Vardagsbetraktelser 12 Jens Leandersson

Transkript

1 Vardagsbetraktelser 12 Jens Leandersson

2 Only choice, not chance determines our destiny Valmöjligheter är mycket bä re än slumpen. Jag är en drömmare och obotlig op mist även om det bor en liten pessimist i min hjärna med. Sam digt vägrar jag acceptera det omöjliga, det nega va. Däremot skyr jag konflikter och bråk e ersom jag vet a det kostar energi och inte ger mig något posi vt llbaka. Jag väljer helt enkelt mina strider och jag väljer det posi va före det nega va. Min livsfilosofi är enkel. Vi har två val, an ngen har vi roligt eller så väljer vi a ha tråkigt. Vad vi väljer påverkar våra andra val i livet. Det går förvisso a inte göra något val men då låter du någon annan välja åt dig. Varför låta andra styra och bestämma över di liv istället för a själv göra det? Leta rä hos andra, ge beröm och komplimanger ll alla som gör rä. Det är e första bra steg ll en bä re arbetsmiljö och e roligare liv. Stö a varandra och bjud på e leende. Det gör skillnad. Leenden är lika smi samma som gäspningar fast de är betydligt mer posi va. Kom ihåg, det är allas uppgi a ha roligt på jobbet och bidra med energi. Personligen har jag aldrig varit på eller hört talas om en arbetsplats där nega v energi sprids eller där det saknas arbetsglädje och a det ändå presteras bra eller a de anställda längtar dit. Bra arbetskamrater skapar e bra arbetsklimat och vi kan välja om vi vill vara en medarbetare som bidrar posi vt eller vara motsatsen. Vi väljer själva, det handlar inte om slumpen. När vi förlikat oss med tanken a vi själva styr våra egna liv och är den vik gaste ledaren i vårt eget liv kan vi börja göra posi va saker. Det finns sam digt de som inte vill ta kontrollen över si eget liv e ersom det är lä are a ge nånannan skulden för misslyckanden och tro a det var slumpen som gav lycka och framgång. Det är e oerhört trist och destruk vt sä a se på llvaron. Skippa nånannanismen och bestäm dig för a skapa di eget ledarskap för a bli bä re på a leda andra. Bästa hälsningar Varför bry sig om vad andra tycker när vi kan hi a saker vi annars aldrig hi at när vi själva väljer vad vi ska göra? Jens Leandersson INNEHÅLL Rapport från Vitalismässan Lunchseminarium med Svenskt näringsliv Konferens kring integration och tillväxt Ledarskap och konflikthantering EU-debatt i Helsingborg Paneldebatt handikappolitik Möteskulturdagen Konferens, attraktionskraft Skåne Barcelona Ny PISA rapport Intervju med Gabriella Hedarv

3 Vitalis 2014 Vitalis är en mötesplats för alla aktörer och intresserade av ehälsofrågor. På mässan träffas representanter ifrån vård och omsorgsgivare, myndigheter, akademi och industrin både på utställargolvet och under föreläsningar under dagen. Det som förenar på Vitalis är viljan a tänka ny och a llgodose behovet av ny ga och effek va hälso- och vårdtjänster med modern IT. Vårdens utmaningar är a klara av a tänka ny, ger ökad makt åt pa enten. För den som är intresserad av fram den, vara uppdaterad och förstå e-hälsa är Vitalis e måste.

