Barnomsorg. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Kinda, Skara, Tibro, Vadstena och Vara

Transkript

1 Barnomsorg En jämförelse av kommunens Förskola och Familjedaghem ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Kinda, Skara, Tibro, Vadstena och Vara Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Övergripande information och förutsättningar Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Övergripande index Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Barnomsorgsindex Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Nöjd Brukar Index Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Kostnad och effektivitet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Information Utgångspunkter och beskrivning, webbinformation Resultat, webbinformation Kommentar Utgångspunkt och beskrivning, tryckt information och tillgänglighet Resultat, tryckt information och tillgänglighet Kommentar Projektledare för kommunerna i nätverket Rolf... 33

3 1.1 Bakgrund Nätverket Rolf är ett av tjugosju nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Götene, Kinda, Skara, Tibro, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har tidigare publicerat rapporterna Särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv och Hemtjänst en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv I denna tredje rapport har projektgruppen haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Barnomsorgen mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller brukar-/medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

4 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2007 och är i huvudsak hämtade från Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Dessa uppgifter avser Där inte annat anges innefattar barnomsorgen både förskola och familjedaghem ett till fem år. Nätverket Rolf har valt att titta på barnomsorgen ur sex olika delar. Rapporten består av följande delar: 1. Övergripande information och förutsättningar 2. Övergripande index 3. Barnomsorgsindex 4. Nöjd Brukar Index 5. Kostnad och effektivitet 6. Informationsgivning - Webbsidor - Tryckt information och tillgänglighet 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Rolf är ett av tjugosju nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Götene, Kinda, Skara, Tibro, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets tredje och avser barnomsorgen ur ett medborgarperspektiv. Generellt skiljer det avseende kommunernas förutsättningar för förskoleverksamheten. Andelen barn i barnomsorg varierar med 14 procentenheter mellan lägsta och högsta värde liksom antal barn per årsarbetare. När det gäller andel personal med högskoleutbildning är skillnaderna betydande. Avseende barnomsorgens öppettider, omfattning, inriktning, stöd och miljöarbete visar Skara och Tibro bäst resultat I syfte att fånga samverkan mellan personal, föräldrar och barn i verksamheten har nätverket försökt fånga kvaliteten i ett index för barnomsorgen. Här finns både likheter och skillnader. Det skiljer mellan kommunerna i vilken utsträckning barnomsorgen är stängd i samband med planering liksom inhämtning av föräldrarnas synpunkter och barnens möjlighet till inflytande och delaktighet. Vadstena utgör här ett gott exempel då kommunen har höga värden på samtliga indikatorer avseende samspelet mellan hem och förskola. Föräldrarnas och barnens nöjdhet med barnomsorgen har undersökts genom enkät. Föräldrarna är nöjda med verksamheten i de undersökta kommunerna och Nöjd Förälder Index varierar mellan 78 och 84 av 100 möjliga. Generellt är barnen mer nöjda än föräldrarna men ger lägre betyg på frågan Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då? I den här undersökningen finns ingen klar samvariation mellan nöjdhet och barnomsorgens utbud. Informationsgivning till kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och få svar på viktiga frågor? Kommunernas hemsidor och tryckta information har granskats liksom tillgängligheten. Här är det stor skillnad mellan kommunerna. På hemsidorna är det endast en fråga som besvaras av alla kommuner och för den tryckta informationen är resultatet än lägre. Vara har bäst resultat både för information på hemsidan och den tryckta. Här har samtliga nätverkets kommuner ett stort förbättringsområde. Kommunernas tillgänglighet har undersökts via e-post med förfrågan om information. Likaså här är variationen stor i vilken mån kommunen svarar på e- post och hur snabbt. Även här visar Vara bäst resultat. 5

6 3 Övergripande information och förutsättningar 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Jämförelsenätverket Rolf har sammanställt ett antal mått som ger en övergripande bild av kommunernas förutsättningar för förskoleverksamheten. Kvantitativa mått är de mest frekventa inom förskolans område och Skolverket har i sin kunskapsöversikt Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola lagt fast att personaltäthet, personalens kompetens och barngruppernas storlek har stor betydelse för kvaliteten i verksamheten. I frågan om vad som är god kvalitet gällande barngruppernas storlek ger Skollagen inte mycket vägledning, utan beskriver bara att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Personalens kompetens samt barngruppens sammansättning socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt samspelar med strukturella faktorer som personaltäthet och gruppstorlek. Uppgifterna nedan är hämtade från SCB:s Räkenskapssammandrag (RS) 2007 och sammanställningar från Kommundatabasen 2007 samt från Skolverket. Beakta därmed att en förändrad förskoleverksamhet det senaste året inte syns i siffrorna eftersom 2007 är basår. För kommunens del är resultaten intressanta att bryta ner på enhetsnivå men för rapportens del är det kommunens uppgifter som helhet som är av intresse och är även de som redovisas. 3.2 Resultat Barnomsorg 2007 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Antal folkbokförda barn 1-5 år Andel barn i barnomsorg 85 % 84 % 84 % 84 % 79 % 91 % 83 % Antal barn i förskola Andel barn i förskola 77 % 70 % 81 % 81 % 74 % 79 % 80 % Varav andel barn i enskild förskola Antal barn i familjedaghem Andel barn i familjedaghem Andel barn med annat modersmål än svenska Antal förskolor (samtliga driftsformer) Antal årsarbetare i förskola (samtliga driftsformer) Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola Andel förskolepersonal med pedagogisk högskoleutbildning Andel män i barnomsorgen* * Avser % 6 % 5 % 0 % 7 % 16 % 10 % % 13 % 3 % 4 % 5 % 12 % 2 % 4 % 8 % 6 % 12 % 12 % 5 % 6 % ,2 5,2 6,0 5,5 5,2 5,1 5,4 34 % 66 % 52 % 58 % 68 % 49 % 64 % 4 % 1 % 2 % 3 % 0 % 0 % 0 % 6

