Kunskapskatalog. stöd för arbetsplatslärande inom äldreomsorg

Transkript

1 Kunskapskatalog stöd för arbetsplatslärande inom äldreomsorg

2 KRAVMÄRKT YRKESROLL Layout och produktion Birgitta Klingsäter, februari 2013

3 Inledning Du håller i din hand Kunskapskatalogen för kompetensstöd utifrån Kravmärkt Yrkesrolls yrkeskrav och kriterier. Detta material är framtaget främst för att användas i arbetsplatsnära lärande. Så här kan du använda Kunskapskatalogen: Materialet är uppbyggt utifrån yrkeskrav, utlåtandenivåer och kriterier. Det finns sex olika yrkeskrav och under varje yrkeskrav finner du ett antal utlåtandenivåer som i sin tur innehåller olika antal kriterier. Det är utlåtandenivån som utgör kompletteringen. Under varje utlåtandenivå ser du de tillhörande kriterier som medarbetaren ska uppnå för att få KAN på sin komplettering. Till många av kriterierna finns en förklaring till nivån på kunskapen. Kravmärkt Yrkesrolls KAN-nivå är en basnivå, vilket är viktigt att tänka på. De kriterier som inte har en beskrivning är kriterier vars formulering inte går att tolka på många olika sätt. Själva kriteriet är tillräckligt beskrivande. Andra kriterier behöver förtydligas och därför har de försetts med en förklarande text. Att tänka på: Det är inte meningen att medarbetaren ska kunna rabbla förklaringarna till kriterierna som de står i Kunskapskatalogen för att klara av sin komplettering. Förklaringarna är till för att förtydliga kriterierna för dig som kompetensstödjare eller kompetenshandledare. Det viktigaste är att medarbetaren påvisar en teore tisk förståelse som han/hon kan omsätta i handling. Hur medarbetaren når KAN- nivå kommer att variera eftersom alla lär på olika sätt. För dig som kompetensstödjare och kompetenshandledare handlar det om att anpassa bevisningen efter medarbetarens önskemål om hur han/hon lär sig bäst och hur personen bäst visar upp sin kunskap. Stöd för arbetsplatslärande 3

4 Innehåll KONTAKT OCH SAMSPEL 5 Lärandemodul Historia, traditioner och vanor 6 Lärandemodul Personlig hygien 7 Lärandemodul Måltider och måltidens sammansättning 8 Lärandemodul Kommunicera via kropp och beröring 10 Lärandemodul Demens 12 Lärandemodul Psykiska sjukdomstillstånd 14 AKTIVITETS- OCH RELATIONSSKAPANDE 16 Lärandemodul Motorik och fysik 17 Lärandemodul Arrangera och stimulera till aktiviteter 20 Lärandemodul Fördjupad dialog med närstående 21 Lärandemodul Vård i livets slutskede 22 SERVICEGIVANDE 25 Lärandemodul Vardagsstöd i hemmiljö 26 Lärandemodul Vardagsstöd, offentlig och privat service 27 HÄLSOFRÄMJANDE 28 Lärandemodul Geriatriska sjukdomar 29 Lärandemodul Hygienkunskap 31 Lärandemodul Sår- och hudvård 32 Lärandemodul Fall och fallprevention 33 Lärandemodul Stomi, kateter och inkontinensprodukter 34 Lärandemodul Läkemedel 35 PLANERING OCH ADMINISTRATION 37 Lärandemodul Planera och prioritera i verksamheten 38 Lärandemodul Dokumentation 39 Lärandemodul Informationsöverföring 41 AKTIVT DELTAGANDE I UTVECKLINGEN AV ARBETSPLATSEN 42 Lärandemodul Styrning, mål och organisation 43 Lärandemodul Kommunikation i yrkesrollen 46 Lärandemodul Introduktion och handledning 50 Lärandemodul Yrkesutveckling 51 4 Stöd för arbetsplatslärande

5 yrkeskrav kontakt och samspel Kontakt och samspel Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen vilar båda på en humanistisk människosyn. Det innebär i korthet att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte utifrån sina funktioner. En stor del av vård- och omsorgsarbetet handlar om kommunikation och bemötande och det är framförallt detta som yrkeskravet Kontakt- och samspel handlar om. Bemötande och kommunikation är avgörande i alla situationer då omsorgspersonalen möter omsorgstagaren och det krävs kunskap och förmåga för att kunna klara detta på ett optimalt sätt. Bemötande innebär ett samspel mellan människor och den inställning personer har till varandra. Inom äldreomsorgen har människosyn och bemötande en avgörande betydelse för omsorgens kvalitet. I yrkesrollen ska undersköterskor och vårdbiträden kunna skapa relation med och se individen och dennes behov, vare sig det gäller livshistoria, personlig hygien eller matvanor. De ska även kunna kommunicera med omsorgstagaren oavsett om dennes möjligheter att kommunicera är reducerade eller inte och vara medvetna om hur de själva använder sin kropp som kommunikationskanal. För att kunna förstå behov och känslotillstånd hos personer som drabbats av demenssjukdomar och psykiska sjukdomar behöver undersköterskor och vårdbiträden också ha kunskap om detta. Under detta yrkeskrav finns sex kompletteringar där bland annat kompletteringarna i demens och psykiska sjukdomar återfinns. När det gäller att vårda och ge omsorg till personer som drabbats av dessa sjukdomar handlar det till stor del om att kunna bemöta på rätt sätt. Stöd för arbetsplatslärande 5

6 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Historia, traditioner och vanor För att ha förståelse för och kunna skapa en miljö och aktiviteter som tilltalar de äldre behöver alla medarbetare känna till hur samhället, levnadsvillkoren och kulturen såg ut förr, både i vår egen och i andra kulturer. Det är även viktigt att känna till och bevara vanor som är viktiga för omsorgstagarna. Reflektera över hur man skapar en relation med en individ och hur kunskap om dennes intressen, vanor och värderingar kan bidra till en boendemiljö med värme och god livskvalitet. Beskriva och reflektera över hur man tillsammans med individen och med kunskap om hans/hennes personlighet och historia kan bidra till utvecklingen av en boendemiljö med värme och livskvalitet. Beskriva och reflektera över hur man kan samtala med individen om dennes personliga intressen. Ge exempel på hur det var förr i tiden utifrån individen när det gäller mat och matvanor, nöjen, musik, sång, litteratur, tidningar, traditioner, högtider och värderingar. Beskriva hur man kan ta reda på detta och reflektera över varför denna information är värdefull. Beskriva hur man med finkänslighet och respekt bemöter individen med hänsyn till dennes kultur och/eller religion, sexuella läggning eller etnicitet. Hur man till exempel med hjälp av fotografier, tavlor och omsorgstagarens egna tillhörigheter skapar en trivsam boendemiljö. Samtalar om personliga intressen. T ex från livsberättelsen där omsorgstagarens intressen och vanor finns beskrivna eller genom att samtala med anhöriga om omsorgstagarens liv. Väcka minnen genom att tillsammans med omsorgstagaren titta i fotoalbum. Vilken mat och vilka matvanor som var vanligt förekommande förr. Veta vilka värderingsgrunder omsorgstagarna är uppvuxna med när det t ex gäller: Barn och uppfostran Arbete Umgänge och relationer Jämställdhet Olika möjligheter att ta reda på hur man gör i andra kulturer (utan att generalisera och»dra alla över en kam«) när det handlar om: Bemötande Traditioner och högtider Religioner Sång och musik Nöjen Värden och normer 6 Stöd för arbetsplatslärande