4

5 Har skattesänkningar urholkat välfärden? Svenskt näringsliv bjöd in ll e lunchseminarium där de presenterade en rapport, Ska esänkningar och offentliga resurser, som visar a mediebilden a välfärden urholkats av ska esänkningarna inte är sann utan a resurserna har ökat hur man än mäter. Deba en borde istället handla om hur resurserna används menade Svenskt Näringslivs vice vd Annika Lundius. Fokus i rapporten är utgi erna för vård, skola och omsorg. Rapporten visar a ska esänkningarna sedan 2000 le ll ökade reala ska eintäkter, en fallande skuldsä ning i offentlig sektor och a resurserna ll vård, skola och omsorg ökat. De a visar a det kanske inte är ska eminskningarna som varit problemet utan det finns andra problem som måste ses över. Några av dessa är a man behöver se över hur vi använder de ekonomiska resurserna och a vi ska se på vad som anses vara god kvalitet. Utvecklingen av de svenska offentliga finanserna har varit posi v. Ska etrycket har sjunkit sam digt som intäkterna har ökat. Ökade resurser är dessvärre inget bra må på ökad kvalitet. Trots a bilden i medierna o ast är dyster så visar alla undersökningar a vård och omsorg ges goda betyg men a skolan ges sämre betyg vilket resultaten i Pisaundersökningarna understryker. Svenskt näringsliv e erfrågar från poli skt håll e tydliggörande av vilka förväntningar medborgarna kan ställa på vård, skola och omsorg i fram den och hur välfärdens fram da finansiering ska lösas u från vilka förväntningar som kan ställas.

6 Konferens - integration för tillväxt Inom ramen för arbetet med integra on för llväxt bjöd Region Skåne och Herbert Felix-ins tutet in ll en konferens kring integra on och ekonomisk utveckling. Ingemar Jeppson, Centerpoli ker och föreståndare för Herbert Felix-ins tutet inledde dagen med a berä a a Rickard Floridas teser om krea vitet används som förebild. En skojare som har en annan skojare som förebild alltså. Pontus Lindberg (M) tog över och pekade på a enligt OECD:s Territorial Reviews över Skåne är den låga sysselsä ningen hos utrikesfödda en stor utmaning. Det skiljer över 10 procentenheter i sysselsä ningsgap mellan inrikes- utrikesfödda i Sverige trots a vi rankas som bäst i världen på integra on men vi har det sämsta u allet. Benny Carlson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet pratade om olika länders integra onssystem och dess betydelse för från vilken kulturell kontext invandrare kommer ifrån. Nästan fyra av fem invandrare med somalisk bakgrund i arbetsför ålder utanför den svenska arbetsmarknaden. Somalier är dessutom den flyk nggrupp som växer snabbast i landet. Benny Carlsson pekade på somaliernas bris älliga utbildning som en huvudorsak ll arbetslösheten. Vidare förklarade han a den svenska välfärdsmodellen inte fungerar ihop med fri invandring och mångkultur. Framöver kommer vi se a EU-kommissionen försöka ta över ländernas integra onspoli k i enlighet med EU:s handbok och en harmonisering där EU kommer styra ekonomiskt e er deras modell, berä ade Benny Carlsson. Diskussion med Benny Carlsson, Cecilia Lind, Tobias Schölin och Pontus Lindberg. Kers n Thulin, verksamhetsledare för projektet Ester som integrerar finansiellt kapital genom mikrofinanslån. Projektet Ester, Media Evolu on med projektet Arabic Game Jam samt Interna onella kvinnoföreningen i Malmö berä ade om sina respek ve projekt och u all innan förmiddagen avslutades med en paneldiskussion. Ingemar Jeppsson (C) från Herbert Felix-ins tutet svamlade och hälsade alla välkomna. Helen Berg, projektledare Media Evolu on talade om erfarenheter från projektet Arabic Game Jam, som skapar llväxt.

