EXAMENSARBETE. Betäm dig! En processbeskrivning av att skriva pop/rock musik efter givna förutsättningar. Anton Östergren
|
|
- Mats Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Betäm dig! En processbeskrivning av att skriva pop/rock musik efter givna förutsättningar Anton Östergren Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande
2 Bestäm dig! En processbeskrivning av att skriva pop/rock musik efter givna förutsättningar. Av: Anton Östergren Examensarbete, konstnärlig kandidatexamen Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL) Luleå Tekniska Universitet 2012 Vetenskaplig och konstnärlig handledare: David Myhr
3 Förord Jag vill tacka David Myhr som har varit min konstnärliga och vetenskapliga handledare. Jag vill också tacka mina medmusikanter Fredrik Edholm, Johannes Kvarnbrink, Fredrik Sommar och Elin Åkesson som var med och genomförde konserten. / Anton Östergren, maj
4 Sammanfattning Under våren 2012 har jag skrivit låtar utifrån olika givna förutsättningar som jag själv har valt. De olika givna förutsättningarna för låtarna har varit: Referenslåt - Jag skriver en låt med inspiration hämtad från en redan befintlig låt ur min skivsamling. ABAB form - Låten ska endast bestå av två formdelar. Tidspress - Under en avsatt tid på fyra timmar skriver jag en låt. Skriva texten först - Processen börjar med att texten till låten skrivs färdigt. Öppen stämning på gitarren - Med gitarren stämd i en annorlunda stämning skriver jag en låt. Tanken med de olika givna förutsättningarna har varit att undersöka hur det påverkar låtskrivarprocessen och dess resultat men även att utmana mig själv genom att jobba på sätt som jag inte gjort förut. I texten skriver jag om hur jag gått tillväga och mina tankegångar under processen med låtarna. 3
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR ÖVERSIKT ÖVER TIDIGARE ARBETEN METODAVSNITT LÅTSKRIVARPROCESS GIVEN FÖRUTSÄTTNING: REFERENSLÅT SOM FÖREBILD GIVEN FÖRUTSÄTTNING: ABAB-FORM GIVEN FÖRUTSÄTTNING: TIDSPRESS GIVEN FÖRUTSÄTTNING: ÖPPEN STÄMNING PÅ GITARREN GIVEN FÖRUTSÄTTNING: SKRIVA TEXTEN FÖRST ANALYS GIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT SKRIVA LÅTAR Given förutsättning: Referenslåt som förebild Given förutsättning: ABAB-form Given förutsättning: Tidspress Given förutsättning: Öppen stämning på gitarren Given förutsättning: Skriva texten först GENOMFÖRANDET AV KONSERTEN DISKUSSION RESULTATET AV LÅTARNA AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER BILAGOR
6 1. Inledning Jag bestämde mig tidigt för att mitt examensarbete skulle handla om att skriva musik, detta eftersom det är något jag är väldigt intresserad av och för att det är ett område jag vill utveckla mig inom. Under åren jag har musicerat har jag sällan gett mig tiden att sitta och skriva låtar. Det har nästan alltid varit fokus på att öva för att bli bättre på mitt huvudinstrument som är gitarr. Någon gång emellanåt har jag skrivit en låt men då har det ofta tagit lång tid och ibland har låten inte ens blivit klar. Det jag tycker har varit svårt är att fullfölja idéerna jag fått och att bestämma mig för vilken väg jag ska ta. När jag skrivit låtar har det oftast börjat med en idé på gitarren och sedan har jag bestämt vilken roll i låten den idén ska ha och därefter byggt låten utifrån gitarridén. Melodi och text är det som alltid har kommit till sist. I synnerhet texten som nästan aldrig blir riktigt klar. Jag lyssnar oftast på pop/rock så det faller sig naturligt för mig att skriva låtar inom den genren. När jag skriver låtar får därför också mina låtar oftast en traditionell pop/rock-form, d.v.s. vers, brygga, refräng, vers, brygga, refräng, stick, refräng, refräng. Detta är ett exempel på mönster jag vill testa att bryta. Vissa, men ytterst få, av mina låtar har gått snabbt att skriva. Jag tror det beror på att jag haft en tydlig idé och en helhetsbild i huvudet över hur låten ska bli redan när jag börjar skriva. Men de flesta låtidéer jag har haft har tagit lång tid att bearbeta vidare och krävt mycket energi och ibland inte ens blivit färdiga låtar. Varför det tagit sådan tid med en del låtar och varför vissa inte blivit klara är antagligen för att jag har väldigt svårt att bestämma mig och vill testa alla möjligheter som jag kommer på när jag sitter och skriver. Obeslutsamheten gör att jag ibland tappar inspirationen och tröttnar på den ursprungliga idén som jag först tyckte var bra. Resultatet av låtarna som jag jobbat med länge brukar jag inte heller bli riktigt nöjd med. Så nu när jag ska göra mitt examensarbete så vill jag testa att skriva låtar på lite olika sätt för att se om det finns något sätt som passar mig bättre. 5
7 1.1 Syfte, frågeställningar I detta examensarbete är syftet att pröva och reflektera över eget låtskrivande utifrån olika givna förutsättningar som jag själv har valt. Jag kommer att skriva om hur de olika givna förutsättningarna påverkar mig som låtskrivare, själva låtskrivarprocessen och de färdiga resultaten, d.v.s. låtarna. Jag kommer också att beskriva vilka problem jag stöter på beroende på de olika metoderna jag utgår ifrån och hur jag löser problemen. Så vilka problem kan jag komma att stöta på? Hur löser jag problemen? Målsättningen med att ha de olika givna förutsättningarna är att jag ska komma igång med att komponera, få idéer och utvecklas som låtskrivare. Är detta ett bra sätt att göra det på? Är det något tillvägagångssätt som passar mig bättre? 6
8 1.2 Översikt över tidigare arbeten Den tidigare konstnärliga forskningen inom musikalisk gestaltning är inte alltför omfattande och det har inte varit lätt att hitta sådan i mitt ämne som är låtskrivande inom pop-/rockgenren. Ett exempel är dock 38 år senare.. Kan man återskapa ljudbilden och känslan?(eriksson 2010) som beskriver en inspelning av egna låtar med Neil Youngs Harvest som ljudförebild. Däremot finns det mycket litteratur om låtskrivande inom pop/rock-genren som till exempel Lathund för låtskrivare (Hillered 2009). Där får man tips av låtskrivare som Ane Brun och Annika Norlin bland andra. 7