7 3.3 Kommentar Majoriteten av kommunerna ligger runt riksgenomsnittet på 5,2 inskrivna barn per årsarbetare, men Kinda sticker ut med 6,0 barn per årsarbetare. Även Vara och Skara ligger över riksgenomsnittet. Andel barn i barnomsorg varierar från 79 procent i Tibro till 91 procent för Vadstena. Övriga kommuner ligger lika kring 84 procent. Förskola som enskild verksamhet finns i alla kommuner utom Bollebygd. Skara har enskild verksamhet i liten utsträckning. Vadstena har störst andel barn i enskild verksamhet. Andel barn i familjedaghem är 13 procent i Götene och 12 procent i Vadstena, vilket är en mer än dubbelt så hög andel som i övriga kommuner. Mångfaldsfrågorna är aktuella inom förskolan och ett område som lyfts fram i läroplanen. Jämförelsenätverket har valt att titta på andelen män som arbetar i förskolan och andel barn med annat modersmål än svenska. Nätverkets utgångspunkt är att en mångfald i personal- och barngrupp bidrar positivt till verksamhetens mångfaldsarbete. Kommunerna i jämförelsen har endast några enstaka män som arbetar i verksamheten. Två kommuner, Tibro och Vadstena, har inga män i verksamheten. Vara har en låg andel män, 0,2 procent. Den kommun som har högst andel män i verksamheten är Bollebygd med 4 procent. Vad gäller andel barn med annat modersmål än svenska är siffrorna högre. Här har Tibro och Skara högst andel (12 procent) medan övriga kommuner ligger runt 6 procent. Personalens kompetens har enligt Skolverket 1 stor betydelse. Intressant blir att titta på måttet Andel förskolepersonal med pedagogisk högskoleutbildning. Detta är en av flera aspekter på personalens kompetens. Här varierar andelen från Bollebygds 34 procent till Tibros 68 procent. Frågeställningar för vidare analyser: 1) Spelar personaltätheten någon roll för kvaliteten inom förskolan? 2) Varför varierar andelen inskrivna barn i barnomsorg så mycket mellan kommunerna? 3) Varför varierar andelen inskrivna barn i familjedaghem så mycket mellan kommunerna? 4) På vilket sätt har personalens utbildningsbakgrund betydelse för kvaliteten inom förskolan? 1 Skolverkets kunskapsöversikt Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola 7

8 4 Övergripande index 4.1 Utgångspunkt och beskrivning För att ge en bild av de undersökta kommunernas barnomsorg har information om olika tjänster samlats in (öppettider, omfattning, inriktning, stöd, miljö). Varje tjänst bedöms genom indikatorer. Om kommunen kan erbjuda den indikator som beskrivs ges 3 poäng annars ges 0 poäng. 4.2 Resultat = Erbjuds inte (0 p) = Erbjuds (3 p) Tjänst Indikator Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Öppettider Omfattning Inriktning Stöd Miljö Kommunen erbjuder barnomsorg utöver kl , vardagar. Kommunen erbjuder barnomsorg nattetid. Kommunen erbjuder barnomsorg under helger. Kommunen erbjuder barnomsorg mer än 15 timmar/vecka till barn där föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga har rätt att själva välja vilken tidpunkt barnen vistas på förskolan. Inom kommunen finns tre eller fler olika pedagogiska inriktningar av barnomsorg att välja mellan. Kommunen har beslutade riktlinjer för stödet till barn i behov av särskilt stöd. Barnomsorgen har tillgång till stödteam eller elevhälsoteam eller annan stödfunktion för barn med behov av särskilt stöd. Kommunen har miljömål för inköp av ekologiska livsmedel inom barnomsorgen. Summa: (max 27 poäng) Andel av maxpoäng 33 % 22 % 33 % 56 % 56 % 22 % 11 % 8

