Arbete och Försörjning Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner:

Transkript

1 Ansökningsblankett för år: XXXX Signerad ansökan skickas per post till: Folkhälsostrateg, Eslövs kommun Eslöv Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF till folkhälsostrategen. Behandlad i ledningsgruppen xxxx-xx-xx Bilaga 3: Projektplan för välfärdsprojekt Organisation Ansvarig verksamhet: Arbete och Försörjning Involverade förvaltningar för projektet och kontaktpersoner: Arbete och Försörjning, Håkan Andersson. Barn och Utbildning, Kerstin Melén Gyllensten Vård och Omsorg, Josef Johansson Övriga: Arbetsförmedlingen, Kristian Kaaling Finsam Mittskåne, Janeth Winslott Ekonomisk ansvarig Förnamn och efternamn: Håkan Andersson Verksamhet: Arbete och Försörjning Projektuppgifter Projektnamn: Lokal samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Eslöv Huvudsaklig målgrupp: Ungdomar i åldern år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Löptid (ÅÅMM-ÅÅMM): Projektledare: Rekrytering ej genomförd. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

2 Underskrift av berörda förvaltningschefer Eslöv Håkan Andersson, Arbete och Försörjning Kerstin Melén Gyllensten, Barn och Utbildning Josef Johansson, Vård och Omsorg 1. Projektidé Formulera projektidén kortfattat. Texten kommer att publiceras på som information. Projektverksamhetens syfte är att minska ungdomsarbetslösheten i Eslövs kommun genom att agera på följande sätt: Ett brett partnerskap bildas mellan verksamheter inom offentlig sektor, privat näringsliv och inom den så kallade tredje samhällssektorn för att samordna alla tillgängliga och nytillkommande resurser mot det gemensamma målet att minska ungdomsarbetslösheten. Tillgängligheten till de offentliga verksamheternas samlade resursutbud ökas genom att etablera en gemensam mötesplats i lokaler i järnvägsstationen, dit ungdomarna kan vända sig för att få kontakt med de verksamheter och professionella kompetenser som kan hjälpa dem att komma i arbete eller utbildning. För att kunna skapa en effektiv samverkan kommer arbetet med utvecklingen av samverkan att ledas av en styrgrupp med bred representation för alla tre samhällsektorerna. Styrgruppens operativa verktyg för att etablera en fungerande och stark långisktig samverkan mellan parterna ska vara en nyskapad funktion som ungdomssamordnare med ett operativt ansvar för att förverkliga de strategiska riktlinjer som styrgruppen beslutar om utifrån en redan ingången lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Denna person fungerar också som projektledare. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

3 För att kunna ge ungdomarna i den aktuella målgruppen rätt stöd på rätt sätt ska dels årligen genomföras kartläggningar av målgruppens behov och förutsättningar och dels inrättas en ny funktion som livsvägledningscoach. Avsikten med dessa insatser är att alla aktörer ska ha en gemensam bild av målgruppens behov och förutsättningar samt att kunna implementera ett arbetssätt som innebär att se varje ungdoms situation utifrån ett helhetsperspektiv för att kunna ge ett samordnat och relevant stöd. För att skapa fler möjligheter till både arbete och utbildning är avsikten att dels utveckla samverkan mellan arbetsgivare och utbildare och dels inrätta en ny funktion som rekryterare. Den senare ska intensifiera kontakterna mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivarna för att samordna resurser för praktik och arbetsträning men också för att fånga upp rekryteringsbehov. En överenskommelse om lokal samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten har redan tecknats mellan Eslövs kommun och Arbetsförmedlingen. Denna överenskommelse gäller tillsvidare och är därmed ett långsiktigt åtagande av de medverkande parterna. Projektidén har uppkommit i en dialog mellan de organisationer som står bakom denna ansökan i samband med utformningen av den lokala överenskommelsen mellan Eslövs kommun och Arbetsförmedlingen för att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Den av regeringen tillsatta Delegationen för unga till arbete (Dua) har gjort det möjligt för kommuner som ingår lokala överenskommelser om samverkan, med avsikt att långsiktigt och varaktigt minska ungdomsarbetslösheten, att ansöka om medel för att: Etablera och/eller vidareutveckla system och rutiner som förenklar för den unga i dennas myndighetskontakter. Etablera och/eller vidareutveckla arbetssätt och rutiner för att koppla samman arbetsgivarperspektiv, vuxenutbildning och olika anställningsformer (traineejobb med mera). Samordna kommunens och Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter. Den dialog som under hösten 2015 har förts mellan flera kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen och Finsam Mittskåne har utgått dels från en kartläggning av behov och förutsättningar i målgruppen (ungdomar i åldern år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta), och dels från en kartläggning av vilka samlade lokala resurser som i dagsläget finns för att ge dessa ungdomar det stöd de behöver för att komma i arbete eller utbildning. Se bilagorna 1 och 2. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

4 Problem- och behovsanalysen (som redovisas nedan) indikerade att: Det för närvarande finns 432 ungdomar i den aktuella målgruppen varav cirka 300 ungdomar kan bedömas riskera ett mycket långvarigt, kanske permanent, utanförskap i relation till arbetsmarknaden och att denna grupp ökar i antal. En tredjedel av dessa ungdomar uppvisar redan allvarliga psykosociala problem. Ungdomsarbetslösheten leder både till allvarliga negativa personliga hälsokonsekvenser och till negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Det är därför nödvändigt att göra kraftfulla insatser för att minska ungdomsarbetslösheten och därmed förebygga ungdomarnas sociala utsatthet. Samverkansparterna konstaterade att det finns en betydande potential att genom ökad lokal samverkan förbättra effektiviteten i insatserna till målgruppen och därmed minska ungdomsarbetslösheten. För att lyckas uppnå detta syfte och de målsättningar som har formats för verksamheten i samverkan kring aktuell målgrupp behövs förutom de redan tillgängliga resurserna i respektive verksamhet också vissa personalförstärkningar dels för att stärka samverkan och dels för att utveckla metoderna i arbetet med den aktuella målgruppen. För att underlätta både för ungdomarna och för samverkansparterna behövs även en gemensam plattform i fråga om synsätt, arbetssätt och lokaler. Efterhand tydliggjordes i dialogen mellan samverkansparterna att de intentioner och riktlinjer som arbetet inom Delegationen för unga utgår ifrån hade stora likheter med de intentioner och riktlinjer som gäller för folkhälsoarbetet och välfärdprojekten i Eslövs kommun. Båda verksamheterna utgår från vikten av samverkan, främjande och förebyggande arbete för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede samt att insatser ska förebygga långvarigt utanförskap och ge minskade kostnader för samhället. Den lokala styrgrupp som bildats för samverkan, i avsikt att minska ungdomsarbetslösheten i Eslöv, ser det därför som en fördel att den nyligen ingångna överenskommelsen om lokal samverkan för att minska arbetslösheten i målgruppen unga år som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta, både kan verka för att uppnå de målsättningar som finns med Duas arbete och de målsättningar som finns med den sociala investeringsbudgeten. 2. Problem- och behovsanalys Beskriv de problem och bakomliggande behov som projektet förväntas svara upp mot samt konsekvenser om inga åtgärder sätts in. Analysen ska ge svar på: Vilket är det huvudsakliga problemet som ska lösas? Vad finns det för orsaker? Vilka effekter får det och vem drabbas? Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

5 I Eslöv finns enligt en under hösten 2015 genomförd kartläggning 432 unga i åldern år som varken arbetar eller studerar eller är undersysselsatta. Dessa utgörs av: 60 ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret som är utan sysselsättning eller har en okänd sysselsättning. 320 ungdomar, registrerade hos Arbetsförmedlingen, som antingen är öppet arbetslösa (162) eller i någon form av arbetsmarknadsåtgärd (158). 52 ungdomar, registrerade hos Arbetsförmedlingen, som är undersysselsatta (timanställningar, deltid eller kortvariga anställningar). Av de ungdomar som gick ut grundskolan 2014/2015 var 16,3 procent inte behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet vilket innebär att en stor del av gruppen i fråga kommer att ha mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då kraven på arbetsmarknaden i fråga om utbildning är att den lägsta konkurrenskraftiga nivå på formell utbildning är en fullständig gymnasieexamen från ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. I gruppen registrerade arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, som antingen är öppet arbetslösa eller i åtgärd, saknar som redovisats ovan 117 ungdomar (36,6 procent) gymnasieutbildning över huvudtaget (ej fullföljt något program på gymnasiet). Genomförd kartläggning visar att behoven i målgruppen är mycket heterogena men att cirka en tredjedel av målgruppen riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. Ungdomar som hamnar i långvarig arbetslöshet har ofta andra problem än enbart arbetslösheten: Ekonomiska problem. Bostadsproblem. Missbruk. Psykisk ohälsa. Neuropsykiatriska funktionshinder. Under 2014 uppbar sammanlagt 231 ungdomar mellan 16 och 24 år försörjningsstöd. För en tredjedel av denna grupp var den främsta orsaken till behovet av försörjningsstöd inte arbetsmarknadsrelaterat utan förorsakat av psykisk ohälsa, social problematik eller annan problematik. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

6 Kartläggningen visar att det finns en komplex problematik som leder till att många ungdomar aldrig kommer in på arbetsmarknaden som kommunen, Arbetsförmedlingen och andra behöver arbeta med utifrån ett samverkansperspektiv för att lösa. Vad finns det för orsaker? Temagruppen Unga i arbetslivet har identifierat följande tio skäl som främsta avhoppsorsaker från utbildning på grundskole- och gymnasienivå: Mobbning, socialt utanförskap. Brist på pedagogiskt stöd i skolan. Dåligt bemötande i skolan. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter långvarig frånvaro. Behov av mer praktik och mindre teori. Stökig skolmiljö. Fel programval. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dåliga hemförhållanden. De intervjuer som genomförts under kartläggningsarbetet inför tecknande av den lokala överenskommelsen har bekräftat denna bild. Av kartläggningsmaterialet framgår också följande behovsbilder/orsaker bakom målgruppens problematik: Mer än en tredjedel av de sökande på Arbetsförmedlingen saknar gymnasial utbildning vilket försvårar etableringsmöjligheterna då den del av arbetsmarknaden där förgymnasial utbildning är konkurrenskraftig ständigt krymper. Många ungdomar, även de som har fullföljt gymnasiet, känner inte till hur arbetsmarknaden fungerar och/eller har ingen som helst/mycket begränsad arbetslivserfarenhet. Det finns också en bristande kunskap om möjligheter till utbildning och finansiering av studier. Många ungdomar har inga uttalade mål för framtiden och vet inte vad de vill göra av sin framtid. Det är generellt svårt att komma in på en arbetsmarknad med ett stort Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

7 utbud av arbetskraft, särskilt som man som ungdom ofta saknar nätverk mot arbetslivet. Ovanstående leder till att en del ungdomar saknar framtidstro, drivkraft och självförtroende. Rapporten Ungdomsarbetslöshet Mått, orsaker och politik, (Oscarsson 2013), framhåller 5 generella riskfaktorer för ungdomars arbetslöshet: Låg utbildningsnivå på såväl individ- som familjenivå. Funktionshinder. Invandrarbakgrund. Bosatt i glesbygd och småstäder. Låg hushållsinkomst. Unga män är en grupp som generellt har högre risk för arbetslöshet (vilket också framgår av statistiken). Rapportförfattaren betraktar personer i åldersintervallet år som tillhörande kategorin ungdomar. I detta åldersintervall har ungdomar i åldern år högst risk för arbetslöshet. Många ungdomar varvar perioder av tidsbegränsade anställningar med kortare perioder av arbetslöshet. De som fortfarande studerar tar i högre utsträckning än tidigare extrajobb. Oscarsson visar i sin rapport att för ungdomar som inte har slutbetyg från gymnasiet är sannolikheten för försörjning genom försörjningsstöd 6 gånger högre än för de som har slutbetyg. Forskarna Hensvik & Nordström Skans visar i rapporten Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2013:20) att 40 procent av alla anställningar i Sverige erhålls genom kontakter. Många ungdomar, särskilt långtidsarbetslösa, saknar sådana kontakter. Även forskaren Peter Håkansson framhåller att kontakter och nätverk har stor betydelse för möjligheterna att skaffa ett arbete. I rapporten Ungdomsarbetslösheten om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital (2011) presenterar han en modell som utgår från att arbetslösheten påverkas av individens tillgång på socialt kapital, utbildning samt ålder. Håkansson visar i sin forskning att tillgången till socialt kapital i form av nätverk minskar risken för arbetslöshet och att föreningsaktiva ungdomar i mindre utsträckning är arbetslösa i jämförelse med icke föreningsaktiva. Om en arbetssökande har ett socialt kapital i form av relevanta nätverkskontakter eller om arbetsgivaren själv känner den arbetssökande så uppfattar arbetsgivaren att risken med anställningen minskar genom den tillit som genereras av det sociala kapitalet. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