7 Inspirerad av Torkild Sköld och Eric Thyrell Personligt ledarskap och konflikthantering var ämnena som avhandlades under e antal mmar i Malmö. Torkild Skölds mantra är a för a leda andra krävs det a vi leder oss själva först. På samma sä fungerar det med förändringar, det börjar med oss själva. Det är endast de som tycker illa om sig själva som talar illa om andra. Det är ll a komma ll insikt med a klaga och gnälla är precis detsamma som a gunga, du kommer ingenstans. Ta av dig gnällkepsen och ta tag i din situa on istället. Vi bestämmer sjlva om vi trivs på jobbet eller byter jobb. Vi väljer vårt hem och vår familj själva och då måste vi börja med a tycka om oss själva. Torkild Sköld levererade kloka ord som all d. Eric Thyrell fortsa e på samma spår och menade på a vem vi är beror på vem vi umgås med. Vi blir som de vi umgås med mest. Vi är e tvärsni av våra vänner. Därför trivs vi ihop med dem som är lika oss själva. De flesta människors vardag är full av möten med andra människor. I dessa möten uppstår ibland missförstånd och motsä ningar som kan leda ll dskrävande och energislukande konflikter. Konflikter uppstår när det finns en vilja eller behov som blockeras. Alla konflikter börjar på insidan för a sedan kosta d, energi och skapar mobbing och elände. Av alla konflikter är 70 procent meningslösa och skapas u från missförstånd eller vantolkningar. 9 av 10 konflikter föregås av en ordväxling som gick sne. Vad finns det för bra nycklar och förhållningssä som kan förhindra och lösa koflikter? Eric Thyrell menade på a grundläggande i konflikthantering är a lyssna och vilja förstå den andre personen och a anpassa si bemötande e er vem du har framför dig. Det är lärorikt a vara iväg och samla nya intryck och inhämta ny kunskap. Vi har e eget ansvar för oss själva, våra handlingar och a vi lyssnar och försöker förstå andra människor. Livet är inte rä vist, den som tror det har aldrig su t naken i en bastu

8 EU-debatt i Helsingborg Nio par er stod på scenen på Dunkers kulturhus i Helsingborg för a deba era EU-poli k. Sverigedemokraterna genom Kris na Winberg var det enda par som idag inte är representerat i Bryssel. Moderator för paneldeba en var Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU) vid Göteborgs universitet. Paneldeba en var uppdelad i tre övergripande teman: ekonomin, klimat- och miljöpoli ken och migra onspoli ken. Den mesta den ägnades åt ekonomi och arbetslösheten vilket gav e tydligt höger-vänster perspek v med klassiska påhopp från par erna. Mycket d gick åt a deba era det omdiskuterade handels- och investeringsavtalet TTIP mellan USA och EU. De borgerliga poli kerna framhöll a det kommer gynna llväxten med motståndarna kri serade a avtalet är långtgående och fly ar mer makt från medborgarna ll marknadskra erna och a det blir möjligt för storföretag a stämma länder som anses bryta mot avtalet. Kris na Winberg fick inte ordet utan fick nöja sig med a ge korta svar under den första mmen. En av publikfrågorna handlade om utsta oneringsdirek vet. EU: s direk v om utsta onering av arbetstagare, som antogs av EU:s ministerråd 1996, behandlar förhållandena för arbetstagare som för en begränsad d u ör arbete i en annan medlemsstat än där de normalt u ör arbete. Kris na Winberg var tydlig med a EU:s utsta oneringsdirek v Min vän Kris na Winberg väntade ll sista ronden innan hon gick på Knock Out.. öppnar upp för låglönekonkurrens. De borgerliga par erna ville däremot i deba en behålla utsta oneringsdirek vet som gör det möjligt för utländska arbetare a arbeta i Sverige för löner långt under kollek vavtalsenliga löner. Det var en uppvisning från övriga par er när det skulle diskuteras migra on a ta avstånd från Sverigedemokraterna och en reglerad invandring. Nästan alla par er förespråkade en fri invandring så när som på Olle Ludvigsson (S) som ville a den migra on ska vara reglerad och a samtliga medlemsländer ska fördela ansvaret av mo agandet men menade också på a alla undersökningar visar a invandring är ekonomiskt fördelak gt för alla länder. Piratpar ets Ma as Bjärnemalm tyckte a nära på alla flyk ngar i världen får plats i Sverige e ersom vi är e glesbefolkat land. Michael Anefur (KD) gick så långt a han jämförde Gyllene Gryning i Grekland och Jobbik i Ungern med Dansk Folkepar i Danmark och Sverigedemokraterna i Sverige. Det var bara e av flera hätska u all från Anefur. Folkpar ets Tina Acketo angrep Sverigedemokraternas poli k med a ge hjälp på plats vilket hon var meningslös hjälp utan hjälp ska ske genom flyk nginvandring ll Sverige. Acketo menade vidare på a Sverigedemokraterna inte är e demokra skt par och saknar erfarenhet av hur det ser ut i flyk ngläger. Sverigedemokraternas Kris na Winberg fick avsluta deba en genom a gå på knockout och slå itu övriga par ers ihåliga argumenta on. Kris na berä ade hur hon arbetat för SIDA i Mozambique och se misären i flyk ngläger samt hur stor ny a hjälpen gör på plats. Hon frågade retoriskt vilket som är bäst, a hjälpa 250 människor i närområdet eller ge en person PUT i Sverige? Svensk migra onspoli k är djupt osolidarisk mot behövande flyk ngar i världen och de floskler som ni kastar ur sig är populis skt och har inget med verkligheten a göra. Trots a alla par er utom Sverigedemokraterna hade stöd från medlemmar som applåderade i lokalen rev Kris na ned applåder e er si anförande som avslutade deba en.