9 Följande inriktningar finns inom barnomsorgen i kommunerna: Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Kristen X X X X X Natur- och friluft X X X Andel av inköpta livsmedel som är ekologiskt producerade: Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 0 % 0 % 10 % 3 % 0 % 0 % 0 % 4.3 Kommentar Utifrån nätverkets valda indikatorer är Skara och Tibro de kommuner som kan erbjuda bäst service beträffande öppettider. Skara och Tibro erbjuder barnomsorg såväl nattetid som under helger. Skollagen medför inte någon skyldighet för kommunerna att erbjuda förskoleplats nattetid eller under veckoslut. Kommunerna bör förlägga verksamheten, som enligt skollagen ska vara av pedagogisk natur, till sådana tider som passar de flesta vårdnadshavare. Någon skyldighet att tidsmässigt anpassa verksamheten till enskilda vårdnadshavares önskemål föreligger inte (Skollagen 2 a kap. 6 ). År 2007 saknades omsorg på obekväma tider helt i 162 kommuner. De regionala skillnaderna är stora. I de tre storstäderna och i kommungruppen större städer förekommer verksamheten i samtliga kommuner medan den endast finns i 20 procent av glesbygdskommunerna. 2 Beträffande barnomsorgens omfattning och inriktning råder samma förhållanden i samtliga sju kommuner. Endast två slag av inriktning förekommer. Natur- och friluftsinriktning är förenlig med läroplanens uppdrag att lägga stor vikt vid miljöoch naturvårdsfrågor. Den inriktningen kan finnas i både kommunal och enskild verksamhet. Fyra av sju kommuner har beslutade riktlinjer för stödet till barn i behov av särskilt stöd. I samtliga kommuner har barnomsorgen tillgång till stödteam, elevhälsoteam eller annan stödfunktion för barn med behov av särskilt stöd. Endast Skara kommun har miljömål för inköp av ekologiska livsmedel till förskolorna. Trots att Kinda kommun inte har miljömål så uppgår andelen av inköpta livsmedel som är ekologiskt producerade till 10 procent. Skaras andel är 3 procent. 2 Skolverket Statistik Förskolan Efterfrågade mått, 9

10 Under våren 2006 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen ett inriktningsbeslut avseende användningen av ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet. Detta innebar att andelen ekologiska livsmedel år 2010 skulle öka till 25 procent. Flertalet av de undersökta kommunerna tycks inte ha påbörjat arbetet med att förverkliga detta beslut. Tillgången på ekologiska varor är i viss mån begränsad och prisskillnaden mellan ekologiska och vanliga varor är fortfarande ganska stor. Frågeställningar för vidare analyser: 1) Öppettiderna är ett område som är intressant för fortsatt jämförelse. Vilka är orsakerna till att just Skara och Tibro erbjuder denna service? 2) Lyckas de kommuner som har beslutade riktlinjer och/eller tillgång till stödfunktion av något slag bättre med att hjälpa barn i behov av särskilt stöd? 3) Vilken är förklaringen till att en kommun utan miljömål kan redovisa en högre andel av inköpta livsmedel som är ekologiskt producerade än en kommun med miljömål? 10

11 5 Barnomsorgsindex 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Barnomsorgsindexet belyser hur personal, föräldrar och barn samverkar och påverkar aktiviteter i barnomsorgen. Det sammanvägda indexet ger vägledning för bedömning av påverkansgraden och kan därför användas för värdering av den kvalitativa barnomsorgen. Indexet innehåller värderingar av förskolans planeringstid, samspelet hem och skola, städning, barnens inflytande och delaktighet, utevistelse, likabehandlingsplan samt dokumentation. Resultatet baseras på intervjuer med chefer och rektorer inom barnomsorgen. 5.2 Resultat = 0-25 % av barnen omfattas (0 p) = % av barnen omfattas (1 p) = % av barnen omfattas (3 p) Siffrorna i tabellen anger andelen barn i barnomsorg som omfattas. Tjänst Indikator Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Förskolans planeringstid Samspel hem/ förskola Städning 1. Förskolan stänger för planering färre än två dagar per termin. 2. Alternativ förskola erbjuds vid stängningsdag. 3. Kan man som förälder påverka inskolningens antal dagar och tid per dag Utvecklingssamtal erbjuds varje termin Systematisk inhämtning av föräldrarnas synpunkter genomförs årligen genom enkät Systematisk inhämtning av föräldrarnas synpunkter genomförs årligen genom brukarmedverkan ex fokusgrupp och/eller föräldraråd (ej vanliga föräldramöten av informationskaraktär) Dialog genomförs varje termin med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, (ex med förskolans arbetsplan/verksamhetsplan och föräldraenkäter som grund) 8. Föräldrarna erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/ förskoleklass Utrymmen där barnen vistas (hall, lekutrymmen, matplats, toalett) städas varje dag. 11

12 Tjänst Barnens inflytande och delaktighet Utevistelse Likabehandlingsplan Dokumentation Indikator 10. Barnens synpunkter inhämtas årligen systematiskt, ex genom någon form av enkät eller genom barnråd 11. Barnen deltar i planeringen av veckans aktiviteter efter förutsättningar och vilja. 12. Barnens synpunkter används som grund för hur den fysiska miljön utformas. 13. Barnen delar aktivt i utvecklingssamtalen efter förutsättningar och vilja 14. Barnen är utomhus minst 2 timmar varje dag. 15. Barnen deltar i pedagogisk verksamhet utomhus varje dag. (Avser ej fri lek) 16. Möjlighet ges till varierande och utmanande utemiljö, på gård eller i närmiljö. 17. Förskolan har en strategi mot mobbning och annan kränkande behandling som behandlar det förebyggande arbetet och vilka åtgärder som skall vidtas och hur åtgärderna följs upp. 18. Förskolans handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling är framtagen med möjlighet till samverkan med föräldrar och barn. Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Barnens utveckling och lärande dokumenteras, exempelvis i portfolio Barnens portfolio eller liknande är utgångspunkt för förskolans planering. 21. Barnens portfolio eller liknande används i utvecklingssamtalet Summa: (max 63 poäng) Andel av maxpoäng 73 % 71 % 86 % 73 % 68 % 90 % 73 % 5.3 Kommentar Det skiljer mellan kommunerna i vilken utsträckning som barnomsorgen är stängd i samband med planering. Alla kommuner erbjuder vid dessa tillfällen barnen alternativ barnomsorg, men i olika utsträckning. I samspelet mellan hem och förskola finns både likheter och skillnader. De flesta kan påverka inskolningens antal dagar och tid per dag. Det är stora skillnader i den systematiska inhämtningen av föräldrarnas synpunkter genom årlig enkät. Vadstena utgör här ett gott exempel då kommunen har höga värden på samtliga indikatorer avseende samspelet mellan hem och förskola. Städningens frekvens visar små skillnader mellan kommunerna med undantag av Vadstena. 12