8 I kartläggningen har många aktörer fört fram vikten av att arbeta konstruktivt med att stimulera ungdomarnas drivkraft och motivation för att nå framgång. Daniel H Pink har sammanställt information om motivationsteorier samt beslutsfattande och delaktighet från en rad forskare som är av stor betydelse att beakta i utformningen av insatser för den nu aktuella målgruppen, se bilaga 1. Ytterligare en viktig aspekt att beakta är begreppet attityd. Ungdomsstyrelsen genomför med jämna mellanrum attitydundersökningar som publiceras i en skrift. Den senaste publikationen av detta slag publicerades 2013 och har titeln Unga med attityd. I denna publikation redovisas en rad trender som är relevanta i relation till uppbyggnaden av verksamhet om ska möta ungdomsgruppen, se bilaga 1. Vilka effekter får det och vem drabbas? Effekterna blir ett långvarigt utanförskap i relation till samhälle och arbetsmarknad som i ökad utsträckning resulterar i de problem som ovan beskrivits för målgruppen, ungdomar som varken arbetar eller studerar, eller är undersysselsatta. Särskilt hög risk för utslagning drabbar den del av målgruppen som inte har en gymnasial utbildning. Kartläggningen visar att vissa ungdomar hamnar i utanförskap redan under grundskolans högstadium. Siffror för läsåret 2014/2015 visar att 16,3 procent av eleverna i årskurs 9 i Eslöv inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Dessa 50 ungdomar utgjordes av 30 flickor och 20 pojkar. Allt fler ungdomar fullföljer inte gymnasiet. Det framgår av kartläggningen att 43,7 procent av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning 2011/2012 vid uppföljning 3 år senare ännu inte hade fullföljt sin utbildning. Sammanlagt 325 ungdomar omfattades under första halvåret 2015 av den kartläggning som kommunen gör inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Av kartläggningen i fråga framgår dels att huvuddelen av ungdomarna arbetade eller studerade men 60 ungdomar saknade sysselsättning eller hade en sysselsättning som var okänd. Gruppen som studerade inom ramen för olika introduktionsprogram var mycket stor, 150 ungdomar. Utrikes födda utgör cirka två tredjedelar av de elever som är i introduktionsprogram. I aktuell nationell undersökning har uppmärksammats att dessa ungdomar har stora svårigheter att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan och i hög utsträckning avbryter sina studier. Såväl ungdomarna utan känd sysselsättning som de ungdomar som går i introduktionsprogram kommer att ha svårigheter att komma i arbete. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

9 Förutom konsekvenserna på individnivå så innebär ovan beskrivna problem stora samhälleliga konsekvenser i form av kostnader för olika insatser för målgruppen samt att många arbetsgivare har svårt att hitta kompetent arbetskraft. Konsekvenserna av att föreslagna insatser inte skulle kunna genomföras är ett ökat antal ungdomar i utanförskap med de följder som beskrivits ovan. 3. Målbild Effektmål och leveransmål För in vad som ska uppnås (effektmål och leveransmål) i projektet. Det är viktigt att målbildens delar uttrycks och definieras på ett sätt så att det är tydligt när de är uppnådda. Använd inte luddiga eller generella uttryck. Effektmål är de önskade effekter eller resultat du vill uppnå genom projektet, men som du inte kan tvinga fram. Effektmålet är tänkt att uppnås genom att leveransmålen genomförs. Ett effektmål kan inträffa efter att projektet avslutats. Antalet effektmål kan variera. Indikator Ange vad som ska mätas eller följas upp (indikator) för att visa projektmålens måluppfyllelse. Leveransmål är de mål som ska uppnås under projekttiden och bidra till att effektmålen uppfylls. Det vill säga vad tänker ni göra för att uppnå effektmålen? Antalet leveransmål under respektive effektmål kan variera. Ett av leveransmålen ska vara att ta fram en plan för implementering i ordinarie verksamhet. Effektmål: Samtliga effektmål redovisas i bilaga 3. Målbild Indikator: Indikatorer redovisas i bilaga 3. Leveransmål: Leveransmål redovisas i bilaga 3. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

10 Effektmål: Indikator: Leveransmål: Effektmål: Indikator: Leveransmål: Plan för implementerin g i ordinarie verksamhet 4. Målgrupp Beskriv vem projektet riktar sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut och avgränsa definitionen så att målgruppen är tydligt och specifikt formulerad. Redogör även för andra intressenter och aktörer som projektet riktar sig till. Beskriv projektets geografiska omfattning. Den primära målgruppen är ungdomar i åldern år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Målgruppen innefattar: Unga som inte påbörjar gymnasiet, hoppar av eller inte fullföljer gymnasieutbildningen. (Unga som kommunen har ett uppföljningsansvar för inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret.) Unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet, hälsoskäl samt sociala skäl. Unga som finns registrerade som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Unga som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller Arbetsförmedling har kontakt med. Sekundär målgrupp är arbetsgivare inom olika sektorer som är intresserade av att erbjuda arbetsträningsplatser, praktikplatser och anställningar för målgruppen. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

11 5. Avgränsningar Beskriv vid behov sådant som projektet inte ska leverera. Detta för att undvika felaktiga förväntningar. Verksamheten bedrivs i projektform under perioden Därefter ska verksamheten implementeras. Verksamheten gäller alla unga i det specifika åldersintervallet år som varken arbetar eller studerar eller är undersysselsatta. Samverkan är dock begränsad till detta åldersintervall. Deltagare ska ha förutsättningar för att delta i förberedande insatser mot arbete och/eller utbildning samt med elelr utan stöd kunna ta arbete och/eller kunna påbörja en utbildning. Ungdomar som har en etableringsplan omfattas inte av verksamheten. 6. Samverkan Kommer projektet samverka med andra aktörer? Samverkan kring målgruppen innefattar ett brett partnerskap mellan aktörer från olika samhällssektorer: Arbetsförmedlingen. Eslövs kommun genom verksamheter för målgruppen inom förvaltningarna Arbete och försörjning, Barn och Utbildning samt Vård och Omsorg. Verksamheter inom regionen för målgruppen. Finsam Mittskåne. Privata arbetsgivare inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Arbetsgivare inom välfärdssektorn där det finns brist på arbetskraft samt intresse för traineejobb. Småföretag med anställningsbehov som behöver stöd i rekrytering av arbetskraft samt är intresserade av att ta emot ungdomar på praktik och andra arbetsmarknadsinsatser. Sociala företag och föreningar som kan erbjuda anpassade anställningar samt arbetsträning. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

12 Den framtida verksamheten ska i hög utsträckning baseras på samverkan och utgå från redan befintliga resurser. Utifrån den kartläggning som gjorts har en analys genomförts i en mellan samverkansparterna skapad styrgrupp. Styrgruppen har konstaterat att det finns en betydande potential att genom samverkan förbättra effektiviteten i insatserna till målgruppen och därmed minska ungdomsarbetslösheten. För att lyckas uppnå detta syfte och de målsättningar som har formats för verksamheten i samverkan kring aktuell målgrupp behövs förutom de redan tillgängliga resurserna i respektive verksamhet också en etablerings- och utbildningsinsats samt vissa personalförstärkningar i enlighet med beskrivning nedan samt i bifogade bilagor. I samtalen inför överenskommelse och ansökan har det blivit tydligt att det redan finns en hel del resurser för målgruppen som olika verksamheter förfogar över. Samtidigt har det blivit lika tydligt att dessa resurser inte alltid samordnas på ett effektivt sätt. En betydande del av målgruppen ungdomar år som varken arbetar eller studerar har behov av en samordnad planering och av parallella samtidiga insatser genomförda av två eller flera verksamheter för att komma i arbete eller utbildning. Av denna anledning behöver en gemensam plattform för samverkan kring målgruppen skapas med medarbetare från Arbetsförmedlingen och kommunen som kan arbeta tillsammans utifrån ett gemensamt synsätt och ett samlat resursutbud. Det innefattar också att utföra delar av arbetet i gemensamma lokaler i Järnvägsstationen. Samlokaliseringen sker under arbetsnamnet Mötesplatsen. Arbetsförmedlingen kommer initialt att bemanna Mötesplatsen med en arbetsförmedlare. Den kommunala förvaltningen Arbete och försörjning kommer att bemanna verksamheten med ansvarig för kommunala aktivitetsansvaret, en praktikanskaffare samt en arbetsmarknadscoach. All personal som arbetar med målgruppen kommer dessutom att beröras i enskilda individärenden. Efterhand kan det bli aktuellt att utöka bemanningen på Mötesplatsen. Samverkan behöver utvecklas på ledningsnivå genom att förbättra den gemensamma ledningen, styrningen av gemensamma insatser, grunderna för att skapa samsyn, aggregering av resurser samt utveckling av nya samverkansstrukturer. På handläggarnivå behöver samverkan utvecklas framförallt kring de ungdomar i målgruppen som behöver stöd av flera verksamheter parallellt. Som framgår av den gemensamma kartläggningen kan cirka 300 ungdomar bedömas ha sammansatta stödbehov som kräver individualiserade insatser utifrån en helhetssyn på individen. Av genomförd kartläggning har också framkommit att huvuddelen av aktörerna i samverkan ser ett stort behov av att skapa en gemensam organisatorisk plattform för att möta målgruppen, En väg in, under namnet Mötesplatsen. Begreppet Mötesplatsen har valts därför att de samverkande parterna menar att det första mötet med ungdomen och bemötandet av denna är en viktig grund för den Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

13 fortsatta processen. För att ungdomar som behöver ett sammansatt stöd ska vara motiverade att ta emot detta är förtroende, tillit, flexibilitet, engagemang och liknande faktorer avgörande för den upplevda kvaliteten i tjänsten och en förutsättning för att uppnå resultat. Det har också blivit tydligt i samtalen med olika samverkansaktörer att kunskapen om varandras uppdrag, roller och arbetssätt behöver öka mellan personal i de samverkande offentliga organisationerna. Detta är en grundläggande förutsättning både för att förstå och respektera varandras uppdrag, roller och arbetssätt men också för att se det gemensamma uppdraget. Initialt kommer därför en gemensam utbildningsinsats att genomföras. Ett problem som uppmärksammats är att arbetsgivare kontaktas av aktörer från olika verksamheter kring praktikplaceringar, träningsplatser och rekryteringsbehov. Detta kan uppfattas som störande och är även ineffektivt. Det finns därför ett stort behov av samordning av arbetsgivarkontakterna. Det behövs också en strukturerad långsiktig planering av dessa kontakter så att arbetsgivarna är väl uppdaterade på vilken service de kan få och så att Arbetsförmedlingen och kommunen är väl uppdaterade på vilken efterfrågan på arbetskraft och vilka möjligheter till träningsplatser som finns. Den rekryterare som anställs kommer att ansvara för att bygga upp en fungerande struktur för samarbete med arbetsgivare inom hela arbetsmarknaden; privat, offentlig och tredje sektor. Nyanställd rekryterare förutsätts tillsammans med befintliga resurser för anordnande av praktik med mera samordna både Arbetsförmedlingens och kommunens utåtriktade arbetsgivarkontakter. Intentionen är att bygga upp långsiktiga samverkansrelationer med ett större antal arbetsgivare, framförallt med småföretag som har återkommande rekryteringsbehov, men behöver stöd i rekryteringsprocessen. Arbetsförmedlingen har drivit flera uppmärksammade utvecklingsprojekt med denna inriktning, bland annat i samarbete med Företagarna, som kommer att utgöra viktiga lärdomar i processen att utveckla en modell för den lokala och regionala arbetsmarknaden. Även om småföretagen prioriteras ska rekryteraren disponera resurserna de samlade resurserna så att hela arbetsmarknadens potential tillvaratas. Utbildningskontrakten förutsätter många bra arbetstränings- och praktikplatser och traineejobben kräver grundläggande information och kommunikation mellan olika parter där rekryteraren behöver vara delaktig i dialogen. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

14 7. Övergripande kopplingar Kan till exempel vara mål för mandatperioden. Övergripande kopplingar finns såväl till den nationella arbetsmarknadspolitiken som till programmet för socialt hållbar utveckling i Eslövs kommun. Regeringens insatser för att minska ungdomsarbetslösheten omfatta bland annat: Stimulans till kommuner och arbetsförmedlingar för att ingå lokala överenskommelser om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Den så kallade 90-dagarsgarantin. Stimulans av generationsväxling i välfärden genom samt säkring av kompetensbehov i yrken där det råder brist genom traineejobb. Ge unga fotfäste på arbetsmarknaden och tillgång till gymnasieutbildning genom så kallade utbildningskontrakt. Följande mål i Programmet för socialt hållbar utveckling innefattar relevanta kopplingar till projektet: Motverka isolering. Öka etableringen på arbetsmarknaden med fokus på ungdomar och funktionsnedsatta. Förbättra stödet till barn och unga som som far illa eller riskerar att fara illa. 8. Kommunikationsplan Beskriv hur kommunikationen ska hanteras i projektet. Säkerställ att rätt personer får rätt information på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Kartlägg kommunikationsvägarna och gör en kommunikationsplan som inkluderar målgrupper, syfte och aktiviteter. VAD VARFÖR VEM VAR NÄR ANSVARIG Vad ska kommuniceras? Vad är budskapet? Se bilaga 4. Vad är syftet med kommunikationen? Vill du övertyga, informera, undervisa? Se bilaga 4. Till vilka riktar sig budskapet? Se bilaga 4. Vilka kanaler ska du använda dig av? Hemsida, EKIS, utskick, möten? Se bilaga 4. När under projektet ska budskapet kommuniceras? Vem är ansvarig för kommunikationsinsatsen? Projektägare, projektledare, informatör..? Se bilaga 4. Se bilaga 4. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