9 Michael Anefur (KD) såg oerhört besvärad ut när KD och SD tyckte lika istället för a KD tyckte som övriga borgerliga par er. Carl-Oskar Bohlin (M) ser oerhört förvånat på Kris na Winberg (SD) när hon visade sig ha livserfarenhet istället för a vara en poli sk broiler. Olle Ludvigsson (S) gav e sympa skt och kunnigt intryck medan Malin Björk (V) var lika osympa sk som hennes rykte gav sig gällande...

10 Kris na Winberg och Peter Nalle Lundgren, två av mina goda vänner som jag var iväg och lyssnade på i både Trelleborg och Kävlinge. Två oerhört sympa ska och trevliga människor som är lä a a älska. Önskar dem lycka ll i Europaparlamentsvalet och förhoppningsvis de närmaste fem åren i Bryssel. PETER & KRISTINA ELLER HELAN & HALVAN?

11 Valdebatt kring handikappolitik Handikapporganisa onernas samarbetsorgan (HSO) arrangerade en paneldeba för samtliga par er invalda i regionfullmäk ge med temat Åren framför oss. Deba ledare var Teddy Landén, journalist och digare programledare på SVT och TV4. Frågorna under dagen handlade om allt från hälso- och sjukvård ll kultur och kollek vtrafikfrågor men även frågor kring arbetsmarknad diskuterades. Region Skåne har en ambi on a bidraget ll handikap porganisa onerna ska ligga på riksgenomsni et (13 kronor) fast idag ligger det på 10 kronor vilket inget par hade något bra svar på och inget par har det som en fråga inför valet vilket alla fick erkänna. Henrik Fritzon (S) kom i sin vana trogen, för sent.. E er flera försök a få någon från Sverigedemokraterna a ställa upp utan framgång ställde jag upp trots a jag inte kandiderar i höstens val. Jag pratade om friskvård, om förebyggande hälsovård för a undvika sjukvård och ohälsa. Jag tog också upp a funk onsnedsa a är en vik g resurs i arbetslivet och a vi inte har råd a lämna människor utanför. Hela samhället tjänar på a vi llvaratar människor med funk onsnedsä ning och a samhället är mer inkluderande. Jobb och friskvård är nyckeln ll inkludering och a undvika sjukdom. Alla behövs för a trygga välfärdens fram da finansiering och jag ly e fram hur jag har ly och drivit frågan om a införa en flexjobbsreform för a stödja funk onsnedsa a kvar på arbetsmarknaden och bevara humankapital. Tyvärr har alla förslag om a stödja funk onsnedsa a röstats ned unisont av de andra par erna. Precis som bilderna avslöjar så var det en trevlig paneldeba och u rågning. Det är bara a hoppas åhörarna var nöjda e eråt.