13 Barnens möjlighet till inflytande och delaktighet visar stora olikheter. De flesta barn erbjuds dagligen möjligheter att vistas ute i stimulerande miljöer. Alla kommuner har en strategi mot mobbing och annan kränkande behandling. Föräldrarnas medverkan och deras möjlighet till samverkan varierar däremot. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i samtliga kommuner, men underlaget används i varierande grad till förskolans planering, däremot används det i utvecklingssamtalen. Skillnaderna i poäng är relativt små, men Vadstena och Kinda ligger en aning högre. 13

14 6 Nöjd Brukar Index 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Det har under flera år diskuterats huruvida det skulle vara möjligt att genomföra nationella enkäter inom de kommunala verksamheterna för att kunna göra jämförelser och hitta goda exempel. Problemen är stora och många. Jämförelseprojektet har därför valt att gå en annan och enklare väg för att uppnå jämförbara resultat mellan kommuner och kommunen själv. Sedan år tillbaka gör alla kommuner olika brukarundersökningar inom stort sett alla områden. Ofta är tekniken en enkät som skickas till brukarna. I de flesta kommuner sker detta med regelbundenhet och man kan därför få långa serier som visar på den egna utvecklingen. Modellen tar sin utgångspunkt i detta förhållande. Tillsammans med SCB har ett begränsat antal frågor tagits fram inom respektive kommunal verksamhet som enkelt kan infogas i den redan befintliga enkäten i kommunen. Frågorna är därmed gemensamma för alla kommuner och kan på så sätt vara underlag för att sammanställa resultat som är jämförbara. Resultaten av dessa undersökningar kommer i framtiden att samlas in på nationell basis och sammanställas av SKL. Modellen har kallats Nöjd Brukar Index och bygger på tre frågor. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten. Alla frågor utgår från en skala från ett till tio. Resultaten kommer framöver att samlas in av SKL på nationell basis och årligen publiceras i förbundets Öppna Jämförelser. 10 BARNOMSORGEN I SIN HELHET a Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet vid ditt barns förskola/familjedaghem? I högsta Inte alls grad nöjd nöjd b c Hur väl uppfyller ditt barns förskola/familjedaghem de förväntningar du hade innan barnet började där? Föreställ dig en perfekt förskola/familjedaghem. -Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/familjedaghem kommer? Inte alls så bra som jag hoppades Bättre än jag hoppades Långt Mycket ifrån nära

15 Enkätundersökningen bland barn och föräldrar genomfördes under hösten 2008 i nätverkets kommuner. De tre frågorna ovan ställdes till föräldrarna och följande frågor till barnen: 1. Tycker du det är roligt på förskolan/familjedaghemmet? 2. Har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet? 3. Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet? 4. Får du bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet? 5. Finns det roliga saker att leka med på förskolan/familjedaghemmet? 6. Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 7. Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då? 8. Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 9. Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? Barnenkäten har lämnats till vårdnadshavare som har barn i barnomsorgen födda år Enkäten innehöll tre svarsalternativ; ja, nej samt ja och nej/vet inte. Svarsalternativen illustrerades med glad mun för ja, ledsen mun för nej och neutral mun för ja och nej/vet inte. Svaren poängsattes med tre poäng för ja-svar, två poäng för ja och nej/vet inte samt ett poäng för nej-svar. 6.2 Resultat Föräldrar Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Nöjd Förälder Index Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet? Hur väl uppfyller ditt barns förskola de förväntningar du hade innan barnet började där? Föreställ dig en perfekt förskola -Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola kommer? 8,3 8,6 8,4 8,2 8,6 8,4 8,8 8,2 8,3 8,1 8,2 8,4 8,2 8,6 7,5 7,8 7,7 7,9 7,9 8,0 8,1 Svarsfrekvens 47 % 148 av % 412 av % 252 av % 268 av % 223 av % 196 av % 475 av

16 Nöjd Förälder Index Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Barn Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Nöjd Barn Index Svarsfrekvens 47 % 148 av % 93 av % 71 av % 108 av % 57 av % 26 av % 77 av Tycker du det är roligt på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 16

17 2. Har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet? ,9 2,9 2,9 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 3. Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet? 3 3 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 17

18 4. Får du bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,9 2,6 2,7 2,6 2,7 2,6 2,6 2,7 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 5. Finns det roliga saker att leka med på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,6 2,9 2,9 2,9 2,7 3 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 18

19 6. Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,6 2,7 2,7 2,9 2,7 2,9 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 7. Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då? 3 2,6 2,4 2,2 2 2,5 2,3 2,3 2,2 2,3 2,4 2,1 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 19

20 8. Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,6 2,7 2,7 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara 9. Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? 3 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 2,7 2,6 2,7 2,7 1 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Ställer vi nöjdheten i relation till barnomsorgsindex får vi följande bild: Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Barnomsorgsindex (Andel av max) Nöjd Förälder Index Nöjd Barn Index