9 1.3 Metodavsnitt Jag skriver fem låtar, var och en med en i förväg given förutsättning för hur den ska skrivas. Det fem olika givna förutsättningarna för låtarna är: 1. Given förutsättning: Referenslåt som förebild Med referenslåt menar jag att jag skriver en låt med inspiration hämtad från en annan låt som jag själv hade velat skriva. Jag tar reda på vad det är med låten i fråga som jag gillar och försöker att applicera detta på min egen låt. Låten jag valt som min referenslåt är D-Major med artisten Loney Dear. 2. Given förutsättning: ABAB-form För mig brukar det oftast bli samma slags form på låtarna jag skriver de brukar ofta innehålla minst tre delar såsom vers, brygga, refräng, stick etc. Jag ska här försöka bryta det mönstret genom att utgå ifrån att låten ska ha en renodlad ABAB-form, dvs. endast två delar. 3. Given förutsättning: Tidspress Oftast när jag skrivit låtar har det tagit jättelång tid så tanken med den här förutsättningen är att jag ska skriva en låt under en begränsad tid satt till högst fyra timmar. 4. Given förutsättning: Öppen stämning på gitarren Jag spelar gitarr och det har lett till att jag har börjat intressera mig för öppna stämningar. Med de öppna stämningarna får man tänka om. Ackorden ser inte ut som de brukar och de klingar på ett annat sätt. Jag tänker skriva en låt med följande stämning på gitarren: D-A-D-E- A-D. 5. Given förutsättning: Skriva texten först Texten är det jag tycker är svårast när jag ska skriva en låt och den kommer nästan alltid till sist. Därför tänker jag börja i andra änden och börja med att skriva texten. När låtarna är klara kommer jag att ta med dem till replokalen för att arrangera upp dem tillsammans med ett band. Efter det gör vi en konsert där låtarna framförs och samtidigt spelas in. 8
10 2. Låtskrivarprocess 2.1 Given förutsättning: Referenslåt som förebild Jag började med att lära mig låten jag hade som förebild och att försöka ta reda på vad det var med den som tilltalade mig. Jag försökte också tänka ut vad det var jag skulle efterlikna i min låt. Några av sakerna som tilltalade mig och som jag kunde sätta fingret på var: - Atmosfären i produktionen, arrangemanget med akustisk gitarr som stomme och andra saker som smyckar ut låten, exempelvis blåsinstrument. - Ackordsprogressionen som repeteras om och om igen med någon liten variation utan att låten blir det minsta tråkig. Det finns heller inga tydliga formdelar som refräng, brygga eller stick etc. - Melodin är luftig och upprepar sig med små variationer. Det känns som att hela låten bara puttrar på helt fantastiskt! Jag tyckte att det var svårt att sätta fingret på vad det var jag tyckte var så himla bra med låten. Jag vet visserligen oftast vad som tilltalar mig och vad som inte gör det i musik men ibland kan det vara svårt att veta varför. Några saker hittade jag dock som jag kan sätta fingret på. Det jag ville efterlikna i min låt var att ackordsprogressionen repeteras och att melodin gör lite variationer och förändringar. Inte heller ville jag ha tydliga formdelar såsom vers, brygga och refräng. Jag ville också efterlikna den känslomässiga stämningen med ett lugnt tempo och lite melankolisk, akustisk gitarr som stomme. Efter att jag hade lärt mig låten ville jag försöka hitta på något eget. Det som blev ett problem var att jag härmade originalets riktigt snygga fingerplock på akustisk gitarr allt för mycket. Mina idéer fick allt för många likheter med referenslåten. I referenslåten är ackordsprogressionen åtta takter lång innan man kommer tillbaka till tonikan och det ville jag också efterlikna. Jag hittade dock nästan ingen idé jag tyckte om och i de fall jag gjorde det påminde den för mycket om originalet. Till sist slutade jag med fingerplockande och försökte hitta på något annat. Jag började spela med plektrum och gick upp i registret och hittade en idé som jag ville utgå ifrån. Det var en gitarrfigur som nästan skulle kunna vara ett riff men den hade för svag karaktär för att kunna ta den rollen i låten. Det var inte heller någon rifflåt jag ville skriva. Men det kändes som att ackorden till gitarrfiguren jag hittat på skulle kunna fungera som den repeterande ackordsföljden i min låt. Jag bestämde mig för att utgå ifrån den idén och spelade in den. Så här gick min gitarrfigur: Gitarrfigur: Det jag gillade med min gitarrfigur var att den betonade ackordsbytet på andra åttondelen i takten på i princip varje ackordsbyte och det kändes som att jag kom ifrån en del av likheterna med referenslåten. 9
11 När jag skulle börja nynna fram en melodi märkte jag att det hela kändes lite operiodiskt och jag fick inget naturligt flyt i melodifraserna. Jag räknade ut att min ackordsprogression hade gått runt efter sex takter vilket jag borde märkt tidigare. Det är i och för sig ingen ovanlig period men det kändes ändå lite konstigt. Jag tror att det blev så för att när jag försökte hitta på en åtta takters ackordsprogression påminde det för mycket om referenslåten och det ville jag komma bort ifrån. Det var när jag började leka med ackordsbyten och betoningar på olika slag i takten som jag kom på den gitarrfigur som jag till sist bestämde mig för. Jag hittade på en melodi som kändes lite avhuggen eftersom jag ville att den skulle börja om samtidigt som ackordsprogressionen. Jag bestämde mig ändå för att behålla melodin som jag hittat på och tänkte att med ny text kanske den inte skulle kännas avhuggen. Jag gjorde också en liten variation på melodin i slutet för att den inte skulle bli exakt likadan båda gångerna och för att få en längre paus. Så här blev melodin (variationen kommer efter reprisen): Melodi 1. Att göra melodin tog ganska lång tid. Jag ändrade rätt mycket och testade många olika lösningar. Jag kom på några olika melodier som jag gillade och hade till sist tre olika som jag bestämde mig för att använda. De andra två melodierna blev så här: Melodi 2. 10