12 Möteskulturdagen 2014 Möteskulturdagen är en konferens med föreläsningar som sprider budskapet om vikten av a skapa en posi v möteskultur. Med möteskultur menas den kultur som kännetecknar företagets eller organisa onens alla möten, en kultur som utgår från en gemensam handling och e beteendemönster för människor i en grupp. 25 procent av verksamheters d går ll möten. Dock används den o a ineffek vt och kan verka energidränerande på medarbetarna. 95 procent av svenska chefer säger a möten är en vik g del i verksamhetens framgång. Samma chefer säger a 56 procent av mötes den i deras organisa on är ineffek v! 33 procent av mötesdeltagarna känner sig kallade i onödan och undrar vad de gör där. Undersökningar från USA visar a häl en av alla möten är kontraproduk va- det vore alltså bä re om de aldrig ägt rum! Situa onen ser likadan i de flesta företag och organisa oner. Poten alen a öka effekten av våra möten är alltså enorm! Nästan en full sal bänkade sig på Scandic i Lund och inspirerades av talarna på scen med Micke Darmell i spetsen.

13 Konferens, attraktionskraft Skåne Region Skåne bjöd in ll en heldagskonferens där Skånes regionala utvecklingsstrategi och remissförfarandet diskuterades. Hur ska Skåne bli mer a rak vt, det är den övergripande frågan som utvecklingsstrategin söker svar på. Viktor Johnsson, poli sk sakkunnig ll Annie Lööf på Näringslivsdepartementet var dagens första föreläsare som redogjorde för den na onella strategin för regional llväxt och a rak onskra Mar n Ahlquist, chefredaktör Fokus predikade sedan vad som gör en kommun a rak v och utgångspunkten var Richard Floridas teser om a en geografisk plats behöver mer än tradi onella industristrukturer och universitet för a nå framgång. En stad eller en regions llväxt är minst lika beroende av krea v arbetskra och a platsen i sig är a rak v. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas a rahera och upprä hålla de tre T:na Talang, Teknologi och Tolerans. Tolerans har blivit e modeord som går a använda mot allt som du själv inte tycker om och bekrä a din egen världsbild. Mar n Ahlquist behärskar tekniken ll dess fulländning. Dagen innehöll en rad föreläsare som alla utgick u från samma referenseramar och teser. Det saknades helt kri ska röster och andra infallsvinklar än de som u rycks i där Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne Dagen avslutades med a Colin Moon belyste kulturskillnader i allmänhet, och det svenska i synnerhet, sedda ur en utomståendes förundrande perspek v. Konferensen var perfekt anordnad för den som vill bli serverad e perspek v och få det bekrä at. Skickligt men föga utvecklande. De tre T:na Talang, Teknologi och Tolerans i all ära men det finns fler perspek v och Floridas teser är både ovetenskapliga och ifrågasa a. Av det syntes det inga spår av på konferensen utan det påminner mer om en kulturrevolu on där alla fostras ll a tänka och tycka likadant. Jag skulle kunna vara elak och påstå a bilden på strutsen har någon ng med texten a göra men så elak är jag inte. Om du väljer a tolka det på det viset får det står för dig. Jag förstår a tanken är frestande...

14 Weekend i Barcelona Varit i Barcelona med familjen, e Barcelona som bjöd på sol, god mat och massor av sevärdheter. Barcelona är verkligen förtätat och olika arkitekts lar är insmälta i de olika kvarteren även om det är ståtliga sekelski eshus som dominerar centrum. Antoni Gaudi har sa sin prägel på staden genom sina fantas ska hus som han ritat samt Parc Güell som av Unesco är klassad som världsarv. Barcelona är väl värt e besök och vi undslapp ficktjuvar som Barcelona är ökänt för. Romerska muren, Columbusstatyn, FC Barcelona, Gaudis hus och mycket mera. Barcelona är verkligen en stad med sevärdheter