7 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Personlig hygien Personlig omvårdnad är en stor del av arbetet inom äldreomsorgen. Det krävs praktiska färdigheter för detta men det är även viktigt att ha kunskap om teorier som stödjer det praktiska arbetet. Teori och praktik skapar en kompetens hos medarbetaren att kunna utföra den personliga omvårdnaden på ett respektfullt sätt; att som personal vara jagstödjande och låta de som tar emot hjälpen bevara sin integritet och sitt självbestämmande. Vidare innebär det att kunna bemöta människor från olika kulturer och traditioner på ett professionellt sätt. Både Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) finns med och anger riktlinjer för omsorgsarbetet inom detta område, vilket är viktigt att medvetandegöra. Socialtjänstlagen: Skapa förståelse för att rätten till självbestämmande och integritet, (t ex inte tvinga till dusch, vara noggrann med information etc ) utgår från en lag. Hälso- och sjukvårdslagen: Medarbetaren skall känna till rutiner och vilka arbetsuppgifter som sker på delegering, samt visa ansvar vid utförande av dessa. Rehabiliterande arbetssätt/synsätt: Medarbetaren skall visa förståelse för/kunskap om hur viktigt det är att den äldre får medverka och göra det hon/han kan själv, för att inte förlora sina förmågor, även om arbetet tar lite längre tid. Hur man med varsamhet och respekt för individens önskemål, värderingar och integritet kan hjälpa till med den personliga omsorgen, samt beskriva konsekvenserna av olika sätt att bemöta. Beskriva och reflektera över hur man på ett respektfullt sätt hjälper individen med hans/ hennes hygien (såsom dusch, rakning och nagelvård) och personliga klädsel och kan reflektera över konsekvenser av olika sätt att bemöta. Beskriva hur man med varsamhet och respekt stödjer individen vid munhygien samt reflektera över konsekvenser av bristande munhygien. Beskriva hur man med varsamhet och respekt stödjer individen vid tandprotesvård samt reflektera över konsekvenser av bristande tandprotesvård. Beskriva hur man med varsamhet och respekt utifrån individens önskemål utför hårvård. Observera och rapportera hudförändringar samt beskriva hur man utför hudvård utifrån individens behov och önskemål. Viktigt med ett respektfullt och finkänsligt bemötande genom att tala om för omsorgstagaren vad som skall hända, respektera om personen har önskemål om manlig/kvinnlig personal eller har önskemål utifrån kulturell bakgrund. Att man stänger dörrar och eller på annat sätt skyddar omsorgstagaren från att blottas, att man inte använder handskar felaktigt t ex i ansiktet eller vid kamning. Använder rätt hygienartiklar, skiljer på övre och undre toalett genom t ex byte av handdukar. Kunskap om att använda rätt skyddskläder, arbeta hygieniskt (se vidare»att arbeta hygieniskt«). Kunskap om hur rengöring och kontroll av munhåla ska ske. (Observera förändringar t ex muntorrhet, svullnader och rodnad.) Viktigt att inte ta förgivet att alla har protes. Kunskap kring hur man tar ut en protes, rengör den och munhålan. Ta reda på hur omsorgstagaren vill ha sitt hår då det är individuellt. Kamma och se till att om sorgstagaren ser välvårdad ut, ev rakning. Medarbetarens ansvar ligger i att observera hudförändringar och rapportera. Smörja torr hud. Stöd för arbetsplatslärande 7

8 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Måltider och måltidens sammansättning För personalen inom äldreomsorgen handlar det om att ha kunskaper om alltifrån näringslära och läkemedels påverkan på aptiten, till hur måltiderna bör fördelas över dygnet. Viktigt är också att beakta måltidsmiljön, så att den blir lustfylld och trivsam samt att personalen kan utföra matning och annan hjälp kring måltider på ett respektfullt sätt. Hur man med varsamhet och respekt stödjer individen i samband med måltider och kan reflektera över måltidens betydelse för individen. Beskriva hur man med varsamhet och respekt för individens behov och önskemål stödjer denne vid måltidssituationen. Beskriva och reflektera över måltidens betydelse och vikten av att äta regelbundet. Beskriva och reflektera över individens och/eller gruppens behov och önskemål kring social samvaro i samband med måltid. Beskriva hur man genom servering och bemötande kan skapa trevliga måltidsstunder och måltidsmiljöer utifrån individens behov och önskemål. Utifrån en praktisk situation visa hur man på ett optimalt sätt hjälper omsorgstagaren vid en måltidssituation. Delar som är viktiga: hur bemöter medarbetaren den hon/han ska hjälpa? Vilken atmosfär råder? Sitter medarbetaren med och småpratar vid måltidssituationen? Sker stöd att äta endast med en person i taget? Att vara medveten om att alla äldre inte passar ihop, ibland kan man behöva byta bord med någon. Att det finns äldre som hellre äter vid ett eget bord eller på sitt rum. 8 Stöd för arbetsplatslärande

9 komplettering kontakt och samspel Vikten av att måltiden är god och näringsmässigt anpassad utifrån individens behov och önskemål. Beskriva vikten av att måltiden är god och rätt sammansatt näringsmässigt utifrån individens behov. Beskriva hur man kan specialanpassa kosten, både vad gäller innehåll, konsistens och mängd, utifrån individens behov och önskemål. Beskriva hur man tar reda på individens önskemål kring mat och måltid. Beskriva olika sorters matallergier. Beskriva olika anledningar till aptitlöshet samt hur man kan hantera detta. Beskriva vikten av vätsketillförsel utifrån individers olika behov. : Inom detta område behöver medarbetaren få mycket teoretisk kunskap. Nedan finns förslag till områden som är viktiga att belysa teoretiskt. För att det ska bli lättare att förstå alla teorier är det en fördel att sätta dessa i ett praktiskt sammanhang. Känna till behovet av proteiner, kolhydrater, fett, fibrer och vätska. Proteiner för muskulaturen. Energibehovet ökar för äldre som är oroliga. Frikostigt med smör och grädde i maten. Fibrer viktigt för äldre, med undantag för stomiopererade. Laktos- eller glutenintolerans vanligare hos omsorgstagare från andra kulturer. Känna till nöt- och andra matallergier. Vätska viktigt för alla men fiberrik kost kräver mer. Veta att det inte får vara för långa måltidsuppehåll (nattfasta). Att man ger något extra mål vid sänggående etc. Stöd för arbetsplatslärande 9