15 9. Tidplan Gör en tidplanför leveransmålen. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Tidplanen kan ses som en processbeskrivning av hur verksamheten på Mötesplatsen kommer att utvecklas. Tidsplanen har delats in i följande faser med beskrivningar kring vad respektive fas innefattar för aktiviteter: Förberedelse- och etableringsfas. Genomförande fas 1. Genomförande fas 2. Genomförande fas 3 inklusive förberedande implementeringsfas och avslutningsfas. Förberedelse- och etableringsfas Den här fasen inleds direkt efter det att beslut har fattats kring finansieringen av Delegationen för unga till arbete, kommunstyrelsen samt Finsam Mittskåne. Förberedelse- och etableringsfasen beräknas pågå fram till Verksamhetens styrgrupp har ett inbokat styrgruppsmöte på vilket beslut om igångsättande av den planerade verksamheten kan fattas. Verksamhetslokaler som projektägaren disponerar finns i stationshuset i Eslöv. Nuvarande lokalyta kan utökas. Det är därför möjligt för personal att börja arbeta utifrån lokalerna redan i januari månad. I verksamheten på stationen ska dels redan anställd personal från i första hand kommunen och Arbetsförmedlingen arbeta och dels nyrekryterad personal. Arbetet på mötesplatsen kommer när ungdomssamordnare/projektledare är rekryterad att ledas av denna person. Verksamheten kommer dock startas upp i vissa delar redan från januari månad. Styrgruppen kommer på ovan nämnt styrgruppsmöte att fatta beslut om ramar och riktlinjer för verksamheten på Mötesplatsen utifrån den överenskommelse om samverkan som har ingåtts mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Projektägaren kommer att initiera rekrytering av tillkommande personal som ungdomssamordnare/projektledare, livsvägledningscoach och rekryterare. Dessutom kommer en extern resurs att upphandlas för att bistå styrgruppen med att etablera de tre arbetsgrupper som ska Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

16 arbeta fram struktur för och innehåll i arbetet inom samverkansplattformen. Behovet av nyrekryteringar är ett resultat av styrgruppens analys av den omfattande kartläggning av målgruppens behov som genomförts under oktober och november månader Styrgruppen har utifrån denna konstaterat att det finns fyra huvudsakliga utvecklingsbehov för att på ett effektivare sätt än tidigare kunna stötta ungdomar som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta: Samverkan för att förenkla och effektivisera det samlade stödet till ungdomar i målgruppen. Metodutveckling i det individinriktade arbetet. Utveckling av arbetssätt och rutiner för att koppla samman arbetsgivarperspektiv, vuxenutbildning och olika anställningsformer. Samordning av kommunens och Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter. Den framtida verksamheten ska i hög utsträckning baseras på samverkan och styrgruppen har kommit till slutsatsen att det finns en betydande potential i att genom samverkan förbättra effektiviteten i insatserna till målgruppen och därmed minska ungdomsarbetslösheten. Behovet av metodutveckling är kopplat till behov av fördjupade kartläggningar av enskilda individers behov samt av att utveckla motivationsarbetet gentemot målgruppen. För att få fler i arbete och/eller utbildning är samverkan som innefattar arbetsgivare och utbildare en förutsättning. Tankarna bakom organisationen av verksamheten beskrivs ytterligare under rubriken Projektorganisation. Tre arbetsgrupper med representation av personal från de samverkande parterna kommer att bildas för att gemensamt arbeta fram plattformar för samverkan på följande områden: Utveckling av verksamheten på mötesplatsen. Samordning av arbetsgivarnas rekryterings- och kompetensbehov med utbildningsutbudet. Samordning av kontakter mellan kommun, Arbetsförmedling och arbetsgivare i fråga om platser för praktik och arbetsträning samt rekryteringsbehov. Styrgruppen kommer vid sitt möte att fatta beslut om sammansättningen av arbetsgrupperna samt formulera arbetsgruppernas uppdrag. Rekryterad ungdomssamordnare tillika projektledare kommer att leda arbetet i arbetsgrupperna samt vara länken mellan arbetsgrupperna och styrgruppen. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

17 Eftersom de planerade nyrekryteringarna dels är beroende av att finansiering erhålls och att det dels är troligt att de som rekryteras inte kan påbörja sina anställningar omedelbart så anser styrgruppen att det finns ett behov av att under en övergångsperiod anlita en extern resurs för att initiera utvecklingen av samverkansplattformen. Detta skulle kunna innefatta stöd i etableringen av samverkansplattformen i de gemensamma lokalerna, att leda arbetet i de planerade arbetsgrupperna samt att samordna den gemensamma utbildningsinsats som behövs för att skapa en bra grund för den framtida samverkan. Arbetsgrupperna ska kunna börja arbeta i januari månad. I avsnittet Projektorganisation beskrivs sammansättningen av verksamhetens styrgrupp. Under den period som har föregått ansökningarna om medel till utveckling av den samverkansplattform som beskrivs har styrgruppen bestått av representanter för Arbetsförmedlingen, Arbete och försörjning, Barn och utbildning, Vård och Omsorg samt Finsam Mittskåne. I det fall medel kommer att beviljas för att bedriva arbete i enlighet med planerat samverkanskoncept så kommer styrgruppen att utökas i enlighet med beskrivning under avsnittet Projektorganisation i denna ansökan. Efter styrgruppsmötet kommer arbetet med kompletterande rekrytering av representanter till styrgruppen att inledas för att ett brett partnerskap ska kunna formeras med representanter för privat sektor, offentlig sektor samt den tredje samhällssektorn. Under förberedelse- och etableringsfasen kommer sedan den planerade utbildningsinsatsen att göras. Den kommer att innefatta följande teman: Den gemensamma behovsbilden. Varje verksamhets specifika uppdrag och vårt gemensamma uppdrag. Vilka är våra mål i samverkan? Synsätt på samverkan med individen i centrum. Våra olika roller och kompetenser. Hur skapa kvalitet i mötet med den arbetssökande? Individuella förändringsprocesser. Hur skapa delaktighet för den arbetssökande? Goda exempel på arbetsmetoder i individuella förändringsprocesser. Hur kan vi tillsammans öka möjligheterna till arbete och/eller utbildning? Genom den gemensamma utbildningsinsatsen, som ska omfatta så många som möjligt som på något sätt kommer i kontakt med målgruppen, och genom arbetsgruppernas arbete så kommer ett underlag för hur samverkan ska bedrivas att genereras med en hög grad av delaktighet för personal. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

18 För att den framtida verksamheten ska fungera bra är det också viktigt att göra målgruppen delaktig. I samband med kartläggningsarbetet har involverade tagit vara på erfarenheter från personal som möter de unga i målgruppen inom Arbetsförmedlingens och kommunens verksamheter samt hos Finsam Mittskåne. Styrgruppen har också tagit del av erfarenheter från utvärderingar av olika projektverksamheter, rapporter från Temagruppen Unga i arbetslivet och från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Samtidigt pågår en enkätundersökning kopplad till arbetssökande ungdomars intresse för utbildningskontrakt samt traineejobb som kommer att slutföras i december månad För att göra ungdomarna i målgruppen delaktiga i utvecklingen av insatserna inom samverkansplattformen kommer de arbetsgrupper som bildas också att genomföra workshops med ungdomar i målgruppen under etablerings- och planeringsfasen. Arbetet i arbetsgrupperna kommer att innefatta utveckling av aktiviteter på samtliga områden angivna som leveransmål. Engagerad extern resurs och/eller rekryterad ungdomssamordnare/projektledare kommer kontinuerligt att informera styrgruppen om hur ovan aktiviteterna utvecklas. Samtidigt kommer under etablerings- och planeringsfasen de gemensamma lokalerna att färdigställas så att det finns arbetsplatser och utrustning att bedriva arbetet på ett effektivt sätt i dessa. I takt med att så sker kommer verksamheten att bemannas med såväl befintlig personal som nyrekryterad sådan. Styrgruppen har under förberedelse- och etableringsfasen täta möten för att säkra initieringen och genomförandet av planerade insatser. I slutet av mars månad sammanfattas och analyseras genomförda insatser samt tas strategiska beslut som medför att samverkansplattformen från 1 april 2016 fungerar fullt ut. Genomförandefas 1 Den första genomförandefasen utgörs av perioden Även om omsorgsfulla förberedelser har gjorts så kommer verksamheten under denna period förmodligen behöva hantera olika problem kopplade till en normal process för att starta upp en ny verksamhet. Detta beskrivs i ansökan under rubriken riskanalys och riskåtgärder. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

19 Redan under förberedelse- och etableringsfasen formuleras och kommuniceras verksamhetens existens och det erbjudande som görs till målgruppen utifrån samverkansplattformen. Detta arbete intensifieras dock under den första genomförandefasen. Som anges i kommunikationsplanen används många olika kanaler för att göra verksamheten känd. Ett uppsökande arbete kommer dock att behöva göras för att nå alla i målgruppen. Detta är ett ansvar som redan finns inom det kommunala aktivitetsansvaret och som också utgör en viktig del av Finsamprocessen Oden. Det uppsökande arbetet kan komma att behöva utvecklas ytterligare under projektets gång. Information till övriga intressenter har kunnat spridas genom deltagande i arbetsgrupperna och genom deltagandet i den gemensamma utbildningen under förberedelse- och etableringsfasen. Det behövs dock fortsatt informationsspridning även till både de som redan ingår i samverkan och de som är potentiella samverkanspartners. Förutom att information sprids genom broschyrer, webbsidor och liknande så ökar betydelsen av de personliga kontakterna under denna fas. Allt eftersom fler och fler arbetsgivare, tjänstemän och ideella resurser blir delaktiga så kommer allt mer av information och kommunikation att ske i personliga möten av olika slag. Genom det arbete som har bedrivits i arbetsgrupperna och genom den gemensamma utbildningsinsatsen så har ett gemensamt synsätt utvecklats som gör att de som är engagerade i samverkan kan kommunicera detta, projektets erbjudande, arbetssätt och resurser till målgrupp och övriga intressenter. Samtidigt finns en medvetenhet om såväl var och ens roller och arbetsuppgifter som om det gemensamma åtagandet samt arbetssätt och rutiner för detta. Detta och att en del av arbetet kommer att bedrivas i gemensamma lokaler kommer att underlätta för målgruppen att få det stöd man behöver. Även om arbetsgrupperna under styrgruppens ledning har lagt grunden för arbetet på de fyra ovan angivna utvecklingsområdena så kommer det kontinuerligt att finnas behov av vidareutveckling. Därför behöver den gemensamma utbildningen utmynna i en struktur för gemensamt lärande i arbetet. Denna plattform skulle kunna bygga på såväl egna som andras erfarenheter samt kompletteras med kunskaper inom respektive område som baseras på evidens och beprövad erfarenhet. För att kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska kunna utvecklas så behöver tid avsättas i verksamheten för lärande. Under genomförandefas 1 så kommer den grund som lagts av arbetsgrupperna på respektive utvecklingsområde att vidareutvecklas. Detta arbete kommer då att ledas av de nyckelpositioner på vilka nyrekryteringar har skett. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

20 Ungdomssamordnaren/projektledaren kommer så snart hen har påbörjat sitt arbete att utifrån den bas som skapats under förberedelse- och etableringsfasen behöva driva arbetet med att vidareutveckla struktur och innehåll i samverkansplattformen. Under den första genomförandefasen kommer detta att handla om att tillsammans med övrig personal utveckla samverkan på olika delområden, framförallt följande: Vidareutveckling av arbetssätt, arbetsmetoder och samarbetsrutiner på mötesplatsen utifrån den grundstruktur som arbetats fram under förberedelse- och etableringsfasen. Samverkan med gymnasieskolan för att förebygga avhopp/avbrott i gymnasiet. Utveckling av arbetet inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Utveckling av samordnade insatser för att motivera ungdomar som saknar gymnasieutbildning att påbörja eller komplettera sin utbildning. Detta arbete berör personal inom flera samverkande organisationer (Arbete och Försörjning, Barn och Utbildning, Arbetsförmedlingen med flera) och kommer att kräva omfattande informations- och motivationshöjande insatser. Samverkan med relevanta enheter inom förvaltningen för Vård och Omsorg, till exempel socialpsykiatri och missbruksenhet, för att ge deras målgrupper rätt stöd. Samverkan med Arbetsförmedlingen för att skapa förutsättningar för att fler ungdomar ska kunna förberedas för arbete och utbildning genom deltagande i olika arbetsmarknadsprogram samt att fler på kortare tid ska kunna övergå till utbildning och/eller anställning. Detta innefattar hela utbudet av arbetsmarknadsprogram men under den första genomförandefasen kommer det att vara speciellt intressant att skapa förutsättningar för att ingå avtal om utbildningskontrakt med ungdomar som saknar gymnasieutbildning. Samverkan med Finsam processer och andra utvecklingsprojekt för att kunna erbjuda delar av målgruppen specifika insatser. Samverkan med arbetsgivare inom olika sektorer för att generera fler och bättre arbetstränings- och praktikplatser samt fånga upp rekryteringsbehov. Som projektledare för ett välfärdsprojekt ska också ungdomssamordnaren delta i projektledarutbildning, samverka med övriga välfärdsprojekt, samarbeta med strategi folkhälsofrågor samt ansvara för genomförande och uppföljning av den projektfinansierade verksamheten. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

