudsak som snö uppe på Blaiken, och detta var tydligt även i år med mycket stora snödjup. Det är dock tydligt att det är mycket stora skillnader i nederbörd mellan SMHIs mätstation och Blaiken, så det är svårt att göra en rättvis jämförelse med tidigare år. En jämförelse med de två sista månaderna 2012 visar att nederbörden vid Blaiken är drygt 60 % högre än vid SMHIs station under samma period (se Figur 2). I förra årets kontrollprogram visade även en jämförelse mellan 3-31 oktober 2012 drygt 50 % högre nederbörd uppe vid vindkraftanläggningen. Det är därför högst troligt att nederbördsdata som redovisats tidigare år kraftigt har underskattat nederbörden på Blaiken och att den genomsnittliga årsnederbörden sannolikt är i storleksordningen mm. Fortsättningsvis bedöms den lokala nederbördsmätningen vid BlaikenVinds egna mätstation vara betydligt mer relevant för kontrollprogrammet, även om det över den stora vindkraftsparken ändå kan vara väsentliga skillnader i nederbörd. De lokala nederbördsmätningarna är också värdefulla vid t.ex. dimensionering av trummor och diken vid eventuell fortsatt projektering. 5 av 15

9 Vid fältkontrollperioden juni 2013 var det tydligt att avsmältningen gått fort och inga onormalt höga flöden i bäckar observerades. Källflödet vid kontrollpunkt K4 var också i det närmaste torrt, vilket visar att grundvattennivåerna var relativt låga i jämförelse med tidigare år. Vid fältkontroll 9-10 oktober 2013 kunde konstateras att det trots stora regnmängder under hösten överlag var normala flöden i bäckar och källan vid K4 var i det närmaste torr. Tidigare under hösten hade dock flera områden varit översvämmade och en del problem hade observerats vid vägar och kranplaner. Dessa områden följdes upp särskilt under fältkontrollen i oktober (se vidare i avsnitt 4.3). 4. Resultat 4.1 Kontroll- och referenspunkter Fältkontrollen och etableringen av punkterna i juni 2011 genomfördes när endast huvudvägen var byggd och inga övriga vägar eller fundament för verk var anlagda som kunde påverka valda punkter. Denna fältkontroll kan därför anses fungera som en s.k. baseline, dvs. förhållandena före det att fundament till verk och vägar kan anses ha haft betydelse för de hydrologiska förhållandena. Viktigt att komma ihåg är dock att fältkontrollerna alltid utgör stickprov i det hydrologiska året och säsongsvariationerna och variationer från år till år kan vara stora. Fältkontrollerna som genomfördes under 2013 omfattade punkter som kan ha påverkats av nybyggda vägar men även punkter, som liksom vid fältkontrollerna 2011 och 2012, inte ännu omfattades av några byggda vägar eller fundament till verk. Detta gäller enbart väster om Blaikgruvvägen, dvs. områden tillhörande Batch 3 och kontrollpunkterna K4 och K5. De stora skillnaderna i nederbörd, snösmältning och vegetationsperioder illustrerar betydelsen av att det finns längre tidsserier med kontroller, så att skillnader mellan olika år inte övertolkas med avseende på påverkan från anläggningar. Kontrollpunkten K1 är belägen omedelbart nedströms den under hösten 2012 nybyggda vägen till verk 9, Norra Rundgången. Nära kontrollpunkten pågick vid fältkontrollen i oktober 2012 omfattande arbete med att dränera fundament för verk 9. Vid schaktarbeten för fundamentet påträffades ett mycket vattenförande lager av friktionsjord under torven och ett stort arbete genomfördes för att säkra fundamentet och avleda vatten. Ett kraftigt avskärande dike anlades under 2012 runt kranplan och fundament, vilket mynnar i ett ca 75 m långt dike nedströms verket (se Figur 3). Vid fältbesöket 2012 gjordes bedömningen att åtgärderna troligen fungerade bra. Vid kontroll i juni 2013 konstaterades att det var ett mycket litet flöde i diket, vilket troligen beror på att grundvattennivåerna är låga. 6 av 15