10 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Kommunicera via kropp och beröring Reducerad kommunikation kan bero på t ex afasi, demens eller annat modersmål än svenska. För att hantera de svårigheter som personalen kommer i kontakt med behövs teoretiska kunskaper om orsa kerna samt olika strategier och redskap för att kunna bemöta och stödja omsorgstagare med denna typ av problematik. Detta avsnitt handlar om att göra många avväganden utifrån ett individuellt behov eller önskemål. Detta är något som kommer med erfarenhet som kan kopplas till bakomliggande teorier. Att handleda en person i detta ämne är inte lika konkret som i andra kriterier. En möjlighet kan vara att en situation som upplevs av både kompetensstödjare och medarbetare analyseras efteråt genom att reflektera kring händelsen och koppla det till teorier. Hur man tolkar och förstår individens budskap och behov av beröring. Beskriva hur man kan läsa av individens behov som han/hon förmedlar via ord, kropp, ögon och mimik. Beskriva värdet av kroppskontakt i form av till exempel närhet, kramar eller att hålla i handen. Beskriva hur man på ett respektfullt sätt tillgodoser individens behov av närhet utan att kränka. Kännedom om bakomliggande orsaker till varför en person kan säga en sak men mena en helt annan t ex sjukdomar och att ord kan användas olika beroende på varifrån man kommer. Stor del av vår kommunikation består av kroppsspråk. Analysera olika situationer där vi männis kor kommunicerar via kropp, ögon och mimik. Medmänsklighet beröringar av olika slag betyder jag bryr mig om, bekräftelse, tröst. Behandlande effekt kramas för att lugna, vid tvättning massera inte bara i rengörande syfte utan även för att stimulera och få igång blodcirkulationen, fotmassage för cirkulation och lugnande. Beröring kan användas för att lindra smärta. Reflektera kring hur man i olika situationer inte kränker omsorgstagaren när man har kroppskontakt. 10 Stöd för arbetsplatslärande

11 komplettering kontakt och samspel Hur man kommunicerar med individer som har reducerad kommunikationsförmåga. Beskriva hur man kan använda ord, beröring och kroppsspråk för att skapa kontakt och vägleda individer med nedsatt kommunikationsförmåga. Kunskap kring hur både ord, beröring och kroppsspråk samspelar då medarbetaren ska vägleda och skapa kontakt med omsorgstagaren. Viktigt att reflektera hur medarbetaren hanterar sin egen sinnesstämning såsom till exempel ilska eller glädje på ett professionellt sätt i sitt arbete. Hur man tolkar och förstår olika känslotillstånd hos individen och hur man bemöter dessa. Beskriva hur man tolkar och förstår olika känslotillstånd hos individen, till exempel ilska, glädje, nervositet, lycka, nedstämdhet, upprymdhet, förvirring och glömska, och hur man bemöter dessa. Beskriva hur man bemöter kritik på ett relationsbevarande sätt med hänsyn till känslor och innehåll. Beskriva hur man kan sätta gränser på ett respektfullt sätt. Reflektera över hur man som personal kan stödja individen i existentiella frågor. Kunskap kring hur man bemöter äldre genom t ex att bekräfta eller avleda. Även att kunna bejaka genom att följa med i de tankar minnen och känslor som den äldre förmedlar eller avleda med annan aktivitet. Inte försöka korrigera och föra tillbaka den äldre i den»nutid«som situationen befinner sig. Vet hur nära eller hur distanserad man som personal ska vara i bemötande gentemot den äldre. Viktigt att inte ta det personligt om det inte är befogad kritik. Att låta en kollega ta över och försöka igen en annan dag. Man kan ju t ex påminna om någon som den äldre inte tycke om tidigare i livet. Att våga fortsätta samtalet när en äldre öppnar ämnet med sin egen bortgång, att lyssna, stödja och lugna. Stöd för arbetsplatslärande 11

12 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Demens Undersköterskorna och vårdbiträdena behöver inte vara experter på de olika demensdiagnoserna och behöver inte heller ha djupgående kunskap kring orsak till uppkomst men för att kunna bemöta, vårda och stödja demenssjuka människor i vardagen krävs ändå insikt och kunskap om vad demenssjukdom är, hur olika demenssjukdomar kan te sig, kunskap om sjukdomsutveckling och komplikationer. Det är också viktigt att få insikt i närståendes situation samt att få kunskaper kring lämpliga vardagsaktiviteter. De vanligaste förändringarna i hjärnan vid demenssjukdom. Ge exempel på förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, vaskulär samt frontallobsdemens. Frontallobsdemens förtvining av nervceller. Vaskulär demens små proppbildningar som gör att hjärnvävnaden dör. Alzheimers sjukdom nervcellerna dör. Olika symtom och beteenden som kan tyda på Alzheimers sjukdom, vaskulär demens samt frontallobsdemens. Ge exempel på symtom och beteenden på Alzheimers sjukdom, vaskulär demens samt frontallobsdemens. Nedan följer några kännetecken och symptom som skulle kunna tyda på demens. Nutidsglömska (vardagliga situationer i närtid) Förvirring Hallucinationer Avståndstagande Förlorad aptit Insikten om behovet av personlig hygien försvinner Anklagelser Vänder på dygnet Irritation och frustration Tappar namn Tappar orienteringsförmåga Känner inte hunger eller mättnadskänsla Frontallobsdemens Personlighetsförändringar Vaskulär demens Symtomen uppkommer plötsligt kan såväl förvärras som förbättras efter varje liten hjärninfarkt (snabb sjukdomsutveckling) Alzheimers sjukdom Kommer smygande och utvecklas sakta under flertal år. 12 Stöd för arbetsplatslärande