21 Ungdomssamordnaren/projektledaren är också styrgruppens verktyg för att operativt utveckla den strategiska plattformen för samverkan. Hen kommer därför inte att arbeta direkt med ungdomarna. Däremot är ungdomssamordnaren/projektledaren ansvarig för att hålla sig informerad om hur de ungdomar som deltar i verksamheten ser på kvaliteten i densamma. Hur detta ska ske beskrivs under rubriken Uppföljning/utvärdering. Ungdomssamordnaren/projektledaren förbereder tillsammans med styrgruppens ordförande, tillika projektägare, styrgruppens möten samt dokumenterar dessa möten. Styrgruppsmöten bör under den första genomförandefasen hållas en gång i månaden. Livsvägledningscoachen kommer både att ha ett övergripande ansvar för att tillsammans med övrig personal utveckla arbetsmetoderna i individarbetet i samverkan och ett ansvar att genom individuella samtal och gruppaktiviteter utveckla det specifika området för livsvägledning. Rekryteraren kommer tillsammans med övrig personal i samverkan dels ansvara för vidareutveckling av samverkan mellan kommun, Arbetsförmedling och arbetsgivare och dels vara en resurs i arbetet med att kontinuerligt etablera relationer med arbetsgivare och följa upp samarbetsavtal med dem. Under förberedelse- och etableringsfasen eftersträvas en bred representation i de tre arbetsgrupper som ska utveckla basen för samverkansplattformen. I den första genomförandefasen minskas representationen i arbetsgrupperna ner så att grupperna utgörs av nyckelpositioner i samverkan inom respektive område. Dock bör avrapportering av arbetsgruppernas arbete ske till en referensgrupp med bred representation. När den första genomförandefasen närmar sig sitt slut är det dags att göra en avstämning av verksamhetens funktionalitet och resultat i relation till framförallt leveransmålen för att styrgruppen ska kunna fatta nödvändiga beslut för att säkra måluppfyllelsen på sikt. I juni månad 2016 bör samverkan i individuella ärenden fungera utan några betydande friktioner och indikera upplevd nytta från både deltagare och personal. Den strategiska utvecklingen av olika samverkansområden ska ha en tydlig inriktning och inneburit iakttagbara framsteg på samverkansområdet beträffande organisation, metoder och gemensam resursallokering utifrån målgruppens samlade behov. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

22 Genomförandefas 2 Genomförandefas 2 utgörs av andra halvåret När denna fas börjar finns ett helt annat utgångsläge för samverkan än i januari Det finns nu ett gemensamt synsätt, rutiner och metoder för att ge ungdomarna ett samordnat stöd utifrån en helhetssyn på varje enskild individs behov och förutsättningar genom att en gemensam fördjupad kartläggning har utförts när så behövts, att det finns en fungerande samverkansorganisation, man har gemensamma fungerande lokaler och en utökad kunskap om vad var och en kan bidra med för att underlätta för målgruppen att komma i arbete och/eller utbildning. Ovanstående betyder inte att allt är färdigutvecklat utan lärandet i arbetet och den fortsatta utvecklingen av samverkansplattformens struktur och innehåll behöver fortsätta. Däremot ökar fokus efterhand på att samverkansplattformen också ska ge resultat. Under det andra halvåret kommer verksamheten därför in i en mer intensiv driftsfas där verksamheten behöver hantera en större volym deltagare än tidigare och att fler insatser behöver genomföras. Samtidigt är det viktigt att balansera kvantitet och kvalitet för att få optimala resultat i utflöde till utbildning och/eller arbete. Såväl styrgruppens arbete som den operativa personalens arbete löper enligt de rutiner och arbetssätt som överenskommits såvitt inga oförutsedda händelser inträffar som kan påverka verksamheten. Beredskap för detta behöver dock finnas, se under rubriken Riskanalys och riskåtgärd. Ungdomssamordnaren/projektledaren deltar i de aktiviteter som sker inom ramen för välfärdsprogrammet. Eftersom det i denna fas finns beslutade strukturer för hur arbetet ska bedrivas bör tydliga resultat ha åstadkommits i fråga om samtliga leveransmål. En grundlig uppföljning och utvärdering ska göras i slutet av perioden dels för avrapportering till finansiärerna och dels som grund för utveckling av den fortsatta verksamheten. Detta innefattar dels en ny kartläggning av hela målgruppens behov enligt samma struktur som den i oktober/november 2015 genomförda kartläggningen och dels en uppföljning och utvärdering av samtliga effekt- och leveransmål. Ovan angiven uppföljning och utvärdering ska redovisas för verksamhetens styrgrupp vid styrgruppsmöte i december 2016 som en grund för strategiska beslut beträffande verksamhetens drift under Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

23 Genomförandefas 3 inklusive förberedande implementeringsfas och avslutsfas Som framgår av budgeten förutsätter finansieringsplanen att Delegationen för unga till arbete (Dua)under 2016 finansierar två tjänster, ungdomssamordnaren och rekryteraren. Ansökan till välfärdsprogrammet för 2016 avser finansiering av tjänst som livsvägledningscoach. Finsam Mittskåne finansierar under 2016 dels etableringsresurs och dels utbildningskostnad. Under 2017 söker projektverksamheten finansiering ur den sociala investeringsfonden för såväl ungdomssamordnaren/projektledaren som livsvägledningscoachen. Ingen finansiering erhålles från Dua under Anledningen till att medel söks från den sociala investeringsfonden även under 2017 är att styrgruppen bedömer att en period på två år behövs för att den nya samverkansorganisationen ska ha funnit sin optimala struktur och att effektiva samverksformer och arbetssätt etablerats. En stor del av utvecklingsarbetet ska ha genomförts under Samtidigt har verksamheten förmodligen kommit in i en fas där man upplever sig ha nått en platå varifrån det kan vara svårt att ta ytterligare ett utvecklingssteg. Förutom den egna uppföljningen av verksamheten i slutet av 2016 så behöver den externa utvärderingsresurs som följer välfärdsprojekten också avlämna en utvärdering i slutet av 2016 som belyser projektverksamheten ur ett perspektiv utifrån. Uppföljning och utvärdering bör ligga till grund för tre workshops som genomförs i januari 2017 och som kan tjäna som en nytändning i verksamheten och som en förberedelse för projektverksamhetens avslutning och implementering i reguljär verksamhet: En workshop med projektets referensgrupp. En workshop med projektteamet. En workshop med projektets styrgrupp. Det som kommer fram i dessa workshops bör ligga till grund för ytterligare utveckling av samverkansplattformen och det sätt som arbetet bedrivs på inom projektets olika delar. Beroende på vad som framkommer i uppföljning och utvärdering läggs ansvaret för utvecklingsinsatserna ut på olika personer/grupper. Utgångspunkten för verksamheten på mötesplatsen är att den etablerade samverkansplattformen från 1 januari 2018 ska finansieras inom ramen för de samverkande organisationernas egna budgetar. Avtalet om samverkan är tecknat tillsvidare eftersom samverkan i sig är en förutsättning för att på ett effektivare sätt kunna tillgodose den aktuella målgruppens behov. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

24 Under processens gång kan de yttre förutsättningarna för samverkan komma att förändras och det finns därför ett behov av att kontinuerligt anpassa resurser, organisation och arbetssätt för att det gemensamma uppdraget i samverkansplattformen ska kunna utföras effektivt och med hög kvalitet. Projektverksamheten avslutas men verksamheten drivs då vidare med reguljära resurser utifrån ett uttalat behov av samverkan och den organisation och de arbetsmetoder som utvecklats under projektets gång. För att detta ska vara möjligt behövs dock förberedelser för implementeringen som behöver finnas med i tankarna redan från start men som intensifieras under 2017: Parterna behöver tillsammans föra en dialog kring begreppet implementering och vad man lägger i detta. Parterna behöver gemensamt analysera effekterna av samverkan för att kunna avgöra vad som kan implementeras i de samverkande organisationerna och hur detta ska ske. Parterna behöver också gemensamt analysera vilka erfarenheter och kunskaper som kan spridas till andra och på så sätt ge upphov till ringar på vattnet i fråga om samverkan. Det är viktigt att projekten ligger i linje med organisationens verksamhetsidé. Det behöver finnas en klar ansvarsfördelning för implementeringsarbetet. Lagmässiga och budgetmässiga hinder behöver vara undanröjda. Det måste finnas ett ekonomiskt utrymme. Därför behöver samverkansparterna vara införstådda med att omprioriteringar i budget kan bli nödvändigt för att kunna behålla funktioner som bidrar till mervärden. Beslutet om implementering bör tas så sent som möjligt i projektet för att få bästa möjliga beslutsunderlag men ska vara väl förberett så att det inte blir några glapp i verksamheten. Utifrån de prioriteringar som gjorts i början av året på ytterligare utveckling av samverkansplattformen intensifieras sedan genomförandet av insatser i samverkan under resten av året. I likhet med föregående år görs sedan i oktober månad 2017 en ny kartläggning och analys av målgruppens behov som kan utgöra underlag för beslutet om implementering av verksamheten. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

25 10. Riskanalys och riskåtgärd För in en sammanfattning av riskanalysen inklusive de åtgärder som gjorts eller kommer att göras för att minimera riskerna. Inspiration kan med fördel hämtas från handboken Riktlinjer för projekt. Risk: Otillräcklig framförhållning. Åtgärd: En projektverksamhet kan vara förenad med ett antal risker som påverkas av olika faktorer. En del av dessa har med yttre förändringar att göra som projektet inte kan påverka, till exempel konjunkturella förändringar på efterfrågan av arbetskraft eller förändringar i arbetsmarknadspolitiken och dess regelsystem. I detta avseende är det viktigt att samverkande organisationer är lyhörda för vad som händer i omvärlden genom att ha en bra omvärldsbevakning så att verksamheten är informerad om förändringar som påverkar samverkansparternas arbete. Därför uppmanas alla medarbetare att vara lyhörda för detta. De huvudsakliga riskfaktorerna torde ha med själva projektverksamheten att göra. Syftet med att göra riskanalyser är att kunna vara proaktiv och att skapa handlingsberedskap för att förebygga och hantera risker. Därför är det viktigt att kontinuerligt uppdatera riskanalysen. För att skapa underlag för bedömningarna i riskanalysen är det då också viktigt att ha ett fungerande uppföljningssystem så att rapporter regelbundet kan tas fram om genomförda aktiviteter samt hur verksamheten ligger till i resultathänseende. Detta ger möjligheter att snabbt vidta åtgärder i det fall avvikelser skulle förekomma. Risk: Att samverkan inte fungerar på ett organisatoriskt plan och/eller att projektorganisationen inte genomsyras av det höga engagemang som krävs för att kunna nå projektets förväntade resultat och effekter. Åtgärd: För att skapa hållbarhet och långsiktighet i en utvecklingsprocess finns det flera aspekter att beakta. Enligt en figur som presenteras i boken Lärande utvärdering (Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg, 2009) kan verksamma faktorer i en utvecklingsprocess som präglas av långsiktighet och hållbarhet illustreras enligt följande: Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

26 Enligt ovan redovisad figur skapas en hållbar och långsiktig utvecklingsprocess genom fyra komponenter: Ett aktivt ägarskap som präglas av att sätta ramar, följa utveckling och implementera beslut. En professionell styrning där strategiska beslut fattas i sampel mellan projektägare och projektets samverkanspartners. En kompetent ledning som innehar kompetens inom att organisera nätverk, engagera, motivera och föra dialog på projektledningsnivå. Engagerade deltagare som prövar idéer samt genomför förändringar i detta fall medverkande projektpersonal och personal hos samverkansparter. Som figuren illustrerar hör dessa delar ihop och är beroende av varandra. Komponenterna kan därför inte ses, förstås och beaktas fristående av varandra. För att minimera riskerna på detta område behöver projektet hög kompetens på alla nivåer i organisationen för att lyckas uppnå förväntade resultat och effekter samt att de metoder som visat sig fungera kan implementeras i de reguljära verksamheterna. I projektets styrgrupp behöver finnas strategisk kompetens i styrnings-, förändrings- och utvecklingsarbete inom ramen för projektverksamhet. Dessutom är det viktigt att det redan från början finns ett mål för att ta tillvara och implementera projektets erfarenheter i de reguljära verksamheterna. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