21 6.3 Kommentar Föräldrarna är relativt nöjda med barnomsorgen i de undersökta kommunerna, med Nöjd Förälder Index mellan 78 och 84 av 100 möjliga. Vara har mest nöjda föräldrar av nätverkets kommuner. Samtliga kommuner fick genomgående högre betyg av föräldrarna på frågan om hur nöjd man är med verksamheten i sin helhet jämfört med de andra två indexfrågorna. Vara har även högst svarsfrekvens på föräldrarenkäten följt av Götene. Två kommuner har en lägre svarsandel än 50 procent. Det var lägre andel svar på barnenkäten jämfört med föräldraenkäten. Det är inga stora skillnader mellan kommunerna när det gäller barnens nöjdhet. Barnen gav lägst betyg i samtliga kommuner på fråga sju: Om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då? I jämförelse mellan barnomsorgsindex och Nöjd Brukar Index särskiljer sig Tibro kommun från övriga genom att ha lägst utbud (barnomsorgsindex) men näst högst Nöjd Barn Index och även ett högt Nöjd Förälder Index. Bollebygd får liknande resultat som Tibro med lågt utbud och högt Nöjd Barn Index. Generellt är barnen mer nöjda än föräldrarna med verksamheten. I Bollebygd är skillnaden störst mellan barnens och föräldrarnas nöjdhet bland nätverkets kommuner. Det finns en samvariation mellan nöjdheten och utbudet. o Vara har näst högst utbud och högst nöjdhet bland föräldrarna Nöjdheten har ingen samvariation med utbudet. o Tibro har lägst utbud och näst högst nöjdhet bland barnen Vad ger nöjda kunder? I diskussionen bör naturligtvis frågan om de 21 frågorna som urvalet grundar sig på är de som kunderna (föräldrar och barn) anser som viktiga i servicesammanhang. Kanske har Tibro kommun ett större utbud av service som inte framgår av vår sammanställning vilket påverkar kundgruppen så att de är relativt nöjda med den service som de erhåller. En annan aspekt av frågan att lyfta är vad kunderna ger svar på i ett nöjd index. Indexet ger svar på en kvalitetsupplevelse, i den bakas många dimensioner in 3 ; Pålitlighet Trovärdighet Tillgänglighet Kommunikationsförmåga Tjänstvillighet Artighet Inlevelseförmåga Omgivning 3 Kvalitet från Behov till användning, Bengt Klevsjö sidan 22 21

22 Barnomsorgsindexets 21 frågor berör främst tillgänglighet och tillviss del kommunikationen, dock mer frekvens och utformning än förmågan. Resterande delar återfinns inte i barnomsorgsindexet. 22

23 7 Kostnad och effektivitet 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Utifrån tidigare redovisad service- eller erbjudandebild bör kommunernas kostnader för barnomsorgen ställas. Detta väcker frågor om kommunerna har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. Vi kan därför utgå från kostnaden per förskolebarn och heltidsbarn i familjedaghem Vad kostar verksamheten, tabell 7. Nyckeltalet arbetas fram ur schabloner och en viss osäkerhet finns i nyckeltalet. Detta bör hållas i minnet när jämförelser görs. 7.2 Resultat 2007 Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Förskola Kostnad totalt per inskrivet barn Varav andel personalkostnad % 73 % 75 % 76 % 82 % 81 % 77 % Familjedaghem Kostnad totalt per inskrivet barn Varav andel personalkostnad % 80 % 80 % 84 % 85 % 80 % 76 % Ställer vi kostnaden i relation till barnomsorgsindex och nöjdhet får vi följande bild: Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Barnomsorgsindex (Andel av max) Nöjd Förälder Index Nöjd Barn Index

24 7.3 Kommentar När vi granskar sammanställningen av serviceutbudet (barnomsorgsindex) och nöjdhet (kvalitetsupplevelsen hos föräldrar och barn) och kopplar detta till kostnaderna (Vad kostar verksamheten tabell 7) så uppdagas flera samband, några av dem motsatta (negativa): Verksamhet som kostar mer har högre utbud. o Vadstenas verksamhet kostar mest och har högst utbud. o Bollebygds verksamhet kostar näst mest och de har de nöjdaste barnen. Verksamhet med nöjda kunder kostar inte mer o Varas verksamhet kostar minst och högst nöjdhet bland föräldrarna. Verksamhet med lägst kostnad per inskrivet barn i förskolan har högst antal barn per årsarbetare. o Kinda har högst antal barn per årsarbetare inom förskolan och lägst kostnad per inskrivet barn i förskola. o Vadstena har lägst antal barn per årsarbetare och högst kostnad per inskrivet barn i förskolan. Undersökningen visar att nöjda föräldrar inte med automatik innebär nöjda barn eller att nöjda barn innebär nöjda föräldrar Vadstenas verksamhet kostar mest men där får barn och föräldrar mest för pengarna och man är relativt nöjd (index 80). I Vara och Kinda får barn och föräldrar samma utbud till likvärdig kostnad, Varas kunder är mer nöjda än de i Kinda (84 respektive 79 i index). I Tibro får man minst för pengarna, men barn och föräldrar är relativt nöjda (index 81). Den här undersökningen visar ingen tydlig samvariation mellan kostnad utbud nöjdhet. 24