13 komplettering kontakt och samspel Hur man bemöter en person med demenssjukdom. Beskriva hur man bemöter och vårdar individer som har demenssjukdom utifrån dennes önskemål och behov. Beskriv vad personcentrerad omvårdnad innebär (se människan bakom sjukdomen) och hur det kan bibehålla livskvaliteten för individen. Beskriva vikten av kontinuitet i vårdrelationer. Kunna öka livskvaliteten för omsorgstagaren trots att botande behandling saknas och se individen och just dennes behov. Man inriktar sig på att behandla och lindra symtom samt att förlänga överlevnadstiden och höja livskvaliteten. Personcentrerad vård innebär att respektera och bekräfta och arbeta efter personens individuella upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. En god omvårdnad är av yttersta vikt för lindring av symtom. Den känslomässiga kontakten med vårdgivaren är mycket viktig. Aktiviteterna ska anpassas efter den sjukes förmåga. Viktigt att få tid och nödvändigt stöd att utföra vardagliga sysslor. Kontinuitet är en grund för att vårdrelationen ska skapa trygghet och bidrar till positiva känslor. Stöd för arbetsplatslärande 13

14 komplettering kontakt och samspel Lärandemodul Psykiska sjukdomstillstånd Inom äldreomsorgen möter personalen personer med olika psykiska funktionshinder. Undersökningar visar att ett stort antal äldre personer har odiagnosticerade och obehandlade psykiska besvär och sjukdomar. Det är viktigt att personalen får specifika kunskaper kring dessa sjukdomar och hur man bemöter människor med denna typ av problematik. Medarbetaren ska kunna uppvisa en förståelse för omsorgstagare med denna typ av problematik. Kunskapen handlar inte om att kunna diagnostisera eller bota utan att kunna hjälpa, stödja och bemöta äldre människor med psykiska sjukdomar. Det är av stor vikt att medarbetare har kunskap om och kan uppmärksamma även psykiska symtom såväl som fysiska. Depression är vanligt bland äldre människor och det krävs kunskap för att kunna uppmärksamma, rapportera detta och inte tro att det är okej att vara ledsen och apatisk bara för att man är gammal. Likaväl är det viktigt att uppmärksamma och rapportera akuta förvirringstillstånd. Det är också viktigt att kunna bemöta och hjälpa personer med tidigare psykiska diagnoser på ett respektfullt sätt. De bakomliggande orsakerna till psykiska sjukdomstillstånd. Ge exempel på de vanligast förekommande symtomen vid depression. Beskriva de bakomliggande orsakerna till att äldre ibland är deprimerade, i psykisk obalans, ångestfyllda eller har tvångstankar/ tvångshandlingar. Demens, stroke, förlust av närstående, förlust av egna funktioner, rädsla och oro över att dö eller bli lämnad ensam, ånger över livsval. Detta kan ta sig uttryck som ledsenhet, apati (bryr sig t ex inte om sin personliga hygien eller utseende), stor trötthet, orkeslöshet, aptitlöshet, tar inga egna initiativ. Känner till att orsakerna till att vissa äldre ibland är i psykisk obalans kan bero på annat än psykisk sjukdom. Det är viktigt att vara uppmärksam på till exempel urinvägsinfektion eller annan bakteriell infektion, förstoppning, intorkning, biverkning av läkemedel, sorg eller annat trauma såsom flytt till annat boende. 14 Stöd för arbetsplatslärande

15 komplettering kontakt och samspel Hur man bemöter och hanterar situationer som kan uppstå i mötet med individer som är deprimerade, förvirrade och/eller psykiskt instabila. Beskriva hur man bemöter och samtalar med individer som är deprimerade, förvirrade och/eller psykiskt instabila. Ge exempel på hur konflikter lätt kan uppstå i mötet med individer med psykiska sjukdomstillstånd och beskriva hur man kan se, förebygga och hantera detta. Ge exempel på hur man kan bekräfta personen bakom symptomen. Att bemöta genom att ha förståelse för att den verklighet som en omsorgstagare med olika hallucinationer har är deras verklighet. Kunna bekräfta och visa respekt för den äldres verklighet utan att själv gå in i det, försöka att avleda omsorgstagare på ett odramatiskt och konstruktivt sätt. Ha insikt om att det ofta rör sig om att den som lider av psykisk sjukdom kan ha en annan verklighetsuppfattning och att det för denne verkligen är på det viset. Visa kunskap och förståelse för den äldres upplevelser, inte säga direkt emot, kunna följa med och bekräfta upplevelsen utan att dela den och ha insikt om sina egna reaktioner. Stöd för arbetsplatslärande 15

16 yrkeskrav aktivitets- och relationsskapande Aktivitets- och relationsskapande Rehabilitering är en integrerad del i hälso- och sjukvården. Målet är att hjälpa personer med sjukdomar och funktionsnedsättningar, oavsett diagnos, att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för full delaktighet i vardagslivet. Rehabilitering handlar också om att bibehålla förmågor som finns. Ett rehabiliterande arbetssätt kräver kunskaper om vad som händer med kroppen då en människa åldras. Personal inom äldreomsorgen ska stödja och stimulera individens egen förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet och i detta ingår att kunna se fysiologiska och motoriska förändringar hos omsorgstagaren. Undersköterskorna och vårdbiträdena ska kunna, i samarbete med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut, hjälpa till med fysisk aktivering t ex gångträning och rörelseprogram och se till att de hjälpmedel omsorgstagaren behöver finns och används. För att minska risken att omsorgstagaren blir isolerad måste undersköterskorna och vårdbiträdena kunna arrangera och stimulera till aktiviteter samt förstå vikten av en god relation inte bara mellan omsorgstagare och anhöriga/närstående utan också mellan dem själva och anhöriga/närstående. Yrkeskravet Aktivitets- och relationsskapande omfattar även vård i livets slutskede. Undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen ska ha kunskap och kompetens för att kunna möta omsorgstagare som befinner sig i livets slut och deras anhöriga och närstående. Under detta yrkeskrav finns fyra kompletteringar där en av dessa är»olika kulturer och religioner«vilken berör kunskap om åldrandet, känslor och reaktioner hos omsorgstagare som närmar sig eller är i livets slut och har en annan kulturell och/eller religiös bakgrund än svensk. 16 Stöd för arbetsplatslärande