12 Melodi 3. Gitarrfiguren var det första uppslaget till låten och det var den jag byggde allt kring. Jag bestämde mig för att jag skulle ha den som ett intro för att sedan bygga vidare med trummor, gitarrer och bas. Eftersom figuren kändes lite för anonym för att vara alldeles ensam i introt hittade jag på en kompletterande gitarrmelodi. Den ursprungliga gitarrfiguren fick då i stället rollen som kompgitarr. Jag bestämde ganska tidigt att den nya gitarrmelodin i introt inte skulle påminna allt för mycket om sångmelodin eftersom jag tyckte att det skulle bli för upprepande. Ibland kan det passa bra med att börja med sångmelodin instrumentalt för att presentera låten, men det bestämde jag mig för att inte göra här. Introdelar i låtar ser jag som en presentation av låten. Ett bra intro tycker jag är när man har lyssnat på några sekunder av det och redan då vet precis vilken låt det är. Som slut på hela låten gjorde jag tre repriser av de sista två takterna i ackordsprogressionen för att låten inte skulle sluta så abrupt. När jag skulle skriva text till min låt ville jag att min låt skulle handla om samma sak som referenslåten men jag hittade ingen text och jag hörde heller inte riktigt vad sångaren sjöng om så jag skrev om någonting annat. Jag hade ingen riktig plan när jag skrev texten förutom att den skulle bli bedrövlig. Jag är väldigt dålig på att sätta titlar på mina låtar så i replokalen fick låten gå under namnet den bedrövliga låten för att senare få titeln B-minor. Inspelning från konserten: Bilaga 1: B-minor 11
13 2.2 Given förutsättning: ABAB-form Min givna förutsättning till att skriva den här låten var att den skulle bestå av en A-del och en B del. Oftast när jag skriver låtar så får de formen: intro-vers-brygga-refräng-vers-bryggarefräng-stick-refräng-refräng. Jag ville bryta det mönstret så därför bestämde jag mig för att skriva en låt bestående av endast en A- och B-del. Till en början hade jag en idé till ett fingerplock som jag ville använda. Idén fick jag efter att jag lärt mig låten A Temporary Dive av Ane Brun. För att kunna spela hennes låt var jag tvungen att stämma om gitarren. Gitarren stämde jag så här: E-A-D-G-A-D. Det var efter jag lärt mig hennes låt som jag satt och lekte med gitarren i den nya stämningen och fick min fingerplocksidé. Jag hade satt ett capo över 2:a bandet på gitarren. Så här ser fingerplocket ut: Jag bestämde mig för att fingerplocket skulle vara A-delen i låten och att ackorden skulle vara: Bm-D-G. Jag gick vidare med att försöka hitta på ackord till B-delen. Eftersom A-delen kändes ganska statisk harmoniskt sett ville jag att B-delen skulle bryta av med mer rörelse harmoniskt och gärna till en annan tonart. Jag hittade ganska snabbt på en ackordsföljd och nöjde mig med den som B-del tills vidare. B-delen som jag hittat på gick så här: 12
14 Melodin till A-delen skulle vara huvudtemat och inleda låten. Den första melodi-idén till huvudtemat som jag nynnade fram hade en del längre toner och var ganska stillsam. Melodin gick så här: Melodi huvudtema: Sedan gjorde jag en versliknande melodi till ackorden över A-delen som var mer rytmisk och hade lite större hopp. Det två olika melodierna satte jag efter varandra över A-delen i den här ordningen: - Huvudtema - Versliknande melodi - Huvudtema Huvudtemat hade en period på åtta takter och likaså den versliknande melodin. Vid det här laget så tyckte jag att det var dags för B-delen att komma in i låten. Min B-del bestod av åtta takter. Jag försökte att hitta på en melodi till ackordsföljden i B-delen men jag tyckte att det var jättesvårt. Jag fick inte riktigt till det som jag ville. Till sist nöjde jag mig med en melodi som var si så där bara för att komma vidare med låten och inte fastna för länge. Jag tror att anledningen till att jag inte fick till någon melodi till B-delen var att jag inte var nöjd med B- delens ackord heller. Jag blev helt enkelt inte inspirerad. Men för att komma vidare strukturerade jag upp en form på låten. Mitt första utkast på form blev så här: - Huvudtema - Versliknande melodi - Huvudtema - B-del - Huvudtema - Versliknande melodi - B-del - Huvudtema - Huvudtema Några dagar senare så jag lyssnade på min ABAB- form låt och fick inte alls känslan av att det var en låt som bestod av endast A- och B- del. Formdelarna på låten kändes snarare så här: - Ref - Vers - Ref - Stick - Ref - Vers - Stick - Ref - Ref 13
15 Jag var inte heller nöjd med melodierna, speciellt inte den melodi som skulle vara huvudtema. Den upprepades allt för många gånger utan någon förändring. B-delen tyckte jag inte heller om, varken ackorden eller melodin. Det kändes som att jag inte skulle kunna lära mig att tycka om B-delen heller så jag började göra om B-delens harmoni och försökte hitta på någonting annat. Jag ville hitta på någonting rytmiskt annorlunda i ackordsbytena som skulle bryta av emot A-delen på ett bra sätt. Till sist hittade jag en idé som jag bestämde mig för: Min handledare gav mig ett förslag på att melodin i A-delen skulle kunna vara mera som en versrefräng. Alltså en refrängmelodi med ny text hela tiden precis som i en vers. Han gav mig ett par exempel på låtar med så kallad versrefräng. Mina gamla melodier på A-delen tog jag bort helt och hållet och började om från början. Den nya melodin ville jag göra mer rytmisk och inte lika slätstruken som den gamla melodin. Till sist hade jag gjort en helt ny melodi som gick så här: Eftersom B-delens melodi skulle bryta av mot A-delens melodi försökte jag göra den med få och långa toner och den gick så här: 14
16 Jag tyckte att jag hittat en kontrast mellan A- och B-delen så jag fortsatte mitt arbete med att bestämma en form. Den nya formen blev: - A- del (16 takter) - B -del (9 takter) - halv A-del (8 takter) - B del (9 takter) - A-del (16 takter) - halv A-del (8 takter) De nya melodierna kändes bättre så jag började skriva text till låten. Jag hämtade lite inspiration till texten från Punching in a Dream av The Naked and Famous. Jag tyckte att det var svårt att skriva texten till den här låten eftersom det skulle bli mycket mer text och svårare att få den sammanhängande med alla versrefränger. Jag bestämde mig för att min låt skulle handla om att vara impulsiv och började skriva. Inspelning från konserten: Bilaga 2: Hard to Control 15