27 Projektverksamheten behöver i rekryteringen av ungdomssamordnare, livsvägledningscoach och rekryterare fokusera på att förstärka den kompetens som redan finns i de samverkande organisationerna. Därför är rekryteringen till tjänsterna av stor betydelse varför kompetensprofiler behöver utarbetas för tjänsterna direkt efter ett eventuellt positivt beslut på aktuella ansökningar. Risk: Verksamheten upplevs inte som attraktiv av målgruppen. Åtgärd: Det är av stor vikt dels att deltagarna får möjlighet att uttrycka sina synpunkter och att påverka utformningen av samverkansplattformen och dels att uppföljning och utvärdering görs kontinuerligt för att kunna bedöma relevansen i insatserna samt effekterna av dem. Risk: Förväntade resultat och effekter uppnås inte. Åtgärd: För att säkra måluppfyllelsen i relation till de i projektet formulerade målen så kommer styrgruppen kontinuerligt att analysera resultatsiffrorna samt vara lyhörd för vad personal och deltagare uppfattar sker i verksamheten för att snabbt kunna identifiera behov av förändringar i metod, organisation eller andra strukturer. En annan förutsättning är att ha kompetenta medarbetare med olika kunskaper och erfarenheter och att få dem att verka mot samma mål. Även på detta område är ledning och administrativt stöd av betydelse men också personalens möjligheter att vara delaktiga och att verka i en stimulerande arbetsmiljö. Därför är personalfrågor av olika slag, alltifrån rekrytering till vidareutbildning, viktiga att uppmärksamma i organisationen. Ett annat strategiskt viktigt område är hur samverkan mellan samverkansparterna fungerar. För att förebygga problem i fråga om samverkan så kommer projektverksamheten att fästa stor vikt vid att det finns en kontinuerlig dialog kring syftet med samverkan, målgruppens behov samt samverkansaktörernas olika uppdrag, roller och ansvar samt hur detta kan samordnas för att maximera den ömsesidiga nyttan till förmån för målgruppen. Det är också, som påpekats tidigare, viktigt att från början arbeta för hur verksamheten ska kunna implementeras. Detta skapar förutsättningar för förändringen på längre sikt. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

28 11. Uppföljning/utvärdering Kontinuerlig uppföljning av fastställda delmål i projektet. Beskriv hur projektet/verksamheten ska följas upp och/eller utvärderas? (Kopiera indikatorerna från sida 3.) Vilken mätmetod ska användas (till exempel frågeformulär, intervjuer, journalgranskning, dokumentationssystem)? Vid vilken tidpunkt planerar ni att mäta? Effektmål: Indikator: Utvärderingsmetod: Tidpunkt: Se bilaga 5. Se bilaga 5. Se bilaga 5. Se bilaga Budget Specificera projektets samlade resursbehov i en projektbudget. Dela upp i kapitalkostnad och persontid omräknad i pengar. Resursbehovet ska kopplas till projektets målbild. En budget ska ta upp alla kostnader som ni kan planera för. Även kostnader för arbetstid måste föras in. Den gemensamma plattformen för samverkan, benämnd Mötesplatsen, kommer i huvudsak att bedrivas med resurser från ordinarie verksamheter hos kommunen och Arbetsförmedlingen. Ansökan om statsbidrag från Dua görs för följande kostnader under år 2016: Tjänst som ungdomssamordnare/projektledare, kronor. Tjänst som rekryterare, kronor. Inom ramen för Eslövs kommuns sociala investeringsbudget ansöker förvaltningen Arbete och Försörjning om följande kostnader: Tjänst som livsvägledningscoach under , kronor ( kronor per år). Tjänst som ungdomssamordnare/projektledare under 2017, kronor. Från Finsam Mittskåne kommer ansökan att göras för följande kostnader för 2016: Gemensam utbildning, kronor. Initiala etableringskostnader för samverkan, kronor. Från finansieras verksamheten på Mötesplatsen helt med resurser inom verksamheternas ordinarie budgetramar. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

29 13. Projektorganisation Beskriv projektets organisation med namn och roller på alla medlemmar. Det är viktigt att alla projektmedlemmar har tydliga roller och ansvar. Projektorganisationen utgörs av: Projektägare Styrgrupp Ungdomssamordnare/projektledare Livsvägledningscoach Rekryterare Projektteam Arbetsgrupper Referensgrupp Projektägare är förvaltningen för Arbete och Försörjning, Eslövs kommun. En styrgrupp har bildats för styrning och ledning av utvecklingsarbetet kring samverkan baserat på ingången lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Vissa aktörer har redan deltagit i det förberedande arbetet och det är parternas ambition att skapa en bred samverkansplattform. Den styrgrupp som bildats ska utökas så att representation finns för samtliga berörda huvudsakliga samverkanspartners på lednings-/stabsnivå: Arbetsförmedlingen (arbetsförmedlingschef samt sektionschef för ungdomsverksamhet). Förvaltningen Arbete och Försörjning (förvaltningschef). Förvaltningen Barn och Ungdom (förvaltningschef och bemanningsansvarig). Förvaltningen Vård och Omsorg (förvaltningschef och bemanningsansvarig). Kommunal vuxenutbildning (rektor) Eslövs folkhögskola (rektor). Finsam Mittskåne (verksamhetschef). Kommunens näringslivschef, strategisk utvecklare arbetsmarknad samt folkhälsostrateg. Representant för privata arbetsgivare. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

30 Representant för föreningslivet. Styrgruppen har beslutat att verksamheten på Mötesplatsen ska skapas i en samverkansprocess som utgår från riktlinjerna i den lokala överenskommelsen. För att kunna bygga upp organisation och verksamhetsinnehåll på Mötesplatsen behövs ett grundläggande förberedelsearbete enligt följande: Styrgruppen fortsätter att arbeta med att förbättra den gemensamma ledningen, styrningen av gemensamma insatser, grunderna för att skapa samsyn, aggregering av resurser samt utveckling av nya samverkansstrukturer. Tre arbetsgrupper tillsätts för att hantera samverkansfrågorna i individarbetet samt bygga upp en gemensam samverkansstruktur på operativ nivå på Mötesplatsen. Arbetsgruppernas arbete leds av en ungdomssamordnare/projektledare som är ansvarig för att bygga upp samverkan kring målgruppen ungdomar år. Tjänsten som ungdomssamordnare/projektledare inrättas från 1 januari Medel till tjänsten söks från Dua för 2016 och från sociala investeringsfonden för Från 2018 finansieras tjänsten gemensamt av Arbetsförmedling och kommun. Som beskrivits under rubriken Tidplan så engageras en extern resurs för att få igång utvecklingsprocessen i samverkan omedelbart efter beslut på nämnda ansökningar om finansiering. Etableringsresursen ska leda och samordna arbetet i arbetsgrupperna till dess ungdomssamordnare/projektledare påbörjar sin tjänst, samordna den gemensamma utbildningsinsatsen samt i övrigt vara styrgruppens verktyg för att sätta igång olika utvecklingsprocesser i avvaktan på att Mötesplatsen bemannas. Samordningen mellan resurser i de reguljära verksamheterna, på mötesplatsen och i specifika utvecklingsprojekt (till exempel Oden och Teaminriktad samverkan) är mycket viktig. Vilka professionella resurser som en enskild individ behöver ha kontakt med är avhängigt behov och förutsättningar i det enskilda fallet. Samordningen av de professionella resurserna samordnas efter detta och kan se olika ut i olika skeden av individens utvecklingsprocess. I arbetet på Mötesplatsen behövs förutom de vägledare, socialsekreterare och arbetsförmedlare som vanligen möter ungdomen också olika specialistkompetenser. Vilka specialistresurser som behöver kopplas in är beroende av den enskilde individens behov och förutsättningar. Det kan vara en Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

31 arbetspsykolog, en arbetsterapeut, en kontaktperson mot lokala arbetsgivare, en sjukgymnast, en sjuksköterska, en läkare men även andra resurser. Den förstärkning av de nuvarande resurserna som eftersträvas handlar om att utveckla samordningen, fördjupa behovsinventeringen kring individen, upprätta hållbara individuella strategier mot arbete och/eller utbildning, ge ett fördjupat stöd för att bidra till att främja individens egen drivkraft samt att ge ett handfast stöd och erbjuda nätverkskontakter i övergången till arbete. Runt varje ungdom skapas relevanta konstellationer av resurser beroende på vilka kompetenser som behövs för att ge ungdomen i fråga rätt stöd. Livsvägledningscoachen involveras i de fall ett strukturerat och relativt omfattande arbete behöver bedrivas för att ungdomen ska kunna tydliggöra sina mål, hitta sin drivkraft och vilja ta ansvar för sin egen utveckling. Utgångspunkten för hur samverkanskonstellationerna ska se ut kring varje enskild ungdom avgörs av hur individens behov och förutsättningar ser ut. Konstellationen av aktörer kan också förändras över tid beroende på den individuella utvecklingsprocess som sker. Runt varje individ skapas ett team som kan bestå av en eller flera av följande roller: arbetsförmedlare, socialsekreterare, studie- och yrkesvägledare, resurser från Af Rehab, resurser från primärvården och psykiatrin samt andra relevanta resurser. De förstärkta personella resurser som behövs är: En ungdomssamordnare/projektledare. En livsvägledningscoach. En rekryterare. Det är styrgruppens ansvar att skapa rätt förutsättningar för utvecklingen av samverkan. Ungdomssamordnaren/projektledaren är länken mellan styrgruppen och verksamheten på Mötesplatsen. Rollen har en intermediär funktion. Den person som rekryteras för uppdraget ska ha kunskap om Arbetsförmedlingens verksamhet, berörda kommunala verksamheter, primärvårdens och psykiatrins verksamheter, den tredje sektorns resurser samt näringslivet lokalt och regionalt. Ungdomssamordnaren/projektledaren ska initiera gemensamma fördjupade kartläggningar kring de ungdomar som kan antas ha behov av samordnade insatser, tillsammans med berörda samverkansparter tillse att handlingsplaner och utbildningskontrakt kommer till stånd samt ha ansvar för att följa upp att beslutade insatser genomförs. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

32 Ungdomssamordnaren/projektledaren rapporterar kontinuerligt utvecklingen till verksamhetens styrgrupp så att styrgruppen kan vidta åtgärder för att verksamheten ska uppnå uppsatta mål. Som projektledare för ett välfärdsprojekt ska också ungdomssamordnaren delta i projektledarutbildning, samverka med övriga välfärdsprojekt, samarbeta med strategi folkhälsofrågor samt ansvara för genomförande och uppföljning av den projektfinansierade verksamheten. Ungdomssamordnaren/projektledaren är också styrgruppens verktyg för att operativt utveckla den strategiska plattformen för samverkan. Hen kommer därför inte att arbeta direkt med ungdomarna. Däremot är ungdomssamordnaren/projektledaren ansvarig för att hålla sig informerad om hur de ungdomar som deltar i verksamheten ser på kvaliteten i densamma. Hur detta ska ske beskrivs under rubriken Uppföljning/utvärdering. Ungdomssamordnaren/projektledaren förbereder tillsammans med styrgruppens ordförande, tillika projektägare, styrgruppens möten samt dokumenterar dessa möten. Styrgruppsmöten bör under den första genomförandefasen hållas en gång i månaden. Livsvägledningscoachen kommer både att ha ett övergripande ansvar för att tillsammans med övrig personal utveckla arbetsmetoderna i individarbetet i samverkan och ett ansvar att genom individuella samtal och gruppaktiviteter utveckla det specifika området för livsvägledning. Etableringen av Mötesplatsen ska bidra till att de ungdomar som behöver ett samordnat stöd snabbare ska få rätt stöd samt en bättre kvalitet i stödet genom samverkan. Det behövs även en uppsökande verksamhet för att nå alla i målgruppen. Detta tillgodoses för närvarande dels inom ramen för kommunens aktivitetsansvar och dels genom samverkansprocessen Oden finansierad av Finsam Mittskåne. Detta bedöms tillgodose behoven i dagsläget men mer resurser kan eventuellt behövas i framtiden för uppsökande verksamhet. De professionella resurserna hos samverkansaktörerna uppger att en betydande del av målgruppen ungdomar år saknar tydliga målsättningar för vad de vill göra med sin framtid. En del ungdomar är passiva, har destruktiva levnadsmönster och saknar rätt motivation för att aktivt försöka förändra sin situation. Dessa behöver mer omfattande vägledningsinsatser än vad det finns utrymme för i ordinarie verksamhet inom ramen för det arbete som utförs av studie- och yrkesvägledare, socialsekreterare, arbetsförmedlare med flera yrkeskategorier. Dessa ungdomar behöver livsvägledning. Sådan vägledning bör bedrivas både genom individuella samtal och genom gruppaktiviteter på mötesplatsen. Livsvägledning utgår från ett helhetsperspektiv på individens situation utifrån en medvetenhet om att en person Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