17 komplettering aktivitets- och relationsskapande Lärandemodul Motorik och fysik Att kunna arbeta ergonomiskt riktigt är av stor vikt för personalen inom äldreomsorgen, då arbetet ofta är fysiskt påfrestande. Detta gäller i många olika situationer, t ex att sitta på ett riktigt sätt vid matningssituationer, bära matkassar eller att hjälpa boende vid olika förflyttningar. Det är också viktigt att känna till olika tekniska hjälpmedel, vem som ordinerar dem, var man kan få stöd och hjälp kring detta och att man kan hantera och använda dessa på ett respektfullt sätt gentemot omsorgstagaren och för att förebygga arbetsskador för personal. För att omsorgstagarna ska ha möjlighet att bibehålla sina fysiska och psykiska förmågor är det viktigt att personalen i vardagens aktiviteter arbetar för att ta till vara de funktioner som finns och medverkar till en stimulerande och hemtrevlig boendemiljö. Ett individ-stödjande och vardagsrehabiliterande arbetssätt samt fysiska och motoriska förändringar hos individen. Uppge vad som händer med kroppen när en människa åldras och beskriva förändringar när det gäller den fysiska förmågan. Beskriva den äldres behov av fysisk aktivitet. Beskriva hur man arbetar för att förebygga kontrakturer. Beskriva hur man arbetar med ett vardagsrehabiliterande och individ-stödjande förhållningssätt och ge exempel på hur man kan inspirera till aktivitet i vardagen. Allt åldrande är individuellt men vanligt förekommande förändringar är: långsammare rörelsemönster, syn- och hörselförsämring, sämre balans, nedsatt uppfattningsförmåga och sämre muskelstyrka samt sämre cirkulation. Vara observant på att inte ta över vardagliga aktiviteter som omsorgstagaren kan göra själv för att främja naturlig träning i vardagen. Stelhet uppstår vid inaktivitet och detta kan i sin tur leda till kontrakturer (minskad eller upphävd rörlighet p g a t ex muskelförkortning). Dessa kan förebyggas genom aktivitet och rörelse, genom att stödja den äldre att använda de förmågor han/ hon har. Kontrakturer är mycket smärtsamma och när de väl uppstått går de inte att återställa. Om kontraktur uppstått är det god omvårdnad som gäller. Alla insatser i samband med att den äldre riskerar att få eller har fått kontraktur ordi neras av sjukgymnast. Att se till dagsformen och inte utgå från att den äldre behöver lika mycket hjälp varje dag. Ta vara på de intressen som den äldre har t ex vara med och plantera om blommor om intresse för växter finns. Stöd för arbetsplatslärande 17

18 komplettering aktivitets- och relationsskapande Hur man med hjälp av instruktioner från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast kan träna rörelser och fysiskt aktivera äldre. Beskriva hur man kan hjälpa till att genomföra olika rörelseprogram i samarbete med sjukgymnast/arbetsterapeut. Ge exempel på olika hjälpmedel som används för att stärka rörelseförmågan hos individen. Beskriva hur man stödjer, upprätthåller och följer upp individens ADL-funktioner. Medarbetaren kan utifrån instruktioner och ordinationer hjälpa till att genomföra olika program. Den egna kroppen, hantlar, gummiband, rullator, gåbord, fotcykel, träningscykel, vikter. ADL innebär Aktiviteter i det Dagliga Livet och här ingår t ex att klä sig, äta själv, handla, toalettbesök, sköta hygien. Medarbetaren ska kunna läsa av, förstå och kunna beskriva vilken förmåga en person har när det gäller dessa aktiviteter. Med respekt för, och i samspel med, individen använda den teknik och de förflyttningshjälpmedel som finns. Redogöra för hur man i samspel med individen använder den teknik och de förflyttningshjälpmedel som finns utifrån individens rörelsemönster och behov av stöd vid förflyttningar. Reflektera över vad konsekvensen blir om man inte kommunicerar i samspelet med individen. Hjälpmedel används bara på ordination. Informera omsorgstagaren om vad du ska göra och pla nera förflyttningen tillsammans med henne/ honom. Att inte veta vad som skall hända vid ex förflyttning skapar osäkerhet, oro, rädsla, ilska och det blir omöjligt att bygga upp ett förtroende med den äldre. 18 Stöd för arbetsplatslärande

19 komplettering aktivitets- och relationsskapande Hur man arbetar ergonomiskt riktigt. Beskriva hur man använder olika förflyttnings- och rörelsetekniker som minimerar arbetsskador. Medarbetaren ska ha kännedom om hur man använder sin egen kropp på ett effektivt och ergonomiskt sätt i vardagslivet och i förflyttningssituationer för att förhindra skador vid t ex: Förflyttning, mellan stol och säng och mellan stol och stol Tunga förflyttningar ingår i alla förflyttningssituationer beroende på personens behov/skada Uppresning från säng, med eller utan rullator Upp från golv med lift / upp från golv med olika tekniker Förflyttning i säng Matningssituation Stöd för arbetsplatslärande 19

20 komplettering aktivitets- och relationsskapande Lärandemodul Arrangera och stimulera till aktiviteter Hur man arrangerar och stimulerar till aktiviteter. Beskriva vad som kan vara en aktivitet. Beskriva hur man inspirerar till aktiviteter som är anpassade utifrån individens intressen. Beskriva hur man ordnar aktiviteter och tillsammans med individen stimulerar till gemenskap och samhörighet. Beskriva hur man stödjer individen utifrån dennes behov och förmåga att skapa kontakt/utbyte med omvärlden. Beskriva hur man kan arbeta för att bryta ensamhet och isolering. Reflektera över hur man kan en relation utan att bli individens viktigaste kontakt med omvärlden. Beskriva var och hur fritidsutbudet för äldre anslås och ge exempel på aktiviteter. Ge exempel på hjälpmedel vid aktivitet som passar individer med funktionsnedsättning. Planera och genomföra t ex en fest, en utflykt eller andra aktiviteter. Biståndsbeslut visar på behovet och dokumentationen och personens önskemål visar behov och intresse samt ADL status ligger till grund för förmåga. Uppmuntra till att komma till gemensamma matsalen, uppmuntra och hjälpa till så personen kommer till olika aktiviteter, underlätta för omsorgstagaren att ha umgänge och sociala kontakter med sina närstående i och/eller utanför hemmet. Till exempel lättlästa böcker, både innehåll och storlek på text, ljudböcker, pekböcker, blindskrift. Hur kan man arbeta för att minska risken att bli individens viktigaste kontakt ex om personen saknar anhöriga etc. Ansöka om en Godman med uppdrag att sörja för person, skapa och uppmuntra till att ta kontakt med medboende med liknande intressen. Ta reda på om den äldre ingått i t ex någon förening och Ta upp förnyad kontakt med medlemmarna. 20 Stöd för arbetsplatslärande