25 8 Information 8.1 Utgångspunkter och beskrivning, webbinformation Kommunernas hemsidor får en allt större betydelse som informationsgivare till medborgarna. Genom internet kan information snabbt förmedlas och uppdateras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. I takt med denna utveckling ökar ständigt kraven och förväntningarna på hemsidorna från medborgare, press och organisationer. Svenskt Näringslivs återkommande undersökningar kan ses som ett tecken på detta. Den information som igår sällan kunde hittas finns idag på flertalet hemsidor. Detta medför att kommunerna ständigt måste utveckla och hålla detta medium ajour med förväntningar och innehåll. För att få en bild av kommunernas hemsidors styrkor och svagheter har SKL sammanställt ett antal frågor utifrån ett medborgarperspektiv. Valet av frågor har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Frågorna bygger också på ett antal tidigare gjorda enkäter. Intryck har även tagits av den diskussion som finns kring förväntningar om att via internet presentera verksamheternas resultat. Eftersom förändringstakten är hög är det viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara. Undersökningen ska fånga eventuella brister samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultatet. En helt annan uppsättning av frågor skulle kunna ge ett annat resultat. Webbundersökningen har genomförts av SKL. Varje fråga har getts två minuter för att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matris. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts med att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i tabellen. 25

26 8.2 Resultat, webbinformation = Inget svar, ger 0 poäng = Delvis svar, ger 1 poäng = Svar på frågan, ger 3 poäng Webbundersökning Förskola Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheternas verksamhet inom förskolan med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress till chef). Enheternas profil (pedagogisk inriktning, värdegrund, arbetssätt etc.) presenteras. I presentationen framgår var den enskilda förskolan ligger geografiskt. Presenterar kommunen förskolor med annan huvudman än kommunen? Det finns information om möjligheterna att välja förskola Det finns information om när förskolorna är öppna. Det finns information om stängningsdagar. Det finns information om förskolans kosthållning Det finns information om vilka avgifter som gäller för en förskoleplats. Det finns information om hur snabbt man kan få en förskoleplats. Det finns information om hur väntetiden beräknas. Det finns information om hur man kan få förtur. Det finns information om hur man anmäler sitt intresse. Det finns information om hur man tar emot barn med allergi. Det finns en samlad kvalitets- och resultatredovisning riktad till allmänheten över kommunens förskoleverksamhet. (med ex. bukarundersökningar) Det finns kvalitets- och resultatredovisningar för respektive enhet. Det finns information om hur föräldrasamverkan sker. Enheter inom förskolan presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende kvalitet och resultat. Finns servicedeklaration/motsvarande för förskoleverksamheten? Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. SUMMA (Maxpoäng: 60) PROCENTANDELAR 47 % 52 % 23 % 35 % 43 % 27 % 62 % Granskarens kommentarer Bollebygd På hemsidan saknas en samlad beskrivning av förskolorna utan alla presenteras var för sig, med något varierad omfattning av information. Vissa av förskolorna beskrivs relativt utförligt med arbetssätt och värdegrund, medan några endast presenteras med några rader 26

27 om verksamheten. Det finns kvalitetsredovisning för varje enhet att ladda och en gemensam likabehandlingsplan. Överlag mycket lättnavigerad sida. Götene Det finns en utförlig samlad beskrivning av förskolorna. Man kan sedan länkas vidare till förskolornas egna hemplatser. Förskolorna presenteras överlag mycket bra på respektive hemsida. Det finns dock ingen karta över vart de ligger geografiskt. Det finns en samlad kvalitetsredovisning för barn och kunskap att ladda ner. Dock saknas kvalitetsredovisning för varje enhet. Besökaren kan även till viss del jämföra enheterna i den samlade kvalitetsredovisningen. Granskarna hittade inte vilka avgifter som gäller för förskoleplats eller hur väntetiden och förtur går till. Besökaren kan läsa om kommunens garantier för verksamheten, som nyligen är uppdaterade. Kinda Det finns ingen samlas beskrivning av förskolorna. De presenteras med en mycket kort beskrivning var för sig på kommunens sida sedan hänvisas man till deras egna hemsidor för vidare information. Vissa av förskolorna saknar helt egen hemsida, medan några har ganska utförlig information och några endast en kort beskrivning av verksamheten på deras hemsidor. Finns ingen samlad beskrivning av förskolornas öppettider eller kosthållning. Det finns inga kvalitetsredovisningar eller servicedeklarationer för verksamheten och det framgår inte hur väntetid eller förtur beräknas. Skara Det finns en samlad presentation av förskolorna, med kontaktuppgifter för varje rektorsområde. Värdegrund och arbetssätt finns att läsa om hos alla förskolor. Vissa har kvalitetsredovisning och några har även arbetsplan att ladda ner. Det går inte att jämföra enheterna och det finns ingen samlad kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten. Det framgår inte heller vad det kostar eller hur handläggningen går till. Tibro Ganska varierad kvalitet på informationen då förskolorna har väldigt olika upplägg och beskrivning av verksamheten på sina hemsidor. Informationen är också lite svår att hitta eftersom det inte är ett gemensamt upplägg. Det finns kvalitetsredovisning hos någon enstaka enhet och det går inte att jämföra verksamheterna. Det finns en verksamhetsplan att ladda ner och vilka mål kommunen har för verksamheten framgår. Däremot hur handläggningen går till finns inte att läsa. Vadstena Det finns en kort beskrivning av förskoleverksamheten på tillhörande grundskolor. Det finns en gemensam redogörelse av läsårstider för förskola, grundskola och gymnasium. Om den presenterade skolmatsedeln även gäller förskolan framgår inte. Det finns en samlad kvalitetsredovisning för alla skolor i kommunen att ladda ner, i vilken besökaren även kan jämföra förskolorna. Det framgår inte hur man ansöker om förskoleplats eller vilka avgifter som gäller. Vara Hemsidan innehåller bra information om hur man ansöker om förskoleplats, med vilka regler och avgifter som gäller. Förskolornas arbetssätt presenteras mycket kortfattat och förskolornas kosthållning framgår inte. Det finns två något inaktuella barnomsorgsundersökningar från 2006 och 2004 att ladda ner där man kan jämföra verksamheterna. Dock inga gemensamma eller enskilda kvalitetsredovisningar. 27