33 inte kan fungera i utbildning eller på ett arbete om det finns problem i den enskilde individens personliga och/eller sociala situation som utgör hinder. Samtal och gruppaktiviteter har som mål att tydliggöra individens behov och förutsättningar oavsett vilken huvudman som har ansvar för olika tjänster samt att i samverkan kring individer med sammansatt problematik etablera parallella stödinsatser genom samordning mot ett gemensamt mål. För att kunna samordna insatser och för att kunna ge rätt stöd på rätt sätt behöver fördjupade kartläggningar genomföras i ett tidigt skede av mötet med ungdomen i fråga. En bidragande orsak till att ungdomar är i utanförskap under lång tid är just att deras behov inte blir tydliga förrän de redan har varit utanför arbete och utbildning under lång tid samt att inte tillräckligt kraftfulla insatser erbjuds i ett tidigt skede av utanförskapsprocessen. När behov och förutsättningar har blivit tydliggjorda och relevanta stödaktörer är beredda att samordna sina resurser för individens bästa så behöver en gemensam strategi/handlingsplan upprättas och insatser sättas in. Ofta behövs förberedande insatser med fokus på att bidra till att de arbetssökande skulle kunna öka sin motivation, få självinsikt, framtidstro samt öka sitt eget ansvarstagande för att skapa en plattform för sin egen försörjning genom utbildning och/eller arbete. Sådana insatser kan göras av en livsvägledningscoach men också av studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, socialsekreterare och andra resurser. Ett generellt problem som uppfattas av många resurspersoner i offentliga verksamheter är, som ovan beskrivits, att tidspress leder till att utredningen av individens behov och förutsättningar ofta inte är tillräckligt djupgående när det gäller personer med sammansatta och komplicerade behov. Detta leder till mycket långa perioder utanför utbildning eller arbete vilket i sin tur medför behov av förberedande och motiverande insatser för att dessa ungdomar ska kunna ta del av det reguljära resursutbudet inom utbildnings- och/eller arbetsmarknadsområdet. Sådana insatser genomförs i Eslöv av Eslövs folkhögskola såväl på uppdrag av Arbetsförmedlingen som på uppdrag av den nämnda Finsamprocessen Oden. Dessa insatser behövs och är i dagsläget inte fullt utnyttjade. Behoven kan dock komma att växa när utbildningskontrakt börjar tecknas med ungdomar mellan 20 och 24 år. Behovet bör kunna tillgodoses inom ramen för reguljär verksamhet. Under förväntas Eslövs kommun bemanna Mötesplatsen med en tjänst som livsvägledningscoach genom medel från den sociala investeringsfonden. Därefter är tjänsten avsedd att finansieras inom ramen för reguljär verksamhet. Rekryteraren kommer tillsammans med övrig personal i samverkan dels ansvara för vidareutveckling av samverkan mellan kommun, Arbetsförmedling och arbetsgivare och dels vara en resurs i arbetet med att kontinuerligt etablera relationer med arbetsgivare och följa upp samarbetsavtal med dem. Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

34 Nyanställd rekryterare förutsätts tillsammans med befintliga resurser för anordnande av praktik med mera samordna både Arbetsförmedlingens och kommunens utåtriktade arbetsgivarkontakter. Intentionen är att bygga upp långsiktiga samverkansrelationer med ett större antal arbetsgivare, framförallt med småföretag som har återkommande rekryteringsbehov, men behöver stöd i rekryteringsprocessen. Arbetsförmedlingen har drivit flera uppmärksammade utvecklingsprojekt med denna inriktning, bland annat i samarbete med Företagarna, som kommer att utgöra viktiga lärdomar i processen att utveckla en modell för den lokala och regionala arbetsmarknaden. Även om småföretagen prioriteras ska rekryteraren disponera resurserna de samlade resurserna så att hela arbetsmarknadens potential tillvaratas. Utbildningskontrakten förutsätter många bra arbetstränings- och praktikplatser och traineejobben kräver grundläggande information och kommunikation mellan olika parter där rekryteraren behöver vara delaktig i dialogen. De arbetsgrupper som bildas i för att utveckla de ovan angivna områdena i samverkan ska ha en bred representation från de verksamheter som är representerade i projektverksamhetens styrgrupp. Efter förberedelse- och etableringsperioden så kommer representationen i arbetsgrupperna enbart att utgöras av personal som arbetar med deltagarna. Övriga i arbetsgrupperna kommer tillsammans med representanter för personal att därefter utgöra referensgrupp för projektverksamheten. 14. Implementering i ordinarie verksamhet Beskriv kortfattat planen för implementering i ordinarie verksamhet under/efter projektslut. Projektverksamheten avslutas men verksamheten drivs då vidare med reguljära resurser utifrån ett uttalat behov av samverkan och den organisation och de arbetsmetoder som utvecklats under projektets gång. För att detta ska vara möjligt behövs dock förberedelser för implementeringen som behöver finnas med i tankarna redan från start men som intensifieras under 2017: Parterna behöver tillsammans föra en dialog kring begreppet implementering och vad man lägger i detta. Parterna behöver gemensamt analysera effekterna av samverkan för att kunna avgöra vad som kan implementeras i de samverkande organisationerna och hur detta ska ske. Parterna behöver också gemensamt analysera vilka erfarenheter och Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

35 kunskaper som kan spridas till andra och på så sätt ge upphov till ringar på vattnet i fråga om samverkan. Det är viktigt att projekten ligger i linje med organisationens verksamhetsidé. Det behöver finnas en klar ansvarsfördelning för implementeringsarbetet. Lagmässiga och budgetmässiga hinder behöver vara undanröjda. Det måste finnas ett ekonomiskt utrymme. Därför behöver samverkansparterna vara införstådda med att omprioriteringar i budget kan bli nödvändigt för att kunna behålla funktioner som bidrar till mervärden. Beslutet om implementering bör tas så sent som möjligt i projektet för att få bästa möjliga beslutsunderlag men ska vara väl förberett så att det inte blir några glapp i verksamheten. Utifrån de prioriteringar som gjorts i början av året på ytterligare utveckling av samverkansplattformen intensifieras sedan genomförandet av insatser i samverkan under resten av året. I likhet med föregående år görs sedan i oktober månad 2017 en ny kartläggning och analys av målgruppens behov som kan utgöra underlag för beslutet om implementering av verksamheten. 15. Övrig information Då det var svårt att lägga in information i tabellerna för målbild, kommunikationsplan samt uppföljning och utvärdering bifogas dessa istället som bilagor. 16. Bilagor Specificera bilagor som tillhör projektet så här långt. Bilaga nr 1: Kartläggning av målgruppen Bilaga nr 2: Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga nr 3: Målbild Bilaga nr 4: Kommunikationsplan Bilaga nr 5: Uppföljning och utvärdering Kommunledningskontoret Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post kommunledningskontoret@eslov.se Webb

36 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Syftet med kartläggningen är att samverkansparterna ska ha en gemensam bild av målgruppens storlek, sammansättning och behov. Utifrån kartläggningen har samverkansaktörerna kommit överens om målsättningar för samverkan. Måluppfyllelsen ska följas upp. Den initiala kartläggningen blir då det föreläge utifrån vilket förändringar senare kan mätas. Kartläggningen ska vara så heltäckande som möjligt. Kvantitativs data på följande områden redovisas: Unga som inte fullföljer gymnasiet Antal unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar Antal unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet Antal unga som är deltidsarbetslösa Antal unga som inte står till arbetsmarknadens förfogande Unga som varken arbetar eller studerar Undersysselsatta unga Kartläggningen ska också belysa skillnader i fråga om: Kön Ålder Funktionsnedsättning Födelseland Utbildningsnivå Kvalitativa data om målgruppens behov och förutsättningar har samlats in genom intervjuer, dialogsamtal, workshop och tillvaratagande av kunskaper från forskning och annan erfarenhet. En kartläggning av den lokala målgruppens intresse för utbildningskontrakt är under genomförande och kommer att redovisas i ansökan. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 1

37 Unga som inte fullföljer gymnasiet Det är enligt mallen för överenskommelsen så viktiga indikatorer som ska belysas: Ungdomar som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Ungdomar som inte fullföljer sin utbildning inom 3 år. Man kan återuppta avbrutna gymnasiestudier i gymnasieskolan innan man fyller 20 år. Från hösten det år man fyller 20 år kan man under vissa omständigheter söka in på Komvux för att studera antingen på grundläggande nivå eller på gymnasial nivå. Alla ungdomar som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Gymnasieskolan består av Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan i sin tur består av olika typer av program: 18 nationella treåriga program (varav 12 är yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program) med följande strukturer:» Gymnasiegemensamma ämnen» Programgemensamma ämnen» Inriktningar» Programfördjupningar» Examensarbete 5 introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Särskilda utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen. Gymnasiesärskolan har yrkesinriktade nationella program, individuella program och särskilda utbildningar. För att vara berättigad till yrkesprogram i gymnasieskolan nationella krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen i grundskolans årskurs 9. För att vara berättigad att delta i högskoleförberedande program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik samt ytterligare nio ämnen i grundskolans årskurs 9. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 2

38 Andelen ungdomar som inte är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program Uppgifter från skolverkets databas SIRIS visar följande data beträffande behörighet till gymnasieskolan för elever i Eslöv läsåret 2014/2015: Totalt fanns 307 elever i årskurs 9. 16,3 procent av eleverna var inte behöriga att söka till ett nationellt program (men erbjuds då introduktionsprogram). 83,7 procent var behöriga att söka till ett yrkesprogram. 82,7 procent var behöriga att söka till ett estetiskt program. 81,1 procent var behöriga att söka till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapliga program. 81,1 procent var behöriga att söka till naturvetenskapligt och tekniskt program. Siffrorna för behörighet är genomgående lägre än medeltalet för jämförbara kommuner. Andelen ej behöriga utgörs av 50 elever. 18,8 procent (30 elever) och lägre för pojkarna, 13,6 procent (20 elever). Det är således en skillnad på 5,2 procent mellan könen. Andelen ungdomar som inte fullföljer sin utbildning inom 3 år Alla nationella gymnasieprogram är treåriga och omfattar poäng. Det innebär att en elev normalt sett ska ha fått avgångsbetyg efter tre år. För att få en examen krävs att eleven uppnått godkända betyg i minst poäng och inom ramen för dessa poäng ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt gymnasiearbetet. Uppfyller inte eleven kraven efter tre års studier utfärdas ett studiebevis. Data för läsåret 2011/2012 (ovan bestämmelser är kopplade till läroplanen Gy 11) visar att: Sammanlagt 318 elever påbörjade gymnasieskolan det läsåret. 251 elever gick på nationella program, (varav 145 på yrkesprogram och 106 på högskoleförberedande program). Övriga 67 gick introduktionsprogram, varav 29 elever inom språkintroduktion. Tre år senare hade 51,6 procent av samtliga elever erhållit en examen och 4,7 procent ett studiebevis. 43,7 procent hade således inte fullföljt sina gymnasiestudier inom förväntade 3 år. Skillnaderna mellan de olika programmen är dock betydande. Av elever som gått yrkesprogram erhöll 60,7 procent en examen och 8,3 procent ett examensbevis. Elever i Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 3

39 De 67 elever som gick introduktionsprogram erhåller varken examen eller studiebevis. Samverkansparterna i Eslöv delar Duas uttryckta uppfattning att unga som inte påbörjar gymnasiet, hoppar av eller inte fullföljer gymnasieutbildningen löper stor risk för återkommande arbetslöshet. Av denna anledning redovisas gruppen utan fullgjord gymnasieutbildning som är registrerade hos Arbetsförmedlingen i det följande. Gruppen år utan gymnasieutbildning och möjligheterna till studier på Komvux Av statistik från Arbetsförmedlingen framgår det att: Sammanlagt 127 ungdomar mellan år som saknade gymnasieutbildning i september månad 2015 var inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Dessa utgjorde 35 procent av samtliga arbetssökande i detta åldersintervall. Av de sökande som saknar gymnasiekompetens utgjorde kvinnor 33,9 procent och män således 66,1 procent. Från hösten det år man är 20 år kan man under vissa omständigheter söka in på Komvux. I skollagen sägs beträffande kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (20 kap. 16 ) att Varje kommun ska erbjuda utbildning på g ymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19 har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. I 19 sägs att En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 och som har en examen från ett yrkesprogram i g ymnasieskolan enligt 16 kap. 27 men inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbildning på g ymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet. I 16 andra stycket sägs att Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Av intervju med rektor för Komvux framgår att utbudet av kommunal vuxenutbildning inte är tillräckligt. Kommunen erbjuder platser enligt 19 och 20 ovan men inte efter det som framgår som är mellan 20 och 24 år och är berättigade till insatserna i fråga. Det krävs dock förberedelser i form av kartläggning av behoven samt anskaffning av personal, lokaler och andra nödvändiga resurser. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 4