21 komplettering aktivitets- och relationsskapande Lärandemodul Fördjupad dialog med närstående Viktigt är att verka för goda relationer med närstående, att kunna bemöta och kommunicera med närstående i kris, ha förståelse för deras situation och vid behov stödja på ett professionellt sätt. Olika beteenden, reaktioner och känslouttryck som kan finnas mellan individen och dennes närstående. Beskriva beteenden, reaktioner och känslouttryck som kan utvecklas mellan individer och deras närstående. Känna till att brukaren kan förhålla sig som barn till barnen. Att anhöriga kan känna frustration när nära person förändras. Förstå att det kan vara saker som hänt tidigare i livet som påverkar beteenden och reaktioner. Hur man kan utveckla en god relation och dialog med närstående och förstå värdet av detta. Beskriva hur man kan etablera och upprätthålla en relation till närstående för att därmed stärka omsorgen och skapa förtroende. Beskriva vikten av ett jämställdhetsperspektiv i kommunikationer med individer och deras närstående. Beskriva hur man planerar, strukturerar och genomför samtal med närstående enskilt eller i grupp. Beskriva hur man hanterar krav och önskemål som närstående har och samtidigt bibehåller individen i fokus. Beskriv hur man kan involvera närstående genom att be om hjälp. Beskriv närståendes behov av information, stöd och delaktighet. Ha förståelse och kunskap om orsaker till känsloyttringar och reaktioner från närstående. Beskriv hur man bemöter ett förväntanskap, att personal ska lösa alla problem/önskningar och/eller motstridiga krav från anhöriga. Ha kunskap och förståelse för att anhöriga som inte kommer på besök kan ha många bakomliggande orsaker. Ha insikt i att det är individer man möter oavsett om det är män eller kvinnor. Kunskap kring vad som är ett professionellt bemötande och handlande i olika situationer exempelvis: När anhöriga framför kritik och klagomål. När anhöriga vill att mamma ska åka rullstol och medarbetaren vet att»mamma«kan gå själv. Situationer där anhörig vill väl men faktiskt inte vet vad som är bäst för att den äldre ska behålla sina funktioner. Förstå vikten av att hålla kontakt med och involvera anhörig. Inte bara vid svårigheter utan också som ett led i en löpande dialog där de anhöriga ses som en resurs och tillgång. Att i dialog få den anhöriga att förstå att det är den äldre som bestämmer vad och hur man vill ha det. Att också ta hjälp av sin chef eller SSK som kan förklara varför vissa önskningar inte går att uppfylla. Stöd för arbetsplatslärande 21

22 komplettering aktivitets- och relationsskapande Lärandemodul Vård i livets slutskede För att skapa en värdig och trygg omvårdnad för den döende och hans/hennes närstående är det viktigt att personalen har kunskaper om omvårdnaden vid livets slut. Där ingår både kunskaper om exempelvis smärtlindring, munvård och hjälpmedel samt kunskaper om hur miljön bör anpassas; lugn och ro, beröring etc. Omvårdnaden innefattar också kunskaper om de olika reaktioner som kan väckas hos den döende och dennes närstående. För att kunna ge god omvårdnad behöver personalen också kunskap om egna reaktioner som kan uppstå och hur dessa kan hanteras. Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle och inom äldreomsorgen möter omsorgstagare med många olika bakgrunder och religionstillhörighet är det viktigt att som omsorgspersonal reflektera över och ta reda på hur just den individ och dennes anhöriga man möter vill ha det i samband med vård i livets slutskede. Som undersköterska och vårdbiträde krävs kunskap om att detta kan variera just beroende på kultur och religion och kännedom om hur man kan söka denna information. Fysiska och psykiska förändringar, god omsorg och värdig miljö i samband med att individen befinner sig i livets slutskede. Redogöra för vanliga kroppsliga förändringar i livets slutskede. Beskriva vilken omvårdnad och vilken omsorg som ges i livets slutskede. Beskriva hur man skapar en värdig miljö då individen befinner sig i livets slutskede eller har avlidit. Blekhet Marmorering Andningen (ytlig och med uppehåll) Blicken Kalla fötter och händer Torra slemhinnor Ev plockighet Miljön Svalt i rummet Lugnt runt omkring Respektfullt bemötande Munvård Vändning/smörjning Smärtlindring Ev beröring Så långt som möjligt inte lämna boende/omsorgstagare ensam. 22 Stöd för arbetsplatslärande

23 komplettering aktivitets- och relationsskapande Sorgeprocesser, känslor och reaktioner som kan uppstå hos individer som närmar sig eller är i livets slutskede. Redogöra för olika känslor, reaktioner och beteenden som kan komma fram hos individer som befinner sig i livets slutskede. Beskriva vilka processer ett sorgearbete har. Beskriva olika sätt att hantera sorg. Ångest, oro, sorg, lättnad, längtan, lugn, tillförsikt Har kännedom om de olika sorgeprocesserna: chock reaktion bearbetning nyorientering Känner till att olika individer reagerar på olika sätt i samband med sorg. Vissa blir ledsna och gråter, andra kan bli aggressiva och anklagande. En del visar inga känslor alls medan andra skriker högljutt. Hur man stödjer närstående i samband med att deras nära befinner sig i livets slutskede eller har avlidit. Beskriva hur man kan samtala och stödja närstående i samband med att deras nära befinner sig i livets slutskede eller har avlidit. Ge exempel på var närstående kan få praktiskt stöd i samband med att deras nära har avlidit. Kunna bemöta närstående professionellt: att kunna läsa av deras behov av stöd och närhet utan att bli privat. Man talar exempelvis om att man som personal finns där för dem och att det bara är att säga till om det är något, bjuder på kaffe, erbjuder filt, säng eller skön fåtölj eller på andra sätt beskriver hur man får närstående att känna sig trygga. Begravningsbyrå Sjuksköterska Präst Kurator Kristeam m m Stöd för arbetsplatslärande 23

24 komplettering aktivitets- och relationsskapande Hur man tar reda på individens behov och önskemål i samband med vård i livets slutskede och sorgearbete utifrån kultur/religion. Beskriva vikten av att skaffa sig kunskap om individens behov och önskemål i samband med livets slutskede med hänsyn till dennes egen kultur/religion. Beskriva hur man skaffar sig kunskaper om sätt att hantera sorg med hänsyn till olika kulturer/religioner. Att vi brukar öppna fönstret på glänt när den äldre har avlidit, i vissa religioner släpper man ut skälen om man öppnar fönstret, som då för alltid är borta. Vilket de anhöriga får bära med sig resten av sina liv. Förvissa sig om att omsorgstagarens och anhörigas/närståendes önskemål tillgodoses genom samtal. Utgå från individen: Bemötande Traditioner Religioner Värden och normer 24 Stöd för arbetsplatslärande