15 Ny nedslående Pisa-rapport Skolverkets rapport Digital problemlösningsförmåga hos 15-åringar i e interna onellt perspek v som bygger på Pisa undersökningen som genomfördes 2012 för första gången med e digitalt prov i problemlösning, i vilket ca svenska 15-åringar från 209 skolor deltog. Pisa 2012 mäter inte ämnesspecifika kunskaper utan de mer generella kogni va processer som utgör grunden vid problemlösning. Problemlösning kräver bland annat nyfikenhet, uthållighet och kri skt tänkande. A kunna lösa problem är också en av de förmågor som på senare d alltmer har uppmärksammats som betydelsefulla för framgång i utbildning och arbetsliv. Rapporten är nedslående läsning för Sveriges del. Det som mäts är de kunskap och färdigheter är av betydelse i det vuxna livet. Förändringar på arbetsmarknaden ställer nya krav på undervisningen än digare. Elever behöver kunna behärska mer än faktakunskaper och ru nuppgi er. Skolan behöver utbilda elever som klarar av a hantera obekanta situa oner och lösa komplexa problem med hjälp av e krea vt och flexibelt tänkande samt kunna skilja på fakta och åsikter. Svenska elever har, i likhet med elever i övriga nordiska länder, rela vt se sämre resultat vad gäller processen Kontrollera och reflektera, som kräver uthållighet och reflek on över alterna v. Resultaten visar vidare a svenska elever lyckas förhållandevis bä re med Sta ska än med Interak va problem. I Sta ska problem är all informa on som behövs för a lösa uppgi en given från början, medan Interak va problem kräver a eleven bearbetar uppgi en för a skapa ny informa on. Resultat från interna onell forskning beskriver vad som karakteriserar framgångsrika elever. Egenskaper som mo va on, lltro ll den egna förmågan, uthållighet och e posi vt förhållningssä ll studier och den egna förmågan ly s fram som framgångsfaktorer. Här brister den svenska skolan och sam digt tappar eleverna i svenska skolan mo va onen i högre grad än i andra länder. Y erligare en faktor som påverkar elevers presta oner är deras migra onsbakgrund. Skillnaderna är stora mellan infödda elever och utlandsfödda med utländsk bakgrund, ll den senares nackdel. Infödda elever presterar i genomsni bä re än elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, vilka i sin tur presterar bä re än elever som är födda utomlands. Gruppen elever med utländsk bakgrund är heterogen och resultaten skiljer sig mellan invandrargrupper. Huruvida andel elever med utländsk bakgrund, främst nyanlända, indirekt påverkar övriga elever i skolor med stor andel nyanlända elever genom a dessa elever kräver mer resurser har inte undersökts men kan ha en indirekt effekt, Men det finns även ljusglimtar för svensk skola. Svenska elever presterar bra i samhällskunskap och i engelska. En slutsats som rapporten ger är a skolans problem är varken resurser eller lärartäthet. Utan problemen kan sökas på helt andra håll.