17 2. 3 Given förutsättning: Tidspress Jag tog min gitarr, tittade på klockan och satte igång. Jag bestämde mig för att den första idén som kommer till mig skulle jag också fullfölja. Efter ungefär en kvart hade jag fått min första idé. Det var en gitarrslinga som gick över ackorden: C-D: Jag blev inspirerad av gitarrslingan och började direkt tänka på hur trummor, bas och gitarrer skulle spela. Jag började fundera på saker som om låten ska gå i halvtempo eller inte och andra saker i framförandet av låten. Men inget av det var egentligen väsentligt i ett sådant här tidigt stadium. Jag försökte lägga alla tankar på arrangemang åt sidan för att fokusera på ackord och melodi. När jag skulle hitta på en melodi nynnade jag till ackorden som jag spelade. Det var där jag körde fast första gången. Alla melodier jag nynnade fram påminde om låten With Every Heartbeat av Kleerup feat. Robyn. En del av melodierna som jag nynnade på var inte alls särskilt lika den låtens melodier men i mitt huvud hörde jag bara den låten eftersom ackorden är i princip samma. Här borde jag ha släppt min idé och gått vidare med någonting annat men min envishet fick mig att inte ge upp. Jag satt och försökte ändra på min gitarrslinga och nynna fram andra melodier men kom ingen vart. Antingen blev det för likt With Every Heartbeat eller också blev det bara för dåligt. Efter två timmar gav jag upp och i ren frustration satte jag ihop nya ackord. Den här gången i moll. Det jag behöll från min första idé var fjärdedels-spelet i gitarren, fast nu aningen aggressivare spelat. Efter en stunds skissande på versackord bestämde jag mig för de här ackorden: Min första idé till refrängackord blev de här: Jag började nynna fram en melodi på versackorden och bestämde mig för den första idén jag fick. Det kändes inte som den mest geniala melodi jag kommit på men jag gick vidare eftersom klockan gick. Jag hittade också på en melodi till refrängen. Men den tyckte jag inte om så jag skrotade den och bytte ut ackorden i refrängen. Det som fick mig att byta ut hela refrängen var att jag tyckte den blev klyschig och inte passande till min vers som var ganska dyster. 16
18 De nya ackorden till refrängen fick bli de här: Jag hittade ganska snabbt på en melodi till refrängen för att sedan försöka hitta på ett stick. Det kändes inte nödvändigt att ha ett stick med sångmelodi så jag beslöt mig för att hitta på några ackord med tanken att sticket skulle vara instrumentalt. Jag tror också att jag bestämde mig för att sticket skulle vara instrumentalt, för då kunde jag lämna det lite öppnare och man skulle kunna jamma ihop någonting i replokalen senare. Ackorden till sticket blev de här: 17
19 Melodierna till versackorden och refrängackorden blev så här: Vers melodi: Refräng melodi: När tiden var ute och min låt skulle vara klar så fanns ackord och melodi men ingen text. När jag startade klockan hade jag någonstans i bakhuvudet att jag nog inte skulle hinna skriva någon text heller. Texten till låten fick komma till senare. Jag skrev texten nästa dag och den fick handla om tillit och förtroende i ett scenario där någon lär sig att simma vid en badplats. Inspelning från konserten: Bilaga 3: Stand-up Fur 18
20 2. 4 Given förutsättning: Öppen stämning på gitarren Min givna förutsättning till den här låten var att jag ville skriva en låt med gitarren stämd i en annorlunda stämning istället för den vanliga standardstämningen. Jag ville se hur det skulle påverka låtskrivandet och låten. Under de senaste åren har jag lyssnat väldigt mycket på en artist som kallar sig The Tallest Man on Earth och han har inspirerat mig mycket. Han använder sig mycket av öppna stämningar och jag har försökt att lära mig några av hans låtar. Bland annat så började jag lära mig en låt som heter The Gardener. På den låten har han stämt gitarren i D-A-D-E-A-D vilket gör att han får andra klanger som gör att åtminstone jag tycker att framförandet av låten blir bättre. Jag bestämde mig för att göra en låt med gitarren stämd i denna stämning. Jag började bekanta mig med den nya stämningen och letade efter ackord. Eftersom strängarna var nedstämda så satte jag ett capo på 2:a bandet för att få lite ljusare klang i gitarren. Jag använde mig mest av två fingrar i vänsterhanden som jag flyttade runt på greppbrädan för att låta de andra strängarna ringa ut och bilda olika klanger. Till sist hittade jag några ackord som jag ville använda till min låt. Någonstans där i mitt letande och lyssnande på klanger föll det sig naturligt att låten skulle gå i ett långsamt tempo så att klangerna skulle få ringa ut. I och för sig påverkades säkert mitt spelsätt också av min ljudinställning på gitarren. Jag hade ställt in ett delay och ett reverb. Det uppmuntrade till att spela ett lugnt fingerplock och till att lägga stora utringande ackord. Min första idé över huvud taget var faktiskt bryggan innan refrängen i låten. Bryggan tänkte jag skulle vila på ett ackord och bygga långsamt för att senare gå till en refräng med mer rörelse i ackorden. Min idé var den här: Sedan så började jag jobba med refrängackorden. Jag hittade en gitarrfigur som jag bestämde mig för: 19
21 Jag lämnade bryggan och refrängen för att försöka hitta på en vers. Under tiden jag jobbat med bryggan och refrängen hade jag fått en idé till ett intro/mellanspel. Idén var bara åtta takter på tonikan med lite olika plock och altererande till sus. Tanken på att bryta av till moll och att använda mer rörelse i ackorden i versen kändes ganska naturlig. Under tiden som jag skissade på versackorden så nynnade jag också fram en melodi. Versen med melodin och ackorden blev så här: På något sätt så gick den här låten väldigt snabbt för mig att skriva. De första idéerna som jag fick ville jag fullfölja. Det kan nog bero på att jag blev inspirerad av den nya stämningen på gitarren. Den gjorde att allt lät fräschare och ackorden fick nya klanger. Melodierna nynnade jag fram ganska snabbt och det kändes som att de kom naturligt, men inte versmelodin som gick ganska lågt i register och blev lite mumlig. Jag tänkte att versmelodin skulle vara mer berättande i text och inte så melodiös. Refrängmelodin ville jag göra enkel med få och långa toner eftersom gitarrfiguren är väldigt rörlig. Jag gjorde också en förlängning på sista refrängen där jag behöll melodin och gjorde förändringar i ackorden istället. Jag ville att texten skulle handla om naturen, för att på något vis får jag den känslan av öppna stämningar. Det kan också bero på att jag lyssnat väldigt mycket på artisten The Tallest Man on Earth och han målar ofta upp bilder från naturen i sina texter. Jag bestämde mig i alla fall för att texten skulle handla om natur och förändringar. Ämnet låg också i tiden för att våren stod och trampade på tröskeln när jag skrev låten. Inspelning från konserten: Bilaga 4: You are Beautiful 20