40 Unga som varken arbetar eller studerar I den här gruppen inräknas: Inskrivna hos Arbetsförmedlingen oavsett utbildningsnivå (ej deltidssökande eller ombytessökande). Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd. Unga inom kommunens aktivitetsansvar. Unga som inte har kontakt med någon myndighet (hemmasittare/unga utanför). Statistik från Arbetsförmedlingen Av statistik från Arbetsförmedlingen för september månad 2015 framgår att: Vid utgången av september månad 2015 fanns sammanlagt 487 kvarstående arbetssökande i åldersintervallet år på Arbetsförmedlingen i Eslöv. Av dessa var 162 personer öppet arbetslösa (33,3 procent) medan 192 personer hade insatser (39,4 procent) sökande deltog i program med aktivitetsstöd och 34 ungdomar hade ett arbete med stöd. 73 ungdomar hade ett arbete utan stöd (15 procent). Av dessa var 52 ungdomar undersysselsatta (71,2 procent) eller hade en tillfällig anställning. Av det totala antalet inskrivna sökande mellan 16 och 24 år så utgör åldersgruppen år 125 personer (25,7 procent) och åldersintervallet år 362 personer (74,3 procent). Av de sökande i åldersintervallet år, 125 personer, saknade 63 personer gymnasiekompetens (50,4 procent). Av de sökande i åldersintervallet år, 362 personer, saknade 127 personer gymnasiekompetens (35 procent). 320 ungdomar mellan 16 och 24 år var således inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Eslöv vid mättidpunkten antingen som öppet arbetssökande (162 ungdomar) eller som sökande i program med aktivitetsstöd (158 ungdomar). De öppet arbetslösa utgjordes av 74 kvinnor (45,7 procent) och 88 män (54,3 procent). Sökande i program med aktivitetsstöd utgjordes av 60 kvinnor (38 procent) och 98 män (62 procent). Av sammanlagt 134 kvinnliga arbetssökande så var 55,2 procent öppet arbetslösa och 44,8 procent i program med aktivitetsstöd. Av sammanlagt 186 manliga arbetssökande var 47,3 procent öppet arbetslösa och 52,7 procent i program med aktivitetsstöd. I hela gruppen på 320 sökande, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, hade 117 sökande (36,6 procent) inte avslutat sin gymnasieutbildning. Gruppen utan gymnasieexamen utgjordes av 48 kvinnor (41 procent) och 69 män (59 procent). Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 5

41 I hela gruppen på 320 sökande, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, var 229 ungdomar födda i Sverige (71,6 procent) och 91 ungdomar utrikes födda (28,4 procent). Åldersmässigt är gruppen uppdelad på följande sätt:» Av de totalt 320 inskrivna ungdomarna (öppet arbetslösa samt i åtgärd med aktivitetsstöd) mellan 16 och 24 år är 20 personer år gamla (6,3 procent).» Av de totalt 320 inskrivna ungdomarna (öppet arbetslösa samt i åtgärd med aktivitetsstöd) mellan 16 och 24 år är 56 personer år gamla (17,5 procent).» Av de totalt 320 inskrivna ungdomarna (öppet arbetslösa samt i åtgärd med aktivitetsstöd) mellan 16 och 24 år är 244 personer år gamla (76,3 procent). Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd Av statistik från förvaltningen Arbete och Försörjning framgår att 134 personer under 25 år i september månad 2015 uppbar ekonomiskt bistånd. Av dessa var 21 personer år och 113 personer mellan 20 och 24 år. Gruppen utgjordes av 55 kvinnor och 79 män. Under 2014 uppbar: 5 kvinnor mellan 16 och 19 år försörjningsstöd. 8 män mellan 16 och 19 år försörjningsstöd. 87 kvinnor mellan 20 och 24 år försörjningsstöd. 131 män mellan 20 och 24 år försörjningsstöd. Sammanlagt 231 personer mellan 16 och 24 år försörjningsstöd. Orsakerna bakom behoven av försörjningsstöd är delvis olika för män respektive kvinnor. För kvinnor såg det ut på följande sätt. 60 procent hade försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. 20 procent hade försörjningsstöd i huvudsak på grund av psykisk ohälsa. 10 procent hade försörjningsstöd i huvudsak på grund av sociala skäl. 10 procent hade försörjningsstöd av andra skäl. För männen såg det ut så här: 70 procent hade försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. 10 procent hade försörjningsstöd i huvudsak på grund av psykisk ohälsa. 10 procent hade försörjningsstöd i huvudsak på grund av sociala skäl. 10 procent hade försörjningsstöd av andra skäl. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 6

42 Individer i kommunens aktivitetsansvar Av redovisning rörande det kommunala aktivitetsansvaret för perioden framgår följande: 325 ungdomar har varit aktuella för det kommunala aktivitetsansvaret under vårterminen Av dessa hade 32 ungdomar en anställning, 45 ungdomar en annan sysselsättning och 8 ungdomar var föremål för åtgärd. 180 ungdomar studerade på grundskola (15), introduktionsprogram (150) eller var i andra studier (15). Återstående 60 ungdomar hade antingen ingen sysselsättning (24 ungdomar) eller en okänd sysselsättning (36 ungdomar). Sammanlagt 27 ungdomar har varit föremål för olika aktiviteter inom det kommunala aktivitetsansvaret enligt redovisningen. Av intervju framgår att det handlat om vägledande och coachande samtal samt praktikplatser. Unga som varken arbetar eller studerar enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) Unga som varken arbetar eller studerar förkortas UVAS. Måttet är baserat på registerdata. hela populationen. Haft inkomster över ett basbelopp ( kronor år 2012). Inte arbetspendlat till Norge eller Danmark, Enligt temagruppen Unga i arbetslivet fanns 2012 i Eslöv sammanlagt 283 unga mellan 16 och 24 år som innefattades i begreppet UVAS. I gruppen fanns 126 kvinnor (44,5 procent) och 157 män (55,5 procent). Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 7

43 Undersysselsatta unga I september månad 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen 52 unga mellan 16 och 24 år registrerade med tim-, deltid eller tillfällig anställning. Hos kommunen är ett okänt antal ungdomar mellan 16 och 24 år anställda på timmar eller deltid. Arbete pågår för att ta fram dessa uppgifter inför ansökan. Sammanfattande bild av ovan angivna volymer Nedan redovisad tabell ger en samlad bild av ovan angivna volymer. Kartläggningen visar att vissa ungdomar hamnar i utanförskap redan under grundskolans högstadium. Siffror för läsåret 2014/2015 visar att 16,3 procent av eleverna i årskurs 9 i Eslöv inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Dessa 50 ungdomar utgjordes av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning 2011/2012 vid uppföljning 3 år senare ännu inte hade fullföljt sin utbildning. Sammanlagt 325 ungdomar omfattades under första halvåret 2015 av den kartläggning som kommunen gör inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Av kartläggningen i fråga framgår dels att huvuddelen av ungdomarna arbetade eller studerade men 60 ungdomar saknade sysselsättning eller hade en sysselsättning som var okänd. Gruppen som Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 8

44 studerade inom ramen för olika introduktionsprogram var mycket stor, 150 ungdomar. Utrikes födda utgör cirka två tredjedelar av de elever som är i introduktionsprogram. I aktuell nationell undersökning har uppmärksammats att dessa ungdomar har stora svårigheter att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan och i hög utsträckning avbryter sina studier. Såväl ungdomarna utan känd sysselsättning som de ungdomar som går i introduktionsprogram kommer att ha svårigheter att komma i arbete. Kartläggningen visar också att det i september månad 2015 fanns 487 registrerade arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Eslöv. Av dessa saknade 190 (63 ungdomar mellan 16 och 19 år samt 127 ungdomar mellan 20 och 24 år) gymnasiekompetens. Det innebär att dessa utgjorde 39 procent av de sökande i åldersintervallet år. Om man enbart ser till de ungdomar som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (320 ungdomar) så hade 117 ungdomar (36,6 procent) inte avslutat sin gymnasieutbildning. Målgruppens behov och förutsättningar En del i kartläggningen har också utgjorts av att kvalitativt beskriva relevanta områden som rör målgruppens behov och förutsättningar i relation till utbildning och/eller arbete. En enkätundersökning genomförs (men är inte klar) för att få in synpunkter från ungdomarna själva. Orsaker bakom avhopp från gymnasieskolan Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter långvarig frånvaro Behov av mer praktik och mindre teori Stökig skolmiljö Fel programval Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Dåliga hemförhållanden De intervjuer som genomförts under kartläggningsarbetet inför tecknande av den lokala överenskommelsen har bekräftat denna bild. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 9

45 Behoven i målgruppen är heterogena Det framgår också av genomförda intervjuer att det som är gemensamt för nästan alla som hamnar i utanförskap är att symptomen funnits under lång tid. Ofta reagerar de organisationer som möter ungdomar i utanförskap reaktivt istället för proaktivt. En viktig faktor i detta som påtalats av och att inte tillräckligt verksamma insatser sätts in i ett tidigt skede. Detta mönster är det viktigt att bryta. Förebyggande insatser är både nödvändiga och lönsamma. Det är också viktigt, enligt de intervjuade, att se individens behov i ett helhetsperspektiv. Detta sker dock alltför sällan då de samhälleliga stödverksamheterna är organiserade i stuprör och är inriktade på att genomföra avgränsade insatser inom en avgränsad budget. Flertalet intervjuade konstaterar att det inte fungerar att lösa komplexa problem utan samordning. Av kartläggningsmaterialet framgår att ungdomarna i målgruppen är har mycket heterogena behov: Som framgår saknar mer än en tredjedel av de sökande på Arbetsförmedlingen gymnasial utbildning vilket försvårar etableringsmöjligheterna då den del av arbetsmarknaden där förgymnasial utbildning är konkurrenskraftig ständigt krymper. Många ungdomar, även de som har fullföljt gymnasiet, känner inte till hur arbetsmarknaden fungerar och/eller har ingen som helst/mycket begränsad arbetslivserfarenhet. av studier. Många ungdomar har inga uttalade mål för framtiden och vet inte vad de vill göra av sin framtid. Det är generellt svårt att komma in på en arbetsmarknad med ett stort utbud av arbetskraft, särskilt som man som ungdom ofta saknar nätverk mot arbetslivet. Ovanstående leder till att en del ungdomar saknar framtidstro, drivkraft och självförtroende. Framträdande orsaker bakom ungdomsarbetslöshet Rapporten Ungdomsarbetslöshet Mått, orsaker och politik, (Oscarsson 2013), framhåller 5 generella riskfaktorer för ungdomars arbetslöshet: Låg utbildningsnivå på såväl individ- som familjenivå Funktionshinder Invandrarbakgrund Bosatt i glesbygd och småstäder Låg hushållsinkomst Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 10

46 Unga män är en grupp som generellt har högre risk för arbetslöshet (vilket också framgår av statistiken). Rapportförfattaren betraktar personer i åldersintervallet år som tillhörande kategorin ungdomar. I detta åldersintervall har ungdomar i åldern år högst risk för arbetslöshet. Många ungdomar varvar perioder av tidsbegränsade anställningar med kortare perioder av arbetslöshet. De som fortfarande studerar tar i högre utsträckning än tidigare extrajobb. Oscarsson visar i sin rapport att för ungdomar som inte har slutbetyg från gymnasiet är sannolikheten för försörjning genom försörjningsstöd 6 gånger högre än för de som har slutbetyg. Forskarna Hensvik & Nordström Skans visar i rapporten Kontakter och ungdomars arbetsmarknadsinträde (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2013:20) att 40 procent av alla anställningar i Sverige erhålls genom kontakter. Många ungdomar, särskilt långtidsarbetslösa, saknar sådana kontakter. Även forskaren Peter Håkansson framhåller att kontakter och nätverk har stor betydelse för möjligheterna att skaffa ett arbete. I rapporten Ungdomsarbetslösheten om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital (2011) presenterar han en modell som utgår från att arbetslösheten påverkas av individens tillgång på socialt kapital, utbildning samt ålder. Håkansson visar i sin forskning att tillgången till socialt kapital i form av nätverk minskar risken för arbetslöshet och att föreningsaktiva ungdomar i mindre utsträckning är arbetslösa i jämförelse med icke föreningsaktiva. Om en arbetssökande har ett socialt kapital i form av relevanta nätverkskontakter eller om arbetsgivaren själv känner den arbetssökande så uppfattar arbetsgivaren att risken med anställningen minskar genom den tillit som genereras av det sociala kapitalet. Drivkraft och motivation en viktig förutsättning i arbetet I kartläggningen har många aktörer fört fram vikten av att arbeta konstruktivt med att stimulera ungdomarnas drivkraft och motivation för att nå framgång. Daniel H Pink har sammanställt information om motivationsteorier från en rad forskare som är av stor betydelse att beakta i utformningen av insatser för den nu aktuella målgruppen. Det grundläggande tänkandet utgår från två typer av personlighetstyper: Typ X. Denna typ av personer drivs av yttre motivationsfaktorer snarare än inre och bryr sig mindre om den inre tillfredsställelsen i en aktivitet och mer om de yttre belöningar som denna aktivitet leder till. Typ I. Denna typ av personer drivs mer av inre önskemål mer än av yttre och är mindre inriktade på de yttre belöningar som arbetet kan leda till och mer på den inre tillfredsställelsen i själva arbetet. Alla människor har en blandning av dessa personlighetstyper i sig men en typ är oftast dominerande. En människa är inte av en händelse en viss personlighetstyp utan man formas till att bli en viss typ av personlighet. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 11

47 Daniel H Pink skriver följande: Dessa beteendemönster är inga orubbliga personlighetsdrag. De är benägenheter som växer fram ur omständigheter, erfarenheter och sammanhang. Eftersom Typ I-beteende delvis uppstår ur universella mänskliga behov har det inget att göra ned ålder, kön eller nationalitet. Forskningen visar att när människor väl lärt sig grundläggande sedvänjor och attityder och kan utöva dem i en stödjande miljö innebär det ett enormt uppsving för deras slutresultat. Varenda Typ X kan bli Typ I. Författaren menar att typ I är den personlighetstyp som behöver genereras för att möta kravet i det Typ I alltid presterar bättre i längden. Författaren menar att en person som drivs av yttre belöningar kan prestera ett gott resultat på kort tid men att intensiteten i arbetet snabbt trappas ner. Författaren menar att bevisen pekar tydligt på att de mest framgångsrika personerna ofta inte strävar efter det som vanligen betraktas som framgång. De arbetar sig hårt och idogt genom alla svårigheter tack vare en inre önskan att kontrollera sitt eget liv, lära mer om världen och åstadkomma något bestående. Typ I är en förnybar energikälla. Författaren liknar typ X vid användningen av kol som energikälla den är billig, enkel och effektiv. Samtidigt blir effekterna långsiktigt problematiska utifrån miljöpåverkan. Samma resonemang kan föras gällande arbetskraft av typ X som drivs av yttre faktorer. Denna typ presterar goda resultat på kort sikt men medför ofta problem på längre sikt. Typ I däremot liknar författaren vid grön energi som producerar mindre explosiva resultat med kan nyttjas under en mycket längre tid med en betydligt större säkerhet. Då typ I drivs av inre faktorer krävs det endast små insatser i omgivningen för att hålla drivkraften vid liv. människor som drivs av inre motivation en bättre självkänsla, bättre relationer till andra Utifrån denna information är det av vikt att den personal som möter ungdomarna arbetar aktivt med att stimulera en typ Y-personlighet. Detta gör vi enligt Pink genom att beakta följande: Självstyre alla människor vill vara autonoma och känsla av självstyre stimulerar inre motivation. Det viktiga är att individen känner att denne styr över sin uppgift, sin tid, sitt arbetssätt och sitt team. Mästerskap alla människor vill bli bättre på det som är viktigt för en. För att stimulera inre att vi känner att utmaningen är hanterbar utifrån den kapacitet man har sedan innan. Ibland behöver individen hjälp att se sin kapacitet för att se att uppgiften är möjlig att klara av. Det är viktigt att utmana detta ger mästerskap. Meningsfullhet alla människor vill vara del av någonting större än sig själv. Det är därför viktigt att se meningen med de uppgifter man ska göra. Detta kan man beakta genom att hela tiden ha med sig frågan varför. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 12

48 Beslutsfattande och delaktighet Ytterligare en viktig del av att stimulera inre motivation är att jobba med vägledning och beslutsfattande på ett aktivt sätt. fattande/beslutsfattare: Instinktiva beslutsfattare Emotionella beslutsfattare Rationella beslutsfattare Vad gäller instinktiva beslutsfattare förlitar sig denna typ av beslutsfattare enligt Tornell mycket på magkänslan, hur det känns i kroppen, när de ska fatta ett beslut. Gemensamt för denna typ av beslutsfattare är att de önskar kontroll över situationer och vill inte låta sig påverkas av andra. För att inte låta sig påverkas av andra har instinktiva beslutsfattare tre strategier att använda sig av; att se till att man blir en bestämmande aktör i en grupp, att dra sig tillbaka och därmed inte låta sig påverkas och att snabbt skaffa sig en bestämd uppfattning om vad som är rätt och fel och sprida denna upp- fattning i gruppen. Instinktiva beslutsfattare fattar vidare ofta beslut genom att jämföra med tidigare fattade beslut. Emotionella beslutsfattare fattar beslut genom att jämföra och värdera. Detta görs ofta genom att de ställer frågor till sig själva vilket val som ger dem mest eller hur beslutet kommer att påverka deras process. Emotionella beslutsfattare är enligt Tornell i sitt val även väldigt knutna av hur andra personer kommer att uppfatta deras beslut. Detta gör emotionella beslutsfattare känsliga för andras åsikter och bedömning och att de hittar stödet för sitt beslut utanför sig själva. Detta yttrar sig i olika strategier för att hantera beslutsfattande. En del fattar beslut för att nå en position där de är upp- skattade och behövda medan en annan del inom denna kategori strävar efter en position där de blir beundrade för sina prestationer och fattar därför beslut utifrån detta. Rationella beslutsfattare strävar efter att fatta beslut på rationella grunder och bygger därför beslut utifrån intellektuella och kunskapsknutna grunder. Den underliggande drivkraften i att vilja fatta beslut utifrån fakta är att denna typ av beslutsfattare har ett stort behov av att känna trygghet. val i fakta; att samla så mycket information som möjligt och bygga strukturer i huvudet som kan ligga till grund för ett beslut, att räkna ut tänkbara scenarion och fatta beslut med eventuella risker i beaktande samt att planera framåt genom att se vilka möjligheter som ryms inom ett eventuellt beslut. För att stimulera en inre drivkraft som också är hållbar är det av vikt att skapa ett arbetssätt som bygger på att ungdomen kan fatta ett rationellt och välgrundat beslut. Detta stimulerar nämligen även ett aktivt ägarskap hos individen över sitt beslut och sin planering. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 13

49 Arbetsmarknadscoachning är en av dessa metoder/verktyg. Det förhållningssätt som arbetsmarknadscoachning bygger på är väldigt närliggande de motivationsteorier som presenterades ovan. Essensen i arbetsmarknadscoachningen är att individen ska äga sin egen planering och process. på om man jobbar på ett sätt som stimulerar ägarskap hos individen kan man ställa sig ett antal enklare frågor: Vem tar initiativ till träffar? Vem har en agenda för mötet? Vem driver samtalet i mötet? Vem har uppgifter med sig från mötet? Om svaren på dessa frågor inte är individen arbetar man med en samtalsmetod som stimulerar ett begränsat ägande hos individen. Attityd Ytterligare en viktig aspekt att beakta är begreppet attityd. Ungdomsstyrelsen genomför med jämna mellanrum attitydundersökningar som publiceras i en skrift. Den senaste publikationen av detta slag publicerades 2013 och har titeln Unga med attityd. I denna publikation redovisas en rad trender som är relevanta i relation till uppbyggnaden av verksamhet om ska möta ungdomsgruppen. Vad gäller studier konstateras det i publikationen att dagens ungdomsgeneration är mer välutbildade än samtliga tidigare generationer. De ungdomar som har deltagit i attitydundersökningen uppger att incitamenten till att studera främst handlar om möjligheterna till att få ett bra jobb, möjligheten att ägna sig åt sitt intresse samt möjligheten att utvecklas. Bland de ungdomar som deltog i undersökningen och som var långtidsarbetslösa (arbetslösa mer än sex månader) i högre utsträckning angav För att slippa vara arbetslös som incitament för att studera än övriga ungdomar. Detta speglar att majoriteten av ungdomarna väljer studier baserat på en inre drivkraft medan arbetslösa ungdomar i högre utsträckning drivs av yttre drivkraft. Detta är av stor betydelse för vilka resultat som kan förväntas presteras till följd av beslutet att studera. Vad gäller arbete har Ungdomsstyrelsen i undersökningen ställt följande fråga: Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad av det?. Högst andel av de svarande angav följande tre faktorer som viktiga: God arbetsmiljö Bra chef/ledning Trevliga arbetskamrater Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 14

50 undersökning som genomfördes 2007 och den som genomfördes En av dessa är följande: Bland de yngre har medelvärdet ökat något för fast anställning och för att arbetet är på hemorten. Ungas medelvärde har minskat för egenskaperna: man får möjlighet att kombinera arbete med hem och barn, man får möjlighet att förverkliga sina idéer, arbetet är självständigt, det är fria arbetstider samt att arbetet ger status. Det framgår vidare i Ungdomsstyrelsens rapport att unga som är arbetslösa ställer lägre krav på egenskaper i arbetet än de ungdomar som arbetar eller studerar: När vi jämför unga med olika typer av sysselsättning, studier och arbete samt de som är arbetslösa, är ett genomgående mönster att medelvärdena för unga arbetslösas svar är lägre för merparten av egenskaperna studerande unga gör. bekräftar påståendet att unga arbetslösa har högre krav än tidigare, eller än andra grupper, på ett arbete goda möjligheter till utbildning och utveckling i arbetet, arbetet bidrar med något som är viktigt för andra, arbetet ger status och man får möjlighet att förverkliga sina idéer, mycket lägre för arbetslösa unga än för studerande och arbetande unga som inte arbetar skiljer sig åt. Den trend som redovisas i ovan redovisade citat är intressant att kombinera med andra trender som redovisas i publikationen. Framförallt följande trender: Åldersgruppen 16 till 29 år uppger i betydligt högre utsträckning att arbetslösa har rätt att säga nej till ett jobb de inte vill ha. I denna statistik är ungdomar utan arbete överrepresenterade i åsikten att arbetslösa ska ha rätt att tacka nej till jobb som de inte vill ha. Åldersgruppen 16 till 29 år uppger samtidigt att unga bör anstränga sig mer för att få ett arbete. Värt att notera är dock att de som uppger detta i mycket hög utsträckning är de ungdomar som arbetar och studerar. De i åldersgruppen som varken arbetar eller studerar håller i betydligt lägre utsträckning med om detta. Åldersgruppen 35 till 74 år uppger i betydligt högre utsträckning att det för alla ungdomar som är arbetslösa ska vara obligatoriskt att delta i jobbprojekt. Personer i åldersgruppen 16 till 29 år som varken arbetar eller studerar håller i lägst utsträckning med om att deltagande i jobbprojekt bör vara obligatoriskt för arbetslösa ungdomar. Samtlig information ovan om attityd är av stor vikt att beakta i arbetet med ungdomsgruppen. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 15

51 Det handlar inte bara om att vara utanför utbildning och arbete grupp på cirka 300 ungdomar mellan 20 och 24 år som är utanför utbildning och arbete (2012 var siffran 283 ungdomar). Denna siffra kan jämföras med antalet ungdomar registrerade på Arbetsförmedlingen i september månad 2015 som var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd som uppgick till sammanlagt 320 ungdomar. Av genomförda intervjuer och av kartläggningsmaterialet framgår att en betydande andel av de ungdomar som ingår i ovan redovisade grupper har problem utöver själva arbetslösheten. Särskilt framträdande problem är: Ekonomiska problem Bostadsproblem Missbruk Psykisk ohälsa Neuropsykiatriska funktionshinder Redovisad statistik från förvaltningen Arbete och Försörjning visar att 134 personer mellan 16 och 24 år under september månad 2015 uppbar försörjningsstöd. Av intervjuer framgår att ovan angivna problem är framträdande. Förutom att ett inte obetydligt antal ungdomar saknar en egen bostad så beräknas ett femtontal av dessa ha försörjningsstöd i första hand på grund av sociala problem (missbruk framträdande) och ett tjugotal ha försörjningsstöd i första hand på grund av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan har kopplingar till bland annat: Ångest Depression Beroendeproblematik Medberoende Familjehinder Låg självkänsla Isolering Kognitiva brister Stress Av en undersökning från Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd 2007, framgår att unga personer som är arbetslösa påverkas mer negativt av arbetslöshet i relation till upplevd hälsa än äldre. Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 16

52 utvärdering 2014 visas att ungdomar är en tongivande grupp inom samordningsförbundens verksamhet. Denna grupp marknaden. Samtidigt har de en arbetsförmåga som gör att daglig verksamhet (LSS) inte är ett alternativ. Enligt Riksförbundet Attention är de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna ADHD, Aspbergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom. Även relaterade tillstånd som till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. Det framgår av intervjuerna att en del av målgruppen unga som inte är i utbildning eller arbete har neuropsykiatriska funktionshinder och att dessa i betydande utsträckning också är outredda. För närvarande drivs ett välfärdsprojekt inom ramen för Eslövs kommuns sociala investeringsfond för att uppmärksamma Identifierade behovsgrupper Samverkansparterna har i dialogen inför tecknande av lokal överenskommelse kring insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i Eslöv utifrån kartläggningen uppfattat hela målgruppens behov som Kartläggningen visar som påpekats att behoven i målgruppen är heterogena. Den samlade målgruppen en grupp undersysselsatta (alla uppgifter ännu inte kända) av vilka 52 personer mellan 16 och 24 år var registrerade hos Arbetsförmedlingen i september saknar förutsättningar för detta. Enligt genomförda intervjuer med handläggare deltar dessa personer ofta i en rad insatser som inte ger önskat resultat. Så småningom visar det sig att personen i fråga behöver ett mer omfattande stöd och inte beräknas kunna stå till arbetsmarknadens förfogande under överskådlig Bilaga 1 - Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 17