16 Utan smärta uppskattar man livet Jag fick finbesök häromdagen av Gabriella Hedarv och passade på a göra en intervju med henne. Det blev e långt samtal om livet, vänskap och känslor. Solen stod fortfarande högt på himlen även om e ermiddagen passerat när vi slog oss ner i varsin stol på uteplatsen. Hundarna var nyfikna och ville bli klappade och fåglarna kvi rade från träden. En bra dag på alla vis. Jag måste få fråga, varifrån kommer namnet Hedarv? När vi (Ma as) skulle gi a oss ville jag varken heta Johansson eller Karlsson så vi sökte e er gamla släktnamn men Fru Lenander kändes inte rä. Vi fick då ps om e erledsnamn och av de sju som fanns a välja mellan kändes Hedarv rä. Nu heter våra barn det och min syster och hennes familj har tagit namnet Hedarv. Jag och Gabriella träffades och lärde känna varandra i Lund under studie den vilket gör a vi känt varandra i ungefär 15 år. Gabriella studerade och tog en fil. kand i engelska, li eraturvetenskap, psykologi och tyska. Minns a hon även studerade franska och la n. A språk och ord är hennes intresse råder det inget tvivel om. När vi pratar om skola och utbildning berä ar Gabriella a hon är även diplomerad kogni v samtalsterapeut. Hur ser din arbetssitua on ut? Idag jobbar som redaktör på en dning samt har lite sidouppdrag som översä are. Har mest arbetat med administra on annars vilket jag trivs väldigt bra med. Gillar a strukturera så länge det är intellektuellt utmanande. Gabriella visade prov på klippfärdighet. Fram dsdrömmar? Mest av allt önskar a min reuma ska sjukdom tar och lägger ner under en längre period så a kroppen orkar med allt min hjärna planerar och kokar ihop. Jag vill föreläsa mer, om kommunika on och personlighetstyper, bland annat. Jag vill skriva klart och ge ut min roman som legat och jobbat inne i huvudet i åratal. Jag vill så småningom bo vid havet och hi a ny kärlek. Jag vill måla, skapa, skriva och lära mig nya saker varje dag. Jag vill resa ll alla världsdelar och uppleva många kulturer och framför allt - äta god mat. Jag älskar mat. Jag vill bli rik gt bra på pistolsky e så a jag får tävla och utmana mig själv. Jag vill a mina två barn ska få vara friska och lyckliga, a de växer upp ll män som är stolta över sin kultur och sin bakgrund, a de all- d vågar stå för sina åsikter och vill hjälpa andra människor med det de kan. Lynnig - superglad och kelig ena sekunden, klor och tänder nästa sekund.

17 Reuma sk sjukdom, är det inte många som tror a det är något äldre människor får? Jo, tyvärr är det inte så utan mina problem började redan under Gymnasiet med a jag all d var öm i hälarna. Behandlade hälarna med smärtlindrande gel vilket hjälpte men sen fick jag ont i fler och fler kroppsdelar fick jag min första behandling och 2008 fick jag diagnosen Spondylit som är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 procent av befolkningen. Mest av allt påverkar det ens humör när man är kroniskt sjuk, får mig a vilja vara ensam trots a jag är social av mig och jag är ständigt trö när det är dåliga dagar. Det här påverkar psyket och all lust ll saker försvinner. De dagar man mår bra utan smärta uppska ar man livet på e helt annat sä. Pistolsky e? Är det di fri dsintresse? E av mina fri dsintressen. Jag gillar a sjunga i kyrkokör och tycker om a måla i akryl. Vackra saker och a vara krea v gillar jag. Intresset för pistolsky e kommer nog från barndomen då min bror gjorde slangbellor åt mig. All d varit fascinerad av a skjuta med saker och när jag år 2009 var med jobbet på Bollhuset i Lund och fick prova på a skjuta med pistol var jag fast. Idag går jag en intensivkurs och läser teori en dag i veckan och skjuter en dag i veckan. Sky e är en jämlik sport där alla tävlar på lika villkor. Vad är du mest stolt över i di liv? Mina fantas ska barn, förstås. Men också för a jag all d stå för det jag tror på, även när det kostat på och jag har förlorat s.k. vänner och släk ngar. Jag är också stolt över a jag och min före de a man är så djävla bra på a skiljas och sä a barnen och vår vänskap i första rummet. Om du hade varit e djur, vilket hade du varit och varför? Alldeles säkert en ka. Lynnig - superglad och kelig ena sekunden, klor och tänder nästa sekund. Mjuk, men självständig. Äventyrlig men med e tryggt hem a komma hem ll, och sen sovandet i solstrimmorna - det är min grej. Några rik gt blöta pussar med tungan blev det med när Gabriella kom på besök... Timmarna bara flög iväg och vi hann med a fly a in i köket där Gabriella fick klippa ut målade dinosaurier innan vi skildes åt. Jag får se ll a våra vägar möts lite o are ochmed kortare intervall. Alltid lika glad och sprider positiv energi omkring sig.