22 2.5 Given förutsättning: Skriva texten först När jag har skrivit låtar så har alltid texten skrivits sist. Ibland har jag haft någon liten idé på en textfras som jag vill använda men jag har aldrig fullföljt den idén och skrivit en hel text. Tanken med den här låten är att utmana mig själv med att skriva texten först och för att se hur det fungerar för mig. Den här låten blev den som jag skrev sist av alla låtar i mitt arbete. Jag drog mig för att skriva den både för att jag inte hade fått något uppslag till text och för att jag tycker att det är svårt med text. På något sätt prioriterade jag kanske de andra låtarna mer, men jag ville verkligen göra den här låten för att jag aldrig skrivit någon låt på det här sättet förut. Jag funderade mycket på vad jag ville säga med texten och hur jag skulle säga det, men jag kom inte på något som jag tyckte var bra och inspirerande. På söndagen, bara två dagar innan konserten, satt jag i en buss på väg någonstans och tänkte att nu får det vara slut på funderandet och dags att börja göra någonting. Repetitionerna inför konserten var igång och vi hade bara ett genrep in planerat så jag bestämde mig för att framföra låten själv med akustisk gitarr och sång. När jag satt i bussen så började jag att leka med lite ord i mitt huvud. Jag kände att min text inte skulle behandla världsproblem så som krig och svält och andra tunga saker. Jag tog ett lite mer lättsamt ämne som att vara ute och drälla på de senare timmarna under dygnet. När jag satt där och skrev så försökte jag få ungefär lika många stavelser i varje rad och det började uppstå en rytm i min text. Rytmen var så här: Jag skrev två verser som följde rytmen till viss del och sen skrev jag två andra rader med annan rytm och betoning. De andra två raderna tänkte jag skulle bli min refräng eller någon slags B-del. Jag följde rytmen ganska mycket eftersom jag tänkte att det skulle bli enklare att göra melodin senare. När jag hade texten i stort sett färdig så bestämde jag mig för att vänta tills dagen innan konserten med att göra färdigt låten. Jag tänkte att det skulle bli en utmaning och en press, om inte annat så skulle det bli en utmaning att framföra den. Kvällen innan konserten så satt jag med gitarren och hittade på en enkel harmoni och började nynna på texten till låten. Jag fick till någon slags melodi och allt gick ganska snabbt och det kändes som att jag tog de första bästa idéerna jag fick och utgick från dem. Till sist hade jag en färdig låt som jag kunde framföra. Egentligen kändes låten lite halvfärdig men jag hade i alla fall bestämt en form och hur jag skulle framföra den. Eftersom slutförandet av låten skedde kvällen innan konserten så uteslöt jag att spela den med band. Jag började skissa på en setlist inför konserten och placerade min nya låt först för att ha lättare att komma ihåg den och för att få den överstökad. Inspelning från konserten: Bilaga 5: Not for Tonight 21
23 3. Analys 3.1 Givna förutsättningar för att skriva låtar Jag tycker att de givna förutsättningarna har hjälpt mig att komma igång med att skriva låtar. Ibland har inte låtarna blivit precis som jag tänkt mig från början med min givna förutsättning. De givna förutsättningarna har ibland också varit svåra att fullfölja för att man halkat in på någonting helt annat som varit mer inspirerande. De har också begränsat mig samtidigt som de har gett mig någonting att utgå ifrån. Men helt klart så har jag tyckt att det varit lättare att skriva låtarna när jag haft en given förutsättning jämfört med tidigare när jag ibland har satt mig ner och skrivit låtar helt planlöst Given förutsättning: Referenslåt som förebild Jag tycker att sättet att låta sig inspireras och hämta idéer ifrån en annan låt för att senare göra sin egen låt har varit ett bra sätt att komma igång. Jag fick någonting att utgå ifrån som jag skulle försöka efterlikna. I referenslåten var en av sakerna som jag skulle efterlikna den repeterande ackordsprogressionen men det är en sak som jag skulle vilja ändra på i efterhand, kanske göra en brygga och refräng med andra ackord och låta den befintliga ackordsföljden och melodin få funktionen som vers. Andra saker som jag skulle vilja ändra på är texten och arrangemanget. I arrangemanget så skulle nog den gitarrfiguren som var grunden till låten tagits bort helt för att få lite mer atmosfär i arrangemanget. Den ligger på åttondelar låten igenom och ligger i ett register på gitarren som gör att den begränsar de andra instrumenten. Låten blev inte heller som jag tänkte mig från början. Jag trodde att låten skulle påminna mer om referenslåten men den blev mycket dystrare och ganska eländig. Min låt påminner inte så mycket om referenslåten. Men den påminner heller inte så mycket om någon av de låtar jag skrivit tidigare. Jag tror inte att jag skulle ha skrivit en sådan här låt om inte tanken varit att jag skulle hämta inspiration från referenslåten och försöka efterlikna den. En tanke som slår mig är att jag tror att om jag satt mig ner och försökt skriva en lugn låt utan att ha i åtanke att den skulle likna min referenslåt hade den kanske påmint mer om den än vad den gör nu när jag har haft den som referens. Det jag vill komma fram till är att nu när jag hade bestämt mig för att jag skulle efterlikna D-Major av Loney Dear var jag tvungen att försöka ta ett steg i en annan riktning för att det i slutändan inte skulle låta som att jag stulit låten helt och hållet. Min låt skulle då också kunna jämföras på ett annat sätt med referenslåten och kännas som en dålig kopia. Jag menar att det kändes som att det fanns två vägar att ta när jag skulle skriva min låt. Den ena var att låta att göra en låt som skulle bli så lik referenslåten att den skulle kunna anses vara stulen, den andra att bara låta sig inspireras och göra sin egen låt. Jag tyckte att det blev jättesvårt när min låt påminde för mycket om referenslåten och det gjorde att jag inte blev inspirerad. Jag var tvungen att bara låta mig inspireras av referenslåten och försöka göra min egen låt Given förutsättning: ABAB-form Jag tycker att jag uppnått mitt mål med att göra en låt med ABAB-form. Tanken var att jag skulle komma bort från det vanliga formatet med: vers, brygga, refräng, vers, brygga, refräng, stick, refräng, refräng. Det känns som att jag lyckades med det. Samtidigt känns det i efterhand som att jag skulle vilja göra om låten lite grand. Kanske lägga till någon annan del i låten och göra B-delen till ett stick eller brygga. Jag tyckte att det var svårt att göra låten intressant med så få delar men det var ett bra tips som min handledare gav mig: att göra versrefränger. Det uppslaget gav mig nya idéer till melodier och låten blev mer sammanhängande. 22