25 yrkeskrav servicegivande Servicegivande Yrkeskravet servicegivande innehåller kriterier/arbetsuppgifter som tidigare kallats hushållsnära tjänster. Eftersom det handlar om service som ges till omsorgstagarna i form av stöd i hemmet och i kontakt med myndigheter har Kravmärkt Yrkesroll valt att kalla det just för servicegivande. Många av kriterierna under detta yrkeskrav ingår framförallt i det arbete undersköterskorna och vårdbiträdena gör hemma hos omsorgstagarna i ordinärt boende såsom lättare matlagning, städning och tvätt. I yrkeskravet ingår även att känna till de myndigheter som berör äldre personer till exempel Försäkringskassa och färdtjänsthandläggare. Många av omsorgstagarna har stöd av en god man och kännedom om vad det innebär och vilket ansvar en god man har ingår också under detta yrkeskrav. Under detta yrkeskrav hittar du två kompletteringar, vardagsstöd i hemmiljö och vardagsstöd myndighet. Stöd för arbetsplatslärande 25

26 komplettering servicegivande Lärandemodul Vardagsstöd i hemmiljö För att kunna arbeta och stödja i omsorgstagarens hem krävs grundläggande kunskaper om t ex matlagning, inköp, städning och tvätt. Hur man utifrån individens önskemål stödjer denne med praktiska hushållsgöromål samt inköp. Beskriva hur man planerar och redovisar inköp. Beskriva hur man utför och/eller stödjer individen vid enklare matlagning. Beskriva hygieniska krav som ställs i samband med matlagning och förvaring av livsmedel. Beskriva olika städmoment och hur olika rengöringsmedel och redskap används. Beskriva vad man bör tänka på vid tvätt av olika textilier. Beskriva vikten av att läsa och förstå anvisningar och innehållsförteckningar i samband med tvätt och städning. Beskriv i vilka situationer man kan bli erbjuden gåva, samt hur man hanterar detta. Alltid kunna styrka alla inköp med kvitto och (om rutinen är så) föra in detta i ett kassablad som redovisas till omsorgstagaren/anhörig/god man. Vet att pengarna räcker för det omsorgstagaren vill eller behöver handla. Gå igenom de aktuella föreskrifterna om livsmedelshantering och därefter sätta detta i praktiskt sammanhang. T ex byta disktrasor och borstar, bära förkläde, handhygien, håret uppsatt, täcka över mat före det ställs i kylskåpet. Gå igenom aktuella föreskrifter t ex temperaturer i kyl och frys, vid varmhållning ska det vara en viss temperatur, använda kylplattor i särskilt boende, inte frysa varm mat. Olika medel till handfat och toalett. Tvättmedel kan vara allergiframkallande varför det är viktigt att använda de tvättmedel som omsorgstagaren tål. Vet var/hur rengöringsmedel ska förvaras. Veta vilka rutiner som gäller om olika medel kommer i kontakt med personal/omsorgstagare. Förstå och följa tvättråd i det som skall tvättas om det inte finns tvättråd eller att det är handtvätt/ kemtvätt ska man följa arbetsplatsen policy för detta. När en anhörig eller den äldre vill visa sin uppskattning till en personal som de fattat förtroende för, så kan det ske i form av att man vill ge en gåva. Resultatet av detta blir att man kommer i en form av tacksamhetsskuld, och det kan bli situa tioner då man vill bli särbehandlad p g a gåvan man har gett. Man avböjer gåvan och talar om att det inte är tillåtet att ta emot, man har som uppdrag att utföra alla arbetsuppgifter och man har sin lön för det. 26 Stöd för arbetsplatslärande

27 komplettering servicegivande Lärandemodul Vardagsstöd, offentlig och privat service Kontakt med offentlig och privatservice. Beskriva hur man stödjer individen i kontakter med offentlig och privat service. Ge exempel på de myndigheter som berör individen och dennes behov. Beskriva värdet av att känna till färd- och kommunikationsvägar i omsorgstagarens närmiljö. Beskriva vilka olika ansvar en god man kan ha. Hur kan medarbetaren hjälpa om sorgstagaren genom att slussa denne vidare i olika frågor rörande myndigheter såsom god man, förvaltare, överförmyndarnämnden, biståndshandläggare, försäkringskassan, skattemyndigheten. Vilka färdmedel omsorgstagaren behöver/kan nyttja t ex färdtjänst, tunnelbana, buss om han/ hon behöver åka någonstans. Företräder alltid omsorgstagaren, hjälpen är frivillig och omsorgstagaren är inte fråntagen sin rätt att bestämma själv. Uppdraget kan innehålla: Bevaka rätt t ex ansöka om stöd och service bostadsbidrag, överklaga beslut. Förvalta egendom t ex sköta ekonomi, ta hand om pension och bidrag, lämna fickpengar. Sörja för person vara en länk mellan huvudmannen och den sociala omgivningen, genom regelbundna besök och genom kontakter med t ex vårdpersonal och hemtjänst se till att personen har en god boendemiljö, vård och omsorg, ta initiativ till att personen får en kontaktperson eller att besöksverksamhet ordnas genom någon frivilligorganisation. Godmanskapet behöver inte alltid innehålla alla delar. Godmanskapet upphör när omsorgstagaren avlider. Ansökan görs hos överförmyndarnämnden. God man utses av tingsrätt. Stöd för arbetsplatslärande 27

28 yrkeskrav hälsofrämjande HÄLSOFRÄMJANDE Stärka hälsa, lindra och förebygga sjukdomar och komplikationer är en stor och viktig del av personalens ansvar och arbete med omsorgstagarna. Arbetet består också i att undvika smittspridning och att med delegering administrera läkemedel och utföra enklare behandlingar. När det gäller detta yrkeskrav är det viktigt att komma ihåg att undersköterskornas och vårdbiträdenas ansvar framförallt är att kunna uppfatta och observera förändringar samt informera/rapportera till rätt person. Det är också av vikt att omsorgspersonalen dokumenterar de förändringar de observerat. Under utlåtandenivåerna i detta yrkeskrav kan det förekomma flera kompletteringar. När det gäller till exempel utlåtandenivå»göra en första bedömning av skada eller sjukdomstillstånd och utföra enklarebehandlingar«återfinner du fem olika kompletteringar: hygienkunskap, sår- och hudvård, fall och fallprevention, stomi och kateter samt läkemedel. 28 Stöd för arbetsplatslärande