28 8.3 Kommentar Det är stor skillnad i resultat mellan kommunerna där vara får högst betyg. Endast en fråga besvaras av alla kommuner och resultatet av granskningen tyder på att informationen antingen är knapphändig eller svårhittad. Det är endast på Götenes och Varas hemsida som svar hittas på mer än hälften av frågorna. Här har samtliga nätverkets kommuner ett stort förbättringsområde. 8.4 Utgångspunkt och beskrivning, tryckt information och tillgänglighet Den tryckta informationen har fortfarande stor betydelse i kommunerna. Den är speciellt viktig för vissa grupper, exempelvis de som inte har tillgång till internet eller av andra skäl inte har möjlighet att orientera sig på nätet. Det finns därför skäl att lyfta fram denna fråga i en tid då internets betydelse hela tiden ökar. I jämförelse med den internetbaserade informationen innebär den tryckta informationen ett mera tidskrävande arbete från kommunens sida. Förutom att ny och förändrad information ska utarbetas ska den tryckas och distribueras. Det ställer större krav på att materialet är tidsbeständigt. I likhet med granskningen av informationen på webbsidorna är ställda frågor styrande för resultatet. Undersökningen av tryckt information har skett genom att e-post skickats till kommunerna med förfrågan om information. Två olika e-brev har skickats till varje kommun och sedan har inkomna svar värderats utifrån både innehåll och svarstid. För värdering av innehåll har samma frågeställningar använts som i granskningen av webbinformation. I alternativ A skickades följande e-brev: Hej! Jag vill ha information om dagis/dagmammor i ZZ kommun. Vänliga hälsningar XX YY Gatuadress Postadress I alternativ B skickades nedanstående e-brev: Hej! Mitt namn är XX YY. Vår familj funderar på att köpa hus i ZZ, då min fru har fått nytt jobb i er grannkommun. Vår son är två år och ska börja på förskolan till våren och vi är lite intresserade av att få information om förskolan i er kommun, t.ex. om det är möjligt att få plats för honom redan i februari. Jag undrar också om ni har möjlighet att skicka mig någon broschyr eller liknande med information om er förskola. Min adress är: XX YY Gatuadress Postadress Tack på förhand! /XX Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matris. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts med att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i tabellen. Tabellen inleds med en redovisning om när frågeställaren erhöll svar och vilken information kommunen skickat. 28

29 8.5 Resultat, tryckt information och tillgänglighet = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) Tryckt material Förskola Bollebygd Götene Kinda Skara Tibro Vadstena Vara A B A B A B A B A B A B A B Respons inom 24 timmar Svar inom 48 timmar Uppgift om kötid Tryckt information om de olika förskolorna Tryckt information om verksamheten SUMMA (Maxpoäng: 15) Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheternas verksamhet inom förskolan med kontaktuppgifter (telefon, e postadress, adress till chef). Enheternas profil (pedagogisk inriktning, värdegrund, arbetssätt etc.) presenteras I presentationen framgår var den enskilda förskolan ligger geografiskt Presenterar kommunen förskolor med annan huvudman än kommunen? Det finns information om möjligheterna att välja förskola Det finns information om när förskolorna är öppna Det finns information om stängningsdagar Det finns information om förskolans kosthållning Det finns information om vilka avgifter som gäller för en förskoleplats Det finns information om hur snabbt man kan få en förskoleplats Det finns information om hur väntetiden beräknas Det finns information om hur man kan få förtur Det finns information om hur man anmäler sitt intresse Det finns information om hur man tar emot barn med allergi Det finns en samlad kvalitets- och resultatredovisning riktad till allmänheten över kommunens förskoleverksamhet. (med ex. bukarundersökningar) Det finns kvalitets- och resultatredovisningar för respektive enhet Det finns information om hur föräldrasamverkan sker Enheter inom förskolan presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende kvalitet och resultat. Finns servicedeklaration/motsvarande för förskoleverksamheten? Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål SUMMA (Maxpoäng: 60) TOTALT (Maxpoäng 150) ANDEL AV MAX 10 % 26 % 9 % 0 % 7 % 2 % 48 % 29

30 Granskarnas kommentarer Bollebygd Alternativ A: Bollebygd svarade inom 24 timmar per e-post enbart med en hänvisning till att information finns på kommunens hemsida samt telefonnummer till uppgiftslämnaren. Alternativ B: Kommunen svarade inom 24 timmar med hänvisning till kommunens hemsida, samt information om en kötid på fyra månader efter att kontrakt på bostad skrivits. Svaret från Bollebygd upplevdes som korrekt, men med för lite information. Att hänvisa till en hemsida är bra, men som frågeställare upplevs servicen som bättre om mer information bifogas direkt i kommunens svar. I svaret saknas information om var på kommunens hemsida som frågeställaren ska söka sin information. Götene Alternativ A: Götene svarade inom 24 timmar per e-post med information om antal dagbarnvårdare och förskolor samt i vilken tätort de finns. Även förskolor i enskild regi var medtagna. Mejlet avslutades med hänvisning till var på kommunens hemsida man kan hitta mer information samt kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren. Uppräkningen av förskolornas namn och hänvisningen till på vilken sida på hemsidan information finns gör att e-brevet känns mer personligt. Alternativ B: Götene meddelade efter 20 minuter att mejlet vidarebefordrats till utbildningsförvaltningen för besvarande. Detta upplevdes som en god servicenivå. Inom 24 timmar kom svar med upplysning om att kommunen har olika kötid beroende av vald kommundel, men vanligtvis tre till fyra månader. Götene översände också kommunens riktlinjer för förskolan per post. Mejlsvaret upplevdes som vänligt och gav i princip den eftersökta informationen. Det tryckta materialet som skickades upplevdes som formellt och inte anpassat till den tänkta frågeställaren. Kinda Alternativ A: Kinda svarade inom 24 timmar på e-brev med information om var det finns förskolor och familjedaghem samt kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren. Alternativ B: Kommunen svarade inom 24 timmar med hänvisning till Kindas hemsida. Svaret var serviceinriktat med hänvisning till person inom kommunen som skulle kunna ge mer tydliga svar. E-brevet innehöll också information om de olika enheterna, vilket torde underlätta sökningen på kommunens hemsida. Skara Alternativ A: Skara svarade efter 2 veckor på e-brev med hänvisning till kommunens hemsida och instruktioner om var informationen hittas samt telefonnummer till uppgiftslämnaren. Då e-brevet skickades den 18 december inföll såväl jul som nyår innan svar erhölls. Alternativ B: Kommunen svarade inte på skickat e-brev. Tibro Alternativ A: Tibro svarade inom 48 timmar med begränsad information i e-brevet och löfte om att återkomma med ytterligare information efter någon vecka. Svaret upplevdes som personligt och trevligt samt innehöll kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren. Utökad information med namn, adresser och telefonnummer till förskolorna, även den i enskild regi, samt uppgifter om förskolorna storlek skickades inom utlovad tid. Alternativ B: Kommunen svarade inte på skickat e-brev. 30

31 Vadstena Alternativ A: Fick aldrig något svar via e-post. Däremot letade kommunen upp telefonnummer till frågeställaren och ringde personligen. Då de dessvärre ringde olägligt fanns inte utrymme att mer granska informationsgivning per telefon utan frågeställaren bad om att få material hemskickat. Med anledning av att aktuellt informationsmaterial saknades hänvisades till kommunens hemsida. Upplevdes personligt att de ringde och om det hade följts upp av efterfrågat material skulle det varit mycket positivt. Alternativ B: Vadstena svarade inom 24 timmar med hänvisning till kommunens hemsida. I svaret efterfrågades frågeställarens telefonnummer för att kunna ringa upp och lämna ytterligare information. Detta upplevdes som god service, då arbetet att ringa upp lades på kommunen och inte på frågeställaren. I e-brevet saknades hänvisning om var på hemsidan information stod att finna, exempelvis genom en direktlänk. I svaret beskrevs också förändringar i verksamheten som ännu inte blivit ändrade på hemsidan. Vara Alternativ A: Vara svarade via mejl inom 24 timmar med löfte att omgående skicka informationsmaterial med posten. Tre foldrar Välkommen till barnomsorgen i Vara kommun, Barnomsorg och skola i Vara kommun samt Aktiviteter för barn i förskoleåldern kom inom utlovad tid. Det översända materialet överträffade förväntningarna på vilket material som skulle erhållas. Alternativ B: Vara svarade inom 24 timmar med hänvisning till kommunens hemsida. Kommunen skickade också postledes samma information som översändes under alternativ A. Svaret, såväl som den tryckta information, höll hög klass och gav frågeställaren den information som efterfrågades. Kommunen skickade också med information som ej sökts, men som ändock torde intressera den tänkta frågeställaren. Detta får bedömas som en mycket god servicenivå. 8.6 Kommentar Det är stor skillnad mellan hur frågorna i e-breven är ställda. Alternativ A är en allmän förfrågan om information, medan alternativ B är tydlig med sin avsikt att flytta till området, sitt behov av barnomsorg och därmed behov av information utifrån den situationen. Bemötandet från kommunerna är i stort likvärdigt oavsett frågeställning när det gäller svarstider och informationsmaterial. Om kommunerna valt att anpassa sina svar utifrån frågeställaren hade servicenivån troligtvis upplevts som högre. Frågorna i e-breven är begränsade i förhållande till frågorna som bedömts, men visar ändå på bemötande och informationstillgänglighet som medborgare möter från kommunen. Den information som gavs på e-postfrågan var, med undantag för Vara och till viss del Götene, tydligt inriktad på att medborgarna har tillång till internet och kan söka efterfrågad information på kommunernas hemsidor. Huvuddelen av kommunerna hänvisar i sitt svar till sina respektive hemsidor för information. Med tanke på detta är de generellt låga resultaten av hemsidesgranskningen förvånande. Det kan således upplevas som svårt att hålla sig välinformerad om kommunernas barnomsorgsverksamhet. 31