24 3.1.3 Given förutsättning: Tidspress Jag tyckte att det var bra att sätta upp en tidsplan för när låten skulle vara klar. Det fick mig att ta snabbare beslut och när jag tagit ett så hade jag någonting att utgå ifrån och bygga vidare på. Jag fastnade ganska mycket i början när min envishet fick mig att hålla på i två timmar med en idé som jag senare skrotade helt och hållet. Det var väldigt frustrerande och min frustration smittade nog av sig på låten på det sättet att jag bara ville bli klar med låten och brydde mig mindre om att resultatet skulle bli jättebra. Och det blev det ju inte i slutändan heller tycker jag. Allt blev så forcerat och inte genomtänkt. Resultatet känns inte som någonting jag kommer att vilja jobba vidare med. Kanske att jag plockar idén på groovet och gör någon annan låt senare. Men som sagt tycker jag att det kan vara bra att göra en sätta tidsplanering för hur länge man ska sitta. Det kändes som att jag blev effektivare i mitt arbetssätt Given förutsättning: Öppen stämning på gitarren Den öppna stämningen på gitarren tror jag påverkade låten på det sätt att det blev en lugn låt. När jag skrev låten så letade jag efter klanger och lät dem ringa ut och det är nog därför låten fick ett långsammare tempo. Min sinnesstämning och den gråa vårvinterdagen som jag skrev låten på var nog också två saker som förklarar varför låten blev som den blev. Jag tycker att det var mycket inspirerande att stämma om gitarren och inte riktigt veta hur det kommer att låta när man tar olika grepp. Klangerna blir annorlunda och jag tror inte att jag skrivit den låten som jag skrev om jag hade haft gitarren stämd som vanligt. Förmodligen skulle jag börja leta efter ackord i en annan tonart och krångla till det. Jag tror att om jag försökt att skriva en låt på ett piano så skulle det nog gå till på samma sätt som det gjorde nu när gitarren var öppet stämd. Jag har inte spelat så mycket piano och skulle säkert börja leta efter olika ackord för att senare sätta ihop dem till en låt, precis som jag gjorde nu Given förutsättning: Skriva texten först Texten till låten gjorde att jag kände mig begränsad när jag skulle göra melodin. Jag fastnade i den rytm som texten gav mig så melodin blev oinspirerad och tråkig tycker jag. En annan sak som jag tyckte var svår var att komma igång att skriva om någonting. I slutändan så blev texten sådär men hela låten skulle kunna bli okej om jag ändrade på texten. En annan sak som inte var så genomtänkt med den här låten var att skriva den precis dagarna innan. Den blev precis som låten med tidspress som given förutsättning forcerad och inte genomtänkt. Det positiva med att göra den här låten var nog just det att skriva den att testa att börja med texten. Men det här är nog ingen metod som jag kommer att föredra för jag kände mig begränsad när jag skulle göra melodin. Kanske om jag helt plötsligt får en textrad i huvudet kommer jag i fortsättningen att skriva ner den och fortsätta skriva tills det tar stopp. Jag kommer nog inte försöka skriva hela texten färdig för att senare börja lägga till melodi och ackord utan istället bara ta det som det kommer utan press. 23
25 3.2 Genomförandet av konserten Syftet med att ha en konsert var att få låtarna inspelade och få spela dem tillsammans med ett band inför publik. Konserten gick helt okej tyckte jag. Mina medmusikanter gjorde ett jättebra jobb. Verkligen! Det var jättekul att de ville vara med och jag är tacksam över detta. Men anledningen till att jag tyckte att det bara gick helt okej och inte helt fantastiskt superbra var min egen prestation. Jag är van vid att bara spela gitarr på sidan av en frontande sångerska/sångare och den rollen känner jag mig bekväm i. Nu när jag skulle göra en konsert med mina egna låtar bestämde jag mig för att förutom att spela gitarr också sjunga alla låtar själv. Det är någonting som jag inte gjort så ofta och därför inte känner mig bekväm med. Men för att utvecklas måste det kanske vara lite obekvämt ibland. Jag vet att konserten skulle ha blivit bättre framförd med någon som är duktig på att sjunga, inte bara för att personen är bättre på att sjunga utan också för att jag då skulle kunna fokusera mycket mer på det som jag är duktig på. Men det var mitt projekt och jag går på en skola så varför inte passa på? När jag känner mig obekväm och osäker inför konserter brukar jag öva på de musikaliska partier som får mig att känna den där osäkerheten. Det var det jag inte riktigt hann med denna gång inför min konsert. Jag var så mycket inne i vad de andra skulle spela och inte vad jag själv skulle spela. Jag funderade jättemycket på arrangemangen på låtarna och bytte ut textrader efter att jag kommit hem ifrån replokalen så att tiden till att öva på mina egna insatser blev åsidosatta. I efterhand så skulle jag ha gått tillväga på ett annat sätt under repetitionerna. Jag skulle bara ha spelat upp mina låtar för mina medmusikanter och sagt åt dem att spela vad de vill och känner för. De hade blivit bättre tror jag för att de är så duktiga på att spela och på det sättet skulle musikerna få sätta sin egen prägel på låtarna på ett helt annat sätt. Men bortsett från min egen insats på konserten så är jag ändå nöjd och jag hade väldigt, väldigt kul. 24