29 komplettering hälsofrämjande Lärandemodul Geriatriska sjukdomar Detta område är grunden till god omsorg och återkommer i andra yrkeskrav men med en annan ingång. Därför är det viktigt att personal som har kompletteringar (inom hela området eller under första kriteriet) och får handledning i detta ämne genererar bevis både genom teoretiska kunskaper och genom att visa att hon/han kan omsätta dessa i ett omsorgssammanhang. Här gäller det, precis som när det handlar om att kunna ha ett rehabiliterande arbetssätt, att ha kunskap och kompetens även om det friska åldrandet. Undersköterskorna och vårdbiträdena måste ha kännedom om det friska åldrandet för att kunna förstå det sjukliga åldrandet och ha insikt om hur den äldre kroppens funktioner skiljer sig från den yngre. Under denna komplettering bör arbetsplatsnära lärande kompletteras med seminarier och/eller teorigenomgångar. Människans normala/friska åldrande. Beskriva hur människans kropp fungerar och hur olika funktioner förändras när kroppen åldras. Beskriva vilka komplikationer inaktivitet leder till. Goda kunskaper om nedan nämnda kroppsdelar samt vilka komplikationer som kan uppstå när man åldras och hur de kan förebyggas. Urinvägar, hud, tarmar, leder och rörelseförmåga, syn och hörsel. Vilka komplikationer kan inaktivitet leda till och förslag till hur de kan förebyggas? (t ex förstoppning, cirkulationsrubbning, ventrombos, kontrakturer, trycksår, sömnstörning, depression, lunginflammation). Stöd för arbetsplatslärande 29

30 komplettering hälsofrämjande Känna igen symtom på de vanligast förekommande geriatriska sjukdomarna. Beskriva tecken och symtom på Parkinsons sjukdom. Beskriva tecken och symtom på stroke. Beskriva tecken och symtom på hjärt- kärlsjukdomar. Beskriva tecken och symtom på diabetes. Beskriva tecken och symtom på infektion. Beskriva tecken och symtom på KOL. Beskriva tecken och symtom på inkontinens. Beskriva hur man agerar när en person får ett epileptiskt anfall. Beskriva förhållningssätt vid Parkinson och stroke. Beskriva när man ska rapportera förändringar och till vem. Parkinsons sjukdom Långsammare i rörelserna, muskelstelhet, kan även förekomma skakningar. Stroke: förlamning i ena sidan, sväljproblem, dubbelseende språkrubbningar etc. Hjärt- kärlsjukdomar Blek, kallsvettig, bröstsmärtor, magsmärtor, strålande smärta ut i armen, kräkningar och andnöd. Diabetes Tidiga tecken: Trötthet, törst, viktminskning, stora urinmängder, skarp urinlukt. Tidiga tecken vid insulinkänning: Avvikande beteende så som aggressivitet eller andra personlighetsförändringar. Andra fysiska symptom: kallsvettig, apatisk, ammoniakdoftande andedräkt, hunger. Infektion T ex: Trött, förvirrad, aptitlöshet, feber, täta trängningar, svårt att hålla tätt, tungt att andas, hosta och slem i luftrör. KOL påverkar andningen, täta luftvägsinfektioner orkeslöshet, ångest depression, Inkontinens urinlekage vid hosta eller nysningar, urinvägsinfektioner, av medicinering, förslappning, vid demenssjukdomar, vid längre kateter användning. Agerar vid epileptiskt anfall Se till att luftvägarna är fria, sätt inte något mellan tänderna. Ta bort saker i omgivningen som kan göra att personen skadar sig. Håll inte fast personen. Ge inget att dricka. Kontakta sjuksköterska. Dokumentera, skapa lugn runt omkring, stäng av tv:n. Förhållningssätt Parkinson och stroke att alltid arbeta i lugn takt, att vara medveten om att strokedrabbade kan bli gråtmilda och att man blir mycket trött efter en stroke och kan bara sitta uppe kortare stunder i början. Att ge tid när det gäller Parkinsondrabbade, många gånger kan de göra saker själva om de bara får tiden. Viktigt att medicintider hålls för att Parkinsonsjuka inte skall bli stelare i sina rörelser. 30 Stöd för arbetsplatslärande

31 komplettering hälsofrämjande Lärandemodul Hygienkunskap Medarbetaren ska visa en förståelse för varför det är viktigt att följa hygienföreskrifterna och vilka följder det får om man inte gör det. Det är också viktigt att se att medarbetaren har förståelse för sin roll vid smittspridning, att det oftast är personalen och inte omsorgstagarna som sprider smitta. Förstå vikten av att följa basala hygienrutiner. Beskriva vad som är viktigt att tänka på som omsorgspersonal för att förhindra smittspridning. Beskriva olika smittvägar. Att tänka på: Långt hår ska vara uppsatt, ingen löst hängande slöja, inga långärmade kläder, långa örhängen, ringar, klocka eller armband, inte långa eller målade naglar. Hantering av smutstvätt: tvätt ska alltid hanteras med skyddskläder, handskar, förkläde och transporteras till tvättinrättning i sluten säck eller tvättkorg. Smutstvätt får inte bäras i famnen under transport. Smittvägar: Sår, slemhinnor, nysningar, hosta, slem, saliv, avföring, urin, födoämnen, dörrhandtag, smutstvätt, sängkläder och andra föremål En samlad bild i form av en lathund om hur man skyddar sig för att inte sprida smitta. aktivitet smutsigt rent handskar handsprit plastförkläde handtvätt Bäddning X X X X Rakning X X Övre Toalett X X X Nedre Toalett X X X X Toalettbesök X X X X Munvård X X X X Måltidsservering X X Stöd för arbetsplatslärande 31

32 komplettering hälsofrämjande Lärandemodul Sår- och hudvård Arbetet inom äldreomsorgen kräver kunskaper i hur man som undersköterska/vårdbiträde kan förebygga och förhindra att sår uppstår, samt att utföra enklare sårbehandlingar. Förebyggande sår- och hudvård. Beskriva hur man uppmärksammar, förebygger och förhindrar att sår uppkommer samt rapporterar till rätt person. Beskriva hur man följer en delegerad ordination vid sår- och hudvård. Beskriva hygienens betydelse vid sårvård. Beskriva tidiga tecken på trycksår. Beskriva tidiga tecken på bensår. Avlägsna gamla produkter, se till att huden torkas efter tvätt. Smörja med mjukgörande krämer, använda puder och salva vid svamp och eksem. Detta kräver en delegering om salvorna är ordinerade. Kontrollera hudytor som ligger mot varandra och avlasta med kompresser. Se till att underlag i sängen och i stolen är slätt. Viktigt att se till att förlamade äldre i rullstol inte har ett ben eller en arm som kommer i kläm eller hänger utan skydd. Rapportering om förändringar på huden gör man till SSK (sjuksköterska). Endast ett fåtal delegerade skall ta hand om ett sår och följa sårjournalen, för att veta om såret läker eller om man behöver ändra ordinationen. Viktigt att man rapporterar till SSK och dokumenterar efter varje omläggning. Trycksår symtom som varm hud, rodnad, blåsor och missfärgning på huden. Bensår symptom som kall eller varm hud, rodnad, missfärgning, svullnad och värk. 32 Stöd för arbetsplatslärande