10 Avledning av ytvatten sker framförallt runt kranplan på dess östra sida, med en diffus avrinning rakt ut i terrängen öster om verket (se Figur 4). Detta avrinnande ytvatten når inte fram till diket norr om kranplanen. Figur 3. Anlagt dike nedströms verk 9 som avleder framförallt tillrinnande grundvatten till fundament. Foto taget mot nordost. Under kontrollen 2012 upplevedes myren vid K1 som något torrare än vid tidigare besök. Även under 2013 kunde samma observation göras och det är högst sannolikt att avledning av vatten uppströms vägen och kontrollpunkten är orsak till detta. Vägen har en låg profil över myren och avledning sker till trumma direkt väster om verket (se Figur 5). Vid kontrollpunkterna K4 och K5 väster om Blaikgruvvägen kunde inte någon påverkan konstateras som har med vindkraftparken att göra, eftersom byggnationen fortfarande är marginell på denna sida om vägen och Batch 3 inte hade påbörjats. Det var dock tydligt vid K4 att det var torrare än tidigare år och den lilla källa som observerats söder om punkten var vid båda besöken 2013 helt utan flöde. Vid övriga kontrollpunkter har inga tydliga hydrologiska förändringar jämfört med 2012 observerats. I område 3, kring vägen in mot verk 59, är det fortfarande tydligt att vägdiken på uppströms sida om vägen öster om bäcken avleder en del vatten från myren till trumman. Myren söder om vägen kan därför ha blivit något torrare. 7 av 15

11 Figur 4. Ytvattenflöde som avleds på öster sida om kranplan vid verk 9. Foto taget mot nordost Figur 5. Vägen Norra Rundgången och trumma omedelbart väster om verk 9. Kontrollpunkten K1 belägen i övre högra hörnet av bilden. Foto taget mot väster av 15

12 4.2 Vattenkvalitet Inom ramen för det hydrologiska kontrollprogrammet och de fältkontroller som genomförs ingår inte analys av vattenprover. De bedömningar av vattenkvalitén som görs är endast okulära besiktningar i fält av vatten i vattendrag i anslutning till kontroll- och referenspunkter. Dessutom görs bedömningar av grumling i vattendrag och våtmarker i anslutning till nya vägar, trummor, fundament, etc. som stickprovskontroller i samband med fältkontroller. Vattenprover har under tagits på plats i glasflaskor eller liknande och fotodokumenterats. Generellt kan observeras att den naturliga vattenkvaliten varierar mellan de områden där vattnet passerar stora torvmarker (myrar) uppströms provtagningspunkterna (öster om Blaikgruvvägen) och de områden där avrinningen sker i bäckar i skogsmark (väster om Blaikgruvvägen). Vattenprover har i det förra fallet i allmänhet ett betydligt högre humusinnehåll och en svagt gulaktig färg, och i det senare fallet i det närmaste helt klart. Inga vattenprov tagna under 2013 visar på någon avvikande bild i jämförelse med tidigare fältkontroll. 4.3 Övriga observationer Vid fältbesök under 2012 noterades dämningseffekter längs Norra Mellanvägen mellan verk 10 och verk 15, även efter att kabeldiket har lagts igen (Figur 6). Vid kontroll 2013 kunde en viss kvarvarande dämningseffekt fortfarande observeras på ett par platser längs vägen (se Figur 7). Notera även i Figur 6 och Figur 7 den stora skillnaden i vegetationssäsongen 2013 trots 9 dagar tidigare fältkontroll. Detta beror sannolikt på de stora snömängderna under vintern Vid vägen in mot verk 1 hade personal från projektet under hösten 2013 observerat dämning. Vid kontroll av detta område i oktober 2013 kunde det konstateras en tydlig dämning på uppsidan av vägen (se Figur 8). Vägbanken bedöms inte vara tillräckligt genomsläpplig för att det ska gå att klara avbördning av vatten under perioder med stor nederbörd. Det finns därför ett tydligt behov av en kompletterande trumma. Tillrinningen till detta område är dock inte särskilt stor och trumman kan därför vara av mindre storlek. Personal från projektet hade även observerat några platser med dämning längs huvudvägen, särskilt nära verk 23. Vid fältbesök i oktober 2013 konstaterades att det fortfarande fanns en del större vattensamlingar på uppströms (södra) sidan om vägen. Jordmaterialet är här siltigt och har dålig genomsläpplighet. Eventuellt kan fördjupning av vägdike på uppströmssidan räcka som åtgärd, eller så bör även en mindre trumma läggas på denna plats. 9 av 15

13 Figur 6. Norra Mellanvägen vid fältkontroll i juni 2012, ca 500 m söder om referenspunkt R1. Foto taget mot väster ungefär mitt för blivande verk 10 i riktning mot verk 15. Figur 7. Norra Mellanvägen vid samma plats som i Figur 6, foto taget mot VNV Viss dämningseffekt återstår. 10 av 15

14 Figur 8. Dämning på norra sidan om vägen in mot verk 1. Foto taget mot väster. Vid den extra mindre kranplanen in mot verk 36 hade dämningsproblem observerats efter mycket regn under hösten. Vid fältkontroll i oktober kunde det konstateras att det fortfarande finns ett problem med för lite kapacitet att avleda vatten från uppströms (norra) sidan vägen (se Figur 9). Alternativa åtgärder är här att antingen ta bort planen och fördjupa diket, eller att en mindre trumma läggs direkt öster om den lilla kranplanen för att jämna ut flödet. I samband med fältkontroll i september 2011 gjordes även en besiktning av sträckningen för Södra Utvägen och Sjövägen inför anläggande av dessa. Detta finns beskrivet i särskild PM, Kontrollprogram hydrologi, Hydrologisk inventering Södra Utvägen (Ramböll ). Under fältkontrollen i oktober 2012 gjordes därför en uppföljning i detta område. Under 2013 gjordes en ytterligare kontroll av detta område eftersom detta har bedömts som särskilt intressant med avseende på funktion av grov bankfyllning och placering av trummor, samt de nedströms belägna myrkomplexen av klass 1. Uppföljningen visar även under 2013 att placering av trummor och grov bankfyllning överlag fungerar bra längs Södra Utvägen. Figur 10 visar ett exempel där en relativt flack myr har skurits av vägen och där grov bankfyllning har lagts utan trumma. Vägbankens funktion verkar här vara som avsedd, och några dämningseffekter uppstår sannolikt inte. En viss lokal utdränering av myren kan 11 av 15

15 möjligen ske närmast vägen, men bedöms inte har några effekter av betydelse för myrens övergripande hydrologiska funktion. Figur 9. Vägen in mot verk 36 med den lilla extra kranplanen. Notera dämning på uppströms sida om vägen. Foto taget mot sydost. På några platser sker dock fortfarande en kanalisering av flöden som kan ge en viss, åtminstone lokal, påverkan på våtmarker nedströms. Detta gäller till exempel ca 150 m sydöst om verk 45, där en trumma anlagts vid en smal myrpassage. En justering av höjden på en trumma har dock skett sedan fältkontroll 2012 och avrinningen fungerar därför något bättre. Nära korsningen mellan Huvudvägen och vägen ned mot verk 19 har en källa observerats under hela anläggningstiden. Huvudvägen justerades tidigt något i läge på grund av hänsyn till bl.a. detta källflöde. Källan hade under tidigare fältkontroll visat påverkan av finmaterial och vattnet var inte klart. Vid besöket i 12 av 15

16 oktober 2013 kunde konstateras att källan nu såg opåverkad ut med mycket klart vatten och frisk källvegetation (se Figur 11). Figur 10. Avskuren myr mellan verk 49 och verk 55. Notera hur ytligt vatten i myren strömmar ut och passerar den grova bankfyllningen. Foto taget Allmänna övriga observationer längs etablerat vägnät och anlagda fundament och verk är även efter fältkontroll 2013 att de hydrologiska förhållandena varierar stort över området. Det kan därför vara svårt att före anläggningsarbeten avgöra hur stora flöden man kan behöva hantera, både när det gäller ytlig avrinning i våtmarker och avrinning i bäckar som ofta har stor säsongsvariation. Detta är viktigt att ha med sig när anläggningsarbeten för Batch 3 påbörjas. Det är också tydligt att det kan finnas risk för hantering av stora grundvattenflöden på grund av mycket genomsläppliga lager av friktionsmaterial under torven. Denna risk bedöms dock vara mindre i området väster om Blaikgruvvägen. 13 av 15

17 Figur 11. Källa vid Huvudvägen nära avtagsvägen till verk Slutsatser De genomförda fältkontrollerna under 2013 har gett god information om områdets hydrologiska förhållanden, dels i en period några veckor efter snösmältningen i juni och dels på hösten efter en nederbördsrik period. Noterbart är dock att det var relativt stora skillnader hydrologiskt mellan 2012 och 2013, med en betydligt snabbare snösmältning och tidigare vegetationsperiod Det var också tydligt att grundvattennivåerna uppvisade skillnad mellan 2012 och 2013, där framförallt höstkontrollen 2013 visade på torrare förhållanden än Genomförda fältkontroller under 2013 har förutom vid punkterna K4 och K5 gjorts i områden som i någon form kan ha påverkats av byggnation av vägar, kranplaner och fundament uppströms respektive punkter. En hel del arbete i vindkraftsparken har gjorts i dessa områden mellan fältkontrollerna 2012 och Detta arbete har dock i huvudsak bestått av färdigställande av vindkraftverk och slutjustering av kranplaner, samt en del komplettering av ytskikt på vägar, t.ex. Södra Utvägen. Inga större anläggningsarbeten med vägar, diken, trummor, etc. har gjorts under perioden och uppföljning har därför fokuserat på problem som uppmärksammats under I tillägg till detta har en del dämnings/översvämningsproblem identifierade av personal i projektet följts upp och förslag till åtgärder har getts i denna rapport. 14 av 15

18 Det är även under fältkontrollerna 2013 tydligt att de hydrologiska förhållandena varierar mycket över området och att de stora variationerna i nederbörd över året ger effekter som är svåra att helt förutse. Dämning har under 2013 uppstått på platser där dämning inte tidigare har observerats. Huruvida detta beror på ändrade förhållanden i t.ex. vägbankar (igensättning) eller bara är en effekt av årets nederbörds- och avrinningsförhållanden är svårt att veta. Det är emellertid tydligt att det på några platser behövs kompletterande åtgärder, främst i form av trummor. Den grova bankfyllningen verkar i allmänhet fungera väl och släpper igenom vatten på bred front, vilket kunde observeras på flera platser. Funktionen verkar vara särskilt bra på de platser där vägen skär terrängen vinkelrätt lutningen och där inte kabeldiken har anlagts efter att vägen färdigställts. Det bedöms mycket viktigt att återläggning och utplaning av uppgrävda torvmassor sker på ett sådant sätt att torven inte kompakteras och därmed riskerar att skapa en barriär och hindra vägbankens funktion. Den genomförda dokumentationen vid kontroll- och referenspunkterna visar inte på några tydliga förändringar under 2013 som kan knytas till anläggningsarbetena och som kan misstänkas bli permanenta. Undantaget är kontrollpunkt K1, där myren är något torrare än förväntat under båda kontrollerna Detta beror troligen på av avledning av vatten längs vägbanken uppströms punkten. Detta område är därför särskilt viktigt att följa upp under Några vegetationsförändringar som kan kopplas till påverkan från byggnation går inte att se mellan fältkontrollerna under Det är också troligt att eventuell påverkan på vegetation har ett så långsamt tidsförlopp att det tar betydligt längre tid före det är synligt vid en fältkontroll av detta slag. 15 av 15