26 4. Diskussion 4. 1 Resultatet av låtarna Låten som jag skrev med öppet stämd gitarr och låten med ABAB-form är låtarna jag är mest nöjd med. De två låtarna känns också mest färdiga och skulle vara roliga att göra något mer av. Jag tror inte heller att jag skulle ha skrivit dem om jag inte hade haft mina förutbestämda tillvägagångssätt. Jag känner mig också ganska nöjd med låten där jag jobbade efter en referenslåt. Den skulle jag vilja styra upp och göra något av, t ex skriva om texten en del och kanske lägga till en annan del i låten. De andra två låtarna; texten först -låten och min tidspress -låt tycker jag inte blev särskilt bra i det utförande och den struktur de har nu. Jag skulle också behöva jobba mer på både text och melodi på dem för att bli riktigt nöjd. Jag tror att de skulle kunna bli två bra låtar om jag tog mig den tiden. Men nu hade jag inte så mycket tid till någon av dem. I efterhand visar det sig ett mönster med de givna förutsättningarna. Det är lite påfallande att de musikaliska förutsättningarna inspirerade mig mer. ABAB-form, given referenslåt som förebild och öppen stämning på gitarren var förutsättningar som stimulerade mig mer än förutsättningarna att jobba under tidspress och att skriva texten först. De är också av yttre slag Avslutande diskussion En av alla saker som jag kommit att tänka på mer och mer under arbetets gång är hur viktigt det är med beslut. Har man inte bestämt sig för något så har man heller inget att utgå ifrån och jobba vidare med. Det har varit bra att ha någonting att utgå ifrån helt enkelt. Sen behöver inte den första idén eller givna förutsättningen vara skriven i sten utan man kan istället se det som ett startskott för att senare se var man hamnar. Jag tycker att jag fått ut mycket av att jobba så här. Låtarna jag skrivit skulle inte skrivits och de skulle inte ha blivit som de blev om jag inte hade haft mina givna förutsättningar. Det känns som att mina nya låtar skiljer sig mycket ifrån de låtar som jag skrivit tidigare och att jag har kommit in i en annan riktning. En annan sak som jag tycker skulle vara väldigt intressant att undersöka är att under repetitioner med ett band bara låta alla ha fria tyglar och låta alla göra som de vill när man kommer med en låt. Hur skulle det påverka låtarna och hur skulle resultaten av det skilja sig från låtskrivarens första idé på arrangemang? Under våren så har vi läst kursen producentskap och bland andra fått träffa producenten Pelle Gunnerfeldt som bland annat har producerat The Hives. Pelle pratade mycket om att producera band och konsten att hitta deras sound och plocka fram det. Efter Pelles seminarium så har jag tänkt jättemycket på just det här med band och sound. Ibland tycker jag att man ganska snabbt kan höra skillnad om låten som spelas på radion är framförd av ett band eller av en soloartist med kompband. Men vad är det som gör att man kan höra skillnaden? Förmodligen att ett band kan ha spelat tillsammans i flera år och utvecklat ett eget sound och att kompmusikerna till artisten kanske bara är hopplockade för en inspelning över dagen. Men om man inför en inspelning/konsert skulle låta alla musiker spela precis som de känner för skulle man då få känslan av att det är ett band eller en soloartist med kompband? Hur gör man för att få fram soundet av ett band utan att behöva spela tillsammans i 10 år? Vad är det som gör att det låter som ett band? När jag skulle göra min konsert ville jag att det skulle låta som ett band och det är därför jag har börjat fundera över de här sakerna. 25
27 5. Referenser Musik Loney Dear: D-major Album: Hall Music, 4 oktober 2011 Polyvinyl Record Co. The Tallest Man on Earth: The Gardener Album: Shallow Grave, 5 Mars 2008 Gravitation Kleerup Feat. Robyn: With Every Heartbeat Album: Kleerup, 19 maj 2008 EMI music Sweden AB The Naked and Famous: Punching in a Dream Album: Passive Me, Aggressive You, 6 september 2010 The Lab, Auckland Ane Brun: A Temporary Dive Album: A Temporary Dive, 7 februari 2005 Determine Records, V2 Litteratur Hillered, Eva: Lathund för låtskrivare, ISBN: Stockholm 2009 : Prisma Eriksson, Jonas: 38 år senare. Kan man återskapa ljudbilden och känslan? Piteå
28 6. Bilagor Bilaga 1: B-minor (Referenslåt) Bilaga 2: Hard to Control (ABAB-form) Bilaga 3: Stand-up fur (Tidspress) Bilaga 4: You are beautiful (Öppen stämning på gitarren) Bilaga 5: Not for tonight (Skriva texten först) 27
Utveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Det musikaliska hantverket
Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar
Företagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Teoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Teoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y
År 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Hur kommer man igång?
Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
MUSIKANALYS ÅR 8 OCH
MUSIKANALYS ÅR 8 OCH 9 2013-2014 INSTRUKTIONER 1. Utse en i gruppen som styr ipaden (en person behövs för att pausa, spola fram och tillbaka i låten etc). 2. Utse en annan person i gruppen som läser frågorna
Centrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Vad händer om jag stämmer om gitarren?
Vad händer om jag stämmer om gitarren? En studie i att skriva låtar i olika stämningar på gitarren Jonas Skeppar Musik, konstnärlig kandidat 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Musik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Ann-Sofi Andersson. Komponera för piano. resultat från en ovan kompositör
FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp Lärarexamen med inriktning musik 2012/13 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Ralf Sandberg Ann-Sofi Andersson Komponera för piano resultat
Kunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9
Välkommen till musiken Parkskolan årskurs 9 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang,
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Kursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Jag har aldrig haft nån plan B
Jag har aldrig haft nån plan B En intervju med Nicke Andersson Som (grundande) medlem av flera välkända band spelar låtskrivaren, sångaren, gitarristen och trummisen Nicke Andersson sedan flera decennier
Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.
Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Vårt blod, våra ben - fundera, diskutera och skriv
Vårt blod, våra ben - fundera, diskutera och skriv Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: Gym, Vux, Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-8 Det här lektionsupplägget är gjort
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Victor Alsén Examensarbete Kandidatexamen 8 juni 2012/ /Norges Musikkhøgskole Victor
Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Johanna Bergquist Mittuniversitetet Sundsvall Musik och Ljuddesign LP004G Handledare Jan Thim. Tinnitus och ljudöverkänslighet
Johanna Bergquist Mittuniversitetet Sundsvall Musik och Ljuddesign LP004G Handledare Jan Thim Tinnitus och ljudöverkänslighet 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Teori Metod Implementering
/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Planering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Konstnärlig kandidatexamen
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen
Min forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Att skriva en poplåt
FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp Lärarexamen med inriktning musik 2013/14 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Ronny Lindeborg Joel Danielsson Att skriva en poplåt Vägen
Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%
44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%
ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM
ÖSTERÄNGSKYRKANS MUSIKSKOLA ÖKM Sverige kan stoltsera med en stor mängd fantastiska låtskrivare och artister som försett några av världens i särklass största artister med toppklassigt låtmaterial. Namn
Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Uppgifter Filmmusik Soundtrap av Rickard Carlsson 2017 -Filmmusik är en bakgrundsmusik eller musik som beskriver och förhöjer filmens budskap eller rollfigurernas känslotillstånd. Filmmusik förekommer
Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Utvärdering deltagare
Utvärdering deltagare 68 svar, 76 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 2 1 Ja Nej Varför, varför inte? - För jag älskar att sjunga o här sjunger man varje dag! - Jag har fått nya vänner
MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)
Kursutvärdering moment 1, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA Enkelt att komma igång och bra tempo Intressant och lärorikt Bra
Metoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? David Salminen
Att skriva musik Metoder och olika utgångspunkter som tillgångar eller hinder? David Salminen Musikalisk gestaltning, Jazz och Rock VI VT 2015 Handledare: Staffan Hedin, Mats Norrefalk Uppsatser på grundnivå
Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att
Kursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«
98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Four Chords Förutsägbart eller genialiskt
Konstnärligt Examensarbete Four Chords Förutsägbart eller genialiskt Författare: Simon Nilsson Handledare: Tobias Rydén, Hans Erik Holgersson Examinator: David Myhr Termin: VT17 Ämne: Musik Nivå: Kandidat
Namn: Klass: To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Världsmusikkartan Detta ska ni göra: Enskilt arbete med hjälp av Youtube och digital världsmusikkarta
Namn: Klass: Solfagraskolan Läsåret 2014/2015 To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Sång/spel Ackord: Spela minst två låtar Förslag: Lazy song, I m yours, Tänd ett ljus, Feliz Navidad OBS! På A-nivå ska du
Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:
Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva
Etablera sig som låtskrivare
Etablerasigsomlåtskrivare Hurserprocessenut? ExamensarbeteiMusikochLjudproduktion15hp 2009 03 17 2009 05 21 Författare ViktorBrunöMusikochljudproduktionåk2 viktor_bruno@hotmail.com Handledare JanZirk UlfSöderberg
Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29
Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och
UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Typiskt för Medeltiden
Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i
1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan
Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.
Låtskrivande på olika instrument Hur påverkas låtarna och den kreativa processen?
Konstnärligt examensarbete Låtskrivande på olika instrument Hur påverkas låtarna och den kreativa processen? Författare: Johan Thestrup Handledare: Erik Bratt Examinator: Hans-Erik Holgersson Termin: VT17
1. Öppna häftet och titta på nummer ett. Vilka ljud hörde du? Sätt kryss i de ringarna!
4. MUSIK ÅK 2 4.1. Elevhäfte "med öppna öron" Hej, jag heter Eva och jag skall ta med er på marknad. Det finns många ljud på marknaden. Försök minnas det du hör. Lyssna noga! (häftet är oöppnat) (Ljud
Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp
Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn Grupp Schema vecka 8 Övergripande tidsplan vecka 8 Måndag - 09.15-14.25 Tisdag 08.00 15.30 Onsdag - 08.30 16.00 Torsdag 09-20 Fredag 09.30-14.00
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Musicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
ANDRAKLASSARNAS KONSTUTFLYKT FÖRHANDSMATERIAL
ANDRAKLASSARNAS KONSTUTFLYKT 22.8.2018 FÖRHANDSMATERIAL Kiasman konstverkstad Kiasmas konstverkstad arrangeras på Musikhusets gröna tak i samband med konstutflyktsdagen. Konstverkstaden har planerats av
Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning:
Material: Tuomo Kallio, Jarkko M. Salo, Jarkko J. Salo, Juho Vanhanen, Louhimo och Rytm-institutets lärare Layout och grafik: Olli Kiviluoto Bilder: Pekka Pohjoispää och Henri Peltola Svensk översättning:
Att uttrycka mig Gustav Karlsson
Att uttrycka mig Gustav Karlsson Grundundersökning 3 poäng HT 2006 Järn & Stål / Offentlig gestaltning Innehåll Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 syfte 5 Mål 5 Frågor 5 Metod
Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20
Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Intervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Utvärdering. Vatten och miljöteknik, Heltid 400 YH-poäng. Kursutvärdering Rörnätsteknik (RÖTE) Totalt antal deltagare: Alla kommentarer
Utvärdering Vatten och miljöteknik, Heltid 400 YH-poäng Kursutvärdering Rörnätsteknik (RÖTE) Totalt antal deltagare: 21 24 Alla kommentarer Förslag på förändringar / Förbättringar Skulle vara bra med fler
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018
Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Antal respondenter: 124 : 67 Svarsfrekvens: 54,03 % Kön Kön Kvinna 41 (61,2%) Man 26 (38,8%) Kön 1,4 0,5 35,4 % 1,0 1,0 1,0 2,0 2,0 Ålder Ålder
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson
Deltagarutvärdering 1 (7) Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson Utvärdering av utbildning i oktober 21 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 8 8 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se.
Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.
Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer
Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer Eva Borseman, Cecilia Hofsten, Mimmi Larsson, Elis Storesund, Martin Wikmark MW Ja, vi ställer ju krav på dem. Vid något tillfälle
Musikkaraktär-leken IRL
Musikkaraktär-leken IRL Musikkaraktär-leken har funnits på SH ett tag nu. Idén bakom leken är att låta slumpen tillsammans med lite fin musik sätta fart på kreativiteten och kanske komma på så här är lite
MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA
Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,
Rune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